Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Jämställd styrning och ledning i skolanDela
  1. "Det dunkelt sagda
    är det dunkelt tänkta."

  2. Ta de tre, lägg könsperspektiv på det
    så kanske vi löser ett och annat.

  3. Vi börjar med
    att panelen får säga några ord-

  4. -om vad ni tänker
    utifrån era egna perspektiv-

  5. -om det ni har hört
    och det Johan sagt inledningsvis.

  6. Vill du börja, som har mikrofonen?

  7. Ingrid Sköldmo heter jag och arbetar
    som förvaltningschef i Eskilstuna.

  8. Jag tänker en del
    kring de delar du var inne på, Johan.

  9. Det handlar om vad som händer i
    hela spektrat, från det lilla barnet.

  10. Vi talar om grundskola och gymnasium-

  11. -men det är också viktigt att fundera
    på hur det ser ut från början.

  12. Barnen finns i våra verksamheter i
    kanske femton år, eller vad det blir.

  13. Det handlar också mycket om
    det lilla barnet.

  14. Den andra delen jag tänker på
    är kopplad till analys.

  15. -och hur vi behöver utveckla
    det arbetet-

  16. -när vi pratar om
    alla, alla resultat som vi får.

  17. Med vilken kraft vi orkar prata om
    resultaten och hur vi analyserar dem.

  18. De två sakerna tänker jag mycket på.

  19. Tack. - Gertrud. Vi går i ordning
    för ordningens skull.

  20. Det ska ju handla om jämställdhet och
    ledning så jag håller mig till det.

  21. I folklig mun
    finns det lite skarpa uttalanden-

  22. -om styrning och ledning.

  23. En är
    "fisken ruttnar uppifrån huvudet".

  24. "Man ska städa trappan uppifrån."

  25. Alltså, det dåliga som sker
    har sanktionerats av ledningen.

  26. Därför har jag nyfiket tittat på
    vad Skolinspektionen har gjort själv-

  27. -vad gäller jämställdhet,
    styrning och kvalitetskontroller.

  28. För två år sen tvärläste jag
    diverse dokument på Skolinspektionen.

  29. Alla kännetecknades av total renons-

  30. -på granskning av kvalitetsaspekter
    och ledning ur jämställdhetssynpunkt.

  31. När de visste att jag kom försökte de
    klämma in det på ett ställe.

  32. En annan är Skolverket
    som vi har här.

  33. Jämställdhet är faktiskt ett krav-

  34. -och har varit ett krav
    sedan 1968-1969 i svenska läroplaner.

  35. Men Skolverket ville i styrsystemen
    ta bort kvinnor/män, flickor/pojkar.

  36. Jag har deras förslag här. Det står
    att sånt skulle vara kränkande.

  37. Prat om flickor/pojkar i styrnings-
    och ledningssystem i styrdokument-

  38. -tyckte Skolverket var kränkande.
    Det får återverkningar-

  39. -när uttolkarna av politiken bidrar
    till att osynliggöra uppdraget.

  40. Det vill jag gärna höra mer om.

  41. Den här genomgången
    var jätteintressant.

  42. Johan sa till exempel:

  43. "Jämställdhet mellan kvinnor och män"
    och så mumlade du "...bland annat".

  44. Men jämställdhet är inte "bland
    annat". Det är precis det det är!

  45. När Skolverket föreslog, men
    misslyckades, vilket jag är glad för-

  46. -att ta bort allt om
    flickor/pojkar och kvinnor/män-

  47. -så har man ingen analytisk kategori,
    inget att följa upp.

  48. Det var bra att Sara visade
    att vi måste ha grunddata.

  49. Att jobba med flickor/pojkar är
    att skaffa sig analytiska underlag.

  50. Vi talar inte om hur man ska vara
    för att vi analyserar kategorier.

  51. Vi får fördjupa oss i det.
    Det är bra aspekter.

  52. Jag tycker att vi ska hålla oss till
    just styrning och jämställdhet i dag.

  53. Tack. - Susanne.

  54. Jag heter Susanne Johansson och är
    rektor för Vallby och Kjula skolor.

  55. Vad gäller
    systematisk kvalitetsredovisning-

  56. -så har vi i Eskilstuna blivit mycket
    bättre på det sen jag började här.

