Titta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

UR Samtiden - Värna våra yngsta

Om UR Samtiden - Värna våra yngsta

Föreläsningar om späda barns rätt till hälsa och utveckling. Inspelat den 16-17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - Värna våra yngsta : Trygg före, under och efter graviditetenDela
  1. Det är en väldigt
    reglerad och fyrkantig verksamhet-

  2. -med basprogram och riktlinjer
    för nästan allt.

  3. Att i det sammanhanget också
    vara flexibel och individanpassad-

  4. -kan bli lite besvärligare.

  5. Tanken är
    att man som blivande förälder-

  6. -ska känna sig trygg
    under hela vårdkedjan.

  7. Man kan också tänka att det handlar
    om verksamheter och personal-

  8. -att man ska känna tillit
    till sina vårdgrannar-

  9. -att man känner förtroende för dem
    före eller dem man lämnar över till.

  10. Att man har en samsyn i arbetet
    och har förtroende för vad andra gör.

  11. Trygghet handlar om det också och
    förmedlas till blivande föräldrar.

  12. Det här är en överenskommelse
    mellan SKL och regeringen-

  13. -om en förbättrad förlossningsvård
    och insatser för kvinnors hälsa.

  14. Överenskommelsen slöts 2015.

  15. Jag vet inte om ni kommer ihåg,
    men under 2015, 2014 och kanske 2016-

  16. -var det mycket diskussioner
    om förlossningsvården.

  17. Man såg brister.
    Barnmorskor sa upp sig.

  18. Föräldrar kände sig otrygga med att
    inte veta var man skulle föda barn.

  19. Det gäller främst
    storstadsregionerna.

  20. Det var uppmärksamhet
    på förlossningsskador och eftervård.

  21. Det är bakgrunden
    till den här överenskommelsen.

  22. Från början var fokus på insatser
    just inom förlossningsvården-

  23. -men efter hand har det förändrats
    och man ser till hela vårdkedjan nu.

  24. Jag har med en bild som visar
    hur medelstilldelningen ser ut.

  25. Det är svårt med långsiktiga mål
    med kortsiktiga pengar.

  26. Vi vill gärna ha
    en stadig finansiering av sjukvården.

  27. Här tycker jag nästan
    att det går hand i hand.

  28. Det är långsiktigt. Det är över
    åtta år som överenskommelsen följer.

  29. Som ni ser är det mycket pengar
    det rör sig om.

  30. I år är det 1,8 miljarder
    som går till den här vårdkedjan.

  31. Det är... Överenskommelsen
    sträcker sig till 2019-

  32. -men vi hoppas
    och känner oss positiva till-

  33. -att den kommer att fortsätta
    till 2022.

  34. De här medlen fördelas
    mellan landstingen-

  35. -beroende på befolkningsmängd
    i respektive region eller landsting.

  36. Tya kommer att ha en bild
    över satsningen på barnhälsovård.

  37. De här överenskommelserna
    skrivs ofta ganska övergripande.

  38. Målet är att främja förutsättningarna
    att förbättra förlossningsvården-

  39. -och stärka insatserna
    för kvinnors hälsa-

  40. -att utveckla så att det finns
    en tydlig vårdkedja-

  41. -och att eftervården
    utvecklas och stärks.

  42. Medlen kan också användas till
    att förbättra bemanningssituationen.

  43. Det kan ske genom att man anställer
    personal eller förändrar arbetssätt.

  44. Det gäller också att stärka primär-
    vårdens insatser för kvinnors hälsa.

  45. Det är ju ett väldigt vitt begrepp.

  46. I det här arbetet har man särskilt
    fokus på cervixcancerscreening-

  47. -och arbete
    med endometriosbehandling.

  48. Det rör den här delen av vårdkedjan.

  49. Väldigt övergripande kan man säga
    att insatsen syftar till-

  50. -att vi ska få en tillgänglig, säker,
    kunskapsbaserad och jämlik vård-

  51. -som bidrar till att främja
    kvinnors hälsa.

