Titta

UR Samtiden - Kvinna i politiken

UR Samtiden - Kvinna i politiken

Om UR Samtiden - Kvinna i politiken

Föreläsningar från konferensen "Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter". Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinna i politiken : Könskvotering - en möjlig utväg?Dela
  1. Förändring
    inträffar inte av sig själv.

  2. Stort tack. God eftermiddag och hej
    allihopa. Det är roligt att vara här.

  3. Tack till arrangörerna.
    Jag blev hedrad att få komma hit-

  4. -till södra Sverige, ingen ort nämnd.

  5. Det känns också fint
    att ta del av uppmärksammandet-

  6. -av den internationella kvinnodagen,
    och att få komma efter så många-

  7. -prominenta politiker och forskare,
    ingen nämnd och ingen glömd.

  8. Jag vill säga lite om metoo-rörelsen,
    som andra har varit inne på.

  9. Rörelsen sprider sig
    som en löpeld över världen.

  10. Den visar att kvinnors
    och flickors rättigheter-

  11. -och rätt till kroppslig integritet,
    fri från kränkningar-

  12. -våld och trakasserier
    är långt från realiserade-

  13. -i Sverige och över hela världen.

  14. Samtidigt menar jag att de här
    rörelserna som äger rum inger hopp.

  15. De visar att kvinnor i hela världen
    vill ha förändring här och nu.

  16. De vill ha ett liv
    utan trakasserier, utan våld.

  17. De vill ha ett jämställt samhälle
    och ett gott liv.

  18. Det goda samhället, vill de ha.

  19. Feminismen behövs därför
    mer än nånsin.

  20. Vi ska därför hedra och fira
    den globala mobiliseringen-

  21. -av och för kvinnor och flickor
    som äger rum-

  22. -och de lösningar
    på de stora samhällsproblemen-

  23. -som kvinnor och kvinnorörelsen över
    hela världen har kommit fram med.

  24. Det rör sig från rätten till rösträtt
    för hundra år sen-

  25. -till krav om abort på 70-talet-

  26. -till de förslag till lösningar
    som florerar i dag.

  27. Jag ska tala om
    en liten skärva av allt det här.

  28. Jag ska prata om
    könskvotering i politiken.

  29. Det är bara en metod, en enkel metod,
    men som av många, i stora kretsar-

  30. -betraktas som kontroversiell
    och har gjort så länge.

  31. Likväl är det en av de mest
    omfattande reformerna på valområdet-

  32. -som ägt rum på 20 år, ett faktum som
    många valforskare totalt negligerar.

  33. Det är det största som hänt
    inom valforskningen.

  34. Det är en metod som också sprider sig
    som en löpeld över världen-

  35. -trots dess kontroversialitet.

  36. Mycket tack vare
    kvinnors mobilisering.

  37. Det här är ett förslag
    som bottnar i kvinnorörelsen.

  38. Det är om det jag ska tala. Jag
    börjar med representationsbegreppet.

  39. Det är det som statsvetenskapligt
    begrepp som kvotering bottnar i.

  40. Det finns en känd forskare som heter
    Hanna Pitkin som 1967 skrev en bok-

  41. -som heter "On Representation". Hon
    delar upp representationsbegreppet-

  42. -i fyra delar, som lite slarvigt
    översatt blir ungefär de här delarna:

  43. Formell, deskriptiv, substantiell
    och symbolisk representation.

  44. Vi har varit inne på de här delarna
    i dag, men utan de här begreppen.

  45. Formell representation handlar om
    de bestämmelser som finns i ett land-

  46. -om till exempel vem som har rätt
    att rösta och vem som är valbar.

  47. I december 2018 kommer
    firandet av rösträtten att börja.

  48. 100-årsjubileet av rösträtten
    kommer att börja då.

  49. Då fattades det första beslutet om
    att ta fram ett lagförslag i frågan.

  50. Men bara för att kvinnor fick rätt
    till allmän och lika rösträtt 1921-

  51. -betyder det ju inte att alla
    blev valbara och representerade.

  52. Därför talar Pitkin
    också om behovet att studera-

  53. -den deskriptiva representationen.

  54. Den handlar om i vilken utsträckning
    centrala grupper i ett samhälle-

  55. -finns representerade
    i de beslutsfattande församlingarna.

