Titta

UR Samtiden - Kvinna i politiken

UR Samtiden - Kvinna i politiken

Om UR Samtiden - Kvinna i politiken

Föreläsningar från konferensen "Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter". Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinna i politiken : Vem leder vem och på vems villkor?Dela
  1. Hur kan det komma sig? Jo, det finns
    en grandios självbild i Sverige-

  2. -av att här har vi kommit så långt.
    Här är vi så jämställda.

  3. Vad man menar med sina rubriker vet
    man inte förrän man lyssnat på andra.

  4. Jag ska prata om mina erfarenheter
    som kan knyta an till detta-

  5. -och varför det är svårt att jobba
    med frågorna som dagen handlar om.

  6. Den 8 mars. Det kan firas
    på olika sätt. En del säger grattis.

  7. Jag tycker att det inte finns mycket
    att gratulera.

  8. Om man tittar på hur det är ställt
    i Sverige, i Europa och i världen-

  9. -är det fortfarande så att vi ser
    ett grymt förtryck av kvinnor-

  10. -jorden över. Det tar sig olika
    uttryck i olika delar av världen.

  11. Man kan ursäkta det med tradition och
    religion, men det tar sig uttryck.

  12. Det som jag tycker är
    otroligt viktigt-

  13. -är att förstå den här metoo-rörelsen
    som har kommit och fortfarande pågår.

  14. Att förstå och reflektera över
    hur det kommer sig-

  15. -att en hashtagg har gjort mer
    för den här frågan-

  16. -än nåt politiskt parti nånsin
    har gjort.

  17. Det är en intressant fråga.
    Det tyder på-

  18. -att de organisationer som finns inte
    har kunnat hantera den här frågan.

  19. Först vill jag säga...

  20. ...att hur vi blir skildrade...
    - Vart tog du vägen? Där!

  21. Hur man blir skildrad i media.

  22. Jag läste att det har kommit
    en ny undersökning utav Nordicom.

  23. De har tittat på de 100 största
    medieföretagen och kön.

  24. Det är en dominans av män
    inom de största medieföretagen.

  25. 80 % män i styrelserna.
    30 % har inga kvinnor alls.

  26. 6 av 100 har en kvinna som vd.

  27. Det är en kompakt mansdominans
    också i Sverige.

  28. Det spelar ju naturligtvis roll
    i hur vi skildras. För det gör vi ju.

  29. Jag har intressanta erfarenheter av
    det. Inte minst från vänsterpartiet-

  30. -eftersom jag blev den första
    kongressvalda kvinnliga partiledaren.

  31. Det skildrades på ett väldigt
    intressant sätt av de stora medierna.

  32. En utav de största hade på framsidan-

  33. -ett foto som var mina ben så här
    och de högklackade skorna.

  34. Sen ut i publiken. Huvudet tillhörde
    avgående ordförande, som var en man.

  35. Det är en fantastisk bild
    som säger allt. Verkligen.

  36. Jag vet inte om det blev årets bild,
    men det var en tydlig markering.

  37. Det höll på så lång tid. Det var inte
    det jag sa som skildrades-

  38. -utan att jag hade högklackade skor
    och snygga ben. Jo, man tackar.

  39. Sen gick det sakta upp,
    stannade lite där och så upp.

  40. Det tog ett år innan journalisterna
    började skriva vad jag sa-

  41. -i stället för om hur jag såg ut,
    att jag var ensamstående mamma-

  42. -och om jag inte hade dåligt samvete
    för mina barn?

  43. Jag satt ofta med mina partiledar-
    kollegor. De var män med barn.

  44. De fick aldrig frågan.
    Det var väldigt tydligt.

  45. Det tog lång tid innan det blev
    det jag sa som blev viktigt.

  46. På den kongress jag valdes
    höll jag också ett linjetal.

  47. Ny tid kräver ny vänster,
    eller vad det hette.

  48. Men det refererades inte alls.

  49. Om en man hade stått där,
    hade det betecknats som ett linjetal-

  50. -som drar ut riktlinjerna
    inför framtiden.