  52. När man tilldelar medel är det ingen
    som detaljstyr vad man gör.

  53. Man förhåller sig till
    de övergripande målsättningarna.

  54. Det är respektive landsting
    och region som identifierar behov.

  55. "Hur ser det ut i vårt landsting?
    Vad har vi för problem?"

  56. Man använder pengarna på det sätt
    man finner bäst i respektive region.

  57. Sen redovisas det årligen,
    först till SKL.

  58. Alltså hur man har använt medlen-

  59. -till bemanning, projekt
    eller förbättringsarbeten.

  60. Hur ser projekten ut? Det är
    en omfattande redovisning man gör.

  61. Den sammanställs sen
    och skickas till regeringen.

  62. Man följer upp en sådan här satsning.

  63. SKL har tagit fram flera
    olika rapporter som rör det här.

  64. En är en kartläggning som gjordes
    förra vintern och förra hösten-

  65. -som publicerades i våras.

  66. I kartläggningen intervjuades-

  67. -verksamhets- och patientföreträdare
    från norr till söder.

  68. Man fick berätta ganska fritt
    vad man såg som fungerade bra-

  69. -vad man ser som problem och hur
    man tycker att det ska fungera.

  70. I kartläggningen identifierades
    fem förbättringsområden.

  71. Ni blir säkert inte förvånade
    över områdena som har identifierats.

  72. Det är sådant
    som diskuteras i verksamheterna.

  73. Det första gäller information
    till patienter.

  74. Att vi ska ge rätt information i rätt
    tid och samstämmig information-

  75. -att man inte får olika information
    från olika personer-

  76. -eller att informationen ser olika ut
    i olika verksamheter.

  77. Det handlar också om
    hur informationen är utformad.

  78. Det är sådana som jag som kommer
    med ett papper till en presentation.

  79. Den mesta informationen är digital,
    och man arbetar på olika sätt.

  80. Det drivs projekt
    inom ramen för överenskommelsen-

  81. -som handlar om att förbättra
    och utveckla informationen.

  82. Appar är nåt annat
    som man använder mycket i dag.

  83. Det handlar om
    samordning och kontinuitet-

  84. -både inom ett led i vårdkedjan
    och inom en verksamhet-

  85. -och mellan olika led
    eller verksamheter.

  86. Kontinuitet... Det pågår projekt med
    det man kallar "case load midwifery"-

  87. -att man träffar samma barnmorska
    under hela graviditeten-

  88. -som är med under förlossningen.

  89. Kontinuitet kan också
    handla om information.

  90. Både att man som patient vet-

  91. -att det man har berättat för
    en person vet den andra personen om.

  92. Ofta tror man...

  93. Patienter tar ofta för givet att man
    kan ta del av journalhandlingar-

  94. -och så ser det inte riktigt ut.

  95. Att jag vet om att jag inte behöver
    upprepa min berättelse för flera-

  96. -och att informationen man får
    är samstämmig.

  97. Det handlar om individanpassad
    och behovsstyrd vård.

  98. Vi kan bli bättre på det-

  99. -att individualisera
    vårt bemötande och våra insatser.

  100. Jag har tidigare arbetat
    inom mödrahälsovård-

  101. -och en sådan verksamhet
    som är förebyggande folkhälsoarbete-

  102. -som erbjuds alla gravida
    avgiftsfritt-

  103. -är liknande det
    som barnhälsovården erbjuder.

  104. Där finns det en särskild svårighet.

  105. Kanske inte i sättet att tänka
    men för den enskilda barnmorskan.

  106. Det är en väldigt
    reglerad och fyrkantig verksamhet-

  107. -med basprogram och riktlinjer
    för nästan allt.

  108. Att i det sammanhanget också
    vara flexibel och individanpassad-

  109. -kan bli lite besvärligare.