  56. I Sverige vet vi att vi fick rösträtt
    1921 efter två riksdagsbeslut-

  57. -men det tog 50 år innan
    20-procentsstrecket uppnåddes-

  58. -att andelen i Riksdagen
    steg över 20 procent kvinnor.

  59. Det tog 70 år innan
    40-procentsstrecket uppnåddes.

  60. I dag har vi
    en representation på 44 procent.

  61. Det representerar en nedgång.
    Som Hanna berättade-

  62. -så har representationen sjunkit
    två år i rad.

  63. Att representationen alltid går uppåt
    och framåt är inte självklart.

  64. Det är värt att påminnas om
    i dessa valtider.

  65. Sen är det så att bara för att
    kvinnor finns jämnt representerade-

  66. -betyder det inte att villkoren
    är desamma för kvinnor och män-

  67. -som lyfts fram
    av Elin och andra här i dag.

  68. Kvinnor har inte
    samma förutsättningar.

  69. Därför behöver vi enligt Pitkin även
    titta på substantiell representation.

  70. I vilken utsträckning har kvinnor,
    eller andra grupper-

  71. -möjlighet att lägga fram förslag?

  72. På vilket sätt kan de påverka
    politikens resultat och innehåll.

  73. Sen är det ju så att om det
    råkar vara så att man kan påverka-

  74. -politikens innehåll och resultat,
    så betyder inte det-

  75. -att alla i befolkningen
    känner sig representerade.

  76. Sverige har förändrats mycket
    de senaste 40 åren.

  77. Vi har globalisering,
    förändrade migrationsmönster...

  78. Känner sig alla representerade i dag?
    Jag är tveksam till det.

  79. Då menar Pitkin så tidigt som 1967-

  80. -att vi också måste titta på
    symbolisk representation.

  81. Känner man sig representerad?
    Känner alla sig representerade?

  82. Vilka är delaktiga
    och vilka är inte delaktiga?

  83. När vi talar om kvotering
    vill jag poängtera-

  84. -att den skjuter framför allt in sig
    på den deskriptiva representationen-

  85. -även om den givetvis tangerar
    alla andra områden, men mer indirekt.

  86. Det är den deskriptiva
    representationen vi talar om.

  87. Att det ska råda en jämn fördelning
    mellan kvinnor och män-

  88. -i fråga om makt och inflytande, det
    kanske vi i Sverige tar för givet.

  89. I Sverige är det en del av
    de jämställdhetspolitiska delmålen-

  90. -som både Margareta och Gudrun
    pratade om tidigare.

  91. Det är första delmålet
    om makt och inflytande.

  92. Det är också en del
    av de internationella åtaganden-

  93. -som FN:s medlemsstater, däribland
    Sverige, har skrivit under på-

  94. -att det här ska man beakta.
    Det gjorde man så tidigt som 1995-

  95. -i FN:s Pekingplattform,
    "The Beijing Platform for Action."

  96. "Att uppnå jämn könsfördelning
    inom beslutsfattande"-

  97. -"skulle skapa en balans som bättre
    motsvarar samhället i stort."

  98. "Det behövs för att stärka demokratin
    och få den att fungera korrekt."

  99. Det handlar alltså om balans, en jämn
    fördelning mellan kvinnor och män-

  100. -i politiska församlingar,
    och också om en stärkt demokrati.

  101. Det är som att det här är
    en förutsättning för demokrati.

  102. Det finns andra internationella
    åtaganden som Sverige skrivit under.

  103. Nu talas det mycket om Agenda 2030,
    och de olika SDG:s-

  104. -"Sustainable Development Goals".
    Senast 2030 ska vi försäkra oss att:

  105. "Försäkra kvinnors fulla,
    effektiva deltagande i ledarskap"-

  106. -"på alla beslutsfattande nivåer inom
    politik, ekonomi och offentlighet."

  107. Det handlar om ett fullt
    och effektivt deltagande-

  108. -men också när det gäller ledarskap.
    Det finns ganska starka skrivningar-

  109. -om rätten till en jämn fördelning
    mellan kvinnor och män-

  110. -i beslutsfattande positioner.
    De här skrivningarna är starkare-

  111. -än vad som fanns i Millenniemålen,
    där det stod:

  112. "Främja jämställdhet
    och öka kvinnors makt."