  57. Vi jämför flickor och pojkar,
    det bockar vi av.

  58. Men det är lätt
    att skaffa fram fakta.

  59. Det är svårare att analysera.

  60. Ett plus i år, vad gäller
    systematiskt kvalitetsarbete-

  61. -är att vi rektorer har lyssnat på
    varandra och våra redovisningar.

  62. Inte bara utifrån kunskaper
    utan även normer och värden.

  63. Tusen tack. Vill du säga nåt
    om det Johan sa? Nåt annat?

  64. Vill Johan säga nåt om det Sara sa?
    Annars kan micken...

  65. Det blir många saker här nu.

  66. Det var ett missförstånd om
    "jämställdhet bland annat".

  67. Jag talade om skolans demokratiska
    uppdrag. Där är jämställdhet EN sak.

  68. Det är viktigt. Jämställdhet handlar
    om kvinnor/män och pojkar/flickor.

  69. Begreppet kommer ur det.

  70. Så jag vet inte... Jag pratade om
    skolans demokratiska uppdrag.

  71. Det rör jämlikhet,
    solidaritet och jämställdhet.

  72. Jag tog ut det
    som handlade om just jämställdhet.

  73. Man har ändrat
    skrivningar i läroplanen-

  74. -där det inte är nödvändigt
    att prata om pojkar och flickor.

  75. Man pratar också om att man inte ska
    begränsas utifrån könstillhörighet-

  76. -utifrån förväntningar
    på flickor/pojkar.

  77. Jag har inte varit med
    i den processen, men vill nämna det.

  78. Rörande det Sara sa om att analysera:

  79. Man ser på verksamheten, analyserar
    och ger förslag till huvudmannen.

  80. Då behöver man kunskap för att kunna
    se vad som händer i verksamheten.

  81. Då finns det stöd att få.

  82. Det är viktigt att verksamheter tar
    det stöd som Skolverket erbjuder-

  83. -om jämställdhet,
    likabehandling eller delaktighet-

  84. -för att ge huvudmannen bra underlag.

  85. Så att man ser vad som hände. Man
    kan ha saknat kunskap för att se det.

  86. Jag tänkte på just kunskap.

  87. Det är lätt att lista ord, begrepp
    och frågor. "Det ska vi titta på."

  88. Men hur man gör analysen är mycket
    svårare, som Susanne var inne på.

  89. Hur har man gjort i Eskilstuna?

  90. Får jag ställa en fråga till Johan?

  91. Vi har diskuterat just att det är en
    ändring i skrivningen i läroplanen.

  92. I dag står det "elever" oavsett kön,
    inte pojkar/flickor.

  93. Vi har funderat varför det står så.
    Vet du det, Johan?

  94. -Jag var inte med i den processen.
    -Det skulle vara intressant.

  95. Vi har funderat en del kring det
    utifrån det Gertrud beskriver-

  96. -utan att riktigt veta.
    Vi får leva med den frågan.

  97. -Hur har ni tagit er an det?
    -Vi har tagit oss an det utifrån...

