Titta

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Föreläsningar från MTM:s seminarium Alla elevers rätt till läsning - en studiedag för dig som möter elever med lässvårigheter. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Till första programmet

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning : Allt om talböcker och taltidningarDela
  1. Vad är egentligen talboken?

  2. Enkelt uttryckt är det en inläsning
    gjord med stöd av lagen.

  3. Vi brukar prata om tillgänglig
    läsning. Vad menar vi med det?

  4. Jo, vi tänker att man kan läsa
    på olika sätt.

  5. De flesta av oss tänker att läsa
    är nåt man gör med sina ögon.

  6. Det är en process där man avkodar
    texten till ett begripligt innehåll.

  7. Det är att läsa. Men vi menar
    att man kan läsa med andra sinnen.

  8. Om du inte har tillräcklig syn-

  9. -för att du har en synnedsättning
    eller inte ser alls-

  10. -förutsätts du inte avkoda text.

  11. Men du kan läsa med fingrarna.
    Du kan läsa punktskrift.

  12. Och som barn kan du, i stället
    för att se, känna den taktila bilden.

  13. Och ett tredje sätt att läsa
    är att lyssna på text.

  14. Det är tre olika sätt
    att ta till sig text.

  15. Så vad gör vi då?

  16. Vi ger ut en mängd olika böcker
    och tidningar.

  17. Och vi ger ut nyskrivna,
    lättlästa böcker och nyheter.

  18. Men vi anpassar också böcker
    och tidningar som redan är tryckta.

  19. Vi anpassar det till punktskrift,
    till taktila bilderböcker-

  20. -till taltidningar
    och till talböcker.

  21. I dag ska Erik och jag fokusera-

  22. -på talböcker och det lättlästa.

  23. Och vi ska komma i gång nu
    med talböckerna.

  24. Vi ska börja med att titta på
    en kort film.

  25. Han har några minuter på sig
    och måste använda dem väl.

  26. Nån mer chans att leta i lägenheten
    får han aldrig.

  27. Aron smyger närmare. Plötsligt
    börjar hjärtat slå hastigare igen.

  28. På bordet ligger en mobil, hårsnoddar
    och en ring.

  29. Att det är drakringen
    går inte att missta sig på.

  30. Mrs Moretta sa åt oss att skriva ner-

  31. -den vi ville dansa med
    på en liten papperslapp.

  32. Sen skulle hon para ihop oss
    så gott hon kunde.

  33. Då skrev jag namnet på klassens
    snyggaste tjej: Baylee Anthony.

  34. Men hon skrev inte mitt namn.
    Hon skrev Bryce Anderson-

  35. -precis som alla tjejer i klassen.

  36. Först var det spännande
    att få Baylee.

  37. Men sen fick jag stå ut
    med sånt här strunt i tre veckor.

  38. "Jag valde inte honom."
    Antagligen ville inte Baylee...

  39. Välkommen till talböckernas värld.

  40. För dig med läsnedsättning.
    Fråga på biblioteket.

  41. Ja. Den här filmen ligger på Youtube.

  42. Ni får gärna använda er av den
    i olika sammanhang.

  43. Personalmöten,
    när ni vill berätta för andra.

  44. När ni introducerar en elev kan ni
    visa den för vårdnadshavare och elev:

  45. "Det här kan vara talböcker."
    En inspirationsfilm om talböcker.

  46. Vad är egentligen talboken?

  47. Enkelt uttryckt är det en inläsning
    gjord med stöd av lagen.

  48. Vi har en stark
    upphovsrättslagstiftning i Sverige-

  49. -som skyddar författarens verk.

  50. Det är inte tillåtet att göra
    en ljudupptagning av en inläst bok.

  51. Men då finns paragraf 17
    i upphovsrättslagen.

  52. Och det är den paragrafen-

  53. -som hela MTM:s talboksproduktion
    vilar på.

  54. Den är ett undantag som möjliggör
    en ljudupptagning av en tryckt bok.

  55. Men det är endast personer
    med funktionsnedsättning-

  56. -som får ta del av talboken.

