Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Barnhälsovårdens nationella programDela
  1. Det här är egenskaper hos barnet
    som vi inte kan ändra radikalt-

  2. -om vi så kämpar som skållade troll.
    Man behöver hitta ett bra bemötande.

  3. Jag vill backa
    till början på 1900-talet.

  4. 1901 bildades föregångaren till
    en barnavårdscentral, "Mjölkdroppen".

  5. Det var en modell från Frankrike.

  6. Det fanns från början barnläkare-

  7. -i övrigt var det kvinnor som var
    välbeställda och idkade välgörenhet.

  8. Ni ser på bilden
    hur det såg ut runtom.

  9. Den första Mjölkdroppen bildades
    på Nytorget, Katarina församling.

  10. Spädbarnsdödligheten
    var 10 procent på Södermalm.

  11. I vissa delar, som där Södersjukhuset
    ligger i dag, var den 20 procent.

  12. Därför grundades ett av Stockholms
    första barnsjukhus, Sacchska, där.

  13. Ursprungligen var syftet
    att kvinnorna, eller mammorna-

  14. -skulle få
    en näringsriktig mjölkersättning.

  15. Amningen var inte så framträdande
    initialt, men blev det rätt snart.

  16. Redan från början
    baserades verksamheten på hembesök.

  17. Ursprungligen för att man ville kolla
    att kvinnorna gav den rätta mjölken.

  18. Men väldigt snart blev det
    ur ett föräldrastödjande perspektiv.

  19. Så småningom,
    1937 fattade riksdagen beslut om att-

  20. -barns hälsa var en samhällsuppgift.

  21. 1938 började
    barnavårdscentralerna inrättas.

  22. Det här är taget från nätet
    så jag känner inte familjen.

  23. Det är tre barn.
    Det är ganska långt mellan barnen.

  24. Vi kan tro att något barn avlidit.

  25. Den äldsta flickan har kryckor.
    Hon kanske hade polio.

  26. Pappan ser ganska klen ut.
    Han kanske hade en tuberkulossjukdom.

  27. Så här såg det ut i familjerna.

  28. Det som har gjorts...
    Jag har svårt att se bilderna.

  29. Tack! Jag ser inte vad det står.

  30. I år kom det en utvärdering-

  31. -som gjordes av Studieförbundet
    näringsliv och samhälle.

  32. De tittade hur det hade gått...

  33. De följde upp barnen
    som var inskrivna på 30-talet-

  34. -i den fria spädbarnsvården.

  35. Då såg man tidigt... 1938
    kom de första barnavårdscentralerna.

  36. Redan 1943 hade 90 procent av barnen
    en förebyggande vård.

  37. Man såg
    att spädbarnsdödligheten minskade.

  38. Det hade positiv effekt på lång sikt.
    Utsatta familjer gynnades särskilt.

  39. Då ber jag dig, Antonia, komma upp.

  40. Antonia Reuter. Jag ser inte heller
    bilder, men det skippar vi väl.

  41. Det är inte så intressant kanske.

  42. Jag ska berätta om framväxten
    av dagens barnhälsovårdsprogram.

  43. Vi förlitade oss initialt
    på tidigare föreskrifter.

  44. Bland annat fanns det allmänna råd.

  45. Det var allmänna råden från 1991
    som rörde barnhälsovården.

  46. Vi hade styrdokument, bl.a. Hälso-
    undersökningar inom barnhälsovården-

  47. -och
    Kvalitetssäkring av barnhälsovården.

  48. Dessa dokument tillsammans med den
    lagstiftning som råder och rådde då-

  49. -förlitade sig barnhälsovården på.

  50. Av en slump
    upptäcker nån i professionen-

  51. -att de här styrdokumenten har hamnat
    i papperskorgen på Socialstyrelsen.

  52. Man funderade på varför. Motivet var
    att de inte var uppdaterade-

  53. -de var omoderna
    och följde inte tidsandan.

  54. Det ledde till
    att vi blev oroliga i professionen.

  55. Sen lyckades vi
    generera oro på lite högre instanser-

  56. -genom att det samtidigt var en
    vårdvalsrörelse i Sverige som ökade.

  57. Vi undrade hur barnhälsovården och
    BVC skulle hanteras inom primärvård-

  58. -när det nu inte längre fanns några
    styrdokument förutom lagstiftning.

  59. Det ledde till att en av doktorerna
    reste sig upp på ett möte i Karlstad-

  60. -och sa: Vilka är beredda
    att mobilisera i professionen?