  98. Det är ju pojkar och flickor, men
    finns det en annan grund vi inte ser?

  99. Vad ska vi följa upp? Bör vi se på
    nåt annat? Så funderar vi, utan svar.

  100. Gertrud, om vi tänker på det du tog
    upp och som vi diskuterat lite nu:

  101. Vad blir konsekvenserna om man håller
    fast vid att ha könsneutrala begrepp?

  102. Då är vi tillbaka ungefär 60 år
    i tiden, eller 50 i alla fall.

  103. Man slutar att vara
    en skarp analytiker.

  104. Vad är jämställdhet?
    Det är i sig ett normativ.

  105. Det är hur vi vill att det ska vara.
    Det kräver förändring.

  106. Vi lever i ett ojämställt tillstånd.

  107. Det ojämställda tillståndet behöver
    vi analytiska kategorier för att se.

  108. Gör man sig av med analyskategorierna
    har man inget att titta på.

  109. Då blir det kontinuum där man
    bluddrar omkring och pladdrar.

  110. Det var mycket pladder
    på Skolinspektionen.

  111. Texterna var pladdriga
    och kan inte användas.

  112. Jämställdhet
    handlar om flickor/pojkar.

  113. Syftet är, som du tog upp,
    att man ska få leva ett liv-

  114. -som inte är styrt av ditt kön
    på ett stereotypt sätt.

  115. Du ska få vara en fri människa.

  116. Om man inte fattar
    att jämställdhet är ett uppdrag...

  117. Du refererar till Barnkonventionen,
    men Kvinnokonventionen är lika skarp.

  118. Det kräver könsuppdelad statistik.
    Det är en del av Agenda 2030.

  119. I de globala målen är jämställdhet
    ett imperativ och eget mål.

  120. Det handlar om flickor och pojkar.
    Tydlighet!

  121. Man kan se på flera olika intressanta
    perspektiv, vi var inne på klass.

  122. Föräldrarnas utbildningsbakgrund
    har också stort förklaringsvärde.

  123. Hur bra språklig grund man har
    är jätteviktigt.

  124. Jämlikhet är ett viktigt begrepp.
    Men det kräver en tydlig definition.

  125. Vilken typ av ojämlikhet är det vi
    systematiskt mäter och mellan vilka?

  126. Då kommer det, som Jimmy sa tidigare,
    att det finns politiker som säger:

  127. "Det är ändå så att pojkar
    och flickor tillhör samma klass."

  128. Varför är de så olika? De har samma
    föräldrar. Varför är de så olika då?

  129. Det är den analytiska grunden
    för att kunna göra analyser.

  130. Då brukar man säga:
    "Ser vi mönster över tid?"

  131. Att göra en granskning en gång är kul
    men hjälper inte förändringsarbetet.

  132. Att jobba med ett normativ kräver
    uthållighet, långsiktighet, översikt.

  133. Man bör följa upp.

  134. Det enda som följs upp i dag är
    pojkars betyg, som blivit så omtalat.

  135. Jag vill fråga Susanne, som jobbar
    i skolan och möter lärare och elever.

  136. Är det pladdrigt och otydligt
    när det handlar om styrdokument?

  137. Om du tycker det,
    hur gör ni det konkret på er skola?

  138. Jag tycker att det är ganska tydligt.

  139. Förväntan på pedagoger
    som jobbar i skolan-

  140. -är att hjälpa elever att bli proffs
    på samlevnad. Där är normer viktigt.

  141. Det vi behöver utveckla
    är trygga pedagoger-

  142. -som vågar prata med barn.

  143. Som pedagog är det krav på att
    du måste vara intresserad av elever-

  144. -och kunna bemöta dem.
    Jag tycker att uppdraget är tydligt.

  145. Sen är det en gemensam diskussion,
    kollegialt lärande-

  146. -där man pratar om saker som
    spelar roll. Bemötande är a och o.

  147. De saker du nämnde tittar man på nu
    bättre än tidigare.

  148. Sara, det här med betyg, betygshets
    kanske man till och med kan säga-

  149. -är det för stort fokus på siffror?

  150. I ett systematiskt kvalitetsarbete är
    det lätt att mäta. Glömmer man annat?

  151. Det kan man säga. Men vi är på väg
    mot ett bättre tillstånd, som du sa.

  152. Vi tittar på mjukare värden och nöjer
    oss inte med det som mäts enkelt.

  153. Fortfarande är resultat och betyg är
    det förhärskande som vi utgår ifrån.

  154. Men vi har blivit bättre på
    att mäta andra saker.

  155. -Vad kan det vara?
    -Ohälsa har vi blivit bättre på.

