Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Heder som maktmedelDela
  1. Man ska förneka sina känslor
    och sin kropp.

  2. Vanärar man familjen är man smutsig-

  3. -och det kan bara tas bort
    genom att man straffas.

  4. Mariet Ghadimi heter jag, grundare
    av Tris: Tjejers rätt i samhället.

  5. Jag är lärare och forskare
    på Institutionen för socialt arbete-

  6. -på Stockholms universitet.

  7. I dag tänker jag på 45 minuter-

  8. -ge er en bild av hur jag ser på
    hedersrelaterat förtryck och våld-

  9. -och vad jag tror är viktigt för er
    att ta med er i er yrkesutövning-

  10. -när ni möter unga personer.

  11. Tris grundades 2002 i Uppsala
    efter mordet på Fadime Sahindal.

  12. Vi är en ideell organisation som är
    religiöst och partipolitiskt obunden.

  13. Vi jobbar utifrån
    tre verksamhetsområden.

  14. Vi har en stor förebyggande
    verksamhet i vår egen kommun Uppsala.

  15. Vi har också ett IOP, ett idéburet
    offentligt partnerskap, med kommunen.

  16. Sen har vi en akut verksamhet med
    skyddade boenden runtom i landet.

  17. Vi samarbetar nära många olika
    kommuner i vår akuta verksamhet.

  18. Där har vi också
    en nationell jourtelefon-

  19. -dit även ni kan ringa
    som yrkesverksamma-

  20. -om ni har frågor kring
    hedersrelaterat förtryck och våld.

  21. Sen bedriver vi forskning,
    utbildning och metodstödsarbete.

  22. Vi har ett stort projekt just nu, där
    vi tittar på hedersvåldsutsatthet-

  23. -bland vuxna med
    intellektuell funktionsnedsättning.

  24. Om det är nån bild ni tar med er från
    dessa 45 minuter, ta med er den här.

  25. Den brukar jag alltid visa.

  26. Jag vill ge er en förståelse kring
    hur det är att vara en ung person-

  27. -och på nåt sätt hamna mittemellan
    majoritetssamhällets värdegrund-

  28. -och
    den hedersrelaterade värdegrunden.

  29. De här två olika värdesystemen
    förenas aldrig för en ung person-

  30. -utan det blir ofta en krock.

  31. De förenas inte, för det finns inga
    gemensamma värderingspunkter.

  32. De är fundamentalt olika.

  33. När det blir en krock
    så uppstår en värdekollision-

  34. -eller, i vardagligt tal,
    en normkonflikt.

  35. Jag menar att normkonflikterna
    blir tydliga bland unga personer-

  36. -genom att det uppstår
    konfliktområden i deras liv.

  37. Konfliktområdena
    är väldigt individuella-

  38. -men det är också konfliktområden som
    är enklast att upptäcka för skolan.

  39. I stort handlar konfliktområdena om
    hur vi ser på heder-

  40. -i de här olika värdesystemen.

  41. Hur ser vi på barnuppfostran? Hur ser
    vi på kvinnans frihet och sexualitet?

  42. Hur ser synen ut på äktenskap, på
    HBTQ-personer och deras rättigheter-

  43. -och på personer med funktions-
    nedsättning och deras rättigheter?

  44. Jag hinner inte gå igenom
    allt det här-

  45. -men jag har ändå ambitionen
    att hinna med de tre första.

  46. Om vi börjar med
    att titta på synen på heder-

  47. -så har hederskulturen en egen logik
    och en egen värdegrund.

  48. Grunden i det här systemet är
    att skapa beroenderelationer-

  49. -mellan individer i systemet
    så tidigt som möjligt.

  50. Och hur lyckas man med det?
    Det handlar om makt.

  51. Det finns en makthierarkisk ordning
    som kan liknas vid en pyramid.

  52. Själva grunden av pyramiden handlar
    om att män bestämmer över kvinnor.

  53. Det står inte ens här,
    för det är så självklart.

  54. Maktpyramiden och maktordningen
    börjar med mäns makt över kvinnor-

  55. -men sen finns det också
    en annan maktordning.

  56. Det är att män bestämmer över män.

  57. Framför allt äldre män
    bestämmer över yngre män.

  58. Sen har vi äldre kvinnor
    som bestämmer över yngre kvinnor.

  59. Mina exempel kommer i dag att handla
    mycket om den unga flickan.

  60. När vi tittar på
    den makthierarkiska pyramiden-

  61. -så har hon minst att säga till om
    i den hederskulturella institutionen.

  62. Det jag också upptäcker
    i min forskning i dag är-

  63. -att i en migrationskontext
    så rubbas vissa maktordningar.

  64. De är ju inte statiska.

  65. Och där jag märker tendenser till
    förändring är i åldern bland män.

  66. Det är inte alltid så
    att äldre män i Sverige-

  67. -som ställer sig bakom hedersnormer
    har mer makt än yngre män.

  68. En förklaringsvariabel kan vara-

  69. -att yngre män har större möjligheter
    att komma in i samhället-

  70. -genom ett arbete och lära sig
    språket och bli integrerade snabbare.