  51. Det var ett tag sen. Förhoppningsvis
    har det blivit bättre.

  52. Men jag tycker faktiskt inte det.
    Vi har sett det också.

  53. Jag tänker på hur Anna Kinberg Batra
    avgick och hur det beskrevs.

  54. Jag tänker på de kvinnor som var här
    och hur kvinnor beskrivs-

  55. -hur snabbt de försvinner och
    hur länge männen ändå sitter kvar.

  56. Det är också en del i
    den samhällsutveckling vi har-

  57. -som går mot
    ett allt mer traditionellt...

  58. Vad ska man säga?
    Auktoritärt samhälle med hårda tag-

  59. -och ökad repression, militarism
    och nationalism. Detta hänger ihop.

  60. Det präglar också samhällsbilden,
    och det präglar synen på kvinnor.

  61. Nationalismens syn på kvinnor är
    kvinnan som producent av barnen.

  62. Kvinnan satt på piedestal som moder-

  63. -och samtidigt berövad
    alla sina rättigheter.

  64. Så det där kommer naturligtvis
    att påverka.

  65. Jag tycker att min erfarenhet
    av alla de år-

  66. -som jag nu har arbetat med frågor
    som rör kvinnors rättigheter...

  67. Vi är alla överens om att det
    handlar om mänskliga rättigheter-

  68. -och det är själva kärnan
    i demokratin. Det säger alla.

  69. Det är ändå så att jag efter 40 år
    står och pratar om samma saker.

  70. Jag pratar om mäns våld mot kvinnor
    och våld i namn av heder.

  71. Jag pratar om obalansen
    i föräldraskapsansvaret.

  72. Jag pratar om stora löneskillnader
    mellan vården och verkstaden.

  73. Mellan servicejobb som ICA och IT,
    mellan akademiker och socionomer.

  74. Jag pratar om konsekvenserna
    för alla socialförsäkringssystem.

  75. Sjukkassan, a-kassan,
    föräldraförsäkringen och pensionen.

  76. Ett pensionssystem som ska vara
    könsneutralt men inte är det-

  77. -och ska bygga på 40 år, men spottar
    ut fattigpensionärer på löpande band.

  78. Människor som lever
    under EU:s nivå för fattigdom-

  79. -där den absoluta merparten
    är kvinnor. Så ser det ut.

  80. Då kan man fråga sig
    hur det är möjligt i en demokrati.

  81. Hur är det möjligt att vi skapar
    ett samhälle där alla säger:

  82. "Nej, så vill vi inte ha det." Alla
    har sagt att vi ska ha jämställdhet.

  83. Diskriminering tycker vi inte om.
    Vi har målen som Winberg pratade om.

  84. Jämställdhetsmålet är: Lika mycket
    makt att forma samhället och livet-

  85. -om man är man eller kvinna.
    Vi har fyra undermål.

  86. Representation. Att kvinnor och män
    kan ha alla poster.

  87. Rättvisa och ekonomi.
    Ekonomisk självständighet livet ut.

  88. Föräldraskapet och det obetalda
    arbetet hemma ska vi dela lika på.

  89. Och vi ska utplåna mäns kvinnovåld.
    Det är huvudmålet och undermålen.

  90. Alla har sagt ja till det.

  91. Jaha. För mer än tio år sen.

  92. Jaha. Nu har vi lagt till två mål
    till. Det vet säkert en del utav er.

  93. Utbildning. Nånting skaver i skolan.

  94. Killar har sämre resultat men mår
    bättre, tvärtom för tjejer.

  95. Utbildningen ska bli jämställd,
    vården också. Kvinnor får sämre vård-

  96. -sämre läkemedel och det tar längre
    tid för ambulansen att hämta kvinnor.

  97. Nu ska vi ha jämställd vård.
    "Ja", säger alla.

  98. Det är beslutat i riksdagen.
    Som har jämn representation.

  99. Hur kommer det sig då att det inte
    blir så, måste man fråga sig.

  100. Vi lever i en demokrati. Det betyder
    att alla ska vara med och bestämma.

  101. Man kan skicka i väg
    nån som tycker som jag.

  102. Partierna är organiserade utifrån
    att representera allas våra åsikter.

  103. Alla vill ha jämställdhet.

  104. Har ni funderat över det?
    Det kanske är en forskningsuppgift.

  105. Eller en diskussion på universitetet.
    Jag blir tokig.

  106. Det är oanständigt att fatta beslut
    som ingen tar ansvar för.

  107. Det är det största problemet med
    att arbeta med de här frågorna.

  108. Det tas inte på allvar.

  109. Det är vackra formuleringar
    som alla skriver under på.

  110. Sen sätter det i gång
    det som Winberg pratade om.

  111. Synd att hon inte är här.

  112. "Ja, nu ska vi ha jämställdhet."