  113. Mycket svagare skrivningar.
    De här skrivningarna har betydelse.

  114. Jag återkommer till det om en stund.

  115. Hur ser det ut med representation
    i dag? Vad är problemet?

  116. Nån sa tidigare att man måste börja
    med en problembeskrivning.

  117. Vad är det för problem vi står inför
    och hur löser vi det? Det sa Gudrun.

  118. 1975, vid den första-

  119. -internationella kvinnokonferensen
    i Mexiko-

  120. -bestod de nationella parlamenten
    av 11 % kvinnor.

  121. Det var uruselt.
    20 år senare, i Peking 1995-

  122. -då bestod de nationella parlamenten
    av 12 % kvinnor, en procentenhet mer.

  123. Då undrade man vad som skulle hända
    2015. Blir det 13 % i den takten?

  124. Det blev faktiskt något fler.
    Det blev 21 % kvinnor då.

  125. I dag består våra nationella
    parlament över hela världen-

  126. -i genomsnitt av 23 % kvinnor.

  127. Då kan man å ena sidan säga
    att det är en fördubbling sen 1975.

  128. Bra! Heja!
    Å andra sidan är det ju långt ifrån-

  129. -vad vi har fattat beslut om
    i internationella konventioner-

  130. -om en jämn fördelning
    av makt och inflytande.

  131. Kvinnor är fortsatt
    underrepresenterade-

  132. -i beslutsfattande politiska
    församlingar världen över.

  133. Det här är problemet som ska lösas.

  134. Målet om en jämn fördelning mellan
    kvinnor och män är inte uppnått.

  135. Makten ligger fortfarande hos män-

  136. -och det här är ett problem
    som ska lösas-

  137. -och det är framför allt
    ett demokratiskt problem.

  138. Våra beslutsfattande församlingar
    kan inte betraktas som demokratiska-

  139. -om inte hälften av befolkningen
    finns representerad.

  140. Även om det här internationella
    genomsnittet ligger på 23 % kvinnor-

  141. -i de nationella parlamenten,
    finns det skillnader mellan regioner.

  142. Det här är välkänt.
    Den här statistiken kommer från IPU-

  143. -Inter-Parliamentary Union,
    som gör regelmässiga uppföljningar.

  144. Här kan man se att Norden
    ligger tveklöst i toppen-

  145. -med 41,6 % i genomsnitt
    i de nordiska parlamenten.

  146. I botten ligger länderna
    i Stilla havet med runt 14 %-

  147. -och resten av världen ligger runt
    det internationella genomsnittet-

  148. -nånstans mellan 19 och 27 %.

  149. Här kan ni se också att IPU
    bryter ut Norden ur Europa-

  150. -för att ge en mer rättvisande bild.

  151. I ett historiskt perspektiv
    har de nordiska parlamenten-

  152. -alltid legat i toppen när det gäller
    kvinnor i nationella parlament.

  153. Finland var i toppen från 1906,
    då allmän och lika rösträtt infördes-

  154. -samtidigt för kvinnor och män,
    följt av övriga Norden.

  155. Sen var Norge i toppen på 70-talet,
    följt av övriga Norden.

  156. Sen var Sverige i toppen sen 1994,
    tror jag, följt av övriga Norden-

  157. -och Nederländerna. Den historiska
    bilden är att Norden har gått före.

  158. Det här är en bild
    över världsrankningslistan 1997.

  159. För 20 år sen. Topp fem.

  160. Det här var de fem länder som låg
    högst på världsrankningslistan-

  161. -och de fem som hade
    mer än 30 % kvinnor i sina parlament-

  162. -alltså fortfarande en bra bit
    till målet om jämn fördelning.

  163. Fem länder, de fyra nordiska länderna
    följt av Nederländerna.

  164. Frågan är då hur det ser ut i dag.

  165. Här är en annan bild.
    Jag tittade nyligen på IPU:s lista.

  166. Här kan ni se att...
    Genomsnittet ligger på drygt 23 %.

  167. Här kan man se att de nordiska
    länderna finns kvar på topp 20.

  168. Sverige är femma, Finland åtta,
    Norge tia, Island sjutton...

  169. Danmark har halkat ut
    och ligger nu på 22:a plats.

  170. Å ena sidan är det trist
    för den svenska självbilden-

  171. -att inte längre
    ligga i toppen på listan.

