Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Är elbilarna redo för köparna?Dela
  1. Ofta är det lättare
    att utveckla tekniken-

  2. -än att förändra människors
    preferenser och beteende.

  3. Här är min titel:
    "Är köparna redo för elbilarna?"

  4. Man får bestämma titeln långt i förväg-

  5. -innan man har tänkt igenom
    vad man egentligen vill säga.

  6. När jag började jobba på föredraget
    undrade jag om frågan var rätt ställd.

  7. En fråga som kanske är mer relevant-

  8. -är om elbilarna är redo för köparna.

  9. För ofta är det lättare
    att utveckla tekniken-

  10. -än att förändra människors
    preferenser och beteende.

  11. Det hänger förstås ihop, och om teknik
    förändras gör beteendet ofta det med-

  12. -och kanske även preferenserna.

  13. Jag fokuserar på batteridrivna elbilar.

  14. Inte för att laddhybrider
    inte är viktiga-

  15. -för de kan lösa elektrifieringen,
    men jag har bara en kvart på mig.

  16. När det gäller förhållandet mellan
    konsumentbeteende och preferenser-

  17. -är elbilar en större utmaning-

  18. -så därför fokuserar jag på dem,
    åtminstone under den här kvarten.

  19. Frågan om räckvidd kommer ofta upp,
    och hur den begränsningen hanteras.

  20. Människor är bortskämda med
    förbränningsmotorers räckvidd.

  21. Man kan köra 800 km
    och rätt så enkelt tanka upp bilen.

  22. Det här är baserat på kördata
    från i runda slängar 400 fordon-

  23. -i Västsverige, som är representativt.

  24. Vi tittar på dagliga körsträckor.

  25. Vi antar att de laddar bilen på natten-

  26. -och sen tittar vi på hur stor del av
    deras körning som bilarna kan täcka.

  27. De flesta elbilarna har hittills haft
    en räckvidd på 120-130 km-

  28. -och då täcks max 20 % av körningen.

  29. Men nyare elbilar
    som har en räckvidd på 300 km-

  30. -är det 65 % av bilarna som kan täcka
    all deras körning efter en nattladdning.

  31. Om vi förutsätter att de gör nån sorts
    anpassning en gång per månad-

  32. -så kan man faktiskt nå
    20 procentenheter högre.

  33. Även en kortare räckvidd täcker 40 %,
    och 300 km räckvidd täcker 85 %.

  34. Vad är det då för anpassning?
    Det skulle kunna vara snabbladdning-

  35. -eller att ladda bilen en gång till.

  36. Det kan vara att de hyr en annan bil,
    eller tar ut en bil från en bilpool-

  37. -eller lånar nån annans bil.

  38. Eller om hushållet har två bilar-

  39. -vilket många har,
    och jag återkommer till det-

  40. -så kan man använda den andra bilen
    och lösa de resorna på det viset.

  41. Om vi förutsätter att folk använder sig
    av nåt sånt alternativ en gång i veckan-

  42. -så ökar andelen, med räckvidden
    300 km täcker vi då alla bilarna.

  43. Jag pratade om olika räckvidder.

  44. Om vi ser på elbilarna som finns på
    marknaden, vilken räckvidd har de?

  45. Här är de förvirrande nog i miles.

  46. I den här studien tittade vi nämligen på
    modeller som är tillgängliga i USA-

  47. -och därför är allt angett i miles.

  48. Vi tittade på 48 elbilsmodeller
    som har funnits tillgängliga-

  49. -och delade in dem efter pris.

  50. Hör de till den dyraste tredjedelen
    av bilarna på marknaden-

  51. -till mellanprisklassen
    eller till den billigaste?

  52. För bilarna i mellanprisklassen
    ser vi en trend över tid.

  53. En betydande trend.

  54. Så vi rör oss mot räckvidden
    på 200 miles, vilket är cirka 300 km-

  55. -i de bilar som finns tillgängliga.

  56. Jag nämnde att tvåbilshushåll
    kan vara en anpassningsstrategi.

  57. Om man tittar på bilar
    i tvåbilshushåll rent generellt-

  58. -så är "andrabilen" som körs minst-

  59. -mest lämplig att ersätta med en elbil.

