Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?Dela
  1. Det finns inte en enda elev i Sverige
    som inte vill vara bäst.

  2. Men vi måste ge dem möjligheterna.

  3. Tom, du har varit med
    i ett ganska uppmärksammat program-

  4. -som gick på UR för ett par år sen:
    "Skolpojkarna".

  5. Det handlade om en årskurs 9:a
    och följde en del elever där.

  6. Du är en före detta elev
    på Skrantaskolan i Karlskoga-

  7. -och kom dit för att
    "tala lite vett" med eleverna.

  8. Eller snarare visa hur man kan tänka,
    vad man kan göra.

  9. Det ska vi prata mer om. Välkommen.

  10. Och Jonas, du är gymnasielärare
    på Fryshuset i Stockholm-

  11. -och arbetar
    en hel del aktivt och medvetet-

  12. -med jämställdhetsfrågor i din
    undervisning. Väldigt spännande.

  13. Vi börjar med att ni får reagera
    på det som Anne-Sofie visade.

  14. Det berörde olika saker, men vi
    börjar med attityder, som har nämnts.

  15. Tom, du pratade om det
    i avsnittet du var med i.

  16. Ja, många punkter hon pratade om-

  17. -är framstående
    när man är nära elever i skolan.

  18. Av det jag såg då
    har många killar attityden-

  19. -att det inte är coolt att plugga,
    eller de pallar inte just då.

  20. Antiplugg-kulturen som hon beskriver.

  21. Sen är det ett uttjatat begrepp
    för att beskriva orsaken-

  22. -men det är ju på det sättet
    de kan vara gentemot skolan.

  23. För mig var det blandat.
    Jag var studiestark-

  24. -men sen kunde saker hemma göra
    att man inte tänkte på det.

  25. Och när man frånvarat
    och måste anstränga sig-

  26. -var det svårare än väntat
    att komma ikapp.

  27. Så det blev en ond cirkel.
    - Jonas, vad säger du?

  28. Jag var en nolla,
    så jag fixade inte gymnasiet själv.

  29. Jag tänkte: "Det löser sig säkert."
    Det var min erfarenhet av gymnasiet.

  30. Men jag har den mer
    mångfasetterade bilden av skolan-

  31. -utifrån de elever jag har haft.

  32. Jag har jobbat på Södermalmsskolan
    och på Fryshusets gymnasium.

  33. Vi har väldigt heterogena grupper:

  34. Killar utan och med disciplin,
    stressade och ostressade tjejer.

  35. Så vi har en ganska stor variation
    vad gäller elever.

  36. Så det överraskade inte er vad
    som har kommit fram i forskningen?

  37. Nej. Då tänker jag
    att vi ska kanske direkt-

  38. -gå på lite lösningar,
    om det finns några såna.

  39. Vi vet att situationen inte är bra.

  40. Varken för demokrati, samhälle eller
    studieresultat. Så vad kan man göra?

  41. Tom, du är ganska färsk ur skolan
    och har egna erfarenheter.

  42. Vad borde man göra i skolan
    för att fånga upp de här killarna?

  43. Det finns olika nivåer. På individ-
    nivån måste eleverna själva arbeta.

  44. Föräldraansvaret är att hemifrån
    ge dem en kultur eller uppfostran:

  45. "Du måste arbeta för att utvecklas."

  46. "Du kan inte leva på att bara vara
    duktig och tro att det löser sig."

  47. Sen behöver lärarna absolut
    få större möjlighet att-

  48. -stötta alla elever:
    svaga, starka, killar, tjejer.

  49. Och viktigast är
    att möta eleverna där de är.

  50. För om det var i mitt fall,
    att jag var jättestudiestark-

  51. -men om det var jättetufft hemma,
    så presterade jag ju inte i skolan.

  52. Men om nån möter mig
    och ser bortom problemet-

  53. -ser man en elev som vill bli bättre.

  54. Det finns inte en enda elev i Sverige
    som inte vill vara bäst.

  55. Men vi måste ge dem möjligheterna.

  56. -Jonas?
    -Svenska är ju mitt ämne.

  57. Så jag försöker få killar att bli
    intresserade av läsning. Och tjejer.

  58. I klassrummet tänker jag på
    hur jag ska jobba med det.

  59. Det återkopplar till det du säger -
    det handlar om individanpassningar.

  60. Att ge alla elever möjlighet
    att uppnå den potential de har.

  61. Det kan göras på olika sätt. Många
    här känner nog till genrepedagogik.

  62. Det kan hjälpa andraspråkselever-

  63. -men också elever som känner
    att skolan inte är nåt för dem.

  64. Det är ett bra sätt att jobba med
    elever på. Man fokuserar på genre-

  65. -och struktur och språk i olika
    texttyper och jobbar med det.

  66. Du ska hålla en workshop sen
    ihop med din kollega.

  67. Berätta gärna
    om hur ni konkret tar en bok:

  68. "Alla borde vara feminister",
    den jobbar du med i skolan.

