Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Elfordon och framtida stadsplaneringDela
  1. Det är lätt, och det visar bilden-

  2. -att se fördelarna med elfordon-

  3. -när det gäller buller, luftkvalitet
    och hur vi utnyttjar stadens mark.

  4. Jag ska prata om de möjligheter
    som elfordon erbjuder-

  5. -när det gäller framtida stadsplanering-

  6. -och hur den relaterar
    till planeringsprocessen i dag.

  7. Det finns en skillnad.

  8. Jag ska också prata om skillnaden
    mellan stadens vision-

  9. -och arbetet med att ta fram
    en detaljerad utvecklingsplan-

  10. -som följer gällande lagstiftning.

  11. Och... Nya lösningar kan vara svåra
    att implementera-

  12. -när gällande lagar och regler
    måste följas.

  13. Jag heter Viveca Risberg,
    och jag jobbar, som tidigare nämndes-

  14. -på Göteborgs Stads
    stadsbyggnadskontor-

  15. -med projekt
    och detaljerade utvecklingsplaner.

  16. En annan uppgift som jag har
    är att jag...

  17. Jag är stadsbyggnadskontorets
    koordinator för ElectriCity-

  18. -som Hans Fogelberg pratade om.

  19. Det är ett samarbete
    för att testa nya innovationer-

  20. -och nya lösningar för eldrivna fordon-

  21. -främst bussar,
    men även annan tung transport.

  22. Det är lätt, och det visar bilden-

  23. -att se fördelarna med elfordon-

  24. -särskilt när det gäller buller,
    luftkvalitet-

  25. -och hur vi utnyttjar stadens mark.

  26. Det är samtidigt lätt att tro
    att det här kommer att ske...

  27. ...att det har en omedelbar inverkan
    på stadsplaneringen i dag...

  28. ...och på hur vi bygger nya områden.

  29. Men den gällande lagstiftningen styr
    stadsplaneringen-

  30. -och även staden och Länsstyrelsen.

  31. Vi måste vara överens om-

  32. -hur vi ska beräkna
    t.ex. luftkvalitet och trafikbuller.

  33. Och...när det gäller trafikbuller
    och minskning av buller...

  34. Det är ett betydande miljöproblem
    i Göteborg-

  35. -med trafikbuller.

  36. Vid låga hastigheter kommer bullret
    huvudsakligen från motorerna.

  37. Tung trafik orsakar
    mycket av trafikbullret.

  38. Bullret från elbussar är 5-9 dB lägre
    än bullret från dieselbussar.

  39. Det upplevs nästan
    som en halvering av bullernivån.

  40. Om man tittar
    på det lågfrekventa bullret-

  41. -så har elbussarna nästan inget sånt.

  42. Lågfrekvent buller sprids över
    ett större område än högfrekvent-

  43. -så elbussar gör stor skillnad
    för stadsmiljön.

  44. När man ska beräkna trafikbuller
    för en detaljerad utvecklingsplan-

  45. -måste man utgå
    från det värsta tänkbara scenariot.

  46. Hänsyn måste tas
    till framtida trafikvolymer-

  47. -antalet fordon och andelen tung trafik
    vid beräkningarna-

  48. -men hänsyn ska inte tas
    till hur bussar och lastbilar drivs-

  49. -för vi kan inte kontrollera det
    i den detaljerade utvecklingsplanen.

  50. Det är en annan av stadens processer.

  51. Volvos första eldrivna sopbil
    tas nu i bruk-

  52. -av Göteborgs renhållningsföretag.
    Det här är en bild från i våras.

  53. Andra typer av eldrivna fordon är också
    under utveckling.

  54. Göteborgs Stad har ingått
    ett samarbetsavtal med Västtrafik-

  55. -inför upphandlingen av de nya stads-
    bussarna, som kommer att tas i bruk...

  56. ...2020-2023.

  57. Målet är att successivt gå över
    till elbussar i staden-

  58. -men inte förrän upphandlingen är klar
    vet vi hur fort skiftet kommer att gå.

  59. Områdena som vi planerar i dag
    kommer troligen att byggas-

  60. -när övergången till eldriven
    tung transport redan har genomförts-

  61. -men bullerberäkningarna
    som vi gör i dag-

  62. -måste göras
    utifrån fossildrivna fordon-

  63. -eftersom vi inte är säkra
    på att ett teknikskifte kommer att ske.

  64. I beräkningarna tas ingen hänsyn till-

  65. -att vinsten blir störst
    när det gäller lågfrekvent buller-

  66. -utan det räknas mer
    på högfrekvent buller.

  67. Som ni kan se...i bilden till vänster-

  68. -så är Göteborg glesbefolkat.

  69. Färgerna visar var vi vill
    att staden utvecklas.

  70. Nya bostäder är ett prioriterat mål för
    staden. Det är även nya arbetsplatser.

  71. Bostäder och arbetsplatser planeras
    centralt - de röda prickarna-

  72. -och längsmed linjer
    för kollektivtrafik.

  73. Många av de här områdena är
    påverkade av luftföroreningar-

  74. -på grund av utsläpp från fordon
    som drivs av fossila bränslen.

  75. Beräkningarna av luftkvaliteten görs
    utifrån det värsta tänkbara scenariot-

  76. -vilket gör risken hög
    för att gränsvärdena överskrids.

  77. Det försvårar planeringen
    av nybyggnation.

  78. I beräkningarna ingår
    minskade avgasutsläpp inom några år-

  79. -men man kan inte räkna med-

  80. -att all tung trafik är eldriven.

  81. År 2020 kommer kommunerna
    i Sverige att kunna införa-

  82. -en ny miljözon där bara elfordon-

  83. -bränslecellsbilar, laddhybrider-

  84. -och gasbilar som uppfyller Euro 6
    tillåts köra. En sån miljözon-

  85. -i kombination med elbussar
    skulle kunna innebära-

  86. -att vi kan beräkna bullret och
    luftkvaliteten utifrån eldrivna fordon-

  87. -men vi har inte kommit så långt i dag.

  88. I decennier har Göteborg varit en stad
    där mycket av markanvändningen...

  89. Mycket mark används
    till bilar och parkeringar.

  90. Byggnader har blivit öar-

  91. -mellan vägar och parkeringsplatser.

  92. En övergång till kollektivtrafik gör
    att mindre plats behövs per resenär-

  93. -men centralt måste
    kollektivtrafikens kapacitet vara hög.

  94. Det innebär, som ni ser till höger-

  95. -att hållplatserna för bussarna
    och spårvagnarna måste vara åtskilda.

  96. Det tar mycket plats.

  97. Då får vi vägar som breddas-

  98. -och som trycker bort byggnaderna
    från hållplatserna.

  99. Bussar och spårvagnar kan köra
    i samma filer-

  100. -men de måste vara åtskilda
    vid hållplatserna.

  101. Konflikter kan uppstå när det gäller
    behovet av mark för hållplatser-

  102. -och behovet av mark
    för nya byggnader-

  103. -t.ex. ett nytt sjukhus.

  104. För elbussar har man testat
    hållplatser inomhus.

  105. Om man går över helt till elbussar-

  106. -kan det vara möjligt att ha
    hållplatser inomhus på vissa ställen.

  107. Om man tittar på den här gatan
    med buss- och spårvagnshållplatser-

  108. -och jämför den med en
    där bushållplatsen är inne i huset...

  109. Då kan byggnaden sträcka sig
    lika långt ut i gatan vid hållplatsen-

  110. -som den gör på andra ställen.

  111. Lindholmen Science Park och
    det kommunala bolaget Älvstranden-

  112. -har gjort en idéstudie av
    hur inomhushållplatser kan formges.

  113. Här är två exempel från den studien.

  114. Så här skulle det kunna se ut
    om bussen kör inuti byggnaden.

  115. Som en tågstation på 1800-talet.

  116. Det här är ett exempel på en hållplats-

  117. -som är utformad som ett skyltfönster.

  118. Och...vi skulle kunna...

  119. Först måste jag säga att det är
    många saker som måste lösas-

  120. -om busshållplatser flyttas från gatan
    till bottenplanet på en byggnad-

  121. -till exempel hur gång- och cykelvägar
    ska korsas.

  122. Men med såna busshållplatser skulle vi
    kunna förtäta bebyggelsen-

  123. -när vi väl har gått över till elbussar.

  124. Min slutsats är att bullernivån
    och luftkvaliteten i centrala Göteborg-

  125. -påverkas kraftigt
    av den tunga trafiken.

  126. Jag vet inte när...
    - Du pratade om en tioårscykel.

  127. Om kanske fem eller tio år kan vi
    ta med eldrivna fordon i beräkningarna-

  128. -när vi är säkra
    på att de kommer att finnas på gatorna.

  129. Då...

  130. ...kan vi ta med dem i beräkningarna...

  131. ...och det blir möjligt att motivera
    bostäder och arbetsplatser...

  132. ...på många fler ställen än i dag.

  133. Vi kommer också att kunna förtäta
    bebyggelsen på vissa platser-

  134. -då elbussar möjliggör
    inomhushållplatser.

  135. Det är då stadsplanering
    verkligen kan dra nytta av elfordon.

  136. Så... Tack.

  137. Översättning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elfordon och framtida stadsplanering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elfordon, Kollektivtrafik, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel, Transportväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.