  113. Utan att man nånsin ställer frågan
    "varför det".

  114. Varför? Hur ser problemet ut?

  115. Det definieras inte.
    Var är konflikten nånstans?

  116. Den finns inte. Alla är överens.

  117. Va? Då behöver vi inte prata om det
    i politiken.

  118. Politiken använder vi
    när vi har konflikt.

  119. Det är ett sätt att lösa ut
    strukturella konflikter.

  120. Men här har vi ingen konflikt.
    "Varför ska vi jobba med det här?"

  121. "Vi ska ha jämställdhet." "Varför?"
    "Det är inte bra att det är så här."

  122. Idén att titta efter hur det ser ut
    och hur det kommer sig-

  123. -och att analysera maktmönstren
    på den strukturella nivån-

  124. -den diskussionen uteblir.

  125. Och diskussionen om att synliggöra
    det kompakta motstånd som finns-

  126. -den uteblir.

  127. Vi har världens största härskarteknik
    som vilar över detta:

  128. Osynliggörandet av genuskontraktet.

  129. Av könsmaktsordningen.
    Av den patriarkala maktordningen.

  130. De här problemen presenteras som:

  131. "Vi förstår inte riktigt.
    Vi måste nog lära oss mer."

  132. "Vi ska starta utbildningsprogram
    så att alla får gå på kurs"-

  133. -"så att man förstår att man ska göra
    nånting." Vad då? Jo, jämtegrera.

  134. Jaha. Man ska gå på kurs.
    Sen blir det projekt.

  135. Sen håller man på.
    Sen blir det planer och mål.

  136. Sen ska det vara måluppfyllning och
    gröna och gula pilar och nån röd pil.

  137. När man har gjort en jämställdhets-
    plan i en kommun, är det jämställt.

  138. Då är det en grön pil. Simrishamns
    kommun är jämställd. Det är grön pil.

  139. Jag säger: "Det här är inte klokt."
    "Vi har gjort jämställdhetsplanen."

  140. "Innebär det..." "Ja."

  141. "Enligt de kriterier
    som vi har satt upp i målarbetet."

  142. Förstår ni? Det är tokigt, det här.

  143. Jag tror att om vi ska komma framåt,
    måste vi synliggöra motståndet.

  144. Vi måste synliggöra
    att vi inte är överens.

  145. För när det kommer till kritan om vad
    som behöver göras är vi inte överens.

  146. Balans i föräldraansvaret får vi väl
    om vi delar på föräldraförsäkringen?

  147. Vi individualiserar den. Så är det
    med alla andra socialförsäkringar.

  148. Vi har semester. Inte säger man:
    "Jag är trött, min man är pigg."

  149. "Jag tar några semesterveckor
    utav honom." Eller studieledighet.

  150. Inte säger man: "Min man är långsam,
    så han får några terminer utav mig."

  151. Så gör vi väl inte? Det är ett
    erbjudande till oss som individer.

  152. Och som individer är vi föräldrar.

  153. Det är en kärleksrelation som en del
    har förmånen att bygga för livet.

  154. Oavsett vilket kön vi har är det
    vår egen hundraprocentiga relation.

  155. Den kan vi inte delegera. Vi kan inte
    be nån annan att älska åt oss.

  156. Det går inte. Varför är den inte
    individuell? Det finns ett motstånd.

  157. En massa som sitter i riksdagen
    vill inte...

  158. Många vill inte, för man har en idé
    om att detta är kvinnors ansvar.

  159. Så är det. Då måste man säga det.
    Det är inte så-

  160. -att vi inte är jämställda på det
    området för att vi inte förstår.

