Titta

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Föreläsningar från MTM:s seminarium Alla elevers rätt till läsning - en studiedag för dig som möter elever med lässvårigheter. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Till första programmet

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning : Vad är egentligen lättläst?Dela
  1. Det här är mycket att ta sig igenom.
    Har man då svårt för bokstäver-

  2. -då är det här rätt krångligt.

  3. Jag ska berätta om lättläst. Jag
    tänkte börja med vad som är svårläst.

  4. Här ser vi nåt typiskt svårläst.
    Det här är en kultursida från SvD.

  5. Det är långa ord, krångliga meningar
    och mycket text.

  6. Man måste till och med...
    Även rubriken kräver förståelse.

  7. Vad är optimismens Europa? Det finns
    många andra exempel på krångligt.

  8. Nu ska vi inte ägna oss åt litterär
    textanalys, utan andra textexempel.

  9. Det här är ett kvitto från Teknik-
    magasinet med för mycket information.

  10. Det börjar med att man har köpt
    hörlurar. Sen kommer det garantiråd.

  11. Sen har man köpt snus. Sen kommer det
    lite mer garantiråd och garantitips.

  12. Sen blir det vad det kostar
    och en ruta med ännu mer garantiråd.

  13. Sen förklarar man öppet köp
    längst ner.

  14. Det här är mycket att ta sig igenom.
    Har man då svårt för bokstäver-

  15. -då är det här rätt krångligt.

  16. Man kan också gömma information.
    Cdon är bra på att gömma information.

  17. Det här är en räkning.
    Vad vill den som skickar en räkning?

  18. Den vill få in sina pengar. Hur
    mycket ska jag betala och till vem?

  19. Hittar ni
    vart man ska betala de här pengarna?

  20. Det är svårt att se. Jag kan avslöja
    att där nere står bankgironumret.

  21. Det kan jämföras med
    en illa strukturerad webbplats.

  22. Man hittar inte det man behöver
    hitta. Typ känslan man kan få:

  23. "Jag struntar i ert sociala ansvars-
    tagande. Har ni öppet på söndagar?"

  24. Sen kan man få för lite information.

  25. I tunnelbanan i Stockholm
    står det så här:

  26. Det är också: vad betyder det här
    att sittplatsen är prioriterad?

  27. Ska den städas först?

  28. Vi vet vad det innebär
    för att vi känner till sammanhanget.

  29. Men det är ett svårläst sätt
    att uttrycka sig.

  30. Man kan också vara lite vag.

  31. Det här kan ju sluta hur som helst.

  32. "Kör närmare porten." Bra.

  33. Ett exempel på när den som skriver
    har lagt över allt ansvar på läsaren.

  34. Hade man
    en mer tillgänglig design av det här-

  35. -hade man ritat ett vitt streck
    och en skylt med:

  36. "Kör fram till det vita strecket."

  37. Nu ska vi bilchaufförer bestämma
    vad som är nära.

  38. Och man kan ha ett konstigt tilltal.

  39. Man börjar käckt med "hej"
    och slutar med "beivras".

  40. Då har man inte riktigt hittat
    stilnivån på det här budskapet.

  41. "Hej. Det här är en branddörr."

  42. "Passage ej tillåten.
    Missbruk beivras."

  43. Det gick utför snabbt
    i det personliga tilltalet.

  44. Det här är exempel på olika saker
    som kan vara svårlästa-

  45. -utan att det är långa ord
    eller svåra meningar.

  46. Allt det där som kulturartikeln var.
    Det här är svårt på andra sätt.

  47. Då har man en klassiker:
    måste texter vara lättlästa?

  48. Nej. Där vill jag introducera ordet
    talarplattform. Nej, läsarplattform.

  49. Det är
    att man själv som skribent bestämmer-

  50. -hur många som ska läsa och förstå
    det som man skriver.

  51. Skriver man den här artikeln-

  52. -har man kanske bestämt sig för
    att ha en liten läsarplattform.

  53. Det ska vara
    högskoleutbildade inom humaniora-

  54. -som är intresserade av kultur-
    historia. Det bestämmer man själv.

  55. Men om man gör den här-

  56. -har man bestämt sig för att ha
    en stor läsarplattform.

  57. Den är skickad
    till Sveriges invånare.

  58. Då pratar vi stor.
    Det blir inte större.

  59. Då har man ett annat ansvar att det
    man skriver blir lättläst för alla.

  60. Det finns inget krav på
    att allt ska vara lättläst.

  61. Men man ska kunna kommunicera
    med dem man vill kommunicera med.

  62. Så. Nu har vi tagit
    den lilla skojiga inledningen.

  63. Vi går nu in på mer att förklara
    vad det är som gör en text-

  64. -ett informationsmaterial, en bok
    eller en nyhetstext lättläst.

  65. Då kan vi
    ta hjälp av August Strindberg-

  66. -och titta på
    inledningen till "Röda rummet"-

  67. -i originalversion
    och i lättläst version.

  68. Här ser vi att det har hänt saker.
    Det har hänt saker med omfånget.

  69. Det har hänt saker med meningsbyggnad
    och ord.

  70. Läser ni den svårlästa texten-

  71. -så ser ni att den andra meningen
    är anmärkningsvärt lång.

  72. Jag tror att vi hade den som exempel
    när jag läste svenska-

  73. -som invecklad meningsbyggnad.

  74. Men vi ser också att vi får i princip
    samma information i den lättlästa.

  75. Vi vet var vi är och när vi är.
    Vi vet hur det ser ut på platsen.

  76. Vi vet också lite hur det känns.

  77. Fåglarna flyger omkring och
    bygger bon. Blommorna börjar komma.

  78. Det är inte samma,
    men det är rätt så liknande.

  79. Hur uppnår man en bra lättläst text?

  80. Det första är naturligtvis innehåll.
    Man skriver ju för sin målgrupp.

  81. De som man skriver för, är de
    intresserade? Då förstår man mer.

  82. Den som gillar fotboll förstår
    mer avancerade texter om fotboll.

  83. Kan man nånting om det här?
    Eller är det ett helt nytt ämne?

  84. Man behöver mer hjälp av författaren
    och den röda tråden.

  85. Man behöver berättarrösten.
    "Nu är vi här. Sen kommer vi dit."

  86. "Till sist kommer vi dit."

  87. Kvittot från Teknikmagasinet saknade
    den röda tråden och berättaren.

  88. Man fick inte nåt sammanhang
    om vad som stod var och varför.

  89. Naturligtvis är det bra
    om man begränsar persongalleriet.

  90. Och att begränsa
    antalet hopp i tiden.

  91. Den klassiska ryska romanen
    med sitt myllrande persongalleri-

  92. -där alla heter nånting med "itj"
    på slutet kanske inte är lättläst.

  93. Det som de flesta förknippar med
    det lättlästa är språket.

  94. Det här är självklara saker.
    Ha vanliga ord och undvik bildspråk.

  95. Just med bildspråk
    kan jag dra en liten anekdot.

  96. Det är ju inte samma i alla länder.

  97. Det var en persisk tjej
    som hade misslyckats på ett prov.

  98. Hennes lärare skulle trösta henne.
    "Det går fler tåg."

  99. Det gjorde henne inte gladare.
    Läraren började prata om tåg.

  100. Så det är ju inte självklart att...
    Ja.

  101. Man ska gärna vara konkret. "Vem
    gjorde vad." Inte att nåt gjordes.

  102. Rak ordföljd och få bisatser.
    Då kan man säga:

  103. "Ska inte språket utmana?
    Ska det inte hända nånting?"

  104. Jo, men för den läsare
    som sitter med den lättlästa texten-

  105. -är kanske det som finns utmanande.
    För inte in för mycket krångligt.

  106. Nu har jag inte siffran i huvudet,
    men det finns - tror jag - en...

  107. Jag tror: känner man inte till 95 %
    av texten, börjar man att staka sig.

  108. Om ni läser texter på språk som ni
    inte är så bra på, stannar det av.

  109. När det kommer tre ord i rad som man
    inte förstår, blir det krångligt.

  110. Så det är...

  111. Den sista dimensionen är form.

  112. En lättläst text
    ska inte avskräcka från läsning.

  113. Därför jobbar vi ofta med
    den här typen av luftiga sidor.

  114. Det ska vara rejäla marginaler.

  115. Det ska vara frasanpassat radfall.
    Att det har en ojämn högermarginal.

  116. Vissa brukar säga
    att det ser ut som poesi.

  117. Tanken är att vid varje radslut
    ska man kunna ta en mental paus.

  118. Är det ett nytt stycke, har vi en
    blankrad. "Här kan man ta en paus."

  119. Nu nånstans brukar folk fråga:
    "Finns det nån regel eller manual?"

  120. Det fanns det, men då kom alltid
    uppmärksamma läsare och sa:

  121. "I den här boken gör ni inte så."

  122. "Varför följer ni inte
    era egna regler?"

  123. Då sa vi alltid: "Just här
    var det bättre att inte göra det."

  124. Så vi slutade ha en regelsamling.
    Vi kom med råden som jag berättat om.

  125. För nånstans landar allting till
    att man som skribent får tänka till.

  126. Och ha dem som jag har pratat om
    mer som en checklista-

  127. -snarare än stenhårda regler.

  128. Och gör man det,
    så kan faktiskt allt bli lättläst.

  129. Min kollega Bengt skrev
    en biografi över Albert Einstein-

  130. -där han förklarade relativitets-
    teorin på lättläst svenska.

  131. Det tyckte i varje fall en recensent
    var bra gjort.

  132. Det kan jag bara hålla med om.
    Det går. Men man får...

  133. Man får sluta
    att utgå ifrån sig själv.

  134. Ofta när man skriver om nånting
    kan man det man skriver om.

  135. Men man måste försöka sