Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Mammors sårbarhet under barndomenDela
  1. De senaste årens forskning har
    fokuserat på mammans egen barndom-

  2. -som i sin tur har en betydelse
    för barnets utveckling.

  3. Tack för inbjudan
    till denna fina konferens.

  4. Mitt namn är Wibke Jonas. Jag är
    barnmorska och forskarassistent-

  5. -vid Institutionen för kvinnors och
    barns hälsa på KI här i Stockholm.

  6. Jag kommer att prata om-

  7. -"Mammors sårbarhet under barndomen:
    Samband med det egna föräldraskapet".

  8. Det är forskningsresultat
    från en kanadensisk studie.

  9. Jag kommer att berätta
    om bakgrunden till en studie-

  10. -som heter "Maternal adversity,
    vulnerability and neurodevelopment".

  11. Förkortad Mavan.

  12. Och presentera resultat
    av tre delstudier.

  13. Den första studien handlar om mammans
    trauma under barndomen och amning.

  14. Den andra studien handlar om amning
    och "effekter" på mor och barn.

  15. Tredje studien handlar om mammans
    trauma under barndomen, ångest-

  16. -och barnets temperament.

  17. Och så kommer jag att sammanfatta
    resultaten på slutet.

  18. Som vi vet påverkar föräldrarna
    sina barns utveckling.

  19. Men de senaste årens forskning har
    fokuserat på mammans egen barndom-

  20. -som i sin tur har en betydelse
    för barnets utveckling.

  21. Det finns däggdjurs-
    och människoforskning om det.

  22. Negativa erfarenheter
    som en kvinna gör under barndomen-

  23. -trauma under barndomen, påverkar den
    egna neurobiologiska utvecklingen-

  24. -men också barnens utveckling.

  25. Ett särskilt viktigt exempel är
    den egna stressreaktiviteten.

  26. Hur barndomen har varit fortsätter
    att ha betydelse för en kvinna-

  27. -när hon själv blir förälder
    senare i livet.

  28. En risk är att det är svårare att
    utveckla ett lyhört förhållningssätt-

  29. -och känslighet gentemot sitt barn.

  30. För barn vars mödrar varit utsatta
    för trauma finns en större risk-

  31. -att utveckla beteendeproblem
    och psykiska svårigheter.

  32. "Maternal adversity, vulnerability
    and neurodevelopment"-studien-

  33. -tittar just på sambandet
    mellan alla dessa variabler-

  34. -som jag pratade om. Huvudsyftet
    med studien är att studera samband-

  35. -mellan mammans sårbarhet och
    utsatthet under hennes egen barndom-

  36. -och hennes barns
    socioemotionella, kognitiva-

  37. -och neuropsykologiska utveckling
    under de första tio åren.

  38. Särskilt fokus ligger
    på pre- och postnatal sårbarhet-

  39. -miljömässiga faktorer,
    genetiska faktorer och fysiologin.

  40. Nu ska vi se här...

  41. Mavan är en prospektiv
    longitudinell studie-

  42. -som gjordes i Kanada,
    i Hamilton och Montreal.

  43. 500 mor-barn-par ingick i studien.

  44. Mammorna var först- och omföderskor.

  45. De rekryterades
    under graviditetens andra trimester.

  46. Man gjorde täta uppföljningar
    de första två åren-

  47. -med hembesök och besök på labbet,
    och sen årliga uppföljningar.

  48. Rekrytering skedde under 2003-2005-

  49. -och de sista uppföljningarna
    gjordes år 2015.

  50. Så vilka forskningsfrågor
    ställer jag i dag?

  51. Delstudie 1: Finns det samband mellan
    mammans trauma under barndomen-

  52. -och hennes omvårdnadsbeteende, t.ex.
    amning, när hon själv blir mamma?

  53. Delstudie 2 tittar på "effekter"
    av amning på mor och barn.

  54. Delstudie 3 studerar samband mellan
    mammans trauma under barndomen-

  55. -hennes välmående
    och barnets temperament.

  56. De instrument vi har använt
    för att få fram svaren-

  57. -är en del frågor om amning.

  58. Om hel- och delamning,
    duration av amning och attityder.

  59. Depression och ångest
    har mammor rapporterat om.

  60. Mammans sensitivitet gentemot barnet.
    Datan härstammar från filmat samspel-

  61. -som bedömdes
    via Ainsworth Sensitivity Scales.

  62. Vi har data om barnets temperament,
    som mammorna rapporterat om-

  63. -och trauma under barndomen.

  64. Jag ska berätta kort
    vad trauma under barndomen är.

  65. Vi har använt oss
    av Childhood Trauma Questionnaire.

  66. Den mäter upplevelsen av fysiska,
    emotionella och sexuella övergrepp-

  67. -samt erfarenhet av emotionell och
    fysisk försummelse under barndomen.

  68. Då fick mamman svara
    på olika påståenden.

  69. Om hon kände sig älskad
    under barndomen-

  70. -om nån sa fula saker till henne
    under barndomen-

  71. -eller om nån i familjen "slog mig så
    hårt att jag fick åka till doktorn".