  61. Vi var ett antal som hängde på det.
    Det ledde till en rörelse under 5 år.

  62. Vi hade arbetsmöten
    och olika lobbyverksamheter.

  63. Vi fick också kontakt
    med Socialstyrelsen.

  64. Det hela landade i
    en vägledning 2014.

  65. Man kan undra varför vi var
    så upptagna av att ha styrdokument.

  66. Vi ville ha nånting
    som gav tydliga riktlinjer-

  67. -för vad barnhälsovården
    skulle innehålla.

  68. Vi var också angelägna
    att följa den lagstiftning som finns-

  69. -som uttalar att vi ska ha ett
    jämlikt och rättvist utbud av vård.

  70. Vi visste också
    att det fanns ny kunskap-

  71. -både om barns utveckling och hälsa-

  72. -och vad som är av stor vikt för att
    utveckla ett lyhört föräldraskap.

  73. År 2000 hade barnhälsovårds-
    överläkare Ragnhild Kornfält-

  74. -försökt få en bild av
    barnhälsovården i landet.

  75. Hon kom tillbaka med en information
    att vi behöver inte oroa oss.

  76. Detta var
    innan styrdokumenten försvann.

  77. Det ser ut att vara relativt jämlikt.

  78. Vi följer ungefär
    samma kriterier för syn/hörsel.

  79. Sen görs samma undersökning två år
    efter att styrdokumenten försvann.

  80. Då börjar vi se
    att kartan sakta krackelerar.

  81. Det uppstår olika remisskriterier.
    Vi börjar använda olika metoder.

  82. Man fick se olika i Haparanda och
    Ystad innan man fick optikerremiss.

  83. Nej, optiker går man inte till då.
    Nån annan.

  84. Det var också
    varierat antal läkarbesök.

  85. Alltifrån två stabila läkarbesök-

  86. -till nånstans där man fick träffa
    en doktor fem gånger sina första år.

  87. Vi märkte också att
    det vi är angelägna om att bedriva-

  88. -hälsofrämjande och förebyggande
    insatser fick stå tillbaka-

  89. -för sjukvårdande insatser.

  90. BVC låg i angränsning
    till vårdcentraler-

  91. -där hade man sitt uppdrag
    som man också skulle hantera.

  92. Vi visste också att de nationella
    programmen nådde de flesta.

  93. Men en utmaning
    och nåt vi behövde utveckla-

  94. -var riktade insatser för behövande.

  95. Det var inte tydligt
    i tidigare program.

  96. Det var en internationell rörelse.

  97. Där har alltid bedrivits
    riktad barnhälsovård.

  98. Där får de barn man letar upp hjälp.

  99. Sverige är unikt.
    Vi riktar oss till alla-

  100. -för att
    nå också de som behöver stöd.

  101. Det satte fart på verksamheten
    kan vi säga.

  102. Det var i Skövde, inte i Karlstad-

  103. -som en doktor säger
    att vi måste mobilisera.

  104. Det här är ett exempel på en rörelse
    som sker nedifrån och upp.

  105. De sa vi behöver det här
    för alla barn och deras föräldrar.

  106. Det startade på Evelinas namnsdag
    och fick namnet Evelinaarbetet.

  107. Sen fortsatte resan.

  108. 2011 landar ett regleringsbrev från
    regeringen ner till Socialstyrelsen.

  109. Där de ger Socialstyrelsen i uppdrag-

  110. -att ta fram
    styrdokument för barnhälsovården.

  111. Då startade ett gemensamt arbete,
    professionen och Socialstyrelsen.

  112. Vi tog fram en vägledning som, efter
    en remissvända, landade här 2014.

  113. Då började nästa utmaning.
    Evelinaarbetet drar sig tillbaka.

  114. Vi tycker att vi har gjort vårt.

  115. Men nu skulle det implementeras och
    då startades en liten ny gruppering-

  116. -som inte är BNP utan Barnhälso-
    vårdens nationella programråd.

  117. Det är ett antal personer
    som skapar ett nätverk-

  118. -och gör en otrolig resa nu med att
    fortsätta implementera programmet.

