Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Jämställdhet i skollagenDela
  1. "Alla som verkar inom utbildningen"-

  2. -"ska främja mänskliga rättigheter
    och motverka kränkningar."

  3. Jag ska inte prata om "hur", utan
    om "vad", vad som gäller i skolan.

  4. Det handlar om
    paragrafer och styrdokument.

  5. Jag ska prata om ett urval dokument
    som rör jämställdhetsområdet.

  6. Jag heter Johan Lilly Gyberg och är
    undervisningsråd på Skolverket.

  7. Avdelningen heter
    Skolutvecklingsavdelningen.

  8. Jag börjar med den berättelse vi
    hörde nyss. Den passar så bra in här.

  9. Man får lite verklighet
    bakom styrdokumentens texter.

  10. Berättelsen
    om Pierre och Elin och mössan...

  11. Den kan man bära med sig när man
    lyssnar på vad styrdokumenten säger.

  12. Ni är på en skolgård, där det står
    en annan vuxen, en lärare.

  13. Ni ser Elin närma sig den vuxna
    med sin blöta mössa i handen.

  14. Hon är arg och frustrerad och säger:
    "Pierre slängde min mössa i en pöl."

  15. Den vuxna säger: "Oj då. Men det är
    inte så farligt. Det är bara vatten."

  16. "Han kanske är lite förtjust i dig."

  17. Det är en kort sekvens.
    Det tar sju sekunder på skolgården.

  18. Men mycket händer i den berättelsen-

  19. -om man tänker på vilka normer
    som visar sig här, utifrån kön.

  20. Hade man sagt så om det varit
    en kille som kommit med mössan?

  21. Vi kan byta namn på personerna
    och tänka oss olika reaktioner-

  22. -som på olika sätt speglar
    de normer som vi bär med oss.

  23. Man kan också tänka på
    de konsekvenser det får.

  24. Kommer flickan att gå till vuxna
    igen? Känner hon förtroende för dem?

  25. Kommer hon att bli sedd som
    ett subjekt med tankar och känslor?

  26. Kommer killen att känna andra
    förväntningar än "gör som du vill"?

  27. Man kan tänka sig flera konsekvenser.

  28. Det handlar också om tilliten
    mellan vuxna och elever.

  29. Det känns tryggt
    när vissa beteenden tillåts.

  30. Det handlar också om att skolan
    kanske inte utredde kränkningen-

  31. -som man måste göra.

  32. Det säger nåt om jämställt bemötande.

  33. Det kan man tänka på nu när jag
    pratar. Ni kan byta ut personerna.

  34. Ni kan tänka på hur den här läraren
    undervisar i jämställdhet.

  35. Ni kan tänka på vad du,
    som såg det här, hade för roll.

  36. Vad gjorde du? Eller vad borde du
    ha gjort? Vad skulle du ha gjort?

  37. Det kan man bära med sig.

  38. Skolan ska ge barn och elever
    en bra utbildning i en trygg miljö.

  39. Alla har rätt
    till en likvärdig utbildning.

  40. Förskolan och skolan ska se till att
    alla barn, oavsett könstillhörighet-

  41. -får pröva och utveckla
    sina förmågor och sina intressen.

  42. De ska slippa diskriminering,
    trakasserier och kränkningar.

  43. Jämställdhet behöver genomsyra
    alla möten på skolan.

  44. Alla elever ska behandlas likvärdigt,
    oberoende av könstillhörighet.

  45. För att säkerställa det
    bör man ha ett systematiskt arbete-

  46. -för att utveckla undervisning
    och annat bemötande i utbildningen.

  47. Jag kommer att säga "skolan"
    för alla skolformer, så att säga.

  48. Jag tänkte börja
    i skollagens kapitel 1.

  49. Det är här som man anger
    vad det här arbetet ska bestå i.

  50. I första kapitlet, fjärde paragrafen,
    säger man:

  51. "Utbildningen syftar till"-

  52. -"att barn och elever ska inhämta
    och utveckla kunskaper och värden."

  53. "Det ska främja alla elevers
    utveckling samt en lust att lära."

  54. "Hänsyn ska tas
    till barns och elevers olika behov."

  55. Det där känner ni till.

  56. "Barnen ska ges stöd så att
    de utvecklas så långt som möjligt."

  57. "Utbildningen ska förmedla respekt
    för de mänskliga rättigheterna"-

  58. -"och grundläggande demokratiska
    värderingar som samhället vilar på."

  59. "Det syftar till samarbete med hemmet
    för att främja barns utveckling."

