Titta

UR Samtiden - Kvinna i politiken

UR Samtiden - Kvinna i politiken

Om UR Samtiden - Kvinna i politiken

Föreläsningar från konferensen "Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter". Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinna i politiken : Kvinnan som anomali på den politiska arenanDela
  1. När makten blir som mest påtaglig
    är när vi inte märker den.

  2. Det är då den har
    som mest inflytande över oss.

  3. Jag har haft glädjen att tala
    vid tre åttonde mars-seminarier.

  4. Och jag vill inleda med att säga-

  5. -att jag har haft glädjen att arbeta
    med Gunilla Jarlbro i många år.

  6. När jag var doktorand så sa en annan
    kvinnlig förebild, Inger Lövkrona-

  7. -att jag måste
    ha en biträdande handledare-

  8. -och det borde vara Gunilla Jarlbro.

  9. Och så blev det.

  10. Och Gunilla är en riktig pionjär inom
    medie-kommunikationsvetenskapen.

  11. Med Gunilla diskuterar man
    inte bara genusanalys-

  12. -manliga strukturer och patriarkala
    diskurser på handledarträffar-

  13. -utan vi pratade mycket
    om barn och barnbarn också.

  14. Och även om andra ytliga saker.
    Eller, barn är inte ytliga saker.

  15. Men vi pratade om klädesmärken,
    strumpbyxkvalitet och liknande.

  16. Och vi har alltid
    skrattat mycket ihop.

  17. Personligen har jag alltid
    uppskattat blandningen.

  18. Jag har upplevt det
    som en generositet.

  19. Ett sätt att välkomna
    en ung kollega in i akademin.

  20. Och numera
    är jag lustigt nog din chef.

  21. Samtidigt har just det här blivit ett
    problem för kvinnor i det offentliga.

  22. Exempelvis inom politiken.
    Att de knyts till det privata-

  23. -när de verkar
    i sina professionella yrkesroller.

  24. I nyhetsmediernas skildringar hamnar
    politiska sakfrågor i bakgrunden.

  25. I synnerhet när det gäller
    politiker som är kvinnor.

  26. Det är den typen av saker
    jag vill belysa i dag.

  27. Gunilla och jag
    fick medel för ett projekt-

  28. -som hette "Mediedrevets
    mekanismer och aktörer."

  29. Så medieskandaler har stått i fokus
    i min forskning-

  30. -som jag har bedrivit både själv
    och med Gunilla i flera år.

  31. Den här boken kommer nu
    att översättas. "I stormens öga."

  32. Här intervjuar jag bl.a. toppolitiker
    om deras erfarenheter-

  33. -av att stå i mitten av skandaler.
    Men även andra, inte bara politiker.

  34. Och nu ska den översättas
    till engelska och ges ut-

  35. -genom Lund University Press
    och Manchester University Press.

  36. Det ledde vidare till
    en annan typ av skandalforskning-

  37. -där jag undersöker det här
    med en etnolog, Lars-Eric Jönsson.

  38. Nämligen kungliga skandaler över tid.

  39. Det här är också politik, även om
    kungen inte har så mycket makt i dag.

  40. Det är intressant att tänka på-

  41. -kungen och kaffeflickorna-skandalen
    från 2010.

  42. Här säger han: "Vi gör som ni gör
    i era tidningar. Vi vänder blad."

  43. Der är intressant att tänka på
    vad den här skandalen hade lett till-

  44. -om den hade inträffat efter eller i
    samband med "Me too", och inte före.

  45. Det har varit tyst
    om den här skandalen nu, 2017-2018.

  46. Om vi backar bandet, har jag skrivit
    en hel del tillsammans med Gunilla.

  47. Jag tänkte fokusera på boken "Kvinnor
    och män i offentlighetens ljus"-

  48. -som man också kan tumma på
    rent fysiskt här ute vid ett bokbord.

  49. I den här studien...

  50. Vi noterade det här
    som det har berättats om.

  51. Det blir ett problem för kvinnor i
    det offentliga på ett generellt plan-

  52. -att de knyts till det privata.
    De knyts till sina män, makar, fäder.