  60. Här är samma diagram som förut-

  61. -med andelen bilar
    som täcker hushållets totala körning-

  62. -uppdelat på
    andrabilarna och förstabilarna.

  63. Så genom att ersätta andrabilen
    i stället för förstabilen-

  64. -uppnår man mycket mer elkörning-

  65. -och den är då lämpligast att ersätta.

  66. Vi tänkte även-

  67. -att andrabilar körs mindre och då är
    kostnaden kanske svårare att tjäna in.

  68. Men vi såg trots det att man tjänade
    mer på att ersätta andrabilen-

  69. -eftersom man måste hitta
    andra lösningar ett färre antal dagar.

  70. Uträkningarna gjordes på
    konventionella bilar i Sverige-

  71. -där vi målar upp olika scenarier.

  72. Men vi ville se hur de i tvåbilshushåll
    anpassar sig efter en elbil.

  73. Vi gjorde en studie
    på ungefär 20 hushåll-

  74. -där vi GPS-loggade deras båda bilar.

  75. Vi ersatte sen en av deras bilar,
    de fick välja vilken, med en elbil.

  76. Elbilen var en e-Golf, och hade
    en räckvidd på ungefär 120-130 km.

  77. Sen GPS-loggade vi den vanliga bilen
    och elbilen för att kunna jämföra dem.

  78. Vi intervjuade dem även före och efter
    för att se hur de såg på förändringen.

  79. Man måste veta lite mer
    än att bara titta på tekniken-

  80. -och se på hur användarna
    upplever tekniken.

  81. Om vi tittar på de 20 hushållen-

  82. -ser vi att långa körsträckor minskas
    på daglig basis.

  83. Det blå är den ersatta bilen.

  84. Även dagliga korta sträckor minskar.

  85. De flesta sträckor som de körde med
    elbilen låg på 40-80 km.

  86. Alltså under räckvidden, men de
    körde inte mycket korta sträckor.

  87. Och det kan bero på att de märker
    att det lönar sig mer att köra längre-

  88. -med elbilen, jämfört med bilen med
    förbränningsmotor som hushållet har.

  89. Nåt som är intressant är att vi ser
    olika beteenden i de olika hushållen.

  90. Här hjälper intervjuerna oss att förstå-

  91. -varför vi ser den här heterogeniteten
    bland användarna.

  92. Det finns hushåll där elbilen körs
    även ganska långa sträckor.

  93. Men här, trots att avståndet
    ligger under bilens räckvidd-

  94. -väljer de ändå ersättningsbilen
    och kör korta sträckor med elbilen.

  95. I det här fallet är det ganska
    lika uppdelat på de två bilarna.

  96. Det här hushållet har en uppfart-

  97. -och de tar slumpmässigt
    den bil som står längst ut.

  98. De försöker inte optimera
    och använda elbilen på ett visst sätt-

  99. -utan den bil som står längst ut
    på uppfarten, den bilen tar de.

  100. Det här hushållet resonerade så här:

  101. Den som har längst resväg till jobbet
    tar elbilen, för det är bäst för miljön-

  102. -och mest ekonomiskt,
    för elbilen är billigare att köra.

  103. I det här hushållet var
    bilen med förbränningsmotor-

  104. -en firmabil som maken hade,
    så han måste fortsätta köra den-

  105. -och frun fick köra elbilen-

  106. -trots att hon hade
    kortare resväg till jobbet än maken.

  107. En annan intressant sak var
    hur man upplevde räckviddsångest-

  108. -vilket skiljer sig hushållen emellan.

  109. I ett hushåll var det en kvinna
    som hade räckviddsångest-

  110. -men hon sa även att hon tankar
    sin bil när tanken är halvtom-

  111. -eftersom hon inte vill stå där
    med tom tank.

  112. Så hon upplevde att om elbilen
    hade under halva räckvidden kvar-

  113. -så blev hon orolig.

  114. Andra insåg snart att även om de låg
    nära gränsen, så kunde de köra vidare-

  115. -och om de laddade bilen på natten,
    var bilen fulladdad dagen efter-

  116. -och de behövde inte köra till macken.