  119. Ni kanske undrar, behövs så många
    på scenen för att berätta det enkla?

  120. Det är en tydlig markering att det
    i arbetet ingår flera professioner.

  121. Det är inte bara doktorer utan även
    sjuksköterskor och psykologer.

  122. Det är logopeder, dietister
    och nu har vi även en fysioterapeut.

  123. Det är alla professioner som behövs
    för att bedriva en god barnhälsovård.

  124. Det tycker jag vi är väldigt bra på.
    Då överlämnar vi till Kristin.

  125. Tack, Antonia och Lotta, för den
    fantastiska historiebeskrivningen-

  126. -över hur det varit för barn
    i Sverige sen 1900-talets början.

  127. Ibland
    tar vi barnhälsovård för givet.

  128. Det ser man i det arbete ni påbörjade
    i Skövde att man måste ta plats.

  129. Barnhälsovården måste ta plats i
    samhället. Annars tas den för givet.

  130. Alla vi som sitter här
    har varit någon gång på BVC.

  131. Vi har ett stort förtroende för vår
    barnhälsovård, vilket är glädjande.

  132. Våra familjer har det. Det är en
    viktig del och måste få finnas kvar.

  133. Vi fick den här vägledningen efter
    vårt samarbete med Socialstyrelsen.

  134. Ett vägledningsdokument från 2014.

  135. Det vilar i sin tur
    på Barnkonventionen, därav bilden.

  136. Det är det största grunddokumentet
    i barnhälsovården.

  137. Slutsatsen var att det är en
    välbeprövad, evidensbaserad praktik-

  138. -som bedrivs inom barnhälsovården.

  139. Men vi behöver ett kvalitetsarbete,
    utvecklingsmetoder och arbetssätt-

  140. -för att göra en uppföljning
    av barnens utveckling när det behövs.

  141. Vi har fler styrdokument
    som är viktiga att nämna.

  142. Vi har Samverkan för barns bästa.

  143. Det har vi diskuterat de här två
    dagarna, att flera instanser behövs-

  144. -för att arbeta för att barn och
    familjer får så bra stöd som möjligt.

  145. Det har också varit ett seminarium om
    Barn som far illa eller riskerar det-

  146. -och hur vi kan identifiera dem.

  147. Vi har
    god vaccinationstäckning i Sverige-

  148. -tack vare vårt vaccinationsprogram.

  149. Det nationella vaccinationsprogrammet
    är ett allmänt program för barn.

  150. Bilden visar bara upp till 5 år,
    men det fortsätter under skolåldern.

  151. Men vi pratar här om
    förskolebarn och BVC.

  152. Det är också ett riktat program
    för de som behöver andra vaccin.

  153. Det är de två bilderna.
    En bild syns dåligt.

  154. Men det finns i författningen vilka
    som får ordinera och ge vaccination.

  155. Sköterskorna
    har egen ordinationsrätt-

  156. -och får vaccinera om de är
    barn- eller distriktssjuksköterska.

  157. Vägledningen ger
    övergripande beskrivningar och ramar.

  158. Den talar om vad vi SKA göra
    inom barnhälsovården.

  159. Vi har också ett fantastiskt
    hjälpmedel HUR vi ska göra-

  160. -i Rikshandboken i barnhälsovård.
    Den finns öppet.

  161. Det går att logga in... Nej, man
    skriver bara rikshandboken-bhv.se.

  162. Så kommer man till den här bilden.

  163. Där får man konkreta råd
    för arbetets utförande.

  164. Här är vi föregångare
    i att ha ett så fint metodstöd.

  165. Där arbetar vi allihopa inom
    barnhälsovården i Sverige, och andra-

  166. -med att skriva avsnitt, faktagranska
    och ge förslag på vad som behövs-

  167. -att skrivas nytt
    eller tillföras i Rikshandboken.

  168. Vi har pratat om
    grundpelare i vår verksamhet.

  169. Här syns hälsans bestämningsfaktorer
    där barnet och familjen befinner sig.

  170. De sociala nätverken, stödet och
    vuxenkontakten ligger närmast barnet.

  171. Sen är det allt möjligt som påverkar
    vår uppväxt och vårt liv därigenom.

  172. Det finns även en annan bild
    "Health in the river of life".

  173. Alltså Hälsan i floden...
    ...i livsfloden.

  174. Där vi arbetar är där ni ser
    att en simmar där uppe.

  175. De simmar rätt bra där uppe med
    att främja hälsosamma levnadsvanor.

  176. -och att förebygga. Där uppe
    befinner vi oss inom barnhälsovården.