  53. Vi ser sällan män som knyts till
    sina mödrar och fruar i politiken.

  54. Men tvärtom förekommer.

  55. De knyts också till sina familjer,
    kroppar och utseenden i högre grad.

  56. Det visste vi
    när vi började arbetet med vår bok.

  57. Men ingen hade på ett systematiskt
    vis studerat hur partiledare-

  58. -skildrades i svensk press ur ett
    genusperspektiv, så det gjorde vi.

  59. Och här förekommer
    två stycken C-ledare.

  60. De har varit i framkant
    med att ha kvinnliga partiledare.

  61. Det var ont om dem
    när vi satte ihop vårt material.

  62. Nu har vi betydligt fler,
    och det är ju en framgång i sig.

  63. Vi studerade dem från den dag de
    blev valda, och sju dagar framåt-

  64. -i de här stora tidningarna, som vi
    kallar opinionsbildande tidningar.

  65. 691 artiklar totalt studerade vi.
    Här såg vi tidningen som en helhet.

  66. Vi tog inte nyhetsartiklar
    och debattartiklar för sig-

  67. -utan vi såg tidningen som en enhet.

  68. Så är det ju ofta när man läser
    en tidning. Man börjar från början.

  69. Vi gjorde en kvantitativ analys
    där vi studerade artiklarnas omfång-

  70. -deras vinkel, om de var negativa,
    positiva eller neutrala-

  71. -och om partiledaren framställdes
    i en offentlig eller privat roll.

  72. Vi undersökte också om de
    hade politiska sakfrågor i fokus-

  73. -och vi noterade omnämnanden av vad
    vi identifierade som ledaregenskaper.

  74. Det i sig var ett analysarbete,
    att hitta ledaregenskaperna.

  75. Vi gjorde också en kvalitativ inne-
    hållsanalys av hur de framställdes.

  76. Det räcker ju inte med att räkna.

  77. Då studerar man ofta språket.
    Man kan även studera bilder i detalj.

  78. Men här fokuserade vi på adjektiv,
    beskrivande ord, metaforer-

  79. -och hur texterna hängde samman
    med varandra i en form av samspel-

  80. -som inte är uttalat, men finns där.

  81. Och vi sökte efter nåt
    som samhällsvetare ofta sysslar med-

  82. -nämligen tematiska fält eller teman,
    där man lyfter blicken-

  83. -och försöker förstå det här
    på ett nytt sätt-

  84. -och placera det i det samhälle
    och den kultur som vi finns i.

  85. Vi kunde konstatera att det
    var färre artiklar om kvinnor än män.

  86. Dock var skillnaden
    förhållandevis liten.

  87. Men storleksmässigt
    var det en stor skillnad-

  88. -där 83 procent av artiklarna med
    männen var s.k. omfångsrika artiklar.

  89. Då var de minst en halv tidningssida.
    Siffran var 17 procent för kvinnorna.

  90. Ställer man dem mot varandra
    förstår man-

  91. -att man kan problematisera
    det här med färre artiklar.

  92. 61 procent av artiklarna om männen
    hade sakpolitik i fokus-

  93. -och för kvinnorna
    hade 39 procent det.

  94. Man frågar sig: Vad handlade då
    artiklarna om kvinnorna om?

  95. Och männen förekom oftare
    i det opinionsbildande materialet.

  96. Vi var ju inte de enda
    som intresserade oss för det här.

  97. Svenska Dagbladet
    gjorde en egen undersökning-

  98. -där de konstaterade
    att manliga ministrar dominerar.

  99. Och då var det utifrån det faktum-

  100. -att vi under en kort fas
    hade fler ministrar som var kvinnor.

  101. Tretton,
    jämfört med elva manliga ministrar.

  102. Och de här siffrorna är från 2013.

  103. Men omnämnanden var ändå
    till de manliga ministrarnas fördel.

  104. Det beror ju på det
    som Hanna Bäck tog upp.

  105. Var befinner de sig i politiken?
    Vilka roller får de?

  106. Men skillnaden är iögonenfallande
    trots att kvinnorna var i majoritet.

  107. Ca 190 000 omnämnanden av kvinnor-

  108. -och 433 000 omnämnanden
    till mäns fördel.