  57. Talboken är alltså inte kommersiell,
    utan en statlig åtgärd-

  58. -för att alla i Sverige
    ska kunna ta del av tryckt text.

  59. Vad är då en ljudbok?
    Jo, det är en kommersiell produkt.

  60. Det är förlaget, oftast i samarbete
    med författaren, som beslutar-

  61. -att en bok ska läsas in
    och säljas som en ljudbok.

  62. Man låter ofta författaren själv
    eller en skådespelare-

  63. -göra inläsningen,
    så att ljudboken blir säljande.

  64. Ljudboken kan man alltså köpa,
    men talboken är alltid ett lån.

  65. Det är skillnaden
    mellan talbok och ljudbok.

  66. Och vi producerar talböcker,
    en statlig åtgärd.

  67. Vi gör det enligt en modell
    som har använts ända sen 1979.

  68. Den övre bilden med alla kassetter
    illustrerar hur det var då.

  69. I talböckernas ungdom
    lånades de ut på kassetter.

  70. Kassetterna stod ofta
    i orange fodral på biblioteken.

  71. Man kunde låna dem
    om man hade en läsnedsättning.

  72. Då skapade man den här modellen.
    Man tyckte att det var bra-

  73. -att förmedlingen av talböcker
    kom närmare användarna.

  74. Man ville inte ha ett statligt
    bibliotek, så folkbiblioteken-

  75. -fick möjlighet
    att förmedla talböcker.

  76. MTM har alltid stått som producent
    av talböcker.

  77. Vi arbetar även
    med information och rådgivning-

  78. -till bibliotek och till skolor,
    såsom vi är här i dag.

  79. Men själva förmedlingen av talböcker
    är en bibliotekssyssla.

  80. Modellen ligger fast än i dag.

  81. Och därför, om en skola
    vill förmedla talböcker-

  82. -så är det skolbiblioteket
    som registrerar eleverna.

  83. Biblioteken förmedlar talböcker
    och pratar med användarna.

  84. Hela svenska bibliotekssystemet
    kan göra det.

  85. Folkbiblioteken kom i gång tidigt.
    Sen kom universitetsbiblioteken.

  86. Skolbiblioteken kom in
    för ett tiotal år sen.

  87. Det har blivit en populär tjänst
    i skolmiljön.

  88. Det förstår jag, för det är ett sätt
    att få eleverna att läsa.

  89. Skoldatatek och bibliotekscentraler-

  90. -kan också arbeta
    med förmedling av talböcker.

  91. Det har gått från kassettband
    till att vara digitaliserat.

  92. Det vanligaste är inte att eleven
    får sitta med kassettband-

  93. -utan i dag pratar vi
    om webbläsare och appar.

  94. Vem är det då
    som får låna en talbok?

  95. Ja, man kan säga
    att det är alla personer i Sverige-

  96. -som behöver få en tryckt bok
    anpassad för att kunna läsa den.

  97. Man ska ha en läsnedsättning,
    brukar vi prata om.

  98. Jag sa "alla personer i Sverige",
    för Legimus är en tjänst-

  99. -som riktar sig till alla i Sverige
    med en läsnedsättning-

  100. -som behöver få tryckt text anpassad
    för att läsa den.

  101. Det är egentligen inte en skoltjänst,
    men den används i skolan också.

  102. Och i paragraf 17 stod det
    att läsnedsättningen-

  103. -ska ha sin grund i
    en funktionsnedsättning.

  104. Det är det ordet
    som står i lagtexten.

  105. Det krävs inte
    att eleven har en diagnos-

  106. -eller ett intyg
    från en undersökning.

  107. I skolan är ni gynnade, och många
    av er är säkert specialpedagoger-

  108. -med en utbildning
    kring funktionsnedsättning.

  109. Och det räcker med att skolans
    specialpedagog misstänker-

  110. -att en elevs läsproblem
    orsakas av en funktionsnedsättning.

  111. Om ni misstänker funktionsnedsättning
    kan ni sätta in talböcker.

  112. Jag vill också trycka på
    att samma regler gäller-

  113. -för alla människor
    som ska läsa talböcker.