  177. Då får Lotta prata.

  178. Jag tänkte prata om
    barnhälsovårdens mål.

  179. Som BHV-sjuksköterska är man
    framför allt medicinskt skolad.

  180. Det är absolut ett av målen,
    att bevara det friska barnet friskt.

  181. Det gör vi genom att vaccinera, väga
    regelbundet och hälsoundersökningar.

  182. Och att tidigt
    hitta fysisk och psykisk ohälsa.

  183. Men det vi kanske arbetar
    allra mest med är föräldrastöd.

  184. Det föräldern gör vid BVC-besöket-

  185. -är att man berättar om sin ganska
    banala situation eller sin oro.

  186. Man får spegla den i BHV-sköterskans
    erfarenhet av att ha talat med många-

  187. -om sömn eller mat eller kryp
    eller vad det är.

  188. Ett annat mål är att tidigt notera
    problem och initiera åtgärder-

  189. -i samhället och barns uppväxtmiljö.

  190. Den punkten är det jag tycker
    vi själva är allra sämst på.

  191. Ibland undrar jag varför vi inte
    skriker mer om hur barn kan ha det-

  192. -både i förskolan,
    vid invänjningar och annat.

  193. Vi är många som behöver hjälpas åt
    för att nå det målet.

  194. Som jag sa har vi regelbundna
    det vi kallar hälsoövervakningar.

  195. Det är just det som är klon-

  196. -att vi träffar barn och föräldrar
    ungefär 13 gånger.

  197. Som ett minimum träffas man
    13 gånger under barnets första år.

  198. Ofta träffas man fler gånger
    vid behov-

  199. -eller i samband med
    föräldragrupper som vi har på BVC.

  200. I Sverige finns det
    ungefär 2 500 BHV-sjuksköterskor.

  201. Jag säger ungefär för det återuppstår
    och läggs ner, men ungefär så många.

  202. Antingen jobbar man en hel-BVC, då
    jobbar man enbart med barnhälsovård.

  203. Eller så jobbar man på en del-BVC-

  204. -och har folk från vaggan
    till graven.

  205. Jobbar man heltid med barnhälsovård
    har man ungefär 350-400 barn.

  206. Här står det varav cirka 60 nyfödda.

  207. Jag tror att många har
    70 och ibland 80 nyfödda.

  208. Då är det ganska svårt att erbjuda
    det program varje barn har rätt till.

  209. Vi har också ett minimikrav
    att man ska ha 25 nyfödda per år-

  210. -för att upprätthålla kompetensen.

  211. Det är svårt i glesbygdsområden.
    Men generellt är det så.

  212. Som Kristin sa i samband med vaccin,
    så har man en specialistutbildning.

  213. Antingen inom hälso- och sjukvård
    inom distrikt eller barn och unga.

  214. Sen har man sitt BHV-team.

  215. Teamet är en väldigt viktig del
    inom barnhälsovården.

  216. Sjuksköterskan är där 40 timmar.
    Läkaren är där som bäst 3-4 timmar.

  217. Psykologen är där ännu mer sällan.
    De utgör det närmsta teamet.

  218. I den bästa av världar träffas teamet
    minst en gång per månad-

  219. -för att diskutera
    barn man känner oro kring.

  220. Till barnavårdscentralen eller runt
    sköterskan och barn och föräldrar-

  221. -samverkar vi med väldigt många.

  222. Den här bilden får illustrera hur
    en ny bvc-sköterska kan känna sig.

  223. -där man kliar sig i huvudet.

  224. Det finns väldigt mycket resurser
    egentligen i ett samhälle.

  225. Om man ser på en stadsdel: Hur många
    jobbar inom socialtjänsten med barn?

  226. Hur många finns i förskolan? Och så
    vidare. Det är jättemånga människor.

  227. Som BHV-sjuksköterska bör man vara
    lite orienterad i sitt närområde.

  228. Det är viktigt att gå till öppna
    förskolan som ny och presentera sig.

  229. Så att vi som föräldrar
    kan länka till nästa vårdgranne-

  230. -eller öppen-granne.

  231. Inom barnhälsovården
    förvaltar vi ett enormt förtroende-

  232. -och kan verkligen vara en länk
    till en annan samarbetspartner.

  233. Här är en översikt
    över barnhälsovårdsprogrammet.

  234. Som jag sa, tretton gånger i basen
    och ofta mer än så.

  235. Vi gör hembesök... Nu ska vi se.

  236. Nähä, inga hembesök just nu!

  237. Här ser ni inte vad det står,
    men det är en pedagogisk modell.

  238. Det är Antonia som ursprungligen
    har tagit den till Sverige.

  239. Det här är stort.
    För innan den nya vägledningen-

  240. -erbjöd vi samma program till alla.