  109. Vi studerade också andelen negativa
    artiklar för respektive partiledare.

  110. Här i bokstavsordning.
    Och det här gick mer på individ.

  111. Det blev ingen tydlig skillnad
    mellan män och kvinnor.

  112. Vi hade fler artiklar om de social-
    demokratiska ledarna också, förstås.

  113. Det är ett stort parti, de
    är extra skärskådade på grund av det.

  114. Men också att man genererar
    fler negativa artiklar-

  115. -om man är på väg att bli
    eller har blivit skandaliserad.

  116. Både Håkan Juholt och Mona Sahlin
    fick fler negativa artiklar.

  117. Men att räkna på det här sättet
    kan ju bli lite tjatigt.

  118. Så vi tänkte:
    "Vi ska utmana oss själva."

  119. "Vi gör en jämförelse
    mellan två partiledare."

  120. Då tänkte vi att det är bra
    med Jonas Sjöstedt som exempel-

  121. -eftersom han kan anses ha fel kön
    i sammanhanget.

  122. Vänsterpartiet har haft en kvinnlig
    partiledare, Gudrun Schyman.

  123. Det är ett feministiskt parti,
    och det blir problematiskt-

  124. -om man har en man
    som partiledare hela tiden.

  125. Då börjar det ifrågasättas, och det
    gjorde det även vid valet 2014.

  126. Kanske kan man se det som att
    Sjöstedts kön låg honom till last.

  127. Sen var det också lämpligt
    att jämföra dem av andra skäl.

  128. Lööf valdes 2011, Sjöstedt 2012.
    Nära i tid.

  129. Ungefär lika många artiklar
    skrevs om dem.

  130. Ungefär lika många var negativa.
    Eller exakt lika många.

  131. Och deras partier fick ungefär
    lika många röster i valet.

  132. Och de representerade
    var sin sida av blockgränsen.

  133. Här hade vi nåt vi kunde jämföra.
    Jämförelser är en knepig sak.

  134. Man kan ju inte
    jämföra äpplen och päron.

  135. Men det vi kunde se var att det här
    med att Jonas Sjöstedt var man-

  136. -för ett feministiskt vinklat parti-

  137. -det var ett problem,
    det diskuterades.

  138. Men det lyftes också fram
    som ett större problem-

  139. -att Aron Etzler kanske inte skulle
    kunna väljas till partisekreterare-

  140. -för vänsterpartiet,
    eftersom han också var man.

  141. Då kunde man ju förlora viktig
    kompetens, heter det i en analys.

  142. Ibland som forskare får man
    läsa texter noga och många gånger-

  143. -för att upptäcka hur det skaver.

  144. Det är inte självklart ens för oss
    att se saker.

  145. Ofta får vi umgås med material under
    lång tid för att få syn på saker.

  146. Jag tänkte ge några exempel
    som rör Jonas Sjöstedt-

  147. -och hur han gestaltades.
    Här skriver Lena Mellin:

  148. "På stämman i Åre har både mamma,
    pappa och frun agerat stödtrupp."

  149. "Som om kavata, målmedvetna och
    knivskarpa Jonas skulle behöva det."

  150. "Den nyvalda vänsterledaren talade
    som stigen ur en journalfilm."

  151. "Sjöstedt låter inte helt olik
    en annan kronprins."

  152. "'Jättekul att vara här,
    oj vilket engagemang'."

  153. "Strålande lycklig, med blommor
    i famnen, tog han emot hyllningarna."

  154. "Sjöstedt återkom till det lilla
    barnets ivriga 'Jag kan själv'."

  155. Det är nånting som skevar i den här
    framställningen av Jonas Sjöstedt.

  156. Vad vi har gjort
    är att vi har bytt ut namnet.

  157. Det här handlar inte om Sjöstedt,
    utan om Annie Lööf.

  158. Plötsligt förstår vi kanske
    ord som "kavat".

  159. Att hon behöver en stödtrupp.
    "Jättekul att vara här."

  160. Hon beter sig som en kronprinsessa
    som vinkar.

  161. Hon är strålande lycklig,
    med blomsterkvast i famnen.

  162. Och hon är som ett litet ivrigt barn,
    Annie Lööf.

  163. Hon kan själv.

  164. Det är viktigt
    med den här typen av experiment.

  165. Om man bara läser det rakt upp
    och ner, och vi läser ju så mycket-

  166. -får man skärpa blicken. Man behöver
    metoder för att få syn på det.

