Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Elfordon - förväntningar och framtidsutsikterDela
  1. Det finns goda skäl till optimism,
    men också till försiktighet.

  2. Det finns en historia av optimism
    gällande elfordon-

  3. -men de utgör ännu bara
    ett par procent av alla bilar.

  4. Tack allihop för att så många har
    kommit hit. Jag blir lite omtumlad.

  5. Under mitt föredrag blir det
    inga ekvationer, bara bilar.

  6. Som samhällsvetare utan körkort har
    jag länge varit fascinerad av elfordon.

  7. Den bästa tiden att studera elfordon
    som samhällsvetare kanske är just nu.

  8. Vi går igenom en ny våg av optimism-

  9. -och enligt många kommentatorer
    står vi inför ett genombrott.

  10. Jag menar att det finns goda skäl
    till både optimism och försiktighet.

  11. Det finns en historia av optimism
    gällande elfordon-

  12. -men de utgör ännu bara
    ett par procent av alla bilar globalt-

  13. -och mycket av optimismen
    bygger på problematiska antaganden-

  14. -om teknik och beteende.

  15. Ett fält där man kan se
    förnyad optimism-

  16. -är förväntningarna på fordonsflottan
    och bränslekonsumtion på global nivå.

  17. Många organisationer
    formaliserar förväntningar-

  18. -som Internationella energirådet,
    Bloomberg, Opec och oljeföretag-

  19. -som BP varifrån diagrammet kommer.

  20. BP har uppdaterat sin projektion
    av spridningen av elfordon.

  21. I den senaste prognosen från i år-

  22. -har antalet hybrid- och elfordon
    fördubblats till år 2035-

  23. -jämfört med prognosen året innan.

  24. Då räknade de med 100 miljoner
    och nu med 190 miljoner.

  25. Andra organisationer ökar
    sina förväntningar ännu mer-

  26. -för antalet elfordon 2035-2040.

  27. Samtidigt vill bland annat BP framhäva-

  28. -att olja sannolikt fortsätter dominera
    under lång tid-

  29. -särskilt för tunga godsfordon
    som ni ser i diagrammet.

  30. Med tanke på deras kärnverksamhet-

  31. -är det inte så oväntat att BP:s
    förväntningar är mer försiktiga.

  32. Men det faktum att de har följt trenden
    att justera upp förväntningarna-

  33. -visar hur utbredd tanken är
    att ett genombrott är nära.

  34. Den nya optimismen är inte grundlös.

  35. Försäljningen av hybrid-
    och elfordon ökar-

  36. -om än spatialt ojämnt fördelat.

  37. Här är en bild från Bloomberg
    över den globala nivån-

  38. -och man ser
    den uppåtgående trenden.

  39. Samtidigt döljer den globala prognosen
    enorma spatiala skillnader-

  40. -i länder och städer.

  41. Den här bilden är från 2015-

  42. -men den visar nåt intressant.

  43. Även i föregångsländer
    som Norge, Nederländerna och Kina-

  44. -är det ett litet antal städer
    som verkligen tar täten.

  45. Vi kan nog anta att liknande mönster
    kommer att synas även i andra länder.

  46. Elfordon ökar även på andra sätt. Det
    politiska stödet ökar runtom i världen-

  47. -efter resultaten i Kina, Norge och
    Nederländerna, men det finns risker:

  48. När skatteincitamenten reducerades
    i Nederländerna dök försäljningen.

  49. Möjligtvis med undantag för Norge
    har en snabb ökning av elfordon-

  50. -varit helt beroende av politiska
    åtgärder, men det är inte det enda.

  51. Debatten kring elfordon ändras också.

  52. Negativ debatt om till exempel
    räckviddsångest fortsätter spridas-

  53. -åtminstone i Storbritannien, och ofta
    spelar media och politik en viktig roll-

  54. -i spridningen av de föreställningarna.

  55. Men samtidigt ser vi att positiv debatt
    också blivit vanligare.

  56. Delvis beror det på specifika processer
    som Teslas upplevda framgång-

  57. -samt på ändringar i debatten
    om konventionella bränslen som diesel.

  58. "Dieselgate" har bidragit till det-

  59. -men i Storbritannien har det varit
    viktigare med den ökade kunskapen-

  60. -om hälsofarorna med diesel.

  61. Vi ser allt fler satsningar
    på att normalisera elfordon-

  62. -eller renare fordon. Det här är från
    en artikel i The Observer förra helgen-

  63. -där en halvprivat organisation-

  64. -som ger råd till regeringen
    föreslår gröna registreringsskyltar-

  65. -vilket är problematiskt, för det kodar
    bränslen som antingen bra eller dåliga-

  66. -utan hänsyn till "well-to-wheel"-banan.

  67. Men jag tror att den sortens förslag
    och att det rapporteras om det-

  68. -visar på en förändring i debatten
    gällande elfordon.

  69. Positiv diskurs kring elfordon
    har också kommit indirekt-

  70. -av intresset för självstyrning, delad
    mobilitet och mobilitet som tjänst.

  71. Det finns en ökande konsensus-

  72. -om att elfordon, självkörande bilar
    och delningstjänster-

  73. -lär förändra
    fordonssituationen radikalt.

  74. Dan Sperling, USA:s inflytelserikaste
    akademiker i fordonsfrågor-

  75. -har myntat begreppet
    "de tre revolutionerna".