  69. Skriven av Chimamanda Ngozi Adichie,
    en stor nigeriansk författare-

  70. -som kanske vinner Nobelpriset
    om tio år, om det finns då.

  71. Vi har jobbat med hennes bok
    på lite olika sätt.

  72. Eleverna ska skriva en argumenterande
    text utifrån den boken.

  73. Vi pratar mer om det sen,
    men vi jobbar med högläsning-

  74. -ger tips för att skriva argument-
    erande text, de får läsa exempel-

  75. -och vi har olika övningar,
    och försöker jobba noggrant med-

  76. -att sätta genren argumenterande text
    och diskutera ämnet feminism.

  77. Anne-Sofie, du forskar ju
    inom det här området.

  78. Utifrån intervjuerna du har gjort:

  79. Vad hör du? Vad skulle
    de här eleverna vilja ha?

  80. Vilken hjälp borde de ha fått
    i skolan? Det som Tom var inne på?

  81. Dels återkommer den här känslan av-

  82. -att bli dömd,
    eller tidigt räknas ut som kille.

  83. Eller att ganska tidigt bli uppläxad.

  84. Man återkommer ofta
    till känslan av att-

  85. -om man råkar komma för sent av ett
    viktigt skäl, är det liksom bara...

  86. ...ganska hårt, och en tolkning
    som de känner från lärarnas sida:

  87. "Det här gör du för att provocera."

  88. Så den typen av...
    Man brukar prata om-

  89. -att elever ska ha ett
    respektfullt bemötande av lärare.

  90. Men det ska finnas en ömsesidighet.
    Vad tar man med sig?

  91. Och det här med förväntningar kring
    motivation, att lätt bli utsorterad.

  92. Det är såna bitar som kommer tillbaka
    till det här med genuskompetens.

  93. Vi bär alla med oss förväntningar
    och läser av-

  94. -andra människor
    utifrån kläder och sätt.

  95. Hur mycket klass läser vi in,
    hur mycket är kön?

  96. Fundera, reflektera kring de bitarna.

  97. Vad gör det
    i vårt sätt att möta eleverna?

  98. Jag funderar också på
    vad man gör medvetet och omedvetet.

  99. Fördomar,
    förutfattade meningar och...

  100. ...gammaldags inställning till
    vad som är lämpligt för olika kön-

  101. -bär nog alla med sig,
    och i läraryrket-

  102. -blir det viktigt att medvetandegöra
    sig själv och sina kolleger.

  103. Hur undviker man att falla i gamla...
    - Du tog handuppräckningsexemplet.

  104. -Vad gör man konkret?
    -Får jag säga en sak?

  105. Det är viktigt
    med kollegiala observationer-

  106. -men jag uppmanar också
    till att prata med eleverna-

  107. -kring vad som händer
    och hur de uppfattar det.

  108. Det tog jag med mig
    från intervjuerna:

  109. Det de processade och visste
    och reflekterade kring.

  110. De hade också svårt att bryta sig
    ur vissa mönster, men de såg dem.

  111. Så använd inte bara kolleger,
    utan också ungarna.

  112. Som svensklärare försöker man arbeta
    med ett brett urval av litteratur.

  113. Oavsett
    hur mycket man har läst tidigare-

  114. -ska jag på gymnasiet få mina elever
    att läsa många typer av böcker.

  115. Olika genrer från olika tider.

  116. Men min erfarenhet är att killar
    som kommer till mig tycker om-

  117. -en mer teknisk lösning
    på hur man läser.

  118. Om man läser en novell
    försöker man lägga ett pussel:

  119. Hur är berättelsen uppbyggd?
    Enligt vilken dramaturgisk modell?

  120. Och det kan vara en startpunkt-

  121. -för att sen diskutera andra teman
    som finns under ytan.

  122. De tycker om sammanhang. Jag kallar
    det läslogik i stället för läslust.

  123. Enligt min erfarenhet tycker många
    som inte är så skolstarka om det.

  124. Du drar in dem.

  125. Man får "hjältens resa", Joseph
    Campbells dramaturgiska modell.

  126. Det har fungerat bra för att få
    killar intresserade av litteratur.

  127. Ni har nämnt arbete med kolleger,
    samtal med elever, och metodik.

  128. Då tänkte jag lite på det avsnitt
    som jag har sett med dig, Tom-

  129. -där du pratar med de här killarna
    om den inre motivationen.

  130. Du nämnde också att vissa saker
    måste man kräva av eleven själv.

  131. Hur ska man få sig själv
    eller sina kompisar-

  132. -att vilja vara en "pluggis",
    i positiv bemärkelse?

  133. Det är en bra fråga.

  134. Till exempel, när jag föreläste på
    Skrantaskolan kom en kille och sa:

  135. "Jag känner igen mig i din historia,
    det är nästan 'spot on'."