  156. Och också att dela upp det efter kön.
    Vi ser på hur man trivs i skolan.

  157. Ju bättre man blir på analysen
    och ju modigare man blir i analysen-

  158. -ju mer material
    man har som grund för analysen-

  159. -desto "mjukare" blir analysen.
    Den tar fler perspektiv i beaktande.

  160. Då blir inte siffran så viktig.
    I stället blir "varför?" viktigt.

  161. -Vi breddar vår analys.
    -Får jag tillägga en sak?

  162. Jag hör i rektorsgruppen-

  163. -att vi på våra skolor systematiskt
    varje månad kollar hur barnen trivs.

  164. Vi tittar på det och jobbar vidare.
    Det blir inte bara ett konstaterande.

  165. Det ser olika ut i olika klasser.

  166. Johan, nu hör du lite olika röster.
    Utifrån Skolverkets perspektiv-

  167. -har ni nån idé om hur jämställdhets-
    perspektivet bäst ska implementeras-

  168. -i Sveriges skolor?

  169. -Menar du från huvudmannen?
    -Precis.

  170. Jag håller med Sara. Man måste
    ta rätt beslut utifrån bra underlag.

  171. För att få bra underlag måste man se
    på verksamheten ur flera perspektiv.

  172. Man måste förstå vad man ser och
    veta vilka åtgärder man ska vidta.

  173. Det är väldigt övergripande.
    Det är olika för olika verksamheter.

  174. Som skillnader i betyg och hälsa. Man
    måste gräva i sin egen verksamhet.

  175. Det kan vara flera förklaringar.
    Det behöver man redskap för.

  176. Man får ta in den kompetensen
    från forskning, Skolverket-

  177. -eller inspektionsrapporter
    om det ger vägledning.

  178. Ingrid, jag ser att du vill säga nåt.

  179. Jag är nyfiken på
    hur Eskilstuna kommun gör-

  180. -med samarbete med andra kommuner
    som kanske kommit längre på området.

  181. Finns det nåt nätverkssamarbete-

  182. -eller står ni ensamma
    och uppfinner hjulet på nytt?

  183. Inom Eskilstuna har många på olika
    förvaltningar kontakt med andra.

  184. Kommunen har flera nätverk där vi
    samarbetar. Många finns här i dag.

  185. Vi finns med på många ställen
    runt om i landet.

  186. Men tittar vi
    på min och Susannes förvaltning-

  187. -Jimmy pratade också om det,
    så skulle vi gå hem och gå bärsärk.

  188. Vi har en hel del kvar att jobba på-

  189. -kring huvudmannens arbete och
    hur vi får ett systematiskt arbete.

  190. Tittar vi på respektive skolform
    ute i verksamheten händer det mycket.

  191. Man jobbar utifrån läroplan
    och likabehandlingsplaner.

  192. Men vi på förvaltningen har inte
    det systematiska arbetet med nämnden.

  193. Jimmy nämnde det. Men Eskilstuna
    kommun har jobbat med frågorna.

  194. Vi jobbar med
    kvalitets- och uppföljningsarbete-

  195. -men vi har inte fokuserat på
    jämställdhet. Den läxan har vi kvar.

  196. -Varför har ni inte gjort det?
    -Det är ju en bra fråga.

  197. Det finns väldigt mycket saker
    som vi gör och som vi ska följa upp.

  198. En del av de här värderingsfrågorna
    behöver vi jobba med hela tiden.

  199. Vi måste påminna oss.
    Ibland faller saker längre ner.

  200. Det händer mycket i vår verksamhet.

  201. Det måste in i ryggmärgen.
    Många har det redan.

  202. Men på huvudmannanivå
    behöver vi få en struktur-

  203. -så vi har det i oss och inte behöver
    fundera på det. Där har vi jobb kvar.

  204. -Varför vet jag inte.
    -Det var ett bra svar. - Gertrud.