  241. Ma kan mena att vi gör det än,
    och tyvärr gör vi det i viss mån.

  242. Men i dag har vi ett program
    riktat till de som behöver lite mer.

  243. Vi pratar ofta
    om jämlik och rättvis vård.

  244. Den jämlika vården
    är universell till alla.

  245. Den rättvisa betyder att några barn
    och familjer behöver lite mer-

  246. -för att nå
    samma mål som den jämlika.

  247. Några familjer behöver ännu mer.
    De finns i den högra kolumnen.

  248. Det sker ofta i samverkan med andra.

  249. Här är BHV:s viktigaste instrument.

  250. Flera har redan berört det, att
    relationen är den viktigaste delen.

  251. Där vet vi att 99 procent
    av alla föräldrar kommer till oss.

  252. När vi försöker,
    det gör vi ibland i lokala områden-

  253. -titta på vilka som inte kommer-

  254. -är det i hög grad
    familjer som inte bor i Sverige.

  255. Men det är också
    relativt nyanlända familjer-

  256. -som inte vet om att BHV finns.

  257. Ingen har hjälpt dem att komma och
    vi inom BHV vet inte att de finns.

  258. Det här
    är en kunskapsmättad organisation.

  259. Det är väldigt mycket man ska kunna.
    Vi nämnde den medicinska kompetensen.

  260. Om man missbedömer...

  261. Om föräldrar kommer med ett förkylt
    barn och jag säger "det är normalt".

  262. Ett par månader senare visar det sig
    att det var cystisk fibros.

  263. Då åker man ut med huvudet före.

  264. Man kan inte upptäcka allting,
    men man behöver ha mycket kunskap.

  265. Sist har vi metoden.
    Det är ofta det metoden vi mäter.

  266. Jag sa i förmiddags
    att vi har behov av metodutveckling-

  267. -men vi lyfter inte in nånting
    där vi inte verkligen vet vad vi gör-

  268. -så kallad evidensbasering.

  269. Linda ska säga nåt
    om hälsofrämjande möten.

  270. Vi kanske ska förtydliga att BHV:s
    arbete bygger på en medicinsk grund.

  271. Det gjorde det från början.
    Det somatiska var i fokus.

  272. Hela vårt arbete och vårt innehåll
    förändras över tid.

  273. Hela tiden behöver vi anpassa vårt
    utbud efter det vi behöver jobba med.

  274. Från början var stort fokus på barnet
    och så ska det vara och så är det.

  275. Efter hand
    kom också föräldrarna in programmet-

  276. -där vi erbjuder föräldrastöd
    och olika samtal som en del.

  277. Som ett förtydligande i vårt arbete-

  278. -lyfter man fram
    det hälsofrämjande mötet.

  279. Det här begreppet poppar upp
    i lite alla möjliga sammanhang.

  280. Om man googlar finns det här och där.

  281. Ibland kan man sakna innebörden.
    Vad är ett hälsofrämjande möte?

  282. Det är ett förhållningssätt
    i mötet med barnet och familjen.

  283. Alla familjer är unika.
    Vi pratar om personcentrering.

  284. Vi behöver ha en helhetssyn utifrån
    det barn och den familj vi möter.

  285. Hälsans bestämningsfaktorer. Vissa är
    riskfaktorer, andra skyddsfaktorer.

  286. Utifrån det vi har identifierat, även
    om sättet inte är systematiserat än-

  287. -men vi vet att det är på gång.

  288. Det är där
    vi lägger grunden till mötet.

  289. Med hälsa tänker vi utifrån
    vad som är gynnsamt för en god hälsa.

  290. I stället för som tidigare att ha
    fokus på vad som leder till ohälsa.

  291. Att tänka
    utifrån det positiva, det gynnsamma.

  292. Jag ska inte fördjupa mig
    i alla cirklarna.

  293. Men
    alla är i ett kulturellt sammanhang.

  294. Alla är olika
    och bör bemötas utifrån sin kontext-

  295. -olika erfarenheter och värderingar.

  296. Vi möter familjen
    och måste tänka utifrån det.

  297. När man tänker på genus-

  298. -rör det hur vi förhåller oss
    i samtalet och mötet.