  60. Det är värden, mänskliga rättigheter
    och demokratiska principer.

  61. I nästa paragraf står det: "Skolan
    och utbildningen ska utformas"-

  62. -"i överensstämmelse
    med demokratiska värderingar"-

  63. -"som människolivets okränkbarhet"-

  64. -"individens frihet och integritet,
    allas lika värde och jämställdhet."

  65. "Alla som verkar inom utbildningen"-

  66. -"ska främja mänskliga rättigheter
    och motverka kränkande behandling."

  67. Det är första kapitlet i skollagen.

  68. Det här ska sen bli verklighet
    i verksamheterna.

  69. Det här är
    "skolans demokratiska uppdrag".

  70. Det utvecklas sen vidare
    i läroplanen för varje skolform.

  71. Här ingår jämställdhet,
    som vi ska prata om här i dag.

  72. Ett sätt att förstå det här är att ha
    perspektiven "om", "genom" och "för".

  73. Det handlar inte bara om att lära ut-

  74. -om jämställdhet, mänskliga
    rättigheter eller demokrati.

  75. Det ska man göra. Man ska lära
    om det. Det ingår i ämnena-

  76. -inte minst i sex-
    och samlevnadsundervisningen.

  77. Barn ska också få lära
    genom ett jämställt bemötande.

  78. Demokrati och mänskliga rättigheter
    ska genomsyra utbildningen-

  79. -för att du ska kunna bli
    en aktiv demokratisk medborgare.

  80. Det demokratiska uppdraget är ett
    uppdrag mot både elev och samhälle.

  81. För varje skolform
    ska det finnas en läroplan.

  82. I läroplanerna utvecklas
    jämställdhetsuppdraget.

  83. Det har också nyss, i somras-

  84. -förtydligats i läroplanerna
    för de obligatoriska skolformerna.

  85. Det jag kommer att nämna nu
    avser främst jämställdhet.

  86. Så här säger man i läroplanen när det
    gäller de grundläggande värdena:

  87. "Jämställdhet mellan kvinnor och
    män", bland annat, "är de värden"-

  88. -"som skolan
    ska gestalta och förmedla."

  89. Du ska
    både göra det och förmedla det.

  90. Den säger också att diskriminering,
    bland annat på grund av kön...

  91. ...ska ingen utsättas för i skolan.
    Alla såna tendenser ska motverkas.

  92. Ni kan ha berättelsen
    som vi inledde med i huvudet-

  93. -när ni hör på det här
    och tänker på det här.

  94. "Alla som verkar i skolan ska hävda
    de värden som anges i skollagen."

  95. "De ska ta avstånd
    från det som strider mot dem."

  96. "Undervisningen ska anpassas till
    elevers förutsättningar och behov."

  97. "Skolan ska främja elevernas rättig-
    heter oberoende av könstillhörighet."

  98. "Skolan ska motverka könsmönster"-

  99. -"som begränsar elevernas lärande,
    val och utveckling."

  100. "Hur skolan organiserar utbildningen,
    hur eleverna blir bemötta"-

  101. -"bidrar till
    deras syn på kvinnligt och manligt."

  102. "Utbildningen ska organiseras
    så att elever möts och samarbetar"-

  103. -"samt utvecklar sin förmåga
    och sina intressen på lika villkor"-

  104. -"oberoende av könstillhörighet."

  105. Skolan ska verka för jämställdhet.
    Det är skolans uppdrag.

  106. "Genom utbildningen
    ska eleverna utveckla förståelse av"-

  107. -"hur uppfattningar om könsroller
    påverkar människors möjligheter."

  108. "Skolan ska hjälpa eleverna
    att kritiskt granska könsmönster"-

  109. -"och hur de kan begränsa
    människors livsvillkor."

  110. Det här är tydligt i läroplanen.

  111. Sen anger man också
    ansvar för det här.

  112. Alla som arbetar på skolan
    har ansvar-

  113. -för att elever interagerar
    oavsett könstillhörighet.

  114. Alla har ansvar
    för att motverka diskriminering.

  115. Läraren har ett speciellt ansvar
    för att diskutera och synliggöra-

  116. -hur uppfattningar om kvinnligt och
    manligt kan påverka våra möjligheter.

  117. Rektorn har ansvar för att allt det
    här ska fungera och för att se till-

  118. -att det i undervisningen integreras
    ämnesövergripande kunskapsområden-

  119. -som jämställdhet, sex och samlevnad
    och risker med tobak och alkohol.

  120. Rektorn ska ge personalen
    den kompetensutveckling som krävs-

  121. -för att kunna agera professionellt
    och klara det här.

  122. Det ska ges tid
    att dela med sig av kunskaper-

  123. -och lära av varandra
    i personalgruppen.