  172. Å andra sidan
    så är det väldigt roligt.

  173. Grattis, alla andra länder
    som har visat på stora framsteg-

  174. -när det gäller den här frågan.
    Stort grattis till er.

  175. Här ser vi länder som Rwanda,
    Bolivia, Mexiko, Senegal, Makedonien.

  176. Även Frankrike, som har presterat
    urusla resultat i många år-

  177. -har nu kommit upp på listan
    på plats nummer fjorton.

  178. Man kan också se att i många länder
    av dem som ligger i toppen...

  179. Hälften av dem som ligger i toppen
    har lagstadgad kvotering.

  180. Det är skälet till
    att de ligger i toppen.

  181. Det finns andra faktorer
    som samvarierar-

  182. -men hälften av dem har likväl
    introducerat lagstiftad kvotering-

  183. -och fört in detta i sina vallagar
    eller i sina konstitutioner-

  184. -eller både och.

  185. Åtta av de tjugo länderna i toppen
    har infört partikvotering.

  186. Det ser ni i fjärde kolumnen.
    Det är det system som tillämpas-

  187. -av flera svenska politiska partier.

  188. Enskilda partier
    fattar beslut om varvade listor-

  189. -som Elin sa tidigare
    att Socialdemokraterna har gjort.

  190. Det är enskilda partier.

  191. Vissa länder har ingen sån regel,
    som till exempel Finland.

  192. Vad som är glädjande är om vi jämför
    med för 20 år sen, 1997-

  193. -den förra bilden, där det bara fanns
    fem länder som passerade 30 %.

  194. I dag är det 50.
    Det har hänt väldigt mycket.

  195. Framför allt i andra delar av
    världen, i globala syd framför allt.

  196. Samtidigt som kvinnorepresentationen
    har ökat vill jag poängtera-

  197. -att genomsnittet fortfarande ligger
    på 23 %. Det är en lång bit kvar.

  198. Då är frågan: Kan könskvotering
    då vara en väg ut ur detta?

  199. Sen 1995 har mer än 80 länder,
    86 har jag skrivit här-

  200. -infört lagstadgad kvotering
    till valda församlingar.

  201. Många av de länderna
    finns i toppen på listan:

  202. Rwanda, Bolivia, Frankrike, Spanien.
    I 30 andra länder finns partier-

  203. -som använder partikvotering. Det är
    mer vanligt i de nordiska länderna.

  204. Som jag sa är kvotering en
    av de mest omfattande förändringarna-

  205. -i länders vallagar på senare tid.

  206. Sen ska man komma ihåg att även om
    86 länder har infört nya system-

  207. -så innebär det nästan att det är
    80 olika system. De skiljer sig åt.

  208. På nästa bild har jag visat de stora
    huvudsakliga typerna som finns.

  209. Man kan säga att det finns
    tre typer av könskvotering:

  210. Reserverade platser, där ett visst
    antal platser i parlamentet-

  211. -reserveras för kvinnor.
    Det finns i Rwanda och Uganda.

  212. I andra länder
    finns lagstadgad kandidatkvotering.

  213. Det betyder att en viss andel
    av partiernas kandidater på listorna-

  214. -ska bestå av kvinnor och män. Det är
    bindande för alla partier i landet.

  215. Och så har vi den nordiska varianten
    med partikvotering-

  216. -där en viss andel av kandidaterna
    ska vara kvinnor och män.

  217. Det är bindande för enskilda partier.

  218. Den här bilden visar ungefär
    hur det ser ut. Den är nåt år gammal.

  219. Den visar vilka länder i världen
    som har de olika typerna.

  220. Reserverade listor finns framför allt
    i Afrika och den delen av världen.

  221. Kandidatkvoteringen,
    "legal gender quota", de gröna-

  222. -finns främst i Sydamerika,
    även i Afrika-

  223. -och i Europa, i Spanien,
    Portugal, Frankrike, Polen-

  224. -och Slovenien och Irland i dag.

  225. De gråa, gulgråa, det är länder-

  226. -där enskilda partier
    har fattat beslut om kvotering-

  227. -och så har vi de rödlistade,
    där inget system finns-

  228. -däribland USA och Ryssland.