  205. Jag tror att det är så med skolan,
    socialtjänsten har varit likadan-

  206. -skolan vinglar
    mellan individen och alla.

  207. Vi ser till varje individ och alla.
    Individ-alla.

  208. Alltså
    avsaknad av analytisk kategori.

  209. Om man ser att varje individ är unik
    eller ser alla i en grupp-

  210. -då ser man inte flickor/pojkar.
    Det är det som är grejen.

  211. Men saken är den, om man tittar på
    data som man bestämmer sig för-

  212. -en viss situation, tidsanvändning,
    stöd, vilka man bryr sig om-

  213. -inte bara betygen-

  214. -får man en bra uppfattning om såväl
    individens som allas möjligheter.

  215. På samma sätt
    kan man jobba med andra kategorier.

  216. Jag tror att huvudmännen behöver vara
    mycket tydligare med målen.

  217. Vilka är målen som ska uppnås?

  218. Vi har läroplan och skollag
    som alla vill följa-

  219. -men kommuner sätter också egna mål.
    Vad ska skolan i Eskilstuna leverera?

  220. Om politikerna säger,
    vilket de gör här i Eskilstuna-

  221. -att flickor och pojkar
    ska ha likvärdig skolgång-

  222. -borde varenda rektor och förvaltning
    dela upp allt i flickor och pojkar-

  223. -för att se om de lever upp
    till huvudmannens beställning.

  224. Det görs inte. Där ligger problemet.
    Man är inte systematisk.

  225. Jag håller med det som sas om att ju
    bättre man blir på att göra analyser-

  226. -desto mindre tänker man
    bara "betyg, betyg, betyg".

  227. Ni känner säkert till Fredrik
    Zimmerman som forskar om sånt här.

  228. Han stack ut huvudet häromdagen,
    han spetsade till det, och sa-

  229. -pojkar skulle behöva uppfostras
    som flickor för att klara sig bättre.

  230. Det han sa var
    att flickor lär sig självdisciplin.

  231. Det gör inte pojkar.

  232. De måste lära sig självdisciplin.
    Varför gör de inte det?

  233. De ska ta ansvar. Har de slängt nåt
    på golvet får de ta upp det själva.

  234. De ska lära sig att sköta sig själva.

  235. Man måste träna sig att ha
    en uppfattningsförmåga, kunna lyssna.

  236. Pojkar tränas inte i att lyssna
    utan i att prata.

  237. Det tredje var att lära sig
    ett språk som andra begriper.

  238. Tre viktiga grejer som man inte
    pratar om vad gäller flickor/pojkar.

  239. Man är så upptagen av identitets-
    frågor och överskridande hit och dit-

  240. -i stället för grundläggande saker-

  241. -den där ryggraden alla behöver
    för att klara sig i livet.

  242. Självdisciplin.
    Du har två öron och en mun.

  243. Lär dig att tala så folk begriper.
    "Dunkelt sagt är dunkelt tänkt."

  244. Ta de tre, lägg könsperspektiv på det
    så kanske vi löser ett och annat.

  245. Det måste nån vilja reagera på.

  246. Jag försöker vara lite... Annars
    håller alla bara med. Det är dötrist.

  247. Vem hugger? Susanne.

  248. Det är klart att man kan titta på
    hur man bemöter pojkar och flickor.

  249. Men vi har också barn som av olika
    skäl har svårt att koncentrera sig.

  250. De kan ha ADHD, autism.

  251. Det är också saker man jobbar på
    att bemöta och bli bättre på.

  252. Många saker är jämlikhet,
    inte bara pojkar och flickor.

  253. Det vi har pratat om på mina skolor-

  254. -är också att vi märker att
    de barn vi möter i förskoleklassen-

  255. -nu sticker jag ut hakan, men vi har
    märkt att pojkar är mindre skolmogna.