  124. Det är läroplanens inledande del.
    Den ska läsas i sin helhet.

  125. Man ska också läsa kursplanerna
    i ljuset av det jag just berättat om.

  126. Jämställdhetsuppdraget
    ska läsas i ljuset av det.

  127. Man kan se arbetet för jämställdhet-

  128. -som en uppdelning i det åtgärdande
    arbetet, det förebyggande arbetet-

  129. -och det främjande arbetet i skolan.

  130. När det gäller åtgärdande arbete,
    som man kanske oftast tänker på...

  131. Det är det reaktiva arbetet.
    Vi ska agera.

  132. Vi ska vidta åtgärder för att få bort
    det som var fel eller dåligt.

  133. Det kan handla om kränkningar
    eller sexuella trakasserier.

  134. Skollagen
    och diskrimineringslagen säger-

  135. -att om barn upplever en kränkning,
    så måste det utredas.

  136. Man måste vidta åtgärder.
    Men helst vill man inte hamna där.

  137. Då krävs ett förebyggande arbete
    för att undanröja risker för det här.

  138. Måste kartlägga sin verksamhet
    och se vad man måste göra-

  139. -för att få bort de här riskerna.

  140. Det är tydligt i skollagen
    och diskrimineringslagen.

  141. Det heter "aktiva åtgärder".

  142. Man ska kartlägga, analysera
    och vidta åtgärder och sen utvärdera.

  143. Men det finns också den främjande
    aspekten, som är ett större fält.

  144. Att främja lika rättigheter och möj-
    ligheter kan vara att ta bort hinder.

  145. Det kan handla
    om normer kring kön, som begränsar.

  146. Man ska också stärka positiva saker
    och skapa tillitsfulla relationer.

  147. Man ska skaffa kunskap om normkritik-

  148. -så att man ser
    vad som händer i verksamheten.

  149. Det kanske krävs en normmedvetenhet
    eller normkritisk förmåga-

  150. -för att se vad som hände
    i den korta sjusekunderssekvensen.

  151. "Vad hände?" Ofta reagerar ingen. Det
    bara händer. Så sätter man agendan.

  152. För att klara det här arbetet
    krävs det kompetens på olika områden.

  153. Det krävs ett systematiskt arbete
    i alla delar-

  154. -och alla måste vara med på det,
    både skola och elever.

  155. För att den åtgärdande delen ska
    fungera krävs kunskap i andra delar.

  156. Det är för att jag ska se vad
    som händer och kunna agera.

  157. Min tid är snart ute.

  158. Det här systematiska arbetet
    är inte bara taget ur luften.

  159. Det är nåt
    som också nämns i skollagen.

  160. Man måste bedriva
    ett systematiskt kvalitetsarbete.

  161. På huvudmannanivå måste man planera
    och följa upp utbildningen.

  162. Man måste se till att de nationella
    målen i styrdokumenten följs upp.

  163. På enhetsnivå måste man planera,
    följa upp och utveckla utbildningen.

  164. Det här kvalitetsarbetet,
    som måste ske, ska ske på enhetsnivå-

  165. -och genomföras under medverkan
    av lärare, övrig personal och elever.

  166. Målet är att nå de nationella mål
    som jag just har pratat om.

  167. Man kan ställa sig frågan:
    "Följs styrdokumenten eller inte?"

  168. Det vet inte jag. I Skolinspektionens
    rapporter står det var det brister.

  169. Där får man vägledning
    i vad man behöver förbättra.

  170. Det finns granskningar
    som har gjorts på det området.

  171. Man har tittat på demokratiuppdraget
    och sex- och samlevnadsundervisning.

  172. Man har också tittat
    på huvudmannens styrning av skolan.

  173. Där har man sett saker
    som behöver förbättras.

  174. Till exempel behöver huvudmannen
    bli tydlig i sitt ansvarstagande-

  175. Men behöver tydliggöra
    sitt ansvarstagande.

  176. En majoritet av de granskade behöver
    utveckla sin uppföljning och analys.

  177. Man såg också att det finns huvudmän
    som skapar egna mål-

  178. -som inte riktigt stämmer överens
    med de nationella.

  179. Man behöver kunskap om
    vad styrdokumenten har för mål.

  180. Man behöver utveckla
    sin egen kunskap där.

  181. Så.

  182. Ja, jag tror att jag stannar där.

  183. Så... Ja.

  184. Tusen tack för denna genomgång.

  185. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämställdhet i skollagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Differentieringsproblem, Genusfrågor, Jämställdhet, Könssegregation i skolan, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolan, Skollagstiftning, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetikens kraft

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad är en lämplig lärare?

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?