  229. I vår forskning kan vi se
    att den här spridna kvoteringen-

  230. -har ägt rum sen 1995, ungefär.

  231. När vi började forska om detta-

  232. -ungefär 1998-1999, var det
    ett land som hade infört det.

  233. Vi fick pengar av Vetenskapsrådet
    och när vi började forska-

  234. -började det ena landet efter det
    andra introducera kvoteringslagar-

  235. -eller olika typer av kvotering,
    och i dag är det över 80 länder.

  236. Skälet till...
    Varför just på 90-talet?

  237. Då vill jag komma tillbaka till
    Pekingplattformen som jag pratade om.

  238. I Pekingplattformen står det så här:

  239. "Regeringar ska etablera könsbalans
    i statliga organ och kommittéer"-

  240. -"samt inom administrationen
    och inom rättsväsendet"-

  241. -"genom att bland annat
    sätta upp specifika mål"-

  242. -"och vidta åtgärder
    för att öka antalet kvinnor"-

  243. -"för att uppnå
    en jämställd representation"-

  244. -"om så krävs med hjälp av
    aktiva åtgärder inom alla områden."

  245. Även om det i Pekingplattformen
    inte explicit uttalas-

  246. -att det är frågan om kvotering,
    så understryker man vikten av:

  247. "Att sätta upp specifika mål
    och vidta åtgärder"-

  248. -"för att öka antalet kvinnor,
    om så krävs med aktiva åtgärder."

  249. Vi kan då se i vår forskning att...

  250. Det går inte att dra slutsatsen
    att det ledde till-

  251. -att länder införde könskvotering,
    men många kvinnoorganisationer-

  252. -som pläderade för könskvotering
    refererade till Pekingplattformen.

  253. Det har fungerat
    som draghjälp för kvinnorörelsen-

  254. -att kunna använda sig av skrivningar
    som dessa i sin argumentation.

  255. Vi ser också där vi har analyserat i
    vilken mån länder har infört det här-

  256. -att det finns flera diskurser
    om kvinnors politiska representation.

  257. Vi identifierade två stora diskurser:
    steg-för-steg-diskursen-

  258. -och en annan
    som vi kallar för snabbspåret.

  259. De här två diskurserna
    kan ses som olika modeller-

  260. -som bygger på olika syn på målet med
    kvinnors politiska representation-

  261. -orsaken till problemet
    och vilka lösningar som är rimliga-

  262. -för att åtgärda
    det som uppfattas som ett problem.

  263. Då kan vi se att den första modellen,
    steg-för-steg-modellen-

  264. -är väldigt mycket den modell som har
    funnits i Sverige och i andra länder.

  265. Modellen bygger på att det är viktigt
    med fler kvinnor i politiken.

  266. Det är målet, men skälet till
    att kvinnor inte är representerade-

  267. -är att kvinnor saknar resurser,
    erfarenhet, utbildning och tid.

  268. Det finns också fördomar
    och könsstereotyper som påverkar.

  269. En vanlig argumentation till varför
    kvinnor är underrepresenterade.

  270. Med en sån argumentation är det
    lätt att argumentera för åtgärder.

  271. "Vi måste göra utbildningsinsatser"-

  272. -"och kapacitets-
    och kompetenshöjande insatser"-

  273. -"som ger kvinnor bättre utbildning
    och bättre erfarenhet."

  274. Mentorskapsprogram, och så vidare.

  275. Den här modellen bygger på
    en syn på historisk utveckling-

  276. -där man tycker att utvecklingen
    går långsamt, men att den går framåt.

  277. Även om det går långsamt
    går det framåt.

  278. Målet kommer att nås
    i takt med att samhället utvecklas-

  279. -och att unga generationer växer fram
    och kvinnor får mer erfarenhet.

  280. Den diskursen har varit framträdande
    i många länder, inklusive i Sverige.

  281. Men i många länder som har infört
    könskvotering finns en annan syn.

  282. Här är inte målet fler kvinnor
    i politiken, utan en jämn fördelning.

  283. Skälet till underrepresentationen är
    inte att kvinnor saknar erfarenheter-

  284. -eller utbildning, utan
    att det finns exkluderingsmekanismer-

  285. -och diskriminering
    i nomineringssammanhangen.