  161. Utan det är för att majoriteten
    inte vill. Då måste vi väl säga det?

  162. Lönerna. Detta fantastiska område.

  163. Löner, arbetstiden
    och anställningsförhållanden.

  164. Jag har pratat om det i 40 år. Det
    går framåt i snigelfart med myrsteg.

  165. Det är väl inte svårt.
    Den lönebildning som vi har i dag...

  166. Idén om att arbetsmarknadens parter
    ensamma ska lösa detta...

  167. Att industrins män ska sätta märket-

  168. -och ingen får ha ett dyrare avtal-

  169. -permanentar idén om skillnaden
    mellan vården och verkstaden.

  170. Pappa metall går före mamma
    kommunal.

  171. Skillnaden är så här hela tiden.
    Det hjälper inte att öka så här.

  172. Vi har myndigheten Medlingsinstitutet
    som ska mecka om det hakar upp sig.

  173. De ska mecka inom ramen för märket.
    Jaha, ska det se ut så här?

  174. Om vi inte vill ha det så,
    får vi modernisera lönebildningen.

  175. Pappa metall får vänta
    medan mamma kommunal kommer ikapp.

  176. Det är väl inte svårt? Va?

  177. Det är väl enkelt att förstå?
    Men det finns ett motstånd.

  178. Det finns hos arbetsmarknadens parter
    och hos politiska partier.

  179. Det vi måste förstå är-

  180. -att det som syns
    är det som de flesta vill ha.

  181. Det är verkligheten.

  182. En majoritet av organisationer
    som arbetar med de här frågorna-

  183. -vill att det ska se ut så här.

  184. Sen kan vi gå på hur många kurser
    som helst, jämtegrera-

  185. -ordna projekt, SKL
    och hållbar jämställdhet.

  186. Vi kan jobba med mänskliga
    rättigheter i projektform.

  187. Vi kan kalla det för kunskapsfrågor.
    Det kommer inte att hända nåt-

  188. -så länge som vi inte utmanar makten.

  189. Då måste vi säga som det är: Många
    tycker att det är bra som det är.

  190. Prata inte om
    att ni är oroade över detta.

  191. För många är inte alls det.

  192. Utan man försvarar i praktiken
    de löneskillnader vi har-

  193. -som nu äter upp välfärdssektorn,
    för vi har ingen personal dit.

  194. Man kan inte jobba med
    de villkoren eller lönerna.

  195. Man får bättre i livsmedelsindustrin.
    Man tjänar 4 000 mer i månaden där.

  196. Ensamstående kvinnor har inte råd att
    jobba i vården trots en utbildning.

  197. Vi har köer
    för att vi inte har personal.

  198. Så länge vi har idén om att kvinnor
    drygar ut hushållskassan med jobb-

  199. -får vi en offentlig sektor
    och välfärd som försvinner.

  200. Då får de med pengar köpa.

  201. Det här kan inte fackförbund hålla
    på med. Det här är politiska frågor.

  202. Det här är samhällspolitiska frågor.
    Vi måste använda demokratins verktyg.

  203. Därför säger jag:
    Hur kan en hashtagg-

  204. -göra mer av kunskap och insikt
    om hur det ser ut i samhället-

  205. -än nåt politiskt har gjort?

  206. Hur kan det komma sig? Jo, det finns
    en grandios självbild i Sverige-

  207. -av att här har vi kommit så långt.
    Här är vi så jämställda.

  208. Det i sin tur
    har skapat en tystnadskultur-

  209. -där det inte har varit möjligt att
    berätta om hur det är på nåt jobb.

  210. Det är varenda bransch,
    på alla nivåer-

  211. -från plattläggaren
    ut till maktens korridorer.

  212. Det är inom kyrkan och inom försvars-
    makten. Det är precis överallt.

  213. Det finns inte nåt område
    som är befriat-

  214. -ifrån genuskontraktets
    destruktiva konsekvenser.

  215. Det mest destruktiva
    handlar om våldet.

  216. Det vet vi. Vi är många som har
    lyssnat länge på såna berättelser.

  217. Väldigt många kvinnor har berättat.

  218. Skillnaden nu var
    att i skydd av anonymitet-

  219. -och många stärkta av en solidaritet
    vågade gå ut och berätta mer.