  299. Jag är kvinnlig sjuksköterska.
    Gör jag skillnad på dem jag möter?

  300. Att inte göra skillnad utifrån
    biologiskt kön. Vi möter personer.

  301. Vi vet att det är stor skillnad på
    hur vi talar med mammor och pappor.

  302. Vi gör också skillnad
    när vi möter barnen.

  303. Det var jämlikhet och jämställdhet.
    Om vi går över till delaktighet.

  304. Samverkan/samarbete. Att vi bildar
    en allians med dem vi möter.

  305. Vi har en fördel eftersom vi möter
    familjen vid flera tillfällen.

  306. Vi bildar en allians.

  307. Vi har ett partnerskap med familjen,
    dem vi möter.

  308. Vi gör det här tillsammans.

  309. Vi är lika angelägna. Vi har
    samma mål och strävar tillsammans.

  310. Delaktighet
    är ett grundfundament i ett möte.

  311. För att vara delaktig behöver man
    ha en tilltro till den man möter.

  312. Man måste också förstå varför
    vi är här och vad vi pratar om.

  313. Vi har en förmåga i vården att
    prata på i välmening och ge goda råd.

  314. Men man måste vara
    lite "laid-back" och bjuda in.

  315. Vad talar vi om? Hjälper vi familjen?

  316. Det leder till
    egenmakt och kontroll.

  317. Som förälder över sitt eget
    och sitt barns liv och hälsa.

  318. BHV ska inte styra hur folk ska göra.

  319. Vi ska förstärka och leta fram
    de resurser alla människor besitter.

  320. Vi behöver lyfta fram
    och medvetandegöra dem-

  321. -och arbeta för att de blir stärkta.

  322. De här komponenterna ingår.
    Man kan lägga till fler.

  323. Det är ingen inbördes ordning.
    De ingår i ett hälsofrämjande möte.

  324. Med jämna mellanrum får vi
    påstötningar från andra verksamheter-

  325. -om att barnhälsovården
    ska leta efter vissa saker-

  326. -i allmänhet
    riskfaktorer för olika problem.

  327. Det är ett uppdrag vi har, att tidigt
    spåra problem i barns utveckling.

  328. Men vi vill inte glömma andra sidan,
    skyddsfaktorerna.

  329. I varje möte med barnet och familjen-

  330. -behöver personalen göra
    en bedömning av vad som väger över.

  331. Har vi mest risk eller mest skydd?
    Vad blir kontentan av detta?

  332. Då får man titta på alla tre delarna:

  333. Barnet, omsorgsgivaren och
    hela barnets livssituation och miljö.

  334. Vår grundidé
    är att barn utvecklas i relation.

  335. De första åren, när man är liten, är
    familjen den viktigaste miljöfaktorn.

  336. Samtidigt påverkas föräldrarna av
    en mängd faktorer utanför familjen.

  337. Samhällsfaktorer,
    ekonomi, arbete, släkt, alltihop.

  338. Det kan vi inte bortse ifrån.
    Vi behöver se på hela bilden.

  339. Om vi fokuserar lite på barnet.

  340. Det går inte att komma ifrån
    att livet är orättvist.

  341. Bättre rik och frisk
    än fattig och sjuk.

  342. Livet är inte enkelt,
    men förutsättningarna bättre.

  343. Man får titta på
    barnets egna resurser.

  344. Där ingår också ofta
    personlighetsdrag.

  345. Det blir lite mindre bekymmer om
    jag är ett lättanpassligt charmtroll-

  346. -jämfört med nån som blir
    mer självhävdande och går i konflikt.

  347. Att ha för sin ålder
    en någorlunda hyfsad impulskontroll-

  348. -minskar risken att hamna i trassel.

  349. Det här är egenskaper hos barnet
    som vi inte kan ändra radikalt-

  350. -om vi så kämpar som skållade troll.
    Man behöver hitta ett bra bemötande-

  351. -för att få det
    på ett positivt utvecklingsspår.

