Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Hållbar energi och hållbara fordonDela
  1. Hållbar energi är svårt,
    för solen skiner inte när vi behöver el.

  2. Hur löser man den obalansen?

  3. Hållbar mobilitet är inte heller lätt.

  4. Har vi tillräckligt med el, och vad är
    den elens kostnad och miljöpåverkan?

  5. Jag jobbar på Vrije Universiteit
    Brussel, i forskningsgruppen MOBI.

  6. Vi arbetar med
    hållbar mobilitet och energi-

  7. -och vi arbetar transdisciplinärt-

  8. -eftersom vi anser att vi inte kan
    skapa oss ut ur problem som vi har.

  9. Förutom att tillverka komponenter-

  10. -handlar det även om att få ut elbilar
    på marknaden, och om beteende.

  11. I dag ska jag prata om äktenskapet
    mellan två övergångar som vi ser nu:

  12. En övergång till hållbar energi
    och en övergång till hållbar mobilitet.

  13. Båda pågår nämligen i dag,
    och båda har sina utmaningar.

  14. Jag hör ofta att hållbar energi är svårt
    för solen skiner inte när vi behöver el.

  15. Hur löser man den obalansen?

  16. Hållbar mobilitet är också svårt.

  17. Har vi tillräckligt med el, och vad är
    den elens kostnad och miljöpåverkan?

  18. Poängen är att om två separata
    utmaningar samverkar med varann-

  19. -så kanske vi kan få bukt med
    de utmaningarna. Det är ämnet i dag.

  20. Vi forskar nu i hur man ska kunna
    optimera två olika sektorer samtidigt.

  21. Universitetet började med elbilar för
    rätt länge sen. Bilden är från 70-talet.

  22. Mina äldre kollegor forskade på
    de där blå elbilarna som ni ser.

  23. Det var bilar som de körde
    mellan universitetets två campus med-

  24. -med gammal teknik
    och blyackumulatorer.

  25. Men på 80-talet kom
    den första laddningsinfrastrukturen.

  26. På 90-talet pratade vi om
    infrastrukturen för induktiv laddning.

  27. Så mycket hände. Det var en S-kurva
    med först en banbrytande forskning-

  28. -och efter fyra decennier
    kom elbilen ut på marknaden-

  29. -så det är en spännande tid just nu.

  30. Jag anlitades för tio år sen
    av universitetet-

  31. -för att besvara den här frågan:

  32. Är elbilens miljöpåverkan
    verkligen mindre?

  33. Man kan först tycka, och jag med,
    att frågan är enkel att besvara.

  34. Det jobbet tar man ju!

  35. För elbilar släpper förstås inte ut nåt
    från avgasröret. Problemet löst!

  36. Särskilt om man ser till verkliga
    utsläpp, och inte NEDC-löften.

  37. Om man ser på andra utsläpp, som
    inte NEDC täcker in, ser det sämre ut.

  38. Men jag kommer från
    ett livscykel-perspektiv-

  39. -så man kan även säga-

  40. -att elfordon inte är så rena,
    för man måste ju producera el.

  41. Vattenånga kommer ut ur skorstenen-

  42. -men det finns andra skorstenar där
    som släpper ut koldioxid och annat.

  43. Hur rent är det?
    Och Belgien är inte Norge-

  44. -så vi har inte ett överflöd
    av förnyelsebar energi. Inte ännu.

  45. Vi förbränner fortfarande,
    låt oss säga norsk, naturgas-

  46. -för att driva våra fordon,
    vilket man förstås måste väga in.

  47. Dessutom vet vi att elbilar behöver
    många komponenter. Som de här.

  48. Men även det stora elbilsbatteriet-

  49. -och alla material som kan finnas i det-

  50. -som nickel, kobolt och mangan.

  51. De bryts i gruvor, och gruvbrytning
    är bokstavligt talat en smutsig affär.

  52. Så vi gjorde en livscykelanalys
    ihop med kollegor från Chalmers.

  53. Vi utgår från "tank-to-wheel"-utsläpp-

  54. -men vi har även "well-to-tank",
    som inkluderar att producera energin-

  55. -som i det här fallet kommer från uran,
    så vi har tagit hänsyn till brytningen-

  56. -och produktion av bilens komponenter
    som batteriet-

  57. -och även chassit, som förstås är
    en stor stålkomponent-

  58. -underhåll, end-of-life
    och väginfrastruktur.