  71. Då får de mer att säga till om inom
    den hederskulturella institutionen.

  72. Hushållet har oftast
    tre generationer.

  73. Det betyder inte att man fysiskt
    bor ihop, men man har olika band.

  74. Oftast är det ekonomiska band, som
    ansvar att försörja äldre släktingar:

  75. Både dem som bor här och dem
    som är kvar i ursprungsländerna.

  76. Arvssystemet är patrilinjärt.

  77. Det innebär att män
    i första hand ärver män.

  78. Sen har vi en väldigt tidig
    äktenskapsålder för flickor.

  79. Sen har vi oskulden.

  80. Kvinnans renhet,
    respektabilitet och kyskhet-

  81. -är centrala inom
    den hederskulturella institutionen.

  82. Oskulden, det vill säga frånvaro
    av heterosexuellt samlag-

  83. -innan ett äktenskap, är viktig.

  84. Men det är inte bara en koncentration
    kring om du har haft sex eller inte.

  85. Det handlar om allt
    en ung flicka kan tänkas göra-

  86. -som av andra inom institutionen
    kan tolkas som-

  87. -att hon inte är kysk
    och sexuellt ren längre.

  88. Så sexualiteten blir en angelägenhet-

  89. -för alla inom
    den hederskulturella institutionen.

  90. Som ung kvinna äger man inte
    sin sexualitet. Den ägs av andra.

  91. Sen råder det
    en väldigt strikt äktenskapsplikt.

  92. Det finns inget annat sätt
    att leva sitt liv-

  93. -efter den familj man är född i-

  94. -än ett heterosexuellt
    påbjudet äktenskap.

  95. I många fall är det nån annan
    som väljer den man ska gifta sig med.

  96. Om vi fortsätter på den här
    hederskulturella institutionen-

  97. -så sker ju hedersvåld
    i ett sammanhang-

  98. -precis som allt annat våld sker i
    ett sammanhang och inte i ett vakuum.

  99. Och det här sammanhanget,
    menar forskare-

  100. -kan särskiljas från andra sammanhang
    där våld begås mot kvinnor.

  101. Jag ska ta exempel från två forskare
    som har tittat på det här länge.

  102. De menar att den hederskulturella
    institutionen har vissa kännetecken-

  103. -och kan skiljas
    från andra patriarkala system-

  104. -där mäns våld mot kvinnor finns.

  105. De kännetecken de tar upp...
    Den ena är Purna Sen-

  106. -som tittar på kvinnors roll inom
    den hederskulturella institutionen.

  107. Hon menar att kvinnor görs
    till potentiella mördare-

  108. -eftersom de är med och sanktionerar
    och planerar våldet mot kvinnor.

  109. Men de är också obligerade-

  110. -att följa en hederskodex-

  111. -där de förväntas ha ett aktivt
    riktningsarbete mot yngre kvinnor.

  112. Med riktningsarbete menas
    att en mor inom en hederskontext-

  113. -har ett ansvar och påbud,
    och ska uppfostra döttrar-

  114. -i enlighet med
    den kyskhetsnorm som förväntas.

  115. Det är hennes jobb.

  116. Så kvinnors roll är
    att bestämma över andra kvinnor-

  117. -och att bedriva ett riktningsarbete.

  118. Sen har vi forskaren Kandiyoti,
    som pratar om "patriarchal bargain".

  119. Med det menar hon att det är viktigt
    att se på utrymmet-

  120. -som kvinnor som individer och grupp
    har i ett givet patriarkalt system-

  121. -att påverka sin underordning.

  122. Hon menar att där hedersnormer och
    förtryck är mer vanligt förekommande-

  123. -där har kvinnor väldigt lite att
    säga till om kring sin underordning.

  124. Och hon tittar väldigt mycket
    på lagtexter-

  125. -och möjligheter för kvinnor
    att gruppera sig-

  126. -och få igenom sina villkor
    och påverka sina liv.

  127. Sen är det synen på heder
    och skillnaden där.

  128. Det är otroligt viktigt att ha med
    sig när man möter unga personer.

  129. För er som förväntar er en checklista
    som man kan bocka av-

  130. -så måste jag göra er besvikna.
    Det är svårt att använda checklistor-

  131. -för att identifiera ungdomar som
    riskerar att utsättas för hedersvåld.

  132. Ännu svårare är det
    att använda checklista-

  133. -om jag har identifierat dem
    och ställt rätt frågor.

  134. Vad ska jag göra med svaret?
    Jag har de listorna.

  135. Tris har vårt eget
    hot- och riskbedömningsinstrument.

  136. Men det måste användas i samband med
    att man kan frågan-

  137. -och kan landa i en teoretisk bas.

  138. Därför är det här otroligt viktigt
    att ha med sig.

  139. På grund av tidsintervallet och för
    att det ska vara enkelt att förklara-

  140. -så har jag gjort två listor åt er.

  141. Självklart blir det svart och vitt,
    och det finns alltid en gråskala-

  142. -men jag är säker på att alla här
    kan ha två bollar i luften samtidigt-

  143. -och att man vet att det inte behöver
    vara det ena eller det andra.