  136. Så vi satte oss och diskuterade-

  137. -hur han mådde, vad han ville
    och hur vi skulle ta oss dit.

  138. Han gillar matlagning, så han
    ville gå hotell och restaurang.

  139. Att skapa en målbild
    av vart man ska...

  140. Jag brukar säga att jag vill bli
    psykolog, men det blir jag inte-

  141. -för jag har bytt intresse... Men att
    ha en målbild att jobba mot gör allt.

  142. I år går han sista året,
    och han praoar på en restaurang.

  143. Han har också jobbat i Göteborg.

  144. Bara det att han får ett mål
    att jobba mot gör så mycket.

  145. Alla vill ju lyckas, man måste bara
    hitta en sporre och anstränga sig.

  146. Om du inte hade hjälpt honom
    hitta målbilden, hur hade det gått?

  147. Hade han hittat den själv?

  148. Vi är nära vänner nu, och han skojar:
    "Undrar hur det annars hade gått."

  149. Det är svårt att avgöra,
    men alla behöver nån sorts mentor.

  150. Nån som ser en och vill hjälpa en.
    Jag har haft två viktiga mentorer.

  151. När jag bara har sett resultat
    i stället för att jag ska jobba...

  152. När man har levt på att vara duktig
    och sen får motgångar ger man upp.

  153. Det är liksom lättare.

  154. Den här typen av kontakt mellan
    vuxen och ungdom, lärare och elev-

  155. -kräver så klart en massa tid
    och engagemang. Och vad...

  156. Och saker runtomkring,
    förberedelser och så vidare.

  157. Vad kan och bör man kräva
    på en skola-

  158. -av sin skolledning
    eller förvaltning?

  159. Om vi vet att vi behöver
    nåt kontakt- och relationsskapande...

  160. "Se mig", säger du. - Vad skulle du
    vilja ha, Jonas? Du har kanske allt!

  161. Ja, på Fryshusets samhällsprogram
    jobbar vi nog bra med de sakerna.

  162. Vi har fått möjligheter av rektorerna
    att jobba med det.

  163. -och försöker göra ett bra jobb med
    relationsbyggande och de bitarna.

  164. Hur då?

  165. Vi får bestämma
    hur vårt program ska utformas-

  166. -men relationsbyggandet kan vara att
    gå till klassrummet före lektionen-

  167. -och prata med eleverna: "Hur går
    rehabiliteringen av din skada?"

  168. Eller man kan prata om deras spel.
    Det finns mycket man kan göra.

  169. Lägga lite mer tid på eleverna,
    det uppskattar de nog mycket.

  170. Inte bara fokus på själva lektionen.

  171. Det är det relationella perspektivet
    som forskningen har visat är bra.

  172. Anne-Sofie, ur ditt perspektiv,
    vad är ditt viktigaste "medskick"-

  173. -till alla där ute
    som vill få till det här?

  174. Att lärare ska syna sina egna
    föreställningar om lärande.

  175. Att det är viktigt. Det vi ser
    om vi i stort jämför öst och väst-

  176. -ur ett globalt perspektiv,
    så tenderar vi i väst att betona-

  177. -"Du har potential, nu lyckades du
    på provet", snarare än att också se-

  178. -det arbete som har lagts ner
    och ansvaret i gruppen.

  179. Där kan man fundera kring:
    "Hur tänker jag kring lärande?"

  180. "Är det begåvning och potential
    jag ser?" För där vet vi:

  181. Vad gäller killarna
    som glider genom skolan-

  182. -ofta med medelklassbakgrund...

  183. ...så klarar de sig ofta bra.

  184. Men vi ser i högre utbildning att
    killar faller ifrån där mer också.

  185. Och jag glömmer aldrig
    vad en av jurist...

  186. ...studievägledarna på ett
    juristprogrammen jag intervjuade sa:

  187. "När jag läste din bok... Jag
    möter dem." Och en av killarna sa:

  188. "Jag misslyckades
    på grund av min egen hybris."

  189. Och just de killarna
    som har gått igenom hela skolan...

  190. Vi behöver också se
    att de inte heller förlorar på-

  191. -att lära sig strukturera sin vardag.
    även om det går hyfsat bra.

  192. För det påverkar inte bara dem,
    utan ofta hela klassrumsklimatet.

  193. Så att se gruppen, kamratkulturen
    och bygga från den är viktigt.

  194. Även där kommer det relationella in,
    som är huvudbudskapet från er alla.

  195. Att det är det som krävs: se
    individen, se gruppen, och att mötas.

  196. Våra 40 minuter har gått-

  197. -så jag säger tack till er i panelen
    och till er som lyssnade.

  198. Textning: Lisa Laestadius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Betyg, Differentieringsproblem, Könsskillnader i utbildningen, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Pojkar, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Lärarnas arbetsbörda

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?