  114. Har du ett annat modersmål
    skulle det vara jättebra-

  115. -om du kunde få lyssna på text.
    Men, och det här har jag sagt förut:

  116. En funktionsnedsättning
    måste ligga till grund för problemet.

  117. Det är ingen funktionsnedsättning
    att ha ett annat modersmål.

  118. Men om den nykomna eleven
    också har en funktionsnedsättning-

  119. -och läsproblem på sitt eget språk,
    så har eleven rätt till talböcker.

  120. Samma regler gäller alltså.

  121. Längst ner på sidan har jag
    skrivit upp ett tips till er.

  122. SPSM har en flerspråkig kartläggning
    av avkodning och läsning.

  123. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
    Därifrån kan ni beställa material.

  124. Det kan hjälpa er att avgöra
    om en elev med ett annat modersmål-

  125. -har avkodningssvårigheter-

  126. -eller om det är språkproblem
    som orsakar läsnedsättningen.

  127. Vilka funktionsnedsättningar
    kan ge läsnedsättning?

  128. Om du har dyslexi eller svårare
    läs- och skrivsvårigheter-

  129. -så har du en läsnedsättning.
    Det är en funktionsnedsättning.

  130. Och synnedsättning. Ser du inte
    texten kan du inte läsa den.

  131. Sen finns det andra saker-

  132. -som ibland gör en berättigad
    till talbok, men inte alltid.

  133. Ett rörelsehinder som gör
    att du inte kan hålla i en bok-

  134. -ger dig rätt till talböcker. Du har
    svårt att ta del av tryckt text.

  135. Men rörelsenedsättning nån annanstans
    ger kanske inte läsproblem.

  136. Intellektuell eller neuropsykiatrisk
    funktionsnedsättning. Autism, ADHD.

  137. Vissa har inga problem med läsningen.
    Andra har problem och blir hjälpta-

  138. -av att lyssna och titta på texten
    samtidigt. Då är de berättigade.

  139. Det kan också vara så att en elev,
    på grund av en sjukdom eller skada-

  140. -är tillfälligt berättigad
    att läsa talböcker under en period.

  141. Men när man blir bra igen
    får man inte läsa talböcker längre.

  142. Jag vill trycka på
    att det här med att lyssna-

  143. -är ett annat sätt
    att ta till sig text.

  144. Ibland vill man ju
    att eleven ska läsa mycket.

  145. Man vill att eleven
    ska finna nöje i läsningen-

  146. -och komma in i berättelsen.

  147. Eleven ska kunna delta
    när klassen läser samma bok.

  148. Man vill att alla elever
    ska kunna diskutera boken.

  149. Vi vet också att det är viktigt
    att ta del av skriftspråket-

  150. -för att utveckla sitt ordförråd.

  151. Så jag tänker
    att det är viktigt att eleven-

  152. -får upptäcka läsglädjen
    och komma i gång med mängdläsningen.

  153. Men det utesluter inte
    att man lästränar också.

  154. Man kan göra både och.
    Jag återkommer till det senare.

  155. Det här är Legimus, www.legimus.se.

  156. Det är vår webbplats
    med vårt bibliotek.

  157. Här ligger ungefär 120 000 talböcker.

  158. Det är för vuxna, unga och barn.

  159. Ungefär 16 000 av talböckerna
    är för barn och unga.

  160. För barn och unga finns det
    skönlitterära böcker och faktaböcker.

  161. Och det finns olika språk,
    för vi har personer med andra språk-

  162. -som är i behov av talböcker.
    Så vi har en mängd olika språk.

  163. Hur är det med läromedel i Legimus?
    Nja.

  164. Vi är ju en statlig myndighet
    som följer vårt uppdrag.

  165. Vi kan inte hitta på andra bra saker.
    I uppdraget ingår inte läromedel-

  166. -för grundskola och gymnasium.
    Men det finns ändå lite grann.

  167. Det är framför allt böcker-

  168. -som anpassats av
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  169. De kan ligga i Legimus,
    så man kan alltid söka.

  170. Men annars ligger merparten
    hos ILT Inläsningstjänst-

  171. -som de flesta skolor i dag
    har ett abonnemang hos.