  256. Vi behöver
    bli bättre på att bemöta dem.

  257. Där har vi en utmaning
    på våra skolor.

  258. Får jag bara säga,
    det är viktigt hur pojkar har det.

  259. Jag blev ledsen när jag var
    på en skola, vilket jag är rätt ofta.

  260. Jag frågade: "Varför tror ni att
    det går sämre för pojkar med betyg?"

  261. Då sa en pojke: "Det är nog så
    att flickorna är intelligentare."

  262. Då kände jag mig enormt ledsen.

  263. Då har de inkorporerat precis det som
    flickor och kvinnor fick lära sig-

  264. -att vi var trögare.
    Det har kvinnor fått lära sig.

  265. Att vi inte har tankeförmågan.

  266. Om pojkar också tar till sig det att
    de kanske inte är så intelligenta-

  267. -det var extremt.

  268. Det blir en fin övergång. Efter lunch
    ska vi ta upp precis de frågorna.

  269. I mina öron handlar det om-

  270. -attityder, förväntningar, fördomar
    om hur pojkar och flickor är.

  271. Du får snart komma in, Johan,
    men jag vill först fråga Sara.

  272. Jag tänkte på
    kvalitetsarbete, analyser etcetera-

  273. -och det du nämnde att du gör.

  274. Jag vill inte ta ifrån dig jobb-

  275. -men för mig låter det som saker
    som borde gå att göra på skolan.

  276. Det verkar inte så komplicerat.
    Man ska titta på det som finns-

  277. -den insamlade data man redan har.

  278. Sätta sig ner i arbetslagen
    och diskutera i olika ämnesgrupper.

  279. Ändå görs inte det
    eftersom du gör det arbetet.

  280. Från ditt perspektiv...
    Ingen skola anklagad nu på nåt sätt.

  281. Varför görs inte detta på skolorna?
    Varför måste du gå in och göra det?

  282. Du gör inte hela arbetet
    utan påbörjar analysen.

  283. Jag gör inte analysen. Det är noga.
    Jag blir mer en samtalsledare.

  284. Jag står för formen så att lärare och
    rektorer kan göra analysen själva.

  285. Jag är en motor för att få till det.

  286. Analysen görs på skolan och ska
    göras där. Det borde inte vara svårt.

  287. Jag tror att det ibland handlar om
    tid och prioritering.

  288. Ibland kanske huvudmannen nöjer sig
    med information man får.

  289. Man kräver inte
    att få en fördjupad analys.

  290. Kanske också att man ibland
    inte inser kraften i det.

  291. Gör man en fin analys
    och förmedlar den till huvudmannen-

  292. -så får man tillbaka en positiv
    styrning och bättre skolutveckling.

  293. Kraften i analysen tror jag inte
    att skolorna alltid förstår-

  294. -och därför inte heller tidsmässigt
    prioriterar. För det tar lite tid.

  295. Men det görs på många håll.

  296. Jag hör vad du säger, men det är
    själva navet under ett helt läsår.

  297. Man utvärderar inte bara läsårs slut
    utan det pågår hela tiden.

  298. Utan det stampar vi. Det går inte i
    en skola med relationer och personer.

  299. Samhället förändras också,
    så man måste göra det.

  300. Jag har inte jobbat så länge
    på förvaltningen.

  301. Jag ser det arbetet
    när jag nu har klivit in.

  302. Det är ett otroligt
    systematiskt kvalitetsarbete-

  303. -som löper hela året
    i olika skolformer.

  304. Vi fick några kommentarer om fritids
    och förskoleklass, men bra i övrigt.

  305. Sen är det
    den dimensionen vi pratar om här-

  306. -som vi skulle behöva lägga till
    i det övriga kvalitetsarbetet.

  307. Men systematiken hur vi hämtar in-

  308. -tycker jag Eskilstunas barn- och ut-
    bildningsförvaltning lyckas bra med.

  309. Tack. - Jag tänkte på dig, Johan,
    som arbetar på Skolverket.

  310. Med alla styrdokument som finns,
    om de nu är tydliga eller inte-

  311. -där står det ändå beskrivet
    vad skolorna-

  312. -rektor och huvudman ska arbeta med.