  144. Det finns en skala i mitten också.

  145. Synen på heder. Den hedersrelaterade
    värdegrunden och majoritetssamhället.

  146. Inom den hedersrelaterade
    värdegrunden-

  147. -så är heder gruppens ansvar och inte
    individens enskilda angelägenhet.

  148. Alla i gruppen har ett ansvar
    att upprätthålla heder.

  149. Heder har alltid en offentlig roll-

  150. -medans det mer handlar om
    personlig integritet här.

  151. Heder betraktas som en ägodel.
    Med det menas att heder är absolut.

  152. Antingen har man heder
    eller så har man inte heder.

  153. Man befinner sig aldrig
    i nån "heder light"-situation.

  154. Heder är nåt man förvaltar i takt med
    ålder, mognad och funktionsförmåga.

  155. Ryktet tillmäts stor betydelse
    och är överordnat allt annat.

  156. Ryktet har betydelse,
    men är inte överordnat på samma sätt.

  157. Förlorad heder
    måste alltid återupprättas.

  158. Det är upp till individen att göra
    en egen tolkning av att nåt har hänt-

  159. -som kan tolkas som ohederligt
    och vad individen ska göra åt saken.

  160. Att förlorad heder måste upprättas...

  161. Det är inte upp till
    en enskild person-

  162. -att själv analysera vad som har hänt
    och vad man ska göra åt saken.

  163. Det är gruppens ansvar. Det finns
    olika sätt att återupprätta heder.

  164. Det finns inte skrivet nånstans.
    Det skiljer sig mellan olika grupper.

  165. Men ett är säkert.
    När heder ska upprättas-

  166. -så måste straffet för upprättelsen
    godkännas av kollektivet.

  167. Det måste vara så pass offentligt
    och synligt-

  168. -att så många som möjligt ser det
    och förstår-

  169. -att nu har de som har ansvaret för
    att återupprätta hedern-

  170. -gjort nåt åt saken.

  171. Kollektivet har ett ansvar
    att utmäta och utföra straff.

  172. Det är upp till individen
    om nåt ska göras.

  173. Det är alltid betraktarens öga som är
    viktigt. Vad tycker andra om oss?

  174. Det är viktigare än vad vi själva
    definierar inom vår egen grupp.

  175. Om vi själva tycker att vi har heder
    och andra inte anser det-

  176. -då är det de andra
    som har tolkningsföreträde. Alltid.

  177. Det handlar väldigt mycket om:
    Vad tycker andra om våra döttrar?

  178. Vill ni höra ett exempel?

  179. Jag träffade en myndig kvinna
    som fortfarande bodde hemma.

  180. Hon hade ett arbete
    på ett stort sjukhus här i Sverige-

  181. -som sjuksköterska.

  182. Det innebär att hon hade flextid-

  183. -med sena kvällar och nätter
    och tidiga morgnar.

  184. När hon kommer hem
    till området där hon bor-

  185. -så ser andra landsmän när hon kommer
    hem oregelbundna tider på dygnet-

  186. -och det börjar pratas om detta
    i området.

  187. Fadern i familjen tycker att det
    pratas för mycket. Han känner obehag.

  188. Han ber dottern:
    "När du kommer ut från sjukhuset"-

  189. -"byt inte om till civila kläder."

  190. "Kom som du brukar vara klädd där,
    så att man ser att du har jobbat."

  191. Vad tycker andra om oss?

  192. Det här är anledningen till
    att hon ringer till Tris jour.

  193. Anledningen är att hon känner skam
    inför den här situationen-

  194. -och vill inte tala om
    för sin närmaste chef på sjukhuset-

  195. -att hon behöver fler arbetskläder,
    för hon hinner inte tvätta.

  196. Går man ut med arbetskläderna så kan
    man inte ta på sig dem dagen efter.

  197. Det måste ju vara nya. Därför måste
    man ha många fler än det man får-

  198. -eftersom hon inte byter om på plats.

  199. Det är det hon vill ha hjälp med när
    hon ringer. Jag svarar på samtalet.

  200. Jag utgår ju alltid från
    vad individen vill först.

  201. Jag säger: "Självklart. Jag kan följa
    med om det känns bättre för dig."

  202. Märk att det här är
    en väldigt ung person.

  203. Vi går dit, och det är inga problem.

  204. Arbetsledaren förstår situationen
    och är behjälplig.

  205. Men jag vet att det inte stannar där.
    Det handlar om så mycket mer.

  206. Kvinnan är inte riktigt där än,
    men hon kommer dit.

  207. Hon kommer dit
    när hon träffar en man.

  208. Hon vill vara ärlig, så hon säger:

  209. "Jag måste tala om för mina föräldrar
    att jag har träffat en man."

  210. "Kan du hjälpa mig med det?"

  211. "Jag vill att du ska vara med.
    Kan du komma hem till oss?"