  172. Och där hittar ni läromedlen inlästa.

  173. Den här sidan på bilden-

  174. -som har en liten ballong på sin flik
    är barnens sida.

  175. Här sporrar vi
    till aktivitet hos barnen.

  176. Det finns läsklubbar, och barnen kan-

  177. -skicka frågor
    till barnbibliotekarien på MTM.

  178. Det är också en genväg för barn
    att lämna inläsningsförslag.

  179. Om ett barn använder funktionen
    "Fråga bibliotekarien"-

  180. -och föreslår en bok
    blir det ett inläsningsförslag.

  181. Det är en genväg för barnen
    att önska sig nya böcker på Legimus.

  182. Här finns det topplistor,
    och barnen kan skriva recensioner-

  183. -och lämna förslag.
    Det är bra att veta att-

  184. -om man skriver nåt
    på sökraden högst upp...

  185. Det är en vit sökrad
    på varje sida på Legimus.

  186. Men skriver man in nåt
    på den här sidan visas bara träffar-

  187. -på barn- och ungdomsböcker.

  188. Om man vill visa Legimus för en elev
    på låg- eller mellanstadiet-

  189. -utan att vuxenlitteraturen syns,
    så kan man slussa in dem här.

  190. Alla kan söka i Legimus. Det krävs
    ingen inloggning för att se utbudet.

  191. Alla människor kan se vad som finns-

  192. -och gå in och klicka
    och provlyssna på en liten bit.

  193. Då får man ett begrepp om
    hur inläsaren låter.

  194. Så det kan alla göra.

  195. Det finns två olika sorters
    talböcker.

  196. Det finns de som bara talar.
    Men sen ett antal år tillbaka-

  197. -har vi börjat läsa in talböcker
    med text.

  198. Och i den mån det finns bilder
    kommer de också med.

  199. Om man läser talboken i läsprogram,
    app eller webbspelare-

  200. -så ser man boken på skärmen.

  201. Text och inläsning är synkroniserat.

  202. Det gulmarkerade på bilden
    är det som blir uppläst just nu.

  203. Men självklart kan man alltid
    enbart lyssna.

  204. En talbok kan man alltid lyssna på.
    Vissa talböcker har också text.

  205. Vi använder nåt
    som heter Daisy-formatet.

  206. Formatet gör läsningen av en talbok
    mer likt att läsa en vanlig bok.

  207. För en del av er
    är säkert jättesnabba läsare.

  208. Andra läser långsammare. Så är det
    när man läser en talbok också.

  209. Här kan uppläsningshastigheten
    bli snabbare eller långsammare.

  210. Man kan gå också direkt-

  211. -till ett visst kapitel,
    en sida eller ett bokmärke.

  212. Om läraren säger
    att du ska slå upp sidan 62-

  213. -så kan du navigera direkt
    till sidan 62 i en talbok.

  214. Man kan också bläddra framåt
    och bakåt i boken på olika nivåer.

  215. Man kan bläddra mellan kapitel,
    sidor och stycken.

  216. Man kan också bläddra
    antal sekunder hit och dit.

  217. Så det finns navigeringsmöjligheter-

  218. -som inte brukar finnas
    i vanliga ljudböcker.

  219. Det ligger i själva formatet Daisy
    som är en öppen standard.

  220. Vi har tjänsten "Egen nedladdning".
    Den är väldigt populär.

  221. Det innebär
    att man som berättigad användare-

  222. -får ett eget konto i Legimus.
    Ett användarkonto.

  223. Kontot kan skapas av bibliotek.
    Skolbiblioteket på skolorna.

  224. Det är ett personligt konto.
    Det är elevens privata konto.

  225. Eleven får inte dela med sig av det
    eller av inloggningsuppgifterna.

  226. Man får självklart hjälpa en elev
    med att komma i gång.

  227. Men principen är
    att kontot är personligt.

  228. Det kan förstås användas i skolan,
    men också på fritiden.

  229. På väg till träningen,
    eller på flyget när det är tråkigt.

  230. Eller på semestern. Det är ett konto
    både för skolan och fritiden.

  231. Och även för framtiden. Ett konto
    som skapas till en berättigad person-

  232. -avslutas inte när skolan tar slut.