  313. Hur ser du på att det ändå inte
    alltid fungerar? Vad är problemet?

  314. Det har flera av oss varit inne på.

  315. Det jag tjatar om är
    att se vilka behov man har-

  316. -och ha kompetens att avgöra
    vilka åtgärder som behövs.

  317. Det är inte
    att man struntar i styrdokument.

  318. Man får inte till det i verkligheten.

  319. Sen är det ju alltid
    en prioriteringsfråga.

  320. Man ska förstå att det är viktigt
    och ha det högt på dagordningen.

  321. Jag får hänvisa till Skolinspektionen
    som sett på olika delar av uppdraget.

  322. Sex- och samlevnadsundervisning till
    exempel, där jämställdhet ska ingå.

  323. Där ser man att det kanske inte görs
    i tillräckligt hög utsträckning.

  324. Eller arbetet med demokratiuppdraget
    i stort, där jämställdhet ingår.

  325. Det kan råda falsk konsensus
    i verksamheterna.

  326. Alla är för jämställdhet
    men menar helt olika saker.

  327. Som exemplet med Pierre. Läraren
    ser inte att det rörde jämställdhet.

  328. Det krävs kunskap om vad det är
    och en gemensam reflektion kring det.

  329. Det farliga är en likriktning
    där man inte är överens i botten.

  330. Man har inte en kritisk reflektion,
    en normkritisk reflektion.

  331. Man måste kunna bolla med varandra.
    Vad betyder det i vår konkreta värld?

  332. Där nånstans behöver man börja.

  333. Hur ska man få till det?
    Det låter bra, men också teoretiskt.

  334. Susanne sa att det inte är vad man
    gör vid årsslut, utan dagligt arbete.

  335. Hur ska man få till strukturerna
    så att det sitter i ryggmärgen?

  336. Vi måste jobba med detta i skolan.

  337. Men hur ska man se till att finns
    tid, förutsättningar och kunskap-

  338. -för att det ska fungera?
    Då tänker jag mig tratt-modellen.

  339. Uppifrån och ned.
    Från nämnden och kommunpolitikerna-

  340. -till de som möter eleverna i skolan.
    Vem vill börja?

  341. Det är otroligt viktigt hur
    vi i förvaltningsledningen agerar-

  342. -utifrån styrdokumenten.

  343. Vi har de från statlig nivå, men
    också från politikerna i Eskilstuna.

  344. Vad vill de att vi ska leva upp till
    och leverera under året?

  345. Vi försöker få in det i ett samlat
    dokument. Vi lever med dubbla delar.

  346. Det vi gör nu
    på barn- och utbildning i Eskilstuna-

  347. -är att se över planeringen för 2019
    så att det blir tydligt.

  348. Så att våra chefer i verksamheterna
    vet vad som kommer att förväntas.

  349. Det är en del bland andra.
    Det är inte så märkvärdigt.

  350. Men de behöver lyftas
    så att de syns i vår verksamhetsplan-

  351. -som nämnden funderar på
    vilka delar som är viktigast.

  352. -Andra exempel på vad man borde göra?
    -Sätta tydliga mål och definitioner.

  353. Man behöver förstå att styrning är en
    kedja, länkar som måste hänga ihop.

  354. Om fullmäktige ska få veta hur det
    gått måste det ha genomförts ända ut.

  355. Från verksamhetsplaner, arbetsplaner,
    ända till LPP, lokal pedagogisk plan-

  356. -där varje lärare vet
    hur man tänker ta hand om detta.

  357. Jag tror att det vore uppskattat-

  358. -om Skolverket,
    en kommun eller ett konsultbolag-

  359. -tog fram handfasta exempel på från
    toppen rörande mål och definitioner-

  360. -ända ner alla steg, genom
    rektorerna, huvudlärarna, lärarna-

  361. -till LPP och dess genomförande.