  212. Jag tycker: "Nej, men ni kan alla
    komma till Tris kontor."

  213. Jag tror att det ska komma ett
    föräldrapar, men där tror jag fel.

  214. Det kommer mamma, pappa, storebror,
    lillasyster och en moster.

  215. Så det blir fullt.

  216. Där berättar hon den här nyheten.
    Det blir knäpptyst en liten stund.

  217. Den första som talar är mamman.
    Hon frågar: "Är det en läkare?"

  218. Jag har ju inte frågat vad mannen
    har för ett arbete, så jag vet inte.

  219. De tittar på mig, och jag säger:
    "Jag vet inte."

  220. Och där jag sitter så tänker jag:

  221. "Snälla, låt det vara en läkare.
    Då blir det så mycket enklare."

  222. Och hon säger: "Ja, men han är inte
    riktigt klar. Han gör sin praktik."

  223. Det godkänns på ett villkor.
    "Gå inte ut i den här staden."

  224. "Om ni ska gå på bio eller
    restaurang, ta det nån annanstans."

  225. Återigen: Vad tycker andra om oss?

  226. Det här är en myndig person.
    Efteråt sitter vi och pratar.

  227. Jag säger: "Du vet
    att det här är absolut inte okej."

  228. "Man kan inte villkora ditt liv
    på det här sättet."

  229. "Nej, men jag älskar mina föräldrar
    och vill respektera dem."

  230. Förr eller senare blir man upptäckt.
    Nån ser en nånstans.

  231. En farbror i släkten får reda på det
    här, och då blir det riktigt illa.

  232. Pappa blir tvungen att göra nåt
    åt saken. "Annars gör vi det."

  233. Han beslutar att hon inte ska träffa
    den här personen-

  234. -den här sommaren.

  235. Det är helt absurt.
    Det kommer inte heller att fungera.

  236. Men det straffet
    är inte tillräckligt bra-

  237. -för ingen annan vet att pappa
    har sagt: "Du får inte träffa honom."

  238. De vill ha ett mer synligt straff.

  239. Hon ringer och säger till mig:
    "Vi ska ha fest. Jag kan inte komma."

  240. För vi träffas varannan vecka.

  241. "Jag måste hjälpa mamma hemma."

  242. Jag tänker: "Vad då för fest?
    Är det en förlovning?"

  243. Hon säger: "Nej, det är bara
    en vanlig fest."

  244. Nåt säger mig att nåt är fel, men jag
    tänker: "Det behöver inte vara det."

  245. Det här är många år sen.
    Jag är ny i detta.

  246. Men på den här festen märker hon
    direkt att nåt inte är bra.

  247. Kvinnorna håller sig undan.
    Pappa kallar på henne.

  248. Han ber henne sätta sig. Han ställer
    sig upp och örfilar henne tre gånger.

  249. Han kallar henne för olika saker
    och kastar ut henne ur vardagsrummet.

  250. "Gå in på ditt rum och stäng dörren."

  251. Det är ju ringa misshandel,
    men förnedringen var ju total.

  252. Det här är ett exempel på
    hur svårt det kan vara-

  253. -att befinna sig i ett system
    och vilja komma ut.

  254. Även som förälder.

  255. Jag hade möjlighet att tala
    med den här mannen långt senare-

  256. -efter att allt hade lagt sig.

  257. Då säger han:
    "Vad vill du att jag ska säga?"

  258. "Om inte jag gjorde det
    och mina bröder skulle få bestämma"-

  259. -"då vet jag inte
    vad de hade gjort med henne."

  260. "Jag vet hur hårt jag slår."

  261. Det här ger en bild av hur det kan
    vara när det gäller synen på heder-

  262. -ryktet, återupprättelse
    och kollektivets ansvar.

  263. Allt finns i den här historien.

  264. Det finns tre begrepp för heder
    på arabiska.

  265. Forskaren Mernissi har tittat mycket
    på det här hedersbegreppet.

  266. Det första känner ni kanske igen.
    "Sharaf".

  267. Det är den hedersdefinition
    som kanske är närmast-

  268. -den definition vi har i Sverige.
    Man ska vara hederlig och ärlig.

  269. Sharaf är kopplad till mannens heder
    och hans familjs ära.

  270. Så länge mannen upprätthåller
    gängse normer är hedern intakt.

  271. Sharaf är intakt.

  272. Det handlar om
    att mannen ska vara rättfärdig-

  273. -respektera äldre släktingar
    och försörja sin familj.

  274. Väldigt enkelt och kort beskrivet
    så handlar sharaf om det.

  275. Sen finns det en annan definition
    på heder. Det är "namus".

  276. Namus står inte för sig själv. Namus
    är kopplad till sharaf som en kedja.

  277. Men mannen kan inte genom sina egna
    handlingar upprätthålla namus.

  278. Han har lagt den absolut viktigaste
    komponenten av familjens heder-

  279. -på kvinnorna i släkten.
    Namus är kvinnornas ansvar.

  280. Men det återspeglar sharaf,
    alltså mannens heder.

  281. Namus är direkt kopplad till
    kvinnors sexuella uppförande, renhet-

  282. -respektabilitet,
    kyskhet och undergivenhet.

  283. En man
    som inte kan upprätthålla namus-

  284. -kan inte heller upprätthålla sharaf.

  285. Sen har vi "ird" eller "ard".
    Den är endast kopplad till kvinnan.

  286. Jag brukar säga att en flicka föds
    med en portion ard.

  287. Den ökar aldrig, men den minskar var
    gång det uppstår frågetecken kring-

  288. -om hon lyckas upprätthålla
    de kyskhetsnormer som förväntas.