  59. Vi tittar på alla fordonsteknologier-

  60. -och sen kan vi börja jämföra
    efter olika typer av miljöpåverkan.

  61. I dag är klimatförändringarna den stora
    utmaningen, en sån bild kommer snart-

  62. -men man måste också titta på
    luftkvalitet, toxicitet och liknande.

  63. Den vertikala axeln visar
    gram koldioxid per körd kilometer.

  64. Den horisontella
    är fordonsteknologier.

  65. Ni ser olika färger för livscykelsteg
    och komponenter, och total påverkan.

  66. Först har vi en elbil, BEV.

  67. FCEV, en bränslecellsbil
    som drivs med väte.

  68. Väte från ångreformering av metan.

  69. PHEV, en laddhybrid.

  70. CNG med gasdrift.

  71. Etanolbil,
    mycket intressant ur klimatsynpunkt.

  72. Men om man börjar förbränna-

  73. -förbättrar man inte luftkvaliteten,
    man producerar mycket kväveoxid.

  74. Biodiesel, gasol, diesel och bensin.

  75. Det mörka är avgasutsläpp.

  76. Det har vi förstås inte
    med elbilarna här i början.

  77. Där handlar det främst
    om att producera elen-

  78. -och i det här fallet
    väte från naturgas.

  79. Sen måste man producera drivlinan-

  80. -vilket främst handlar om
    att tillverka batteriet till elbilen.

  81. Det gäller att välja rätt el
    som man använder till bilen.

  82. Det spelar en stor roll
    för bilens klimatpåverkan.

  83. Här har vi på den vertikala axeln
    gram koldioxid per körd kilometer.

  84. På den horisontella axeln leker jag med
    en elbil och ger den olika elkällor.

  85. Först den usla idén
    att producera el med kol.

  86. Det får nästan lika stor påverkan
    som en dieselbil, så det låter vi bli.

  87. En elbil som drivs av el
    som produceras med naturgas.

  88. Solkraft, vind. Det låter intressant.

  89. Låt oss försöka gå åt det hållet.

  90. Det är förstås inte lätt, och tar tid.

  91. Längst bort ser ni en färdplan-

  92. -för elproduktionen i Europa-

  93. -och införandet av förnybara elkällor.

  94. Där ser ni en minskning fram till 2050.

  95. En betydande minskning,
    enligt färdplanen.

  96. Det är alltså en bit
    som är mycket viktig.

  97. Det andra är förstås...
    Det här är Belgien.

  98. Belgien används som måttstock för att
    tala om hur stora delar av Sverige är.

  99. Intressant att veta!
    Det är rätt stort, eller hur?

  100. Vi har fortfarande en blandning.

  101. Vindkraft, kärnkraft, naturgas, trä,
    lite vattenkraft från strömkraftverk-

  102. -och pumpkraftverk.

  103. Om man översätter det här
    till utsläpp per timme...

  104. ...så får man en sån här bild i Belgien.

  105. Snittet för koloxidutsläpp i Belgien
    per kilowattimme är inte så högt-

  106. -eftersom vi har mycket kärnkraft,
    så det ligger på runt 200 g koldioxid.

  107. Men det växlar mycket under året.

  108. Här ser man toppar under dagen,
    lägre koldioxidnivåer under helger-

  109. -och en skillnad mellan
    sommar- och vinterveckor.

  110. Det är nåt som vi kan börja leka med.

  111. Den andra övergången som vi ser
    är förstås energiövergången.

  112. Nu rör vi oss bort från
    centraliserade tillgångar.

  113. Det ska bli decentraliserade tillgångar
    som är i obalans och måste samverka-

  114. -och det sker förhoppningsvis
    helt utan kolutsläpp.

  115. Det handlar inte om slutkonsumenter-

  116. -utan om prosumenter
    som aktivt byter el grannar emellan.

  117. Men elbilar för förstås också med sig
    ett problem, och det är toppbehovet.

  118. Det här är ett dygn.

  119. Det börjar tolv på natten. Sen vaknar
    man, gör frukost och åker till jobbet.

  120. Sen kommer man hem på kvällen igen
    och tittar på tv och börjar laga mat.

  121. Därför har vi en topp där,
    som elbilar kommer att höja.

  122. Det utgör även ett problem
    med tanke på den förra bilden-

  123. -eftersom det leder till mer utsläpp.

  124. Så kan man kapa toppen för elbilar-

  125. -och placera den nånstans på natten
    då utsläppen är lägre?