  110. I dag pratar man om
    person- och patientcentrerad vård.

  111. Det behöver vi utveckla
    även i den här vårdkedjan.

  112. Sen kan vi bli bättre på att se
    till de icke-medicinska behoven.

  113. Och att involvera partner eller
    närstående i högre grad än i dag.

  114. Det är sådant man diskuterar mycket
    i verksamheterna.

  115. Det pågår väldigt många projekt
    runtom i landet.

  116. Jag kan inte säga exakt hur många,
    men det är många projekt som pågår.

  117. De rör både mödrahälsovård,
    förlossningsvården och eftervården.

  118. Jag tänkte visa tre olika projekt
    från olika delar av landet.

  119. Det är från Halland, Västerbotten
    och Uppsala.

  120. Alla tre projekten rör-

  121. -både de blivande föräldrarna
    och barnen.

  122. Det är olika organisation på
    projekten, och de har olika innehåll.

  123. Jag har valt dem av den anledningen.

  124. Jag börjar med Halland. Där arbetar
    man med strukturerat omhändertagande-

  125. -av gravida med övervikt och fetma.

  126. Det involverar all verksamhet
    i vårdkedjan i hela Region Halland.

  127. Det är Kvinnohälsovården, så kallar
    man barnmorskemottagningar i Halland.

  128. Det gäller Kvinnokliniken
    och också ungdomsmottagningarna.

  129. Man har ordnat workshops
    eller utbildningstillfällen.

  130. Det gäller all personal i vårdkedjan-

  131. -läkare, barnmorskor, sekreterare,
    undersköterskor och dietister.

  132. All berörd personal har deltagit
    i utbildningsinsatserna.

  133. Man arbetar för att man i högre grad-

  134. -ska förskriva
    Fysisk aktivitet på recept.

  135. Det är en möjlighet vi har haft
    i många år-

  136. -men man arbetar för att man
    i högre grad ska göra det.

  137. Man har haft möjlighet att remittera
    till sjukgymnast på vårdcentral-

  138. -om kvinnan har behövt rådgivning om
    fysisk aktivitet eller andra besvär.

  139. Det har man pushat för
    i det här projektet.

  140. Man har arbetat med
    att utveckla nya arbetssätt.

  141. Det kan handla om
    informationsmaterial-

  142. -eller om hur man samtalar
    om de här frågorna.

  143. Om man har tillgängligt...

  144. Det kan vara filmer eller annat
    material man kan använda sig av.

  145. Man har ökad tillgång till dietister.

  146. Man har heltidsanställda dietister
    som arbetar enbart med gravida.

  147. Det tror jag inte är så vanligt
    i landet.

  148. Inom projektet har man också tillgång
    till psykolog med KBT-inriktning.

  149. Man har utvecklat strukturerade
    hälsosamtal på ungdomsmottagningarna-

  150. -som man tänker blir
    de framtida patienterna.

  151. Man kommer att följa upp det med
    att titta på antal komplikationer-

  152. -och också i viktökning under
    graviditet för att kunna utvärdera-

  153. -om man får en minskad viktökning
    och minskat antal komplikationer.

  154. Jag vet inte om det är nån från
    Halland här som känner igen sig.

  155. Det här är ett projekt
    som från början har inbegripit-

  156. -hela regionen och alla verksamheter
    som är relevanta.

  157. Nästa exempel är från Västerbotten-

  158. -med förbättrat omhändertagande av
    gravida kvinnor med psykisk ohälsa.

  159. Man har gått till väga
    på ett annat sätt.

  160. Man har börjat med pilotprojekt
    på några mottagningar-

  161. -för att sen implementera arbetet
    i hela Västerbotten.

  162. Det är barnhälsovårdspsykologer
    som leder det-

  163. -i samarbete med mödrahälsovården
    och barnhälsovården-

  164. -eftersom det är där
    psykologerna hör hemma.

  165. Det man har gjort
    är att börja screena med EDS.

  166. -Edinburgh Depression Scale-

  167. -som vi kallar det när man
    använder det under graviditet.

