Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Fossilfria fordons effekter på ekonominDela
  1. I Sverige är transporter
    nästa stora del av samhället-

  2. -som måste förändras om vi ska
    nå målen för koldioxidminskning.

  3. Jag ska presentera resultaten
    av en forskningsstudie:

  4. Makroekonomiska effekter av en
    fossiloberoende fordonsflotta i Sverige.

  5. Även kallad "20-Fifty".

  6. Vi avslutade projektet
    i början av det här året.

  7. Studien gjordes av oss på RISE
    Viktoria, Cambridge Econometrics-

  8. -en brittisk konsultfirma som ägde
    modellerna, och tankesmedjan Fores-

  9. -som gav oss nätverket
    av berörda parter i Sverige.

  10. Vi finansierades av Energimyndigheten
    och European Climate Foundation.

  11. Vi har en webbsida som jag länkat till.

  12. Bakgrunden är att i Sverige är transport
    nästa stora del av samhället-

  13. -som måste förändras om vi ska nå
    målen för koldioxidminskning.

  14. Vi ville utforska
    vilka möjliga tekniska vägar-

  15. -som är möjliga
    för att uppnå minskningen-

  16. -och vilka ekonomiska effekter
    de kan få för det svenska samhället.

  17. Det är de två forskningsfrågorna.

  18. För att göra det använde vi två
    modeller som använts mycket-

  19. -för liknande studier i Japan, Tyskland,
    Storbritannien och Frankrike-

  20. -och av EU-kommissionen
    och Europe Climate Foundation.

  21. De två modellerna
    är en fordonsmodell-

  22. -som bygger på den årliga bilflottan
    utifrån ny teknik och nya bränslen-

  23. -och E3ME, en efterfrågansbaserad
    icke-jämviktsmodell-

  24. -som täcker alla olika regioner
    och sektorer i ekonomin-

  25. -och som integrerar och modellerar
    beroenden mellan olika sektorer.

  26. Från E3ME är output
    ett antal makroekonomiska indikatorer-

  27. -som BNP, konsumtionsutgifter
    och sysselsättning till exempel.

  28. I projektet använde vi
    en metod, så klart.

  29. Först samlade vi in data.
    Först historiska data för Sverige-

  30. -så att vi kunde kalibrera modellen.

  31. Vi använde statistisk för fordonsflottan
    med drivlinor, bränsle-

  32. -miltal, livslängd och så vidare.

  33. Vi höll också ett antal workshops
    med olika aktörer-

  34. -från bränsle- och fordonsindustrin
    och transportindustrin-

  35. -beslutsfattare och forskare. Vi gjorde
    det för att samla in information-

  36. -för att skapa antaganden
    för framtidsscenarier.

  37. Sen utvecklade vi scenarier.

  38. Vi började utveckla
    tre specifika tekniska scenarier.

  39. Ett för biobränsle, ett för batteridrift
    och ett för bränsleceller.

  40. Vi insåg snart att i alla scenarier
    behövdes dessutom biobränsle-

  41. -även i elscenarierna-

  42. -för att uppnå målen som då var
    en 80-procentig minskning-

  43. -från rapporten "Fossilfrihet på väg"
    som fanns då.

  44. Det är viktigt med biobränslet,
    för vi behövde föra in biobränsle-

  45. -med en drop-in-strategi-

  46. -alltså att blanda in biobränsle
    till önskad nivå i fossilt bränsle.

  47. Det behövs för att det är enda sättet
    att nå den befintliga fordonsflottan.

  48. Det vi gjorde sen
    var att uppdatera batteriscenariot-

  49. -till förra årets policyutveckling-

  50. -och riksdagsbeslutet att ha ett
    minskningsmål på 70 procent-

  51. -för inhemska transporter till 2030.

  52. Med den uppdateringen
    blev det vårt basscenario-

  53. -som jag ska presentera för er.

  54. Lite mer detaljer
    om antagandena i scenariot.

  55. I den övre tabellen ser man att vi har
    fört in biobränsleinblandning-

  56. -i enlighet
    med det vi kallar bränslebytet.

  57. Det var en del
    av det uppsatta svenska målet.

  58. Med fortlöpande ökning
    av bränsleinblandning-

  59. -som grund för scenariot.
    Dessutom har vi elektrifiering-

  60. -i den takt som behövs
    för att nå 70 % minskning till 2030.

  61. Som ni ser talar vi om elektrifiering
    för alla fordonstyper.

  62. Batteri, plug in-hybrider och hybrider.

  63. Diagrammet och tabellen
    visar i vilken grad-

  64. -vi behövde föra in tekniken, och som
    ni ser krävs omfattande elektrifiering.

  65. Redan 2020 behöver 60 %
    av de nysålda fordonen-

  66. -ha nån av de tre teknikerna
    för att uppnå målet.

  67. Även för skåpbilar, bussar,
    och lätta godsfordon-

  68. -behövs en hög elektrifieringstakt.
    Det är ett intressant resultat.

  69. Nu till det ekonomiska resultatet.

  70. Som nästa steg körde vi
    det här scenariot i E3ME-modellen.

  71. Vad blev resultatet? I diagrammet syns
    BNP, konsumtion och sysselsättning.

  72. Som ni ser är alla positiva-

  73. -i jämförelse
    med det så kallade CPI-scenariot-

  74. -som bygger
    det nuvarande EU-scenariot-

  75. -som bara levererar beslutet om
    95 gram per km som fattats i EU-

  76. -men inte mer.
    Det når inte det svenska målet.