  352. Sen har vi föräldrarna
    eller omsorgsgivarna.

  353. Vad är deras förmåga att till exempel
    skapa den här trygga anknytningen?

  354. Har de nån tro på sin förmåga att
    påverka sin och barnets situation?

  355. Finns det
    ett positivt socialt nätverk?

  356. Det är en jätteviktig faktor i
    förmågan att hantera besvärligheter.

  357. Ekonomisk trygghet
    är också en viktig faktor.

  358. De samhälleliga faktorerna kan inte
    BHV kan göra så väldigt mycket åt.

  359. Men vi måste förstå
    hur de påverkar familjen.

  360. Hela barnets livssituation
    och uppväxtmiljö.

  361. Att ha nånstans att bo.
    Att ha en bra förskola.

  362. Att vistas i en någorlunda barnsäker
    miljö. Fungerande kamratrelationer.

  363. Det är jätteviktiga faktorer
    för att gynna en positiv utveckling.

  364. Den här balansen
    mellan risk och skydd-

  365. -måste vi ha ögonen på hela tiden.

  366. Vi vet från forskningen att en eller
    två inte så starka riskfaktorer-

  367. -kan man klara ganska bra.

  368. När det blir fem, sex riskfaktorer,
    varav en del ganska allvarliga-

  369. -börjar prognosen se mycket sämre ut.

  370. Då måste vi stötta i med fler
    skyddsfaktorer. Det är vårt syfte.

  371. Genom bedömningen
    kan vi skjuta till skyddsfaktorer-

  372. -som främjar
    en mer positiv utveckling för barnet.

  373. Jag ska säga några ord om hembesök.

  374. Flera med mig var på seminariet som
    beskrev några modeller för hembesök.

  375. I det ordinarie programmet
    ingår två hembesök.

  376. Det första när barnet är nyfött,
    det andra vid åtta månader.

  377. Men som ni ser har vi också...

  378. Det finns familjer som behöver
    fler besök i nyföddhetsperioden.

  379. Kanske vid en traumatisk förlossning,
    en ledsen förälder, tvillingar.

  380. Det behöver inte vara stora bekymmer,
    men man ska kunna få fler hembesök.

  381. Det som är viktigt att tänka på är
    att när adopterade barn kommer-

  382. -ska man tänka på dem
    som om de vore nyfödda.

  383. Även om man är 4 så har föräldrarna
    inte fått olycksfallsprofylaxen-

  384. -och hela föräldrablivandet som andra
    som har varit inskrivna från födseln.

  385. Sen är det
    barn som blir familjehemsplacerade.

  386. Det är svårt
    att vara familjehemsförälder.

  387. Det är oerhört viktigt att de också-

  388. -får spegla sina svårigheter med BVC,
    även om man har socialtjänsten.

  389. Och att de barnen vet att även andra
    än socialtjänsten ser de här barnen.

  390. Varför? Det är en del av välfärden.
    Vi går vidare.

  391. Det som finns i Sverige i dag
    är utökade hembesöksprogram-

  392. -där Rinkebymodellen är mest känd.

  393. Det håller nu på att implementeras
    i många olika områden.

  394. Ni som är involverade i hembesöks-
    programmet, kan ni räcka upp handen?

  395. Om man vill veta lite mer
    så kan man fråga grannen i pausen.

  396. Det ser lite olika ut. Något
    börjar redan under graviditeten.

  397. En del innehåller fem
    andra sex besök.

  398. De vänder sig ofta till förstagångs-
    föräldrar, eller nya i Sverige.

  399. Haga- och Rosenlundsmottagningen-

  400. -för barn med alkohol-
    och drogberoende föräldrar.

  401. Där är det hembesök ofta en gång
    i veckan under de första 8 månaderna.

  402. Vi ska inte glömma olycksfallen.

  403. På 50-talet började man med
    checklistor. De används fortfarande.

  404. Vi ger dem till föräldrarna.
    "Kolla av det här i ditt hem."

  405. Den vanligaste dödsorsaken är
    drunkning.

  406. Brännskador och fall
    är det som skadar barn.

  407. Den farligaste miljön för spädbarnet
    är hemmet, eftersom barnet är där.

  408. Här kan vi absolut gör ännu mer.

  409. Hela den här föreläsningen
    är till för att så ett frö kring BVC.

  410. Det är också Barnhälsovårdens uppgift
    att så ett frö till föräldraskapet.

  411. Att implementera ämnen som föräldrar
    inte själva har reflekterat över.

  412. Med de orden
    lämnar jag över till Linda igen.

  413. Vi inledde med BNP, barnhälsovårdens
    nationella programråd.

  414. Som du nämnde inledningsvis, Antonia,
    så bildades först Evelinagruppen.

  415. Vi döpte om oss i den nya gruppen
    för tre år sen till BNP.

  416. Från början var vi några stycken,
    men blev fler och fler.

  417. Det blir mer och mer som vi behöver
    övervaka, följa upp och finnas med i.

  418. Vi är väldigt tvärprofessionella-

  419. -läkare, sjuksköterskor, psykologer,
    fysioterapeut, logoped, dietister-

  420. -och administratör efter
    förra veckans barnhälsovårdsdagar.