  286. Kvinnor blir exkluderade
    i dessa sammanhang.

  287. Lösningen stavas då
    aktiva åtgärder - kvotering-

  288. -som tvingar partierna
    att nå en jämn könsfördelning-

  289. -och inte utöva diskriminering
    eller exkluderingsmekanismer.

  290. Man kan säga att här är det partierna
    som identifieras som problemet.

  291. Det är inte kvinnor som ska förbättra
    sig och skaffa mer utbildning-

  292. -och vara ansvariga för utvecklingen.

  293. Nej, partierna är problemet
    och är ansvariga för förändring.

  294. Det bygger mer på en negativ syn
    på historisk utveckling-

  295. -att en jämn könsfördelning
    inte ökar av sig själv.

  296. Inte per automatik.
    Maktstrukturerna finns kvar.

  297. Om man ska man åtgärda problemet
    måste man gå in med aktiva åtgärder.

  298. Vår forskning har visat att många
    länder som har infört könskvotering-

  299. -i stor utsträckning
    vilar på det här sättet att se.

  300. Fungerar då kvotering?

  301. Här ser vi att många av de länder-

  302. -som har mer än 30 % kvinnor i
    parlamentet har infört könskvotering:

  303. Reserverade platser, kandidat-
    kvotering eller partikvotering.

  304. Det finns också länder
    som har hög representation-

  305. -utan att ha gjort nånting,
    som till exempel Finland.

  306. För att kvotering ska fungera
    tar det oftast några val-

  307. -innan de här mekanismerna
    fungerar ordentligt.

  308. Kan nåt missbrukas så gör det det.

  309. Så att... Då kan vi se
    att för att det ska fungera-

  310. -måste det vara korrekt utformat och
    anpassat till ländernas valsystem.

  311. Det är viktigt. Andra länder kan inte
    titta på Sverige eller Frankrike.

  312. Man måste se vilket land
    som har ungefär samma valsystem-

  313. -och anpassa sitt eget system.
    Annars kommer det inte att fungera.

  314. Vi ser också
    att rangordningsregler är viktiga.

  315. I Bolivia har man hög andel kvinnor
    i politiken, mer än 50 % i dag.

  316. Där har man dels en 50-procentsregel,
    men man har också bestämt-

  317. -att kvinnor och män
    ska placeras på varvade listor.

  318. Det är en dubbelkvotering,
    både 50 % och varvade listor.

  319. I Belgien har man ett annat system.
    Där har man 50 % kvotering.

  320. Där måste de två toppositionerna
    gå till en kvinna och en man.

  321. Sen får man göra hur man vill med
    resten av listan, bara det är 50 %.

  322. I Spanien har man 40 % kvotering.

  323. Det ska vara 40 % på hela listan,
    men i varje grupp om fem...

  324. Plats ett till fem ska ha 40 %, plats
    sex till tio 40 %, och så vidare.

  325. Lika system i Makedonien,
    med 30 % kvotering.

  326. 30 % på hela listan och i varje grupp
    om tre ska det vara minst en kvinna.

  327. Östtimor har 25 %. Det finns olika
    regler som fungerar på olika sätt.

  328. Makedonien började med en regel
    på 30 % kvinnor på hela listan.

  329. Men i ett val såg man att
    18 % kvinnor valdes in. Varför det?

  330. Jo, då hade de 30 procenten
    placerats i botten på listan.

  331. Därför behövs det dubbla systemet,
    för kvinnor ska bli invalda.

  332. Jag ska strax sluta.
    Många länder har också sanktioner-

  333. -som innebär att partierna får
    ett straff om de inte inför det här-

  334. -eller genomför
    eller implementerar regelverket.

  335. Sanktioner kommer i två typer:
    rättsliga och ekonomiska sanktioner.

  336. Rättsliga innebär att om partiet
    inte gör det som står i lagen-

  337. -så kommer listan
    att ogiltigförklaras.

  338. I Spanien finns en regel att
    om valnämnden får in en partilista-

  339. -som inte uppfyller kraven på 40 %
    av det underrepresenterade könet-

  340. -så ogiltigförklaras listan.

  341. Partiet har tre dagar på sig
    att inkomma med en reviderad lista.

  342. Det är starka regelverk. Liknande
    system finns på andra platser.

  343. Det finns ekonomiska sanktioner,
    att partier kan få böter.

  344. Oftast blir man av med partistödet-

  345. -men man kan också
    få en bonus för att göra det.