  168. Man använder det som screening-
    instrument till alla gravida.

  169. Jag tror
    att det har diskuterats sedan 20 år-

  170. -om man ska använda EDS
    under graviditet eller inte.

  171. Det har varit en väldigt lång
    startsträcka att börja arbeta så.

  172. Det pågår fortfarande diskussioner
    om man ska göra det.

  173. Nu är det så att flera landsting
    screenar alla gravida.

  174. Jag tror att det är tre regioner.

  175. I det här projektet ordnar man en
    fortbildningsdag för distriktsläkare.

  176. Det är inte självklart att man vet-

  177. -hur man förskriver SSRI-preparat
    till gravida eller om man kan det.

  178. Det är en viktig grupp,
    och det är där många kvinnor hamnar.

  179. Man har arbetat med att ta fram-

  180. -en enhetlig och strukturerad
    informationsöverföring-

  181. -mellan mödrahälsovården
    och barnhälsovården.

  182. Och att man ska ha ett strukturerat
    arbetssätt i hela Västerbotten-

  183. -som gäller alla mottagningar.

  184. Sen har man låtit sju psykologer inom
    barnhälsovården gå en IPT-utbildning.

  185. Nu får ni rätta mig. Visst står det
    för "interpersonell terapi"?

  186. Ja. Ni nickar. Det är bra.

  187. Vad jag förstår är det en form som är
    särskilt väl lämpad i denna fas.

  188. Däremot vet jag inte vad B står för.
    Det kanske inte spelar någon roll.

  189. Aha! Okej.

  190. Det är olika nivåer på terapin-

  191. -och jag antar
    olika nivåer på utbildningen. Ja.

  192. De är graderade A, B, C, D.

  193. Psykologerna har, förutom det här
    som är ett projekt-

  194. -ett projekt som handlar om samspels-
    behandling för nyblivna föräldrar.

  195. Det är en verksamhet som pågår
    på två olika ställen i Västerbotten.

  196. De här insatserna tänker man följa
    upp, eller har börjat följa upp-

  197. -med intervjuer med barnmorskor.
    Hur upplever man att screeningen är?

  198. Hur tycker man att samtalet är?
    Hur är det som verktyg?

  199. Det är inför att man implementerar
    det på alla mottagningar.

  200. Man utvärderar hur informations-
    överföringen ser ut och fungerar-

  201. -att det är en bra
    informationsöverföring.

  202. Det sista exemplet är från Uppsala
    och är ett lite mindre projekt.

  203. I Uppsala är rutinen att man går hem
    väldigt tidigt från BB.

  204. Jag tror att många går hem
    inom sex timmar.

  205. Där har man ett etablerat arbetssätt.

  206. Man har det man kallar "BB på väg".

  207. Man gör hembesök hos kvinnor-

  208. -eller kvinnor kommer till mödra-
    hälsovård i stället för kvinnoklinik-

  209. -när man gör återbesök
    efter förlossningen.

  210. Det här har man fördjupat
    på en mottagning.

  211. Det är ett projekt som rör kvinno-
    kliniken och en barnmorskemottagning.

  212. Den mottagningen verkar
    i ett socioekonomiskt utsatt område.

  213. Man riktar sig främst
    till de kvinnor som behöver tolk.

  214. Målet för det här besöket är-

  215. -att prata om förlossnings-
    upplevelsen, amning, psykisk hälsa-

  216. -och eventuellt göra medicinska
    kontroller på mor och barn.

  217. Det här besöket görs inom en till två
    veckor efter att man har gått hem.

  218. Det är ett lite mindre
    och väldigt riktat projekt.

  219. Jag tänker också säga några ord
    om graviditetsenkäten.

  220. Det är ett projekt som drivs av SKL-

  221. -med Svenska barnmorskeföreningen-

  222. -Svensk förening
    för obstetrik och gynekologi-

  223. -Graviditetsregistret
    som är ett kvalitetsregister-

  224. -Bristningsregistret
    och Nationell patientenkät.