  233. Eleven behöver ju sin läsning
    även efter nian eller gymnasiet.

  234. Det kontot ska ligga kvar.

  235. När en person har fått
    ett användarkonto i Legimus-

  236. -får man tillgång
    till appen och webbspelaren Legimus.

  237. Det är mycket Legimus i vår värld.
    Men det är lätt att komma ihåg.

  238. Jag ska visa bilder på det
    alldeles snart.

  239. Kontot skapas av bibliotek,
    på grund av modellen-

  240. -som jag beskrev förut,
    med talboksförmedling.

  241. När vi har tittat på konton
    som skapas har vi upptäckt-

  242. -att många konton som skapas
    till barn förblir inaktiva.

  243. Många öppnar inte ens det konto
    som har blivit skapat.

  244. Därför tror vi att det inte räcker
    att bara ge eleven ett Legimus-konto.

  245. Jag har tryckt på
    skolbibliotekets roll innan.

  246. Nu trycker jag starkt på
    att all personal på skolan-

  247. -ska se till att eleven börjar läsa.

  248. Puffa, tipsa om böcker
    och kolla att det fungerar.

  249. Ja. Jag nämnde appen Legimus.

  250. Så där kan det se ut när man läser.
    Text och bild.

  251. De olika navigationsmöjligheterna
    finns högst upp.

  252. Den första som ser ut som en klocka
    reglerar hastigheten.

  253. Nästa liknar ett organisationsschema.

  254. Det är när man ska navigera
    och hitta sidor eller kapitel.

  255. Sen har ni en för att lägga bokmärke.

  256. Förstoringsglaset klickar man på
    när man ska söka böcker.

  257. Man kan också söka upp böcker
    i appen.

  258. Direkt i appen kan man söka boken
    och lägga den i bokhyllan.

  259. Och när man lägger boken i hyllan
    räknas den som ett lån.

  260. Lånetiden är sex månader. Sen vill vi
    att eleven ska radera filerna.

  261. Det är det som är
    att lämna tillbaka boken.

  262. Appen Legimus fungerar för IOS och
    Android, på mobiler och surfplattor.

  263. Det finns en insomningsfunktion.
    Med en tråkig bok somnar man fort.

  264. I appen kan man välja
    att ladda ner talboken-

  265. -så att den ligger lokalt
    i mobilen eller surfplattan.

  266. Det gör att du kan läsa
    utan att vara uppkopplad.

  267. Det kan du däremot inte
    med webbspelaren Legimus.

  268. Den kräver uppkoppling hela tiden.
    Det är strömmande läsning.

  269. Men den fungerar på Chromebook.
    Inte appen, men webbspelaren.

  270. Spelaren fungerar
    i valfri webbläsare-

  271. -så man kan använda mobilens, datorns
    eller plattans webbläsare.

  272. Bara du har uppkoppling.

  273. Båda är Daisy-spelare
    med Daisy-funktioner.

  274. Appen är en bättre Daisy-spelare,
    men webbspelaren är helt okej.

  275. Även den synkroniserar
    uppläsning och text.

  276. Ni ser att den översta raden
    är mer svartmarkerad.

  277. Det är hela tiden den översta raden
    som blir uppläst i webbspelaren.

  278. Jag har sagt att bara personer
    med en läsnedsättning-

  279. -på grund av en funktionsnedsättning
    kan få ett konto i Legimus.

  280. Men det är ju självklart så
    att alla ni som arbetar i skolan-

  281. -har ett behov av att visa talböcker-

  282. -och sätta er in i
    hur appen och spelaren fungerar.

  283. Så det finns ett demokonto för dem
    som inte jobbar på bibliotek-

  284. -men som behöver visa Legimus
    i sitt arbete.

  285. Egentligen är ett demokonto
    väldigt likt ett användarkonto.

  286. Den stora skillnaden är
    att i stället för 120 00 talböcker-

  287. -är det kanske mellan fem och tio
    tråkiga böcker-

  288. -som går att lägga till i appen.