  76. Boken på bilden är verkligen värd
    att läsa. Jag kan rekommendera den.

  77. Men där Sterling och hans kolleger
    i boken ger en nyanserad bild-

  78. -har den offentliga diskursen kring
    frågorna saknat de egenskaperna.

  79. Ofta hemfaller den
    åt teknologisk determinism-

  80. -där ny teknik ses som en kraft
    från utifrån samhället-

  81. -med regelbundna,
    förutsägbara effekter.

  82. Teknikhistorien, inklusive utvecklingen
    av moderna elfordon sen 1980-talet-

  83. -visar att samspelet mellan teknik och
    sociala processer är mer komplext-

  84. -och fullt av osäkerheter,
    oförutsägbarheter och överraskningar.

  85. Framtiden lär inte följa
    de jämna kurvor-

  86. -som finns i prognoserna från BP
    och andra organisationer.

  87. Faktum är att kombinationen av elbilar,
    självkörande bilar och delade tjänster-

  88. -tycks gå igenom ännu en hajpkurva-

  89. -där uppmärksamhet och förväntningar
    ökar snabbt tills folk blir otåliga-

  90. -och en tid av besvikelse tar vid.

  91. Efter det misslyckas tekniken
    eller så stabiliseras förväntningarna-

  92. -på mer realistiska nivåer,
    och med tiden tas tekniken upp.

  93. Det finns tecken på att självkörande
    fordon just har passerat kurvans topp-

  94. -och jag misstänker att mobilitets-
    tjänster är i det branta uppåtgåendet.

  95. Jag känner inte till forskning
    kring det, säg gärna till om ni vet.

  96. Det vill jag gärna veta mer om.

  97. Hajpcykler är vanliga
    i tekniska innovationsprocesser.

  98. Inte bara för transportteknik.
    Det är så kapitalismen fungerar.

  99. Hajper är viktiga för att få investering
    och politiskt stöd för innovationer.

  100. Problemet är att transportteknik har
    haft många hajp-besvikelse-cykler-

  101. -och misslyckanden efter toppen.

  102. Den här bilden
    är från en artikel i Nature Energy-

  103. -som analyserat rapporteringen
    i New York Times-

  104. -och hittat många
    hajp-besvikelse-cykler.

  105. Det verkar som att vi
    som transportexperter-

  106. -har gått från den ena hajpcykeln
    till nästa med mycket lite resultat-

  107. -med tanke på den lilla andelen
    elfordon och liknande-

  108. -i fordonsflottan i nästan alla länder.

  109. Frågan är om det blir annorlunda
    den här gången. Det utvisar tiden.

  110. Det finns nu mer politisk buy-in,
    samtalet har förändrats-

  111. -och industrins engagemang är större.

  112. Ändå tycks självkörande fordon
    vara på starkare uppgång-

  113. -vilket inte nödvändigtvis
    är dåligt för elfordon-

  114. -eftersom självkörande
    blir mycket lättare med elektrisk drift.

  115. Däremot finns
    ett antal negativa faktorer.

  116. Jag vill ta upp två av dem.

  117. Det här är en artikel av kolleger som
    har studerat de nordiska länderna-

  118. -och visat att bilhandlare är negativa
    till elfordon på alla möjliga sätt.

  119. Det tyder på att en bredare kulturell
    förändring behövs och lär ta tid.

  120. Vår forskning på TSU visar att kraven
    på fler laddstationer bara är en del.

  121. Debatten är för inriktad
    på antalet laddplatser-

  122. -särskilt på allmänna platser-

  123. -och det talas för lite om
    användningskvalitet och erfarenhet.

  124. Vi gör en ettårig utvärdering av ett
    experiment med olika laddtekniker.

  125. Tanken är vi ska välja en som
    implementeras i större skala i staden.

  126. Det är en fascinerande studie
    med kvalitativa metoder.

  127. Jag hinner inte gå in på detaljer-

  128. -men deltagarna i studien
    utvecklar ofta sofistikerade strategier-

  129. -för att få tillgång till laddplatser-

  130. -och minimerar risken för skada
    på bilen och störande av grannar-

  131. -och de får ibland kämpa
    för att få in laddandet i sina rutiner.

  132. De praktiska aspekterna handlar
    om mer än abstrakt räckviddsångest.

  133. Det för mig in på min sista punkt.

  134. Akademisk och politisk diskurs kring
    elfordon är fortfarande för abstrakt-

  135. -och beskriver potentiella användare
    som rationella ekonomiska aktörer-

  136. -eller som konsumenter
    vars attityder leder till val av fordon.

  137. Den levda erfarenheten av elfordon på
    konkret vardagsnivå brukar förbises-

  138. -liksom pågående anpassningar
    för körning, laddning och underhåll-

  139. -som elfordon medför.

  140. Sociologi, antropologi,
    teknikstudier och geografi-

  141. -ger insikter om hur den levda
    erfarenheten av elfordon kan förstås.

  142. Resultatet av den sortens forskning-

  143. -måste komplettera insikterna
    från teknik, ekonomi och psykologi-

  144. -för att upplysa politik, regelverk,
    industrisatsningar och medierapporter.

  145. Det är min tro att det kan föra oss
    närmare att göra BP:s prognos-

  146. -för spridning av elfordon till
    en verklighet. Tack så mycket.

  147. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elfordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.