  289. De här frågetecknen kan vara
    väldigt olika. Det är högt och lågt.

  290. Och det är alltid vad de andra anser
    vara ett frågetecken som är viktigt.

  291. Så hur mycket en ung flicka
    än upprätthåller namus-

  292. -så kommer hon inte att lyckas om det
    finns frågetecken kring hennes ard.

  293. En kvinna utan ard kan omöjligen
    upprätthålla namus som könsmogen.

  294. Därför är det viktigt att skapa
    beroenderelationer mellan individer-

  295. -så tidigt som möjligt-

  296. -så att man får alla flickor
    att behålla ard intakt.

  297. För så fort de blir könsmogna är det
    deras ansvar att upprätthålla namus.

  298. Hur får vi våra flickor-

  299. -i världens mest könsintegrerade
    land att lyckas med det här?

  300. Grunden i den hederskulturella
    institutionen är ju könsseparation-

  301. -så tidigt som möjligt.

  302. Så det är, som ni kanske förstår,
    en uppgift som är mycket svår.

  303. Trots allt är vi ju inte i Iran,
    där jag är född.

  304. Där ser staten till att köns-
    segregation är en normal företeelse.

  305. Där är kanske kvinnor mer fria-

  306. -eftersom det är obligatorisk
    täckande klädsel för alla-

  307. -och många officiella platser
    är redan könsseparerade.

  308. För att göra det här mer begripligt
    kan vi utgå ifrån en man i Sverige-

  309. -som ställer sig bakom
    hedersrelaterade normer.

  310. Han har sharaf och namus.
    Han har en optimal ställning.

  311. Alla respekterar honom.

  312. Många som har söner vill
    att de gifter sig med hans döttrar.

  313. Och har han söner så vill de att
    deras döttrar ska gifta sig med dem.

  314. Om han har sharaf men inte namus
    är det socialt självmord.

  315. Ingen man inom den hederskulturella
    institutionen nånstans-

  316. -kan befinna sig
    i det här tillståndet.

  317. Jo, för en kort tid kanske,
    men nånting måste göras.

  318. Uppsala är på Sverigekartan-

  319. -och Sverige är
    på den internationella kartan-

  320. -i och med en man
    som hamnade i detta tillstånd-

  321. -och tog livet av sin egen dotter.
    Fadime Sahindals far.

  322. Det här är inget försök
    att förminska mordet på Fadime.

  323. Det här är bara ett försök att se-

  324. -vad de bakomliggande orsakerna var
    till det som hände.

  325. Han har namus. Kvinnorna
    upprätthåller kyskhetsnormerna.

  326. Det finns inga frågetecken kring
    att döttrarna inte har ard-

  327. -och inte kan upprätthålla namus.
    Där är allting bra.

  328. Men han har inte sharaf.
    Han är fortfarande acceptabel.

  329. Det här är det vanligaste tillståndet
    för en man i Sverige. Varför?

  330. Ni har ingen mick,
    så jag svarar för er.

  331. Jo, för att man hamnar oftast
    utanför arbetsmarknaden.

  332. Brist på integration
    är ingen förklaring till-

  333. -att man upprätthåller hedersnormer-

  334. -och att man är beredd
    att ta livet av sitt eget barn.

  335. Däremot är det en förklarande faktor
    i min egen forskning-

  336. -för den som vill välja nåt annat.
    För vad ska man till?

  337. Har man inte sharaf så försvinner
    en viktig komponent av mannens heder-

  338. -som han själv kan kontrollera:

  339. Att vara en rättfärdig man, men
    framför allt att försörja sin familj.

  340. Det är ju under hans kontroll.

  341. Men när den möjligheten försvinner,
    då blir det en obalans i kedjan.

  342. Det måste ju vägas upp och balanseras
    igen. Och hur gör man det bäst?

  343. Genom att lägga allt krut,
    all tid och engagemang på namus.

  344. Det får inte finnas
    ett enda frågetecken kring namus.

  345. Det räcker med
    att vi inte kan upprätthålla sharaf.

  346. Egentligen är det ju det
    man kan göra nåt åt själv-

  347. -men man tar inte det klivet aktivt.

  348. Min forskning visar väldigt tydligt
    att man i stället lägger fokus på-

  349. -vad de yngre kvinnorna
    i familjen gör-

  350. -och hur väl de äldre kvinnorna
    lyckas med riktningsarbetet.

  351. Har man inget arbete att gå till-

  352. -så har man också all tid i världen
    att göra detta.

  353. Det gör man mycket enkelt från
    sitt vardagsrum med sociala medier.

  354. Och där kommer ni in. Lyft
    diskussionen kring sociala medier.

  355. Vad lägger vi ut för bilder?

  356. Vilka konsekvenser kan det få
    för den personen-

  357. -som kanske inte fick hänga
    utanför McDonald's efter skolan-

  358. -om det ploppar upp en bild på Insta?

  359. Sen kommer det en ung person till
    dig på måndag morgon efter helgen-

  360. -i total panik och säger att den här
    bilden kanske kommer upp på Insta.