  220. En del vågade också
    gå ut i offentligheten.

  221. Det var det som hände.
    Då brast alla fördämningar.

  222. Då visade det sig att under
    självbilden att vi kommit så långt-

  223. -fanns nånting helt annat.
    Det är det som är verkligheten.

  224. Den verkligheten har vi att hålla oss
    till. Då måste partier, fackförbund-

  225. -och arbetsmarknadens parter förstå-

  226. -att det som de har hållit på med
    inte har varit så bra.

  227. Även om vi har på vår lista
    att vi är feminister och jämställda-

  228. -har det i verkligheten
    utvecklats nånting annat. Inte sant?

  229. Det där tror jag kräver en ordentlig
    reflektion hos var och en-

  230. -i organisationer som säger sig
    arbeta med mänskliga rättigheter.

  231. Hur kunde det bli så här? Jag satt
    i en diskussion på Folk och Försvar.

  232. Bredvid mig hade jag en från facket.

  233. Han berättade att de hade fått
    tre anmälningar på fyra år.

  234. Under hashtaggen från försvarsmakten
    var det 1 700 berättelser.

  235. Då frågade jag:
    "Vad tänker du då?"

  236. "Ja..." Förstår ni?

  237. Det gäller i detta läge att varken
    snickra ihop snabba kravlistor...

  238. De är bra, de som metoo-rörelsen
    har kommit fram med.

  239. Dem har vi jobbat med. Men det går
    inte att bocka av och säga: "Klar."

  240. Nu måste man i varje organisation
    och på varje arbetsplats-

  241. -sätta sig och fundera:
    "Hur gick det till"-

  242. -"när vi skapade ett samhälle
    som så tydligt innebär"-

  243. -"att män med makt förhåller sig"-

  244. -"genom sexualiserat våld
    till kvinnor?"

  245. Hur det gick till måste man fråga sig
    från förskolan och uppåt.

  246. Det måste man fråga sig
    i varje kommunledning.

  247. Det måste man fråga sig
    i varje politiskt parti.

  248. Det måste man fråga sig överallt.
    Ingen kan säga: "Här är det klart."

  249. Det här är ett arbete att göra.

  250. Sen kan vi gå in och tala om
    hur det strukturellt ska behandlas.

  251. Just det handlar om utbildning.
    Just det handlar om utbildning.

  252. Det handlar om ordentlig
    sexualkunskap, samlevnadsutbildning-

  253. -samtyckesutbildning och
    obligatorisk utbildning för lärare.

  254. Det handlar om genuspedagogik i
    förskolan och genuskunskap i skolan.

  255. Det handlar om gigantiska
    utbildnings- och samtalssituationer-

  256. -runtom i vårt land.

  257. Det kommer att ta tid
    och kosta pengar-

  258. -och vara nödvändigt
    om vi ska framåt.

  259. Då hamnar vi i
    att vi måste prioritera.

  260. Var ska vi lägga pengarna?
    Då kommer vi inte att vara överens.

  261. Det gäller också lönerna.
    Ska vi lägga pengarna i vården-

  262. -så att det blir högre löner så att
    vi kan ha kvar vården och omsorgen?

  263. Eller lägger vi det nån annanstans?
    Där är vi politiskt inte överens.

  264. Vissa vill ge försvaret miljarder
    och ge kvinnojourerna kaffepengar.

  265. Vi ska inte ha nån politisk debatt,
    men det är då man ser vad man vill.

  266. Då är man tillbaka på
    var männen och kvinnorna sitter.

  267. Männen sitter i
    försvars- och finansutskottet.

  268. Kvinnorna i vård och omsorg.
    Då lyssnar man inte.

  269. För så fort ett område
    blir feminiserat...

  270. ...lyssnar man inte. Utbildnings-
    väsendet är ett exempel på det.

  271. När jag gick i skolan, var det mest
    män där. Kvinnorna fanns i småskolan.

  272. Och i matbespisningen.
    Sen tog kvinnan över grundskolan.

  273. Det var krigsrubriker i tidningarna.

  274. Kvinnorna tog över på gymnasiet.

  275. Vad hände? Jo,
    från att det var ett högstatusjobb-

  276. -blev det feminiserat och åkte ner
    i rundeln som är kvinnodominerad.