  362. Utvärdera hur det vardagliga arbetet
    går för barnen. Vi är där för dem.

  363. Vi har ju skolplikt. Barnen får inte
    välja. Vi har låst in dem i tolv år.

  364. Det är tolv år av deras viktiga liv.
    Man måste följa upp hur det gick.

  365. Då får man ihop det med den enskilde
    läraren, nivån man inte vill tala om.

  366. Gör man det till en styrkedja
    så hänger det ihop.

  367. Då blir inte den enskilda läraren
    utpekad, för det är såklart känsligt.

  368. Jag har varit i kommuner där det var
    tydligt att en lärare var problemet.

  369. Det visste man. När en klass fick den
    läraren gick det dåligt för barnen.

  370. Så fort de bytte gick det bättre.

  371. Det är naturligtvis personalansvar.
    Det är inte lätt att vara rektor.

  372. Susanne, vad säger du?
    Vad behöver komma till?

  373. Prestigelöshet. Att öppna upp
    klassrum och våga prata.

  374. Det var nån som sa
    att vissa saker kan man lära om-

  375. -och vissa saker
    behöver man aktivt delta i.

  376. Det gäller ända uppifrån, jag själv,
    rektorer och ihop med personalen.

  377. Vi behöver prata.
    Och ibland behöver vi göra övningar-

  378. -för att få syn på det jag trodde,
    men egentligen är det annorlunda.

  379. Och sen tillsammans med barnen.
    Prestigelöshet även bland barnen.

  380. Jag har mitt bagage som jag kan visa,
    precis som barnen kommer till oss.

  381. Låter du åk 2 leka fritt i skogen-

  382. -kommer flickorna göra fint i kojan
    medan killarna går ut och jagar.

  383. Det kommer nånstans ifrån.
    Inte från vår undervisning.

  384. Vad gör vi åt det?
    Kan vi på raster erbjuda olika saker?

  385. På fritids kan vi jobba med sånt.
    Prestigelöshet och prata mycket.

  386. Svamla! Nej, det är inte svammel.
    Det är viktigt.

  387. Finns det nån annan konkret idé?
    Annars går jag vidare.

  388. Jag instämmer. Det handlar om
    mod och prestigelöshet hela vägen.

  389. Mod från huvudmannen att ställa krav.

  390. Och mod hela vägen ner
    att vända ut och in på sig själv.

  391. Och det du sa, att man delar bild-

  392. -så man inte TROR sig ha samma bild
    av jämställdhet och förväntningar.

  393. Man behöver säkerställa
    att vi har samma bild och mål.

  394. Då är det lättare
    att få till hela styrkedjan.

  395. Att jobba så där är inte att svamla.
    Det är självaste verksamheten.

  396. Det är där verksamheten drivs.
    Det är inte svammel utan resultatet.

  397. Styrning och ledning är ett skelett-

  398. -så att verksamheterna får gjort
    det som behövs.

  399. Och att man har
    de resurser som behövs.

  400. Det löste sig när det kom en vikarie.

  401. Ibland är en lösning väldigt konkret
    när nåt inte funkar.

  402. Nåt störde hela verksamheten.

  403. Allt man kan från övrigt kvalitets-
    arbete som ger goda resultat-

  404. -kan man använda
    i jämställdhetsarbetet.

  405. Jag tänkte tillägga en sak själv.

  406. När jag hör er blir det uppenbart
    att allt som görs är fantastiskt bra.

  407. Men det blir svårt för förvaltningen
    att analysera kommunen-

  408. -om man inte har jobbat likadant
    och samlat samma data.

  409. Det måste finnas en kedja,
    som du sa, en styrkedja.

  410. Att det finns förutsättningar även på
    förvaltningsnivå att göra sitt jobb.

  411. Allt hänger ihop och ni representerar
    de olika delarna som måste in.

  412. Jag kikar lite på klockan.
    Vi får tacka panelen så mycket.

  413. Strax går vi vidare med publikfrågor.

  414. Svensktextning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämställd styrning och ledning i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Differentieringsproblem, Jämställdhet, Könssegregation i skolan, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?