Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Framsteg inom elektromobilitetDela
  1. Jag tror
    att vi är på väg mot elektromobilitet.

  2. I morse fick vi höra
    att det kanske bara är en fluga.

  3. Ja... Det kanske bara är en fluga,
    men det är i alla fall en hållbar fluga.

  4. Hej, allihop, och god eftermiddag.

  5. Tack, Maria och Sinisa,
    för att jag fick tala här.

  6. Jag blev inspirerad
    av seminariets titel-

  7. -så jag tänkte prata om framtid,
    ännu senare framtid och dåtid.

  8. Jag ska presentera forskning som
    i huvudsak kommer från Chalmers-

  9. -som berör elektromobilitet.

  10. Swedish Electromobility Centre
    är ett nationellt kompetenscentrum.

  11. Vi är ett samarbete mellan industri
    och akademi och även myndigheter-

  12. -och jag måste därför berätta-

  13. -att vi får stöd från Energimyndigheten.

  14. Ett stort tack till er! Utan er
    vore inget av det här möjligt.

  15. Inget som visas här hade varit möjligt.

  16. Jaha...

  17. Ska jag...? Okej, då gör vi så här.

  18. Jag tänkte berätta hur vi ser på miljön.

  19. Vi är en plattform för samverkan
    som arbetar med olika områden:

  20. Systemperspektiv, elektriska maskiner
    och drivsystem, batterier-

  21. -fordonsanalys - elektromobilitet
    i samhället - och bränsleceller.

  22. Jag kommer att ta upp
    lite från alla områden-

  23. -men det blir bara ett smakprov.

  24. Jag tror
    att vi är på väg mot elektromobilitet.

  25. I morse fick vi höra
    att det kanske bara är en fluga.

  26. Ja... Det kanske bara är en fluga,
    men det är i alla fall en hållbar fluga.

  27. Men det är nog här för att stanna.

  28. Det har jag inte alltid trott,
    men nu tror jag faktiskt det.

  29. I den här presentationen ska vi
    ta oss en titt på dåtid och nutid-

  30. -och sen ska vi gå in i framtiden
    och så ännu längre fram i tiden-

  31. -och sen återvänder vi till framtiden
    och tittar på några forskningsresultat.

  32. Var befinner vi oss
    och var har vi varit?

  33. Det här är försäljningen
    och marknadsandelar...

  34. Nej, förlåt, befintligt antal elfordon
    och branschens marknadsandelar.

  35. För inte så många år sen
    fanns det ganska få elbilar.

  36. Men på bara sju år
    tiodubblades nästan antalet.

  37. Och efter ytterligare fem år-

  38. -hade antalet mer än tiodubblats igen.

  39. Så det går väldigt snabbt framåt.

  40. Det känns som om jag står
    inuti en explosion för tillfället.

  41. Men de som arbetar med förbrännings-
    motorer delar inte min bild av det hela-

  42. -för marknadsandelen är så begränsad.

  43. Jag ser alla elbilar,
    men det gör inte de.

  44. Och det är en viktig poäng.

  45. Vi är några stycken som tror på elektro-
    mobilitet, men vi är inte en majoritet.

  46. Här är ökningen av antalet elfordon,
    och detta är en väldigt typisk kurva.

  47. Ibland tänker jag att en sån här kurva,
    den här sortens exponentiella kurva-

  48. -kommer att kallas för
    "elektromobilitetskurvan" om tjugo år.

  49. Den ser ut så här, oavsett om man
    börjar tidigare eller slutar senare.

  50. Kurvan ser alltid ut så här,
    så antalet bilar ökar snabbt.

  51. Varför ska vi då ha eldrivna fordon?

  52. Det huvudsakliga skälet är
    att de lokala utsläppen minskar-

  53. -däribland bullret, vilket är viktigt.

  54. Det finns även en möjlighet
    att koldioxidutsläppen minskar-

  55. -men det beror på hur elen produceras.

  56. Och elbilar presterar bättre.
    Vi fick se några fina bilder-

  57. -av högpresterande fordon,
    och det såg väldigt roligt ut.

  58. Och det är roligt att köra en elbil.

  59. Det är nog ett av skälen till
    att de kommer att bli fler.

  60. Om man tittar på studier över
    varför folk köper elbilar i USA-

  61. -så är det sällan på grund av miljön.

  62. Miljön är viktig men inte avgörande.

  63. Folk köper elbilar för att de är bra.

  64. Forskningen visar också att det
    kvittar om folk får bidrag eller ej.

  65. De vill helt enkelt bara ha elbilar.

  66. Det är ett av skälen till varför jag
    inte tror att det bara är en fluga.

  67. Vi vill alltid ha bättre produkter,
    och eldrivna fordon är bättre-

  68. -ur ett prestandaperspektiv, och de
    har även väldigt låga driftkostnader.