  289. Men det finns också tre kapitel
    ur böcker för barn och unga.

  290. Det är på grund av upphovsrätten.

  291. Förlagen vill inte släppa böcker
    till demokontot.

  292. De är medvetna om
    vad som gäller för talböcker.

  293. Men vi har lyckats få fram
    tre kapitel som ni kan visa...

  294. ...för era elever.

  295. Demokontot ansöker man om
    från www.legimus.se.

  296. Det är bara ett formulär
    med namn och e-postadress.

  297. Ni får kontouppgifter med vändande
    post. Sen kan ni komma i gång.

  298. Jag ska nämna lite grann
    om våra taltidningar också.

  299. Taltidningen är en oavkortad
    version av papperstidningen.

  300. I dagsläget är det
    fler än 120 dagstidningar-

  301. -som finns som taltidning.

  302. Och de här tidningarna
    är färdiga att läsa-

  303. -samtidigt som dagstidningen kommer
    på morgonen.

  304. För att det ska vara möjligt
    blir de inlästa med talsyntes.

  305. Den som är intresserad av
    att ha en taltidning-

  306. -ska kontakta kundtjänsten
    på tidningen man vill prenumerera på.

  307. För det är inte gratis,
    utan en prenumerationstjänst.

  308. Och de enskilda tidningarna
    sätter priset.

  309. Så börja med
    att ta kontakt med tidningarna.

  310. Målgruppen för taltidningar
    är densamma som för talböcker.

  311. Personer med funktionsnedsättningar
    som gör-

  312. -att de inte kan ta del
    av den tryckta papperstidningen.

  313. Och man kan läsa taltidningen
    på olika sätt.

  314. Det finns en särskild spelare, men
    man kan också använda appen Legimus.

  315. Och det finns en till app
    som heter Akila.

  316. För varje prenumeration anpassar vi-

  317. -vad som blir bäst
    för den nya prenumeranten.

  318. Om man använder appen Akila
    för att läsa taltidningen-

  319. -så påminner utseendet
    om att bläddra i papperstidningen.

  320. Och den är framtagen
    i nära samarbete med användare.

  321. Den riktar sig främst till seende
    och visar också bilder ur tidningen.

  322. Även här kan man lyssna
    och följa med i texten.

  323. Och det går att markera ord för ord.

  324. Uppläsning och ord är synkroniserat.

  325. Man kan ändra teckensnitt, storlek,
    marginaler och radavstånd.

  326. Man kan ändra uppläsningshastigheten,
    och så vidare.

  327. Och appen finns också
    för IOS och Android.

  328. Om ni vill testa
    kan ni ladda ner appen Akila.

  329. Den är gratis och finns
    på App Store och Google Play.

  330. Där har vi lagt ett nummer
    av 8 Sidor så att ni kan testa.

  331. Och vi har med oss en surfplatta
    där vi har Akila.

  332. Längst ner i hörnet,
    om ni vill kika och lyssna.

  333. Kom gärna och gör det.

  334. Akila är för övrigt
    ett arabiskt ord för "smart".

  335. Jag skulle vilja berätta lite
    om forskning-

  336. -som har bedrivits
    vid Linnéuniversitetet.

  337. Bland annat av Idor Svensson
    och Emma Lindeblad.

  338. Emma skrev sin doktorsavhandling
    med stöd av den här forskningen.

  339. Det man ville göra i forskningen
    var att studera-

  340. -vad som händer
    om en elev får tillgång till-

  341. -alternativa verktyg, alltså appar.

  342. Hur påverkar det elevens motivation
    till läsning och inlärning?

  343. Kan det spela roll
    för elevens självbild och mående?

  344. Vad händer med läsutvecklingen?

  345. Studien fokuserar på
    att gå runt problemet med avkodning.

  346. Och därigenom får eleverna lära sig-

  347. -under förutsättningar
    som liknar klasskamraternas.

  348. De är psykologer,
    och tidigare forskning har visat-

  349. -att många elever
    som har stora läsproblem-

  350. -känner sig annorlunda,
    vilket kan göra att de mår sämre.

  351. Och med åren, när eleven förväntas
    läsa svårare texter-

  352. -kan det leda till stigmatisering.
    Man ville titta extra på måendet.