  361. Och du förstår inte
    den här totala paniken och ångesten.

  362. "Men det är ju bara en vanlig bild.
    Den är ju jättefin."

  363. Då kan det finnas nåt bakom, som man
    behöver hjälpa personen att hantera.

  364. Den här bilden
    tycker jag är jättebra.

  365. Den har en ung kvinna som vi en gång
    skyddade hjälpt mig att ta fram.

  366. Vi har flera personer som jobbar med
    skyddet. "Boendestödjare" heter de.

  367. Hon hade träffat
    en av våra nyaste boendestödjare-

  368. -och försökt förklara
    det här med namus.

  369. De hade inte kommit fram
    till nån konsensus-

  370. -för hon hade känt:
    "Du förstår inte mig."

  371. Så flickan hämtade en tandkrämstub
    och klämde ut innehållet på bordet.

  372. Hon sa: "Titta nu."

  373. "Det här har jag gjort."

  374. "Det här är namus."

  375. "Försök att lägga tillbaks
    den här tandkrämen i den här tuben."

  376. "Det går inte."

  377. "Jag har gjort nåt
    som jag aldrig kan ta tillbaka."

  378. "Hur vi än försöker
    stoppa tillbaka det här"-

  379. -"så kommer vi inte att lyckas få in
    allt igen så att det blir som förut."

  380. "Det enda sättet att göra nåt
    åt det här är att torka bort det."

  381. "Det är det de har gjort med mig."

  382. "Hade jag stannat kvar
    vet jag inte vad som hade hänt."

  383. Det är jättebra förklarat.

  384. Den här unga kvinnan hade ju tänkt.
    Henne ville jag fortsätta prata med.

  385. Vi satte oss ner, och så sa jag:
    "Förklara. Vad fick dig att lämna?"

  386. Då sa hon: "Det som fick mig att
    lämna var att jag vaknade en dag"-

  387. -"och insåg att jag faktiskt har
    en egen hjärna att tänka med."

  388. "Hur kom du fram till det?"
    "Gunilla fick mig att tänka så."

  389. "Vem är Gunilla?"
    "En lärare på skolan."

  390. "Hon visste inget om heder.
    Hon sa aldrig ordet."

  391. "Men hon såg mig och sa:
    'Maria, du måste börja läsa böcker.'"

  392. "'Du behöver få erfarenhet av
    hur det är att vara ung kvinna.'"

  393. "Jag började läsa böcker. Sen blev
    jag lite trött på alla böcker"-

  394. -"som hon ville att jag skulle läsa,
    så jag köpte kärleksböcker."

  395. "Och du vet att det är inte så mycket
    kärlek där. Det är mycket sex."

  396. Då lärde jag mig om det också.

  397. "Men jag hade sexboken
    i den andra boken"-

  398. -"så när min mamma kom in
    blev jag alldeles röd."

  399. "Jag tänkte: 'Ser hon vad jag läser?
    Vet hon vad jag tänker och känner?'"

  400. "Då sa Gunilla: 'Nej, ingen ser
    vad du har här inne.'"

  401. "'Det är ditt.
    Det kan aldrig nån ta ifrån dig.'"

  402. "'Man kan inte se igenom dig.
    Det är ditt. Du kan tänka själv.'"

  403. "Sen vaknade jag en dag och sa:
    'Vad håller de på med?'"

  404. "Där jag bor ställde de oss kvinnor
    som en ring runt området."

  405. "Vi skulle skydda sharaf."

  406. "Och det kunde vi göra
    genom att vara på ett visst sätt."

  407. "Vi skulle klä oss anständigt.
    Vi fick inte tänka själva."

  408. "Vi skulle vara hemma en viss tid.
    Vi fick inte tänka vissa tankar."

  409. "Vi fick inte bli kära.
    Ingen fick älska oss."

  410. "Vi stod i armkrok och vaktade.
    Vet du vad vi vaktade mot?"

  411. "Jag tror jag vet", sa jag,
    "men du får säga."

  412. "Det som inte fick sippra in
    var demokratiska värderingar"-

  413. -"jämställdhet, barns rättigheter,
    rätten att bli kär och tänka själv."

  414. "Och det fick Gunilla mig att förstå
    utan att säga ordet 'heder'."

  415. "Jag är..."

  416. Vi ska se om vi får...

  417. Hon sa: "Jag är..."

  418. "Jag är hon.
    Kolla. Jag har tagit ett steg bakåt."

  419. "Här är min kusin. Hon är på väg."

  420. "När vi gjorde motstånd
    blev de livrädda."

  421. "För om jag gör motstånd, då kan de
    andra också få för sig att göra det."

  422. "Då kan de inte hålla kedjan längre."

  423. "Jag är nyfiken", sa jag.
    "Vad gjorde du?"

  424. "Vad var det som hände
    när du släppte armkroken?"

  425. Då väntade jag mig nåt sånt här:
    "Wow, nu kommer det nåt!"

  426. "Jag köpte ett par slitna jeans."