  72. När det gäller barnets temperament
    använde vi ECBQ-

  73. -som mäter barnets regulering
    och reaktivitet i vardagssituationer.

  74. Den har en neurobiologisk ansats.

  75. Delskalan som blev mest intressant-

  76. -var negativ affektivitet hos barnet.

  77. Där ingår variabler som obehag,
    rädsla, rastlöshet, sorgsenhet-

  78. -känslighet, blyghet, förmåga
    att lugnas ner och frustration.

  79. Högre poäng på den skalan betyder
    att barnet är något mindre stabilt.

  80. Så vad var det för resultat vi fick?

  81. Delstudie 1 publicerades redan 2013.

  82. Om vi tittar...
    Tyvärr fungerar inte pekaren.

  83. Nej. Förlåt, det går för fort.

  84. Okej. Vi börjar nere till vänster med
    mammans trauma under barndomen.

  85. Då hittade vi
    en relation till amningslängd.

  86. Ju mer trauman mamman
    hade upplevt under barndomen-

  87. -desto kortare var
    amningslängden i veckor.

  88. Sen lade vi på ytterligare
    en dimension - mammans depression-

  89. -som en mediator av förhållandet
    mellan trauma och amningslängd.

  90. Då hittade vi också
    ett positivt samband.

  91. Ju mer trauman mamman hade upplevt-

  92. -ju högre var hennes depressions-
    nivåer sex månader efter födseln.

  93. Och det var relaterat till kortare
    amning under första levnadsåret.

  94. Vi har justerat för barnets kön,
    födelsevikt, mammans ålder-

  95. -familjeinkomst
    och attityder till amning.

  96. Ingen av dessa variabler bidrog
    signifikant till den relationen.

  97. I delstudie 2 hade vi
    amning i sig som utgångspunkt.

  98. Det var amning vid tre månader,
    och det kunde vara ja eller nej.

  99. Vi hade ett förhållande
    mellan amning vid tre månader-

  100. -och barnets negativa affektivitet.

  101. Ju mer amning, desto mindre negativ
    affekt när barnet var arton månader.

  102. Igen gick det genom mamman,
    kan man säga.

  103. Om mamman ammade, hade mamman högre
    sensitivitet vid sex månaders ålder.

  104. Det i sin tur var relaterat
    till mindre negativ affekt-

  105. -vid arton månaders ålder.

  106. Intressant nog var detta...

  107. De som gynnades mest av den modellen
    eller sambandet mellan variablerna-

  108. -var mammor som hade
    något högre ångest.

  109. Även här har vi kontrollerat för kön,
    födelsevikt, temperament-

  110. -amningsduration
    och attityder till amning.

  111. Den sista delstudien om trauma,
    mammans oro och barnets temperament.

  112. På y-axeln har vi
    mammans oro och ångest.

  113. På x-axeln graviditet
    och månader postpartum.

  114. Här ser vi mammor som har varit
    utsatta för trauma under barndomen.

  115. De har högre ångestnivåer
    under graviditeten.

  116. De stannar högt i sin ångestnivå.

  117. Särskilt
    när barnet har ett temperament-

  118. -som kännetecknas
    av hög negativ affekt.

  119. Sen har vi de mammor som till
    låg utsträckning utsatts för trauma-

  120. -under barndomen.
    Deras ångestkurva är nästan stabil.

  121. Den stiger något när barnet föds
    men planar ut sen efter tolv månader-

  122. -och stannar relativt stabilt.

  123. Så för att sammanfatta...

  124. Kvinnor som utsatts för trauma
    under barndomen-

  125. -"lever med sitt förflutna"
    när de blir mammor själva-

  126. -och har högre depressionsnivåer sex
    månader efter att de har fött barn.

  127. Högre nivåer av depression var rela-
    terad till kortare amningsduration.

  128. Amning i sin tur relaterade till
    ökad sensitivitet gentemot barnet-

  129. -vilket var associerat med mindre
    negativ emotionalitet hos barnet-

  130. -vid arton månaders ålder.

  131. Sambanden var särskilt uttalade hos
    mammor med något högre ångestnivåer.

  132. Kvinnor som varit utsatta för trauma
    hade högre ångestnivåer-

  133. -under de första två åren
    efter barnets födelse.

  134. Dessa nivåer samspelade
    med barnets temperament.

  135. Särskilt negativ emotionalitet.

  136. Våra resultat förklarar en samverkan
    mellan mammans trauma i barndomen-

  137. -och välmående och amning
    hos mor och barn-

  138. -samt barnets emotionella utveckling.

  139. Med detta vill jag tacka för mig.
    Tack för er uppmärksamhet.

  140. Alla familjer som har tagit del
    i Mavan-studien och mina medarbetare.

  141. Särskilt Alison Fleming
    och Michael Meaney. Tack så mycket!

  142. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mammors sårbarhet under barndomen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Mödrar, Psykologi, Småbarnspsykologi, Spädbarnspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.