  69. Det är många fler delar
    i förbränningsmotorer-

  70. -än det är
    i elektriska maskiner och drivsystem.

  71. Underhållskostnaden
    är också väldigt låg.

  72. Och tillgången till drivmedel är större-

  73. -för här i Sverige har vi
    väldigt gott om elenergi.

  74. Det finns även nackdelar. Inköps-
    kostnaden. Ja. Kortare räckvidd. Ja.

  75. Laddningsmöjligheterna
    och tiden det tar att ladda.

  76. Och osäkerheten med en ny teknik.

  77. Men det här är faktiskt...

  78. De är nästan borta nu.
    Bilden är rätt gammal.

  79. I dag skulle den snarare se ut så här.

  80. Räckvidden är längre-

  81. -eftersom bilföretagen nu
    sätter in större batterier.

  82. Det är mindre osäkert,
    för det blir allt vanligare.

  83. Och...ja.
    Men det dyker upp nya utmaningar.

  84. Vilka? Resurseffektiviteten,
    som Mia pratade om tidigare.

  85. Användarperspektiven,
    som Frances talade om.

  86. Så det är nya frågor som uppstår.

  87. De kan komma att vålla problem,
    men enligt mig gör de inte det än.

  88. Nu ska vi titta lite på framtiden.

  89. År 2020 tror vi att vi har
    tretton miljoner elfordon-

  90. -och att försäljningsvolymen
    är fyra miljoner bilar om året.

  91. 2030, hundra miljoner elfordon globalt-

  92. -och 20-30 procents marknadsandel.
    Siffrorna varierar lite i olika studier.

  93. Då krävs en årlig försäljningstillväxt-

  94. -på cirka 25-30 procent,
    vilket är ganska mycket.

  95. Men i Sverige är tillväxten just nu-

  96. -större än vad som behövs
    för att vi ska kunna nå målen.

  97. 2040 förväntas elfordon utgöra
    40 % av det totala antalet fordon-

  98. -och 50 % av alla försäljningar.

  99. Nu ska vi ännu längre in i framtiden.

  100. År 2050 kommer det,
    om dagens trend fortsätter-

  101. -att finnas två miljarder bilar på väg-
    arna, och det är inte särskilt hållbart.

  102. Studier från Stanford visar
    att det finns olika scenarier.

  103. Ett är att vi fortsätter som i dag,
    två miljarder fordon - inte hållbart-

  104. -i alla fall inte ur
    ett miljöperspektiv.

  105. Elbilar gör saken lite bättre.

  106. Men den enda vägen framåt
    är att förändra transportsamhället-

  107. -och börja dela fordon
    i större utsträckning.

  108. Men det känns invecklat,
    för jag älskar teknikprylar-

  109. -så jag ska återvända till framtiden
    och titta på några forskningsresultat.

  110. Vi har pratat om batterier.
    Hur ser produktionskapaciteten ut?

  111. Det senaste året
    har vi haft en 26-procentig ökning-

  112. -av produktionskapaciteten.

  113. 2017 producerade vi
    120 gigawattimmar-

  114. -och elfordon använde
    ca tjugo procent av det-

  115. -så vi har en överkapacitet av batterier
    för närvarande.

  116. Men det investeras fortfarande
    mycket i olika batteritillverkare-

  117. -trots att det är tuff konkurrens
    och alla batterier inte blir sålda.

  118. Hur är det med kostnaden, då?

  119. Batteripriserna sjunker snabbare
    än vi nånsin hade förväntat oss.

  120. De har minskat med 73 % på sex år.

  121. Det beror på bättre teknik,
    lägre produktionskostnader-

  122. -men även överutbud
    och stor konkurrens.

  123. Batteriet är en avgörande komponent-

  124. -men just nu ser vi inga begränsningar.

  125. Nu ska vi ta oss en titt på
    lite forskning om batterier.

  126. Jag tror nog att alla här vet
    att åldrande är ett problem-

  127. -men allt beror på hur man sköter
    batterierna och hur många man har.

  128. Denna studie utfördes på Chalmers
    i samarbete med Uppsala universitet-

  129. -och den visar... Man samarbetade
    även med bilindustrin, bör nämnas.

  130. Så länge laddningstillståndet är lågt
    så åldras batteriet väldigt långsamt.

  131. Jag borde nog förklara
    vad "laddningstillstånd" är.

  132. Batteriet kan lagra
    en viss mängd energi-

  133. -och om man bara använder en liten
    del av utrymmet, åldras det långsamt.