  77. CPI står för nollinjen.

  78. Som ni ser är de olika indikatorerna
    för vårt scenario positiva i jämförelse.

  79. Skälen till resultatet är främst
    att importerade fossila bränslen-

  80. -ersätts av inhemskt producerade
    bränslen, både el och biobränsle.

  81. Vi har också lägre total ägandekostnad
    för den nya tekniken-

  82. -vilket ökar konsumtionsutgifterna-

  83. -och därför ökar den ekonomiska
    aktiviteten i andra sektorer.

  84. Dessutom behövs mer investeringar
    för den nya infrastrukturen-

  85. -och det driver på efterfrågan
    i ekonomin.

  86. Det är skälen till att de ekonomiska
    indikatorerna är positiva i vår studie.

  87. En viktig aspekt av det här, för att
    kontrollera robustheten i resultatet-

  88. -var en känslighetsanalys
    av oljepriser och elpriser-

  89. -eftersom den positiva effekten drivs
    av ersatt importerat fossilt bränsle.

  90. Så vi gjorde känslighetsanalyser där vi
    ändrade oljepriset 30 % upp och ner-

  91. -i basscenariot-

  92. -där oljepriset baseras
    på IEA-prognosen.

  93. Som ni ser får man med högre
    oljepriser en högre positiv effekt.

  94. Här tittar vi på BNP. Med lägre oljepris
    minskar den positiva effekten-

  95. -men den är fortfarande positiv.

  96. Med elpriserna
    kan man säga att det är tvärtom.

  97. Högre elpriser, lägre positiv effekt
    och tvärtom.

  98. En annan viktig slutsats
    var att vi behöver mycket biobränsle.

  99. I vårt basscenario-

  100. -har vi 80 % importerat biobränsle.

  101. Där ligger nämligen
    den ungefärliga nivån i Sverige.

  102. Högerdelen av diagrammet visar-

  103. -den positiva effekten på BNP om man
    importerar så mycket biobränsle.

  104. Vi ville se vad effekten skulle bli med
    100 % inhemskt producerat biobränsle.

  105. Det är den man ser till vänster. Då blir
    den positiva effekten ännu större.

  106. Det kanske inte är så förvånande.

  107. Men det ska sägas
    att det inte är möjligt för Sverige-

  108. -att förlita sig
    på importerat biobränsle-

  109. -i strategin
    för minskningen av koldioxidutsläpp.

  110. Det skulle innebära att vi köpte upp
    allt biobränsle i hela världen.

  111. Det skulle bli
    ett jättestort importbehov.

  112. Så den här strategin
    måste bygga på inhemsk produktion-

  113. -till konkurrenskraftiga priser,
    så klart.

  114. Det skulle kräva forskning och
    utveckling och investeringsstöd-

  115. -vilket vi tror kan motiveras-

  116. -av denna ökade positiva
    ekonomiska effekten till vänster.

  117. Vissa begränsningar för modellen
    och resultatet bör nämnas.

  118. Modellen tittar inte på beteende-
    och samhällsförändringar.

  119. I modellen har vi en konstant
    efterfrågan på motortransporter.

  120. Det är så klart nåt
    som stadsplanering, logistikplanering-

  121. -och personliga val kan påverka.

  122. I FFF-utredningen
    som jag pratade om förut-

  123. -fanns en tredjedel av potentialen för
    minskning i förändrade beteenden.

  124. Så vi tror att om vi tänker
    på det här också-

  125. -kanske det finns spelrum för en så
    extremt snabb elektrifieringstakt.

  126. Och några ord om rebound-effekten.
    Det finns inga stora såna i modellen-

  127. -för transport är en av ekonomins
    mest koldioxidintensiva sektorer.

  128. Men om vi alltid fortsätter köra
    för mer BNP-tillväxt-

  129. -finns alltid en risk
    för mer koldioxidutsläpp.

  130. Slutsatsen är att det finns ett behov
    för koldioxidminskning-

  131. -i alla ekonomiska sektorer.

  132. Jag vill också nämna att vi inte
    har tagit med alla tekniker i rapporten-

  133. -eftersom de inte är tillräckligt mogna
    så att det finns tillräckligt med data-

  134. -för att modellera dem. Det finns
    förstås potential i självkörande fordon-

  135. -vätgasceller, elektrobränslen,
    elektriska vägar med mera.

  136. Slutsatser. Vi tycker oss ha sett
    att det är möjligt att nå målen-

  137. -som är ambitiösa, men det krävs
    snabbt upptag av teknik och drivlinor-

  138. -och vi kommer att behöva
    biobränsleinblandning.

  139. Det kan vara positivt för svensk
    ekonomi, det är den stora slutsatsen.

  140. Men åtgärder behövs nu.
    Det är mycket brådskande.

  141. Det finns ett behov av stöd för att
    skala den inhemska produktionen.

  142. Det finns behov av stöd
    för skalning av elfordon-

  143. -och vi har också gjort en annan studie
    som heter BeliEVe II-

  144. -där vi har tittat på företagsbilpolicys
    som kan vara ett bra sätt-

  145. -att snabbt och effektivt skala-

  146. -försäljningen av elfordon.

  147. Bättre laddningsmöjligheter
    på arbetsplatser är särskilt viktigt-

  148. -för reduktionspotentialen
    för plugin-hybrider.

  149. Och fortsatt fokus på det tredje benet,
    samhälles- och beteendeförändringar-

  150. -som skulle kunna minska
    efterfrågan på transport.

  151. -Tack så mycket.
    -Tack, Ann-Charlotte.

  152. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Kommunikationer, Teknik, Transporter, Transportmedel, Transportväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.