  126. Det kan vi åstadkomma
    med flexibla konsumenter-

  127. -vilket elbilar kan vara.

  128. Man kör en timme per dygn,
    då är bilen ett fordon.

  129. 23 timmar per dygn skulle bilen
    kunna vara ett elnätsanslutet batteri-

  130. -som kan hjälpa till med balansen.

  131. Nu kommer vi till det andra problemet,
    som är när efterfrågan är för stor.

  132. Under dagen blåser det mycket,
    och vi har för mycket vindenergi.

  133. Produktionen stoppas om systemet
    inte kan ta hand om den vindenergin.

  134. En lösning kan vara att man lagrar
    den energin i det nätanslutna batteriet-

  135. -alltså bilen, och konsumerar energin
    vid en annan tidpunkt.

  136. I dag har vi gröna hus-

  137. -och i morgon kommer vi
    att smart börja ladda fordonen-

  138. -med energin som de husen alstrar.

  139. I övermorgon kanske vi kan diskutera
    att bilen fångar upp den gröna elen-

  140. -och att vi kör hem på den elen,
    och därefter lagar mat med den.

  141. Ett lovande sätt att stabilisera nätet-

  142. -och att sömlöst åstadkomma
    de två övergångarna.

  143. Vilken är då potentialen? Det är
    vilda idéer, men vilka är fördelarna?

  144. Vi har forskat kring just den saken:

  145. Om eltjänster som levereras av elbilar.

  146. Jag har tre olika scenarier.

  147. Ett historiskt scenario år 2015,
    så som vårt elsystem ser ut i dag.

  148. Det är mycket kärnkraft, rätt mycket
    värmekraft och för lite förnybar energi-

  149. -och en fordonsflotta
    med 5,6 miljoner bilar-

  150. -av vilken en mycket liten del
    är elbilar. Så ser det ut.

  151. Sen har jag ett framtida scenario,
    år 2030.

  152. Där har jag...
    Vi försöker skära ner på kärnkraften.

  153. Vi har mycket mer värmekraft
    och mycket mer förnybar energi.

  154. Vi producerar även mer el.
    och efterfrågan är högre.

  155. Sen har jag en fordonsflotta
    med 100 % konventionella bilar-

  156. -en växande flotta på 6,4 miljoner.

  157. Sen jämför jag det scenariot-

  158. -med ett alternativt 2030-scenario.

  159. Där försöker jag
    använda mer förnybar energi-

  160. -och se hur man kan föra in mer sån.

  161. Sen har vi
    en konventionell fordonsflotta-

  162. -som ersätts av många fler elbilar.

  163. I det här fallet
    uppskattningsvis 2,5 miljoner elbilar-

  164. -som ersätter förbränningsmotorer.

  165. Laddningsstrategier: natt- eller smart-
    laddning och V2G - "fordon-till-nät".

  166. Nu kan vi börja förstå oss på
    effekten av en sån utveckling.

  167. Vi har ett referensscenario.

  168. På den vertikala axeln har vi
    ett överskott av energi i systemet-

  169. -och som inte kan exporteras
    till grannländer.

  170. Sen har jag vindscenarion,
    vindscenario 2, 3, 4, och så vidare-

  171. -med mer vind
    som kommer in i systemet.

  172. Ju mer vind som man för in i systemet,
    desto större kritisk överproduktion.

  173. Vid ett visst läge
    får man koppla bort produktionen-

  174. -och då blir mängden vindenergi
    som finns i systemet begränsad.

  175. De olika färgerna visar
    de fyra scenarierna.

  176. Jag integrerar elbilar
    som nya el-konsumenter.

  177. De kan absorbera energi,
    så att överskottet blir lite lägre.

  178. Men om jag går till vindscenario 8,
    är det fortfarande markant.

  179. Det röda scenariot-

  180. -är när jag börjar använda elbilarna
    mer planerat.

  181. Jag vet när det är vindöverskott,
    och då börjar jag ladda bilarna.

  182. Då minskar överskottet.

  183. Den streckade linjen
    är ett dubbelriktat system-

  184. -där jag även laddar upp energi
    till nätet när det saknas en nätbalans.

  185. En övergång till mer vindkraft
    leder förstås också till-

  186. -en minskning av växthusgasutsläppen.

  187. Det ser ni här i ett referensscenario,
    ett elbilsscenario, och så vidare.

  188. Jag hoppar vidare.

  189. Det här är en av slutbilderna
    av vilket resultat som man får.

  190. På den vertikala axeln
    har man miljontals ton koldioxid-

  191. -från två system.
    Orange är elsystemet.