  346. Det finns i Georgien,
    där partiet får mer pengar-

  347. -om man har fler av det
    underrepresenterade könet på listan-

  348. -än vad som står i lagen,
    i Colombia får partiet mer pengar-

  349. -om fler kvinnor väljs in.
    Det finns lite olika system.

  350. Sverige då, väldigt kort.
    Vi har ingen lag om könskvotering-

  351. -men däremot finns det
    regler om partikvotering.

  352. Tre partier har fattat beslut om det:

  353. Socialdemokraterna,
    Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

  354. De har varvade listor. Vänsterpartiet
    har en regel om minst 50 % kvinnor.

  355. Sen har vi också de borgerliga
    partierna, allianspartierna-

  356. -som tillämpar mjuk kvotering.
    De själva skulle nog inte säga det-

  357. -men ur forskningshänseende
    kan man kalla det mjuk kvotering.

  358. De har rekommendationer på antalet
    kvinnor och män på partilistorna.

  359. Det är rekommendationer
    som inte är bindande.

  360. Moderaterna, Centern, Liberalerna,
    Kristdemokraterna har det.

  361. Liberalerna har en rekommendation
    om varvade listor.

  362. Kristdemokraterna har en
    rekommendation om minst 40 % kvinnor.

  363. Undantaget är Sverigedemokraterna,
    som inte har nån sån regel alls.

  364. Jaha...
    Vilka resultat får det här då?

  365. Om ni tittar på högerspalten, 2014...

  366. Jag har delat in partierna i partier
    med kvotering, med mjuk kvotering-

  367. -och utan regelverk. I partierna
    med partikvotering fungerar det bra.

  368. Det är höga nivåer och en jämn
    fördelning mellan kvinnor och män.

  369. Hos partier med mjuk kvotering
    fungerar det ganska bra.

  370. Nivåerna är lite lägre,
    framför allt fluktuerar andelen mer-

  371. -både mellan partierna
    och inom partierna.

  372. Centerpartiet varierar
    från 50 % till 30 % i två val.

  373. Även Liberalerna, från 50 % 2006-

  374. -till 26 % 2014.

  375. Om vi tittar längst ner kan vi se att
    kvinnorepresentationen har sjunkit-

  376. -i de två senaste valen. Det kan
    förklaras, som nämndes tidigare-

  377. -av att Sverigedemokraterna
    har en betydligt lägre andel kvinnor-

  378. -vilket framgår av den här tabellen-

  379. -men också att Liberalerna
    minskar sin andel kraftigt.

  380. Liberalerna har ett system
    med varvade listor-

  381. -men där gjordes misstaget att män
    placerades i toppen på listorna.

  382. Gör partiet ett dåligt val
    kommer bara första kandidaten in-

  383. -vilket får konsekvenser på
    representationen av kvinnor i stort.

  384. För att avsluta...

  385. Ja, nationella parlament världen över
    fortsätter ha en ojämn fördelning-

  386. -av kvinnor och män till kvinnors
    nackdel. Det här är problemet.

  387. Könskvotering är en av
    de mest omfattande förändringarna-

  388. -i valsystemen på senare tid.

  389. Vi kan se att könskvotering fungerar,
    men det tar ett par val-

  390. -innan det gör det, och det måste
    anpassas till valsystemen-

  391. -och innehålla placeringsregler
    och regler om sanktioner-

  392. -för att vara effektivt. Allra sist:

  393. Förändring inträffar inte
    av sig själv. Tack för mig.

  394. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Könskvotering - en möjlig utväg?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Jämställdhet, Jämställdhetspolitik, Kvinnofrågor, Kvinnor i politiken, Könskvotering, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinna i politiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Feministisk politik i praktiken

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Vem leder vem och på vems villkor?

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kommer jag stå ut!

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kvinnan som anomali på den politiska arenan

Mia-Marie Hammarlin, docent vid Lunds universitet, talar om hur kvinnor knyts till det privata även när de verkar inom sina professionella yrkesroller. Om hur politiska sakfrågor tenderar att hamna i bakgrunden i nyhetsmedierna när det gäller kvinnliga politiker. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Att stå ut!

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Könskvotering - en möjlig utväg?

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.