  353. Man hade en grupp på 35 elever
    mellan 10 och 12 år.

  354. De hade dokumenterade läsproblem
    eller en dyslexidiagnos.

  355. Sen slumpade man fram två grupper:
    En kontrollgrupp som fortsatte-

  356. -med traditionell läsinlärning,
    utan tillgång till apparna.

  357. Och en interventionsgrupp
    där man tog bort lästräningen.

  358. De fick var sin surfplatta
    som var bestyckad med...

  359. Det var ett antal olika
    lässtödjande appar-

  360. -och kanske också nån matteapp.

  361. De har alltså inte tränat
    på ordavkodning under försökstiden.

  362. Efter ett år följdes studien upp.

  363. Man ställde alltså frågor
    till elever-

  364. -vårdnadshavare och lärare.

  365. Och det var positiva resultat,
    för lärare och vårdnadshavare sa att-

  366. -eleverna kände sig säkrare
    när de jobbade med surfplattorna.

  367. De blev självständiga
    och behövde mindre hjälp.

  368. De blev mer motiverade.

  369. De fick en mer positiv självbild.

  370. Många föräldrar sa att de inte
    behövde tjata lika mycket hemma.

  371. Barnet tog upp surfplattan
    och jobbade mer självständigt.

  372. Eleverna sa att de hade upptäckt
    vad det var att läsa.

  373. Att ta del av sagor och berättelser.
    Att inte traggla-

  374. -utan att man fick in berättelsen.
    De gillar att jobba med surfplattor.

  375. De tycker att det är ett bra stöd.

  376. Man kan ta med surfplattor överallt
    och de är roliga att använda.

  377. Innan den här interventionen
    startade-

  378. -gjorde man en del lästester.

  379. Det var meningskedjor, nonord,
    läsförståelse.

  380. Samma tester upprepades
    när interventionstiden...

  381. ...var klar.
    Och det man kunde se...

  382. Det här resultatet var belagt,
    men inte så starkt.

  383. Men eleverna blir inte sämre på
    att avkoda när de lyssnar på appar.

  384. Och det finns svaga indikationer på
    att de gick lite framåt.

  385. De blev inte sämre jämfört med
    andra elevers progression.

  386. De halkade inte efter. Och...

  387. Det är ett försiktigt,
    positivt resultat.

  388. Men jag skulle gärna önska
    att det forskades mer kring det här.

  389. För man undrar
    om man kan lita på det.

  390. Det var ju inte så många barn.

  391. Om nån av er vill forska på detta
    skulle det vara intressant.

  392. Min slutsats är,
    som jag nog sa förut-

  393. -att man inte måste göra
    antingen eller.

  394. Man kan göra både och.
    Man måste lästräna-

  395. -för det är inte alltid
    som vi kan få lyssna på text.

  396. Ibland behöver vi avkoda,
    och det måste man träna på.

  397. Men släpp fram lyssnandet också-

  398. -så att eleverna får ta till sig
    språket, grammatiken och orden.

  399. Och man behöver kanske inte...

  400. ...tänka att det är konstigt.
    Det är ingen "big deal".

  401. Vissa läser med öronen, andra med
    ögonen. Det funkar på båda sätt.

  402. Det handlar om att normalisera
    olika sätt att läsa.

  403. Att skapa ett klimat där det är okej
    att läsa på olika sätt.

  404. Jag vill komma in på
    det här med samarbete.

  405. Vi ser hos oss
    att talbokshanteringen-

  406. -kan vara sårbar på skolorna.

  407. Det är ofta en person
    på skolbiblioteket-

  408. -som känner till talböcker
    och puffar för dem.

  409. Sen slutar den,
    eller så slår man ihop bibliotek.

  410. "Hoppsan,
    vi behövde ett klassrum här i år."

  411. Då försvinner kunskapen.
    Och min tanke är-

  412. -att ni ska ta hand om kompetenser
    och skapa ett stabilt arbetssätt.

  413. Och skolbiblioteket är viktigt.
    Där sker själva förmedlandet.

  414. Skolbibliotekets personal
    är duktiga på-

  415. -att puffa för den rätta boken
    för eleven.