  134. Använder man mer,
    åldras det snabbare.

  135. Och om man använder
    70-80 procent av batteriet-

  136. -så åldras det väldigt snabbt.

  137. Det är så klart väldigt problematiskt
    om batteriet slutar fungera i en bil.

  138. Följderna av detta är att det är bättre-

  139. -att sätta in flera batterier i bilen
    och bara använda några av dem.

  140. Det är inte bra ur ett miljöperspektiv,
    eller det skulle det kanske kunna vara.

  141. Batterierna åldras ju inte-

  142. -men bilarna blir tyngre,
    så jag är inte helt säker.

  143. Men man behöver inte
    oroa sig för åldrandet-

  144. -om man bara använder
    en liten del av batteriet.

  145. Vi har också tittat på snabbladdning.

  146. När man snabbladdar batterier
    så åldras de väldigt ojämnt.

  147. Åldrandet varierar. Det har både
    med batteriets geometri att göra-

  148. -och med anod-, katod-
    och elektrolytmaterialen.

  149. Det beror också mycket på
    spannet för laddningstillståndet.

  150. Och...

  151. Om man bara använder en del av
    batteriet kan man snabbladda det.

  152. Skadorna uppstår bara när man
    använder de sista 10-20 procenten.

  153. Man har utfört tester i Stockholm
    som tydligt visar-

  154. -att antalet laddningscykler
    som batteriet kan överleva...

  155. Om man har en bil,
    laddar man den inte...

  156. Man kanske har bilen i tio år,
    och man laddar den dagligen.

  157. Batteriet överlever längre
    om man tar hand om det.

  158. Bussar och lastbilar laddas oftare,
    och då kan batteriet behöva bytas ut.

  159. Detta visar att den oro man kan ha
    gällande batterier är helt obefogad.

  160. Allt handlar om hur de används.

  161. Ponera att jag ska ut och resa-

  162. -och så packar jag resväskan jättefull.

  163. Två personer måste sitta på den
    för att stänga den, så den skadas.

  164. Men om jag bara packar den halvfull
    håller den längre, precis som batterier.

  165. Man måste hantera dem varsamt,
    precis som med alla andra saker.

  166. Vi har även jämfört olika tekniker.
    Vi forskar om bränsleceller också.

  167. Den här studien är gjord av
    Hans Pohl, Anders Grauers-

  168. -Magnus Karlström
    och till viss del mig.

  169. Vi jämförde olika tekniker
    och deras kostnadseffektivitet.

  170. Just det här är fallet gäller
    långdistanstransport i Tyskland.

  171. Som ni ser jämförde vi
    förbränningsmotorer-

  172. -med bränsleceller,
    batterier och elvägar.

  173. Det vår studie visar är att om man
    bara tittar på den totala kostnaden-

  174. -så är elvägar helt klart billigast.
    Kanske inte enklast, men billigast.

  175. Och...

  176. Bränslecellsalternativet är inte-

  177. -det bästa alternativet här.

  178. Om man tittar på regional transport-

  179. -ser man att bränslecellsalternativet
    är bättre ur ett kostnadsperspektiv.

  180. Hänger ni med?

  181. Vad gäller elvägar
    har man studerat ett fall i Norge.

  182. Chalmers Maria Taljegård
    studerade elvägars inverkan-

  183. -och visade att även om man
    bara skulle bygga elvägar-

  184. -på tjugofem procent av
    Norges E- och N-vägar-

  185. -så skulle man ändå täcka
    en stor del av trafikbehovet-

  186. -både för bilar och lastbilar.

  187. Jag ska avrunda, men först vill jag
    prata lite om "vehicle-to-grid", V2G.

  188. Maria har också gjort studier på hur vi
    kan uppnå koldioxidmålen till år 2050-

  189. -och i dem visar hon att vi
    med hjälp av V2G-teknik-

  190. -kan jämna ut belastningen på elnätet.

  191. Och det kommer också att vara möjligt
    att göra detta utan att öka elkostnaden.

  192. Vi kan bygga ut elnätet
    så att elfordon täcks in-

  193. -utan att kostnaden ökar.

  194. Det var lite av varje. Om ni vill
    veta mer kan ni kontakta oss-

  195. -på Swedish Electromobility Centre.

  196. Tack!

  197. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framsteg inom elektromobilitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elbilar, Elfordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Rening av dricksvatten - Panelsamtal

Vilka tidsperspektiv bör man ha när man sätter igång med att bygga en reningsanläggning? Ett panelsamtal med Angelica Lidén, Alexander Keucken, Conny Simonsson, Helena Almqvist och Charlotte Lindstedt. Moderator: Kenneth Persson. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.