  421. Gruppen utökas
    och får ännu fler professioner.

  422. Vi i BNP har fått de centrala
    BHV-enheterna i landets förtroende-

  423. -och ert uppdrag att förvalta,
    följa upp och utveckla-

  424. -det nationella
    barnhälsovårdsprogrammet.

  425. Med de centrala barnhälsovårds-
    enheterna har vi identifierat-

  426. -olika områden som behöver utvecklas.

  427. Därifrån har det sen bildats
    arbetsgrupper kring ämnesområdena.

  428. Arbetsgrupperna
    är också tvärprofessionella-

  429. -lite beroende på vilket ämne det är.

  430. De representeras av
    de olika landstingen och regionerna.

  431. Det är framgångsrikt. Många har
    kommit långt och några är nybildade.

  432. Vissa avslutas och vissa påbörjas.

  433. De nu aktuella är: Barn som far illa
    eller riskerar att fara illa.

  434. En arbetar med Föräldrastöd i grupp.
    Vi har Implementering av BHV-program.

  435. Inför de årliga BHV-dagarna skickas
    en enkät till landsting/regioner-

  436. -för att följa
    implementeringen av programmet.

  437. De går framåt, men mycket är kvar.
    Det är svårt att implementera allt.

  438. Det ger en överblick. Vi har Barns
    språk och utvecklingsuppföljning.

  439. Vi har Jämlik hälsa och migration.

  440. Vi har gruppen Jämställt föräldrastöd
    och enskilt föräldrasamtal.

  441. Det är ett exempel
    på övergripande samverkan.

  442. Olika professioner och regioner har
    gemensamt tagit fram nytt material-

  443. -som finns publicerad på
    vår webbaserade Rikshandbok för BHV.

  444. Där kan vi ta del av
    det enskilda föräldrasamtalet.

  445. Det publicerade
    för ett par veckor sen.

  446. Det är i samverkan mellan redaktions-
    rådet, arbetsgrupperna och BNP.

  447. Det kan man prata om samverkan
    och samarbete i högsta grad.

  448. Vi har Jämlika folkhälsa
    om matvanor och fysisk aktivitet.

  449. I gruppen har vi även en subgrupp-

  450. -som jobbar med svårigheter
    kring barnets mat och nutrition.

  451. Tillväxtkurvor arbetar en grupp med.
    Vi har BHV:s nationella vaccingrupp.

  452. Nya grupper kom till förra veckan.
    En rör 8 månaders hembesök.

  453. Hur de får en bra struktur som är
    hjälpsam för de som sköter besöken.

  454. En grupp ska bevaka och följa upp
    det riktade statsbidraget till BHV.

  455. Det är några grupper. Vi är väldigt
    stolta över deras fantastiska arbete.

  456. Då ska vi avsluta. Vår tid är ute.

  457. Så här ser vi vårt uppdrag.
    Vi är ett träd som växer-

  458. -utifrån jämlik hälsa, evidensbaserad
    praktik och barnens rätt.

  459. Ni ser våra grupper i form av äpplen.
    Vi har uppföljning av vår verksamhet-

  460. -barnhälsovårdens
    nationella kvalitetsregister, BHVQ.

  461. Det är under utveckling. Dalarna är
    första region att börja rapportera.

  462. Vi hoppas det så småningom blir alla,
    så vi kan jämföra våra insatser.

  463. Vi har Rikshandboken BHV och ett
    forskningsnätverk kopplat till oss.

  464. Vi har fortsatt god kontakt med
    Socialstyrelsen. Vi sågs i måndags.

  465. Vi har träffat Anna Nergårdh,
    regeringens samordnare för god vård.

  466. Vi ska träffa Ing-Marie Wieselgren,
    samordnare för psykisk hälsa på SKL.

  467. Vi har också kontakt med Nationella
    programområdet barn/ungdomars hälsa.

  468. Vi jobbar också på en nivå ovanför
    oss själva, förutom själva trädet.

  469. Tack så mycket
    för att vi fick komma hit.

  470. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnhälsovårdens nationella program

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Barnhälsovård, Medicin, Pediatrik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.