  416. Men ni som är specialpedagoger
    har en enormt stor roll i detta.

  417. Att spana fram
    vilka elever som är berättigade.

  418. Att ha kontakt med biblioteket,
    följa upp läsningen-

  419. -och se till att eleven läser.
    Alla lärare på skolan är viktiga.

  420. Klassläraren har eleven i klassen
    och behöver skapa ett klimat-

  421. -där det känns okej för alla
    att läsa på olika vis.

  422. Läraren träffar också vårdnadshavaren
    och kan föreslå:

  423. "Vi har nåt som vi tror kan passa
    ditt barn."

  424. "Det finns nåt som heter talböcker."

  425. Förstås annan personal.
    Det finns ofta många runt eleverna.

  426. Assistenter och IT-pedagoger
    kan vara bra att knyta till sig.

  427. För teknik kan trassla.

  428. Skolledaren, skrev jag. Se till
    att få med skolledaren på tåget.

  429. Då blir verksamheten befäst.

  430. Ni får mandat för att jobba.
    Det är ju också en resursfråga.

  431. Ska vi satsa på talböcker? Då måste
    vi ha en person i skolbiblioteket.

  432. Det handlar om resurser
    och att staka ut ledningen på skolan.

  433. Här, längst ner,
    kommer en länk till en film.

  434. Den ligger på nåt som heter Tuben,
    Stockholms stads Youtube.

  435. Den handlar om Snösätraskolan
    där de har skapat talboksteam.

  436. Vi ska inte se den nu, för den är
    för lång. Den är tio minuter.

  437. Där beskriver de
    hur de samarbetar kring talböcker.

  438. Vi började med MTM:s uppdrag,
    och nu vill jag lyfta på hatten-

  439. -för skolans uppdrag när det gäller
    elever med funktionsnedsättning.

  440. I skollagen står det
    att elever med funktionsnedsättning-

  441. -som har svårt att uppfylla
    olika kunskapskrav ska ges stöd.

  442. Det ska syfta till att motverka
    funktionsnedsättningens konsekvenser.

  443. Ett gott stöd
    för att arbeta med talböcker.

  444. I Lgr står det också att varje elev
    har rätt att få utvecklas-

  445. -känna växandets glädje
    och erfara tillfredsställelse av-

  446. -att göra framsteg
    och övervinna svårigheter.

  447. Jättebra ord.

  448. Ja, då har jag berättat om att läsa-

  449. -eller att ta till sig text,
    med öronen.

  450. Jag har kommit in på vad talböcker
    kan innebära för eleverna.

  451. Vilka möjligheter som öppnas
    när man får läsa på olika sätt.

  452. För det viktiga är
    att alla ska ha möjlighet att läsa.

  453. Tack.

  454. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Allt om talböcker och taltidningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helena Nordqvist på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om deras verksamhet och vad tillgänglig läsning är, om läsning på olika sätt och vilka hjälpmedel som myndigheten ger ut. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läs- och skrivsvårigheter, Lättläst, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Talböcker, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Allt om talböcker och taltidningar

Helena Nordqvist på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om deras verksamhet och vad tillgänglig läsning är, om läsning på olika sätt och vilka hjälpmedel som myndigheten ger ut. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Eleven, talboken, skolan

En av skolans viktigaste uppgifter är demokrati, säger läraren Maria Samuelsson. Här berättar hon om hur hon arbetar med sina elever med läsnedsättning för att utveckla deras språk och språkförståelse så att de är rustade för samhället. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Vad är egentligen lättläst?

Erik Rågvik på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om vad som är lättläst. För att ringa in det börjar han med att beskriva vad som är svårläst för många människor och vad som en text ska innehålla för att vara lättläst. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Skolbibliotekarien och läsningen

Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon berättar om samarbetet med lärare och annan personal för att eleverna ska få bra resultat. På skolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, är lättlästa och inlästa böcker centrala. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om inkluderande läsundervisning

Jenny Edvardsson är gymnasielärare på ett yrkesgymnasium med enbart pojkar. Det är roligt men också en utmaning, säger hon. Här ger hon tips och idéer i olika undervisningssituationer med utgångspunkt i sin bok "Mötet med texten". Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.