  167. Namnbyte är en sån vedertagen metod.

  168. Den åtminstone till delar förklenande
    femininiteten framträder här.

  169. Det som Ross och Comrie omnämner
    som "ett subtilt underminerande"-

  170. -"av kvinnors politiska auktoritet".

  171. Alltså subtila former av
    sexualisering där negativa uttryck-

  172. -knyts till det feminina
    på ett underförstått vis.

  173. Att journalister skriver
    på det här sättet om Annie Lööf-

  174. -och därtill ständigt
    påpekade hennes låga ålder-

  175. -och dessutom omnämner henne ofta
    som bara "Annie"-

  176. -vilket inte förekommer
    om Jonas Sjöstedt-

  177. -det påverkar sannolikt vår bild
    av henne som politiskt subjekt.

  178. Där Annie Lööf framstår
    som en opålitlig, spontan flicka-

  179. -beskrivs Jonas Sjöstedt ofta
    som en varm och trygg fadersgestalt.

  180. Där Annie Lööf
    framstår som inkompetent och oseriös-

  181. -så skrevs Jonas Sjöstedt fram
    som påläst, kunnig o.s.v.

  182. Det finns en stereotyp som man kallar
    "the cold yet competent stereotype".

  183. Om en kvinna
    framstår som väldigt kompetent-

  184. -vill man gärna addera
    att hon verkar lite kylig också.

  185. Men om man identifierar henne
    som lite mindre kompetent-

  186. -så framstår hon som varmare
    och därmed lite mer kvinnlig.

  187. Vi gjorde också, som sagt,
    en sammanställning-

  188. -av vad vi kallar
    för ideala personlighetsdrag.

  189. Och vi identifierade de här dragen
    utifrån alla texter.

  190. Vi strök under ord-

  191. -som vi kunde se utifrån statsvetaren
    Jenny Madestams forskning-

  192. -som just ideala personlighetsdrag
    för politiker och partiledare.

  193. Som ni kan se fick vi belägg
    för det vi redan anade.

  194. Jonas Sjöstedt
    framställdes i mycket högre grad-

  195. -som just kunnig, trovärdig
    och så vidare.

  196. Totalt får Annie Lööf fyra såna här
    omnämnanden. Jonas Sjöstedt fick 25.

  197. Då kan man tänka
    att det där kanske var slumpmässigt.

  198. De omnämns så pass sällan
    att vi inte kan räkna procent.

  199. Det hade varit roligt att gå till det
    nya valet och få ett större material.

  200. Här är en sammanställning
    av de tillfällen-

  201. -då utvalda ideala personlighetsdrag
    omnämns kring samtliga partiledare.

  202. Fem kvinnor och fem män. Och här
    kan vi se ett utfall på männen.

  203. De omnämns med de här fina orden
    64 gånger, och kvinnor bara 16.

  204. Det tycks vara vissa... Just kunniga,
    det är inte kvinnor i politiken.

  205. Trovärdiga är vi inte heller. Det är
    intressant att vissa beskrivande ord-

  206. -inte tycks fastna
    på kvinnor i politiken.

  207. Och det här går att koppla
    till större fenomen.

  208. Det här är inte vår studie, utan de
    stora internationella mediestudierna.

  209. Andelen kvinnliga experter i nyhets-
    medierna, globalt och nationellt...

  210. ...är inte särskilt stor.

  211. Totalt är det globalt
    80 procent experter som är män-

  212. -och i Sverige 76 procent.
    Väldigt liten skillnad.

  213. Man kunde förvänta sig att den
    skillnaden skulle vara större.

  214. Men så är alltså inte verkligheten.

  215. En bok som jag fastnade särskilt för
    under vårt arbete-

  216. -var Maud Eduards bok "Moder Svea",
    om kroppspolitik.

  217. Väldigt fin bok.
    Här analyserar hon det här citatet-

  218. -som professor Tommy Möller
    publicerade på DN debatt 2007.