  427. Ja.

  428. Den första egna lilla revolten.
    Ett "statement".

  429. Jag bestämmer vad jag ska ha på mig.
    Om det är slitna jeans så är det det.

  430. Den här berättelsen ska ni ta med er-

  431. -för varenda en av er är
    en potentiell Gunilla.

  432. Ni behöver inte veta ett smack
    om hedersteorier.

  433. Ni behöver bara lyfta blicken, se
    individen och landa i er profession.

  434. Ni representerar svenska staten
    när ni går in i en skola.

  435. Ni är inte er själva längre.
    Vad ni tycker privat är en sak-

  436. -men när vi går in är det
    svensk lagstiftning som gäller.

  437. Det är vår skollag och läroplaner.

  438. Och grunden
    som vi kanske måste landa i allihop-

  439. -är kanske skolans viktigaste uppdrag
    utanför det pedagogiska uppdraget:

  440. Jämställdhet mellan könen.

  441. Alla barns rätt att utvecklas
    till sin fulla potential.

  442. Och vi har anmälningsplikt.

  443. Det är så viktigt, och det är
    så fundamentalt logiskt och enkelt.

  444. Låt ingen komma och säga
    att man behöver vara hedersexpert-

  445. -för att se Maria,
    för det behöver man inte.

  446. Man kan bara vara sig själv.

  447. Så sträck på er, alla Gunillor.

  448. Jag har inte mött en enda ung person
    som har kommit till Tris-

  449. -som inte pratar om en Gunilla.

  450. Och majoriteten av Gunillor
    finns på skolan.

  451. Det är viktigt att komma ihåg.

  452. Jag har bara några minuter.
    Vi får se hur mycket jag hinner.

  453. Har ni sett den här kurvan?

  454. Då har ni inte sett den här heller.

  455. Den övre kurvan är vad ni förväntar
    er av hemmen när ni möter era elever.

  456. Barn ska i takt med mognad
    ta mer ansvar-

  457. -kring frågor som är viktiga för dem.

  458. Det måste de få göra
    genom att testa och göra fel-

  459. -men komma tillbaka
    till en trygg hamn.

  460. Kanske blir det påföljder,
    men inte på så sätt-

  461. -att man inte kan lära sig av felen,
    förlåta och gå vidare.

  462. Ni förväntar er
    att hemmen har en påse pusselbitar-

  463. -som de ska portionera ut till barnen
    under 9 års obligatorisk grundskola.

  464. Och de pusselbitar som hemmen ger ska
    passa med de pusselbitar som ni ger.

  465. Så till slut ska den här unga
    personen bygga upp sin egen bild.

  466. Men barn i en hederskontext har en
    helt annan kurva, speciellt flickor.

  467. Om du jobbar på gymnasiet,
    säg andra året på gymnasiet-

  468. -så förväntar du dig mognad,
    ett logiskt och abstrakt tänk-

  469. -att de tar ansvar
    för sitt skolarbete-

  470. -att de börjar lära sig att ta sina
    rättigheter i en liberal demokrati-

  471. -och vet vad de har för skyldigheter
    i en liberal demokrati.

  472. Ni har de förväntningarna.
    Systemet är byggt på det.

  473. Men den här flickan
    har minst att säga till om.

  474. När hon fick menstruation
    minskade hennes frihet radikalt.

  475. Det som är viktigt för er
    är inte viktigt för föräldrar-

  476. -som ställer sig bakom
    en strikt hederskontext.

  477. Framför allt så gäller det flickorna.

  478. Många föräldrar tycker ändå nånstans
    att utbildning är viktigt.

  479. Det är innehållet ni inte är överens
    om, så försök att hålla isär det.

  480. Allt som är skolans uppdrag
    är inte viktigt.

  481. Matte är jätteviktigt. Nio av tio ska
    ju helst bli läkare eller tandläkare-

  482. -av dem jag möter.

  483. Det är den här skillnaden
    som man måste se.

  484. Vad händer med barnen?
    De kommer med pusselbitar hemifrån-

  485. -och får era pusselbitar,
    och så ska de sätta ihop det här.

  486. Och de tvingar ihop pusselbitar
    som inte passar-

  487. -och bilden blir aldrig bra.
    Det är fel på bilden.

  488. När de kommer till oss på Tris så
    kommer de med en tavla som de hatar-

  489. -och så måste man börja om.

  490. Det man kan göra är
    att upptäcka barn tidigt.

  491. Det preventiva arbetet på skolan
    är A och O.

  492. Ni har möjligheter att upptäcka dem
    om ni får chansen att göra det.

  493. Det handlar inte om individuella
    lärare på skolan-

  494. -utan att det finns processer som
    hjälper er att identifiera tidigt-

  495. -och se till att pusselbitarna blir
    så bra som möjligt.

  496. Hur är det då? Flickor ska uppfostras
    till objekt. De ska förneka sig.

  497. "Kroppen är som ett skal",
    sa en flicka.

  498. "När jag fick mens så försvann den
    lilla frihet jag hade", sa hon.

  499. "Jag dolde det för min mamma i sex
    månader. Sen gick det inte längre."

  500. Man ska förneka sina känslor
    och sin kropp.

  501. Vanärar man familjen är man smutsig-

  502. -och det kan bara tas bort
    genom att man straffas.