  277. Statusen sjönk och man
    slutade lyssna på professionen.

  278. För i genuskontraktet ligger
    att män och kvinnor lyssnar på män.

  279. Om man slutar lyssna på professionen,
    är man illa ute.

  280. Så det är en hel del
    att hålla på med här.

  281. Och det börjar bli bråttom,
    tycker jag.

  282. Inte bara för att min tid tar slut
    här, utan det börjar bli plågsamt-

  283. -att leva i ett samhälle
    som är statt i sån förnekelse.

  284. Jag tycker att det är plågsamt att vi
    inte kan vårda vår demokrati bättre.

  285. Vilket vi har all anledning att göra.
    Mänskliga rättigheter attackeras.

  286. Det ser vi i världen, i Europa
    och i vårt land-

  287. -för vi har politiska grupperingar
    som vill åt ett annat håll-

  288. -och vill använda demokratin till
    att inskränka demokratins räckvidd.

  289. Det går alltid ut över kvinnor,
    hbtq-personer och barn. Det ser vi.

  290. Titta bara på Polen
    och vad som hänt där.

  291. Aborträtten är i princip utplånad.

  292. På 70-talet innan vi hade fri abort
    åkte svenska kvinnor till Polen.

  293. Inga rättigheter är oss givna.
    De måste försvaras.

  294. Det här är en utveckling
    som vi måste få en annan kurs på.

  295. Då är det viktigt
    att vi förstår allvaret i frågorna.

  296. Det tycker säkert ni också.
    Det handlar om mänskliga rättigheter.

  297. Vi lever i ett samhälle som
    fortfarande är otroligt präglat-

  298. -av genuskontraktet eller
    den patriarkala maktordningen.

  299. Vad vi nu vill använda för ord.

  300. Otroligt präglat av detta.
    Mer än många vill erkänna.

  301. Metoo-rörelsen har gett en signal om
    att det är dags att erkänna detta.

  302. Alla behöver göra det. Och det
    måste få politiska konsekvenser.

  303. Vi kan inte tro att vi är överens.

  304. Eller till och med som några har
    sagt: "Jämställdheten är svensk."

  305. Metoo-rörelsen har visat
    hur mångfacetterat det kan se ut.

  306. Jag tror att vi behöver ha
    en helt annan systemkritisk blick-

  307. -när vi tittar på de här frågorna
    och se hur de olika könsmaktmönstren-

  308. -också är väldigt kopplade
    till klass.

  309. Majoriteten av de fattiga i Sverige,
    i Europa och i världen är kvinnor.

  310. Och hur det är kopplat till klimat.

  311. De ekologiska fotavtrycken är för
    kvinnor storlek 1, för män storlek 3.

  312. För det finns mer pengar där
    som används till konsumtion.

  313. Alla de här frågorna hänger ihop.

  314. Det är inte en fråga som vi löser med
    att gå kurser eller med jämtegrering.

  315. Utan de maktkonflikter
    som finns i samhället-

  316. -måste in i vår demokratiska ordning
    så att vi kan använda dess verktyg.

  317. Då måste vi synliggöra konflikten.
    Då måste vi säga:

  318. "Vi är inte alls överens om
    vad vi vill göra."

  319. Det är ett steg framåt
    att säga det. Tack ska ni ha!

  320. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem leder vem och på vems villkor?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Kvinnliga politiker, Kvinnofrågor, Kvinnor i politiken, Politik, Samhällsvetenskap, Schyman, Gudrun, 1948-, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinna i politiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Feministisk politik i praktiken

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Vem leder vem och på vems villkor?

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kommer jag stå ut!

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kvinnan som anomali på den politiska arenan

Mia-Marie Hammarlin, docent vid Lunds universitet, talar om hur kvinnor knyts till det privata även när de verkar inom sina professionella yrkesroller. Om hur politiska sakfrågor tenderar att hamna i bakgrunden i nyhetsmedierna när det gäller kvinnliga politiker. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Att stå ut!

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Könskvotering - en möjlig utväg?

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.