  225. Det är tänkt att bli en webbenkät
    som ska erbjudas-

  226. -alla gravida kvinnor
    och nyblivna mammor.

  227. Man kommer att få den
    skickad till sig via webben-

  228. -runt graviditetsvecka 25-

  229. -sex veckor efter förlossningen
    och ett år efter.

  230. I enkäten finns
    PROM- och PREM-frågor med-

  231. -alltså patientens erfarenhet
    av vården och utfall av vården.

  232. Det ska pilottestas i januari
    och sen pågå i en till två månader.

  233. Det ska göras
    i Region Halland och Skåne.

  234. Sen hoppas vi att det blir
    en nationell lansering under 2019.

  235. Ja, det var vad jag hade att säga
    om den här satsningen-

  236. -som ju är det första ledet
    när man väntar barn.

  237. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Trygg före, under och efter graviditeten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Förlossningslära, Medicin, Mödrahälsovård, Obstetrik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Värna våra yngsta

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Lärdomar från Norge

I Norge har satsningen inom späd- och småbarnspsykologi gjorts nationell genom R-BUP. Här berättar psykologen Heidi Jacobsen om vilka lärdomar man gjort sedan satsningen inleddes för några år sedan. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

De 1001 viktiga dagarna

Psykologen Catarina Furmark berättar om vilka initiativ som finns runtom i världen för att arbeta med små barns psykiska hälsa. Hon följs av socionomen Kerstin Neander som berättar om hur det ser ut i Sverige. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Uppmärksamma den andre föräldern

Även nyblivna pappor kan drabbas av depression och vara i behov av stöd. Här berättar psykologen Pamela Massoudi om pappadepression - förekomst, upptäckt och stöd. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Pappasamtal på BVC

Psykologerna Malin Bergström och Lars Olsson berättar om fördelarna med att hålla enskilda samtal med båda föräldrarna under barnets första tid. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Depression bland nyblivna pappor

Även pappor kan drabbas av föräldraångest, stress och depression under spädbarnstiden. Här berättar psykologen Elia Psouni om symptom, känslor och beteenden som kan tyda på en pappadepression. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Små barn och trauma

Anna Norlén, psykolog från Ericastiftelsen, berättar om små barn och trauma - risker, konsekvenser, stöd och behandling. Inspelat den 16 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Trygg före, under och efter graviditeten

Kerstin Petersson från Sveriges kommuner och landsting berättar om satsningar för att vårdgivare över hela landet ska kunna ge en tryggare vård före, under och efter graviditet. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem

Forskning visar på att föräldrars samordning under uppväxten och barnens interaktion med sina föräldrar kan påverka barnet på lång sikt. Här berättar psykoterapeuten Monica Hedenbro om barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammors sårbarhet under barndomen

Barnmorskan Wibke Jonas berättar om hur mammans traumatiska erfarenheter från barndomen kan påverka hennes föräldraskap, och hur det i sin tur påverkar hennes barns socioemotionella utveckling under de första två åren efter födseln. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Mammor och spädbarn med problem - hur gick det sen?

Forskaren Majlis Winberg har följt upp mammor och spädbarn som sökt hjälp för problem som ångest och depression. Hon har tittat på skillnaderna mellan de mammor som fått en intensiv psykoterapeutisk behandling efter spädbarnstiden och de mammor som fått en mer vanlig behandling. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Tryggare kan flera vara

Katarina Kornaros, socionom och doktorand på Karolinska institutet, berättar om ett projekt där psykologer placerades på flera barnhälsovårdscentraler för att direkt kunna erbjuda stöd och hjälp till både personal och föräldrar. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Värna våra yngsta

Barnhälsovårdens nationella program

En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser där målsättningen är jämlik och rättvis vård över hela landet. Medverkande: Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län, Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare landstinget Dalarna, Linda Håkansson, barnhälsovårdsamordnare Blekinge, och Kerstin Johannesson, psykolog Central barnhälsovård i Södra Älvsborg. Inspelat den 17 oktober 2018 på Stockholms universitet. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.