  117. Jag har pratat om räckvidd-

  118. -men hur står sig elbilen
    när det gäller andra egenskaper?

  119. När det gäller laddning kan man inte
    jämföra elbilar med andra fordon-

  120. -men vi tittar på vad man förväntar sig.

  121. Efter åtta timmar vill man att bilen
    ska vara laddad minst till 80 %.

  122. Här ser vi att det inte skiljer sig
    nämnvärt mellan prisklasserna.

  123. Även de billigaste uppfyller de målen,
    kanske för att de har kortare räckvidd.

  124. Men när vi tittar på snabbladdning
    så finns det inte 48 prickar här-

  125. -för alla elbilar på marknaden går inte
    att snabbladda, så det är ett problem.

  126. Och mycket få av dem uppfyller
    kravet att ladda 80 % på en kvart-

  127. -så det finns en del kvar att göra
    för att se till att tekniken finns där-

  128. -så att man kan snabbladda
    med en bra hastighet.

  129. När det gäller andra parametrar
    ser vi att bilarnas storlek...

  130. Det här är bilarnas snittstorlek.

  131. Vi ser en viss trend att bilarna blir
    större och når nån sorts snittstorlek.

  132. Man har förut sett elbilar
    som mindre än vanliga bilar-

  133. -och så är fortfarande fallet-

  134. -men de närmar sig medelstorleken
    på bilarna i USA.

  135. Men de finns inte i många modeller-

  136. -så om man vill ha en kombivagn
    eller en suv-

  137. -så finns såna inte bland modellerna.
    Acceleration, sen.

  138. Ni vet nog att accelerationskapaciteten
    är en av elbilarnas fördelar.

  139. Här ser man ingen stor skillnad
    mellan de tre prisklasserna.

  140. Många av de billigare bilarna
    har faktiskt bättre prestanda-

  141. -än genomsnittsbilen i USA.

  142. Min nästa bild
    utgör faktiskt en viss utmaning.

  143. Den är fullpackad med information,
    men den här smarta publiken tål det.

  144. Ni kan fokusera på den svarta linjen.

  145. Det som vi har gjort här-

  146. -är att vi har tittat på utvecklingen
    kring batteriers kapacitet och pris.

  147. Vid vilken prispercentil
    på USA:s marknad-

  148. -kan en elbil med 200 miles räckvidd
    tillverkas?

  149. Och 200 miles är som jag sa förut
    cirka 300 km.

  150. Här går det alltså brant nedåt.

  151. Mellanprisbilarna ligger på 50 procent-

  152. -så strax efter 2020
    når man ner till ett genomsnittspris.

  153. Vi har inte räknat med prispåslag-

  154. -och i såna här modeller förmodar man
    alltid en hel del.

  155. Därför har vi gjort känslighetsanalyser,
    vilket är strecken runtom.

  156. Det här är
    vår försiktigaste uppskattning.

  157. En uppskattning har ett prispåslag
    för att nå en femprocentig marginal.

  158. Då uppnår man målet senare
    och till lite högre pris-

  159. -om vi tar det i beaktande.

  160. Men det visar att batteripriser sjunker-

  161. -och att det skulle kunna få ut-

  162. -en elbil som uppnår en räckvidd
    som klarar en stor andel av körningen-

  163. -på marknaden.

  164. Så är elbilarna redo för köparna?
    Det korta svaret är: de närmar sig.

  165. Riktigt än är de kanske inte där.

  166. Det långa svaret är det som jag sa-

  167. -att med en räckvidd på 300 km
    kan 65 % av bilarna täcka all körning.

  168. 85 % med en anpassning per månad.

  169. Tvåbilshushåll är särskilt lämpade
    att införa elbilar.

  170. Vad gäller andra egenskaper är elbilar
    jämförbara med genomsnittsbilen.

  171. Elbilar på 300 km når samma prisklass
    som genomsnittsbilen USA efter 2020.

  172. När det har skett kvarstår väl frågan
    om köparna är redo att köpa en elbil.

  173. Tack.

  174. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är elbilarna redo för köparna?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elbilar, Elfordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.