  219. "Kan det att Sahlin väljs p.g.a. att
    hon inte är man bli problematiskt?"

  220. Eduards svarar: "En skiljelinje
    verkar inristad i våra kroppar."

  221. "En politisk aktör som är kvinna kan
    ännu framställas som en negation."

  222. Karen Ross heter den här forskaren.
    Hon har studerat brittisk politik.

  223. Vi citerar
    minst sex av hennes artiklar.

  224. Hon utgår från stora empiriska
    material, och hon drar slutsatsen:

  225. "Kvinnan definieras
    genom vad hon inte är."

  226. "Hon är inte den 'typiska' politikern,
    som i princip inte beskrivs som könad"-

  227. -"men som bär manliga kännetecken."

  228. Och det är ju just det här problemet-

  229. -att det framstår som så neutralt
    att plädera för en man.

  230. Att plädera för en kvinna uppfattas
    av många som ett särskilt krav-

  231. -medan att förespråka en man är
    att tala om normalitet och kompetens.

  232. Det är precis så här vi som medie-
    forskare brukar identifiera makt...

  233. ...när den
    är som mest verkningskraftig.

  234. När makten blir som mest påtaglig,
    det är när vi inte märker den.

  235. När vi har slutat
    lägga märke till den.

  236. När den manliga kroppen
    blir så neutraliserad-

  237. -i den politiska rollen
    att vi inte reflekterar över det.

  238. Först när kvinnor utmanar får vi syn
    på detta, s.k. "body politics."

  239. Att det finns somatiska normer,
    kroppsliga normer, inom politiken-

  240. -för hur man får se ut.

  241. Ett belysande exempel återfinns
    i studien "Disturbing Femininity"-

  242. -där en medieforskare,
    Hvenegård-Lassen-

  243. -undersöker dansk rapportering
    kring valet 2011-

  244. -då man valde Danmarks
    första kvinnliga statsminister.

  245. Ett kluvet journalistiskt porträtt
    görs av Thorning-Schmidt.

  246. Hon skrivs fram som en udda person
    som bryter mot s.k. "pure politics".

  247. Hon är nånting annat,
    utanför "pure politics".

  248. Hon utmanar vad som räknas-

  249. -som "a proper performance
    of 'politician'"-

  250. -skriver den här forskaren. Och det
    rätta sättet att vara politiker på-

  251. -har ovedersägliga manliga
    konnotationer-

  252. -men de är outtalade. Man är väldigt
    upptagen av att hon är så vacker-

  253. -och av att hon är så lång, och av
    hennes klackar och hennes handväska.

  254. Hon får många epitet i pressen som
    knyter henne till hennes utseende.

  255. Jag vill avsluta med det här citatet
    från statsvetaren Maud Eduards:

  256. "Kvinnors organisering
    har politiserat kvinnokroppen"-

  257. -"genom att göra kvinnor närvarande
    på den politiska arenan."

  258. Hon understryker
    att vi är i förflyttning.

  259. Förhoppningsvis går det åt rätt håll.
    Som andra talare har sagt här i dag-

  260. -är det vår uppgift att synliggöra
    skevheterna om och om igen-

  261. -och ifrågasätta dem och utmana dem.

  262. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnan som anomali på den politiska arenan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mia-Marie Hammarlin, docent vid Lunds universitet, talar om hur kvinnor knyts till det privata även när de verkar inom sina professionella yrkesroller. Om hur politiska sakfrågor tenderar att hamna i bakgrunden i nyhetsmedierna när det gäller kvinnliga politiker. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnor i det offentliga livet, Kvinnor i politiken, Könsroller i massmedia, Massmedia, Nyhetsjournalistik, Politik, Publicistik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Stereotyper, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinna i politiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Feministisk politik i praktiken

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Vem leder vem och på vems villkor?

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kommer jag stå ut!

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kvinnan som anomali på den politiska arenan

Mia-Marie Hammarlin, docent vid Lunds universitet, talar om hur kvinnor knyts till det privata även när de verkar inom sina professionella yrkesroller. Om hur politiska sakfrågor tenderar att hamna i bakgrunden i nyhetsmedierna när det gäller kvinnliga politiker. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Att stå ut!

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Könskvotering - en möjlig utväg?

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.