  192. Blå är hela Belgiens transportsystem.

  193. I referensscenariot
    har vi mycket kärnkraft.

  194. Så inte så mycket,
    eller mindre, koloxid.

  195. Vi vill gå ifrån kärnkraften,
    och då går vi tyvärr mot mer koldioxid-

  196. -i framtiden.

  197. Det är med en kapacitet på
    7 000 megawatt vindkraft-

  198. -vilket är gränsen för vad vi kan ha.

  199. Sen har vi olika alternativa scenarion-

  200. -där vi försöker öka vindkraften-

  201. -och genom att använda
    smart laddning i det här systemet-

  202. -eller med bilar uppkopplade till nätet-

  203. -så kan jag börja minska koloxidens
    påverkan i de två systemen.

  204. Som ni ser kan vindkraftens kapacitet
    gå från 7 000 megawatt-

  205. -vilket är planen för framtiden,
    till en fördubbling på 15 000 megawatt.

  206. Det är en minskning
    jämfört med referensscenariot-

  207. -med cirka 30 %.

  208. Och det är en möjlighet när man inför
    partnerskap mellan sektorer.

  209. Det är möjligt med ett fordon,
    eller med ett återvunnet batteri.

  210. Det här är ett återvunnet batteri
    från en Mitsubishi Outlander-

  211. -på 10 kilowattimmar.

  212. Man kan överväga att återvinna dem,
    och det jobbar vi på alltmer.

  213. Är det en bra idé? Ja eller nej?
    Hur gör man det ännu effektivare?

  214. Jag vill tillägga en sista sak-

  215. -om livscykel-tänket kring batterier.

  216. Koldioxid är förstås intressant,
    och luftkvaliteten är mycket viktig-

  217. -men i ett livscykel-tänk får vi inte
    glömma risker i distributionskedjan.

  218. Vi bör samarbeta med OEM-företag
    för att t.ex. kartlägga barnarbete-

  219. -men även andra sociala effekter,
    och försöka få in det i designverktygen.

  220. Det här är ett designverktyg
    med en "normal" livscykelanalys-

  221. -som tittar på miljöpåverkan
    och förstås på ekonomisk påverkan-

  222. -som det totala nyttjandet,
    som alla företag tittar på.

  223. Men vi får inte glömma sociala risker.

  224. Vi kan börja kartlägga det
    med de verktyg som vi har.

  225. Till exempel forskas det om kobolt
    i batterier-

  226. -i Katanga i Kongo just nu.

  227. Det kan även funka
    på ett tekniskt plan.

  228. Vi vet att neodym och dysprosium
    får sociala följder.

  229. De hänger till exempel
    ofta samman med barnarbete.

  230. Och om vi vet det,
    så kan vi börja designa nya motorer-

  231. -som inte använder just de materialen.

  232. Det har vi gjort
    i ett europeiskt projekt.

  233. Ett av resultaten blev en ny elmotor
    utan varken neodym eller dysprosium.

  234. Designalternativen har olika färger här.

  235. Vi ger här konstruktörerna
    råd efter flera olika kriterier:

  236. Olika kriterier
    vad gäller social påverkan-

  237. -och miljöpåverkan,
    mer än bara koldioxid-

  238. -och sen även ekonomisk påverkan.

  239. Det är därför ett mer avancerat sätt
    att se på design-

  240. -så att vi kan göra förbättringar.

  241. Det är väldigt viktigt
    att titta på livscykler.

  242. För att få grön mobilitet
    och grön energi att gå hand i hand-

  243. -vill jag visa upp en forskningsenhet-

  244. -där vi just nu håller på att ta fram-

  245. -på campus i Bryssel,
    en grön energipark.

  246. Det är inte ett traditionellt
    forskningslabb, utan ett levande labb.

  247. Det ska leverera tjänster på riktigt,
    och energihandel ska bedrivas där.

  248. Det ska finnas ett värmenät-

  249. -så värme kommer att säljas
    till företag som ligger i närheten.

  250. Vi ska försöka lista ut hur allt det här
    ska kunna fungera i verkligheten.

  251. Om ni har fler frågor,
    eller är intresserade av partnerskap-

  252. -så har ni min mejladress här. Tack.

  253. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hållbar energi och hållbara fordon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Miljö > Energiförsörjning, Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elbilar, Elfordon, Energiförsörjning, Energikällor, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.