  503. Orkar ni med den här sista?
    Då kör vi den också.

  504. Suad Joseph har tittat på arabisk-
    talande familjer främst i Syrien.

  505. Hon pratar om
    det här med beroenderelationer.

  506. Hur kan man få så många unga
    att köpa det här?

  507. Det finns inga vinnare i en heders-
    kontext. Varken kvinnor eller män.

  508. Då landar hon i det som jag har sagt:
    Beroenderelationer skapas tidigt.

  509. Hon menar att man ger bröder
    både befogenhet och ansvar-

  510. -att disciplinera
    och kontrollera systrar.

  511. Då agerar de i enlighet med det
    som förväntas av en god son-

  512. -och en kärleksfull bror.

  513. Ger man befogenhet så ger man också
    rättighet och tillåtelse till söner-

  514. -att kontrollera systrar och
    andra kvinnliga medlemmar i släkten.

  515. Ger man ansvar så blir det
    nån slags förväntan och plikt.

  516. En god son ska göra det här
    och visa att han står pall.

  517. Men hur får man sönerna
    att köpa detta?

  518. Jo, genom att bädda in-

  519. -livets bästa och längsta
    nära relation mellan syskon-

  520. -i kärlek och makt.

  521. Älskar du din syster så kontrollerar
    du henne och straffar henne-

  522. -när det behövs.

  523. Så att hon inte gör nåt
    som kan föranleda-

  524. -att hennes ard blir ifrågasatt-

  525. -så att hon inte kan upprätthålla
    namus. Det är jätteviktigt.

  526. Under tiden du gör det
    i trygga familjeförhållanden-

  527. -så lär du dig hur du ska vara man
    i en hederskontext.

  528. För du ska ju så småningom
    bära detta vidare.

  529. Den goda sonen ska ju bära vidare
    det rena blodet.

  530. God son, ärbar dotter.
    Det är så man får till det.

  531. Unga personer blir tidigt...

  532. ...involverade i detta system.

  533. En bror älskar mig
    när han kontrollerar mig.

  534. Han straffar mig
    för att han älskar mig.

  535. En syster älskar mig
    när hon gör det jag ber henne om-

  536. -när hon är ren och kysk
    och kan trycka ner sina egna känslor-

  537. -och inte bli kär eller ha
    nån partner innan äktenskapet.

  538. På ett eller annat sätt lär man sig-

  539. -att för att vara man i en
    hederskontext måste du när det krävs-

  540. -kunna utföra ett straff.

  541. Även om det gör ont och du älskar
    din syster så måste du klara av det.

  542. För att kunna lyckas göra det här-

  543. -så kan du aldrig komma
    tillräckligt nära.

  544. Så du lär dig tidigt
    att ha ett avstånd-

  545. -från den närmaste omsorgspersonen
    i ditt liv: din mamma.

  546. Om inte du kan hantera avståndet-

  547. -så kan du inte positionera dig i den
    manliga hierarkiska maktpyramiden.

  548. Du blir ingen
    i den här hederskontexten som son.

  549. Vi talar om pojkar
    i en hederskontext-

  550. -som både offer och förövare.
    Det är så här det börjar.

  551. Det finns få alternativa förebilder
    för pojkar inom en hederskontext-

  552. -för att kunna utvecklas och vara man
    på ett annat sätt.

  553. De förebilderna finns i skolan.

  554. Och de måste få en motbild av att
    man kan vara man på ett annat sätt-

  555. -utan att kontrollera och straffa.

  556. Så unga personers identitetsskapande
    sker i en dubbelkrokssituation.

  557. Jag blir bara en man
    om jag i min systers blick kan se-

  558. -att namus är intakt.

  559. Och jag blir bara en kvinna-

  560. -om min bror är där och ser till
    att jag inte gör övertramp.

  561. Så man blir aldrig egen på
    sina egna villkor och sina egna val.

  562. Man drar i varandra hela tiden.

  563. Det är otroligt smärtsamt
    och otroligt mentalt krävande-

  564. -och man hamnar i svåra lojalitets-
    konflikter som man behöver hjälp med.

  565. Förutom det här så har man den
    vanliga tonårsutvecklingen som pågår-

  566. -med hormoner
    och allt vad det innebär.

  567. Så fler förebilder för pojkar
    måste in i skolan.

  568. Ta med er...

  569. Vi hinner inte.
    Jag ska bara bläddra förbi lite.

  570. Det är mycket att bläddra förbi. Det
    går inte. Men jag tänkte säga att...

  571. Ta med er en sak: Låt skolan förbli
    en frizon från hedersnormer.

  572. Rekrytera inte in
    hedersnormer i skolan.

  573. Tack för mig.

  574. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Heder som maktmedel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Kvinnoförtryck, Rättsvetenskap, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samarbete för tolerans

Tema: Verktyg för tolerans. Hur ska pedagoger jobba för att motverka diskriminering? På Videdalsskolan i Malmö jobbar lärare och elever tillsammans för att årligen uppdatera skolans likabehandlingsplan. Arbetet väcker många frågor om normer och hur man ska motverka diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexualitet eller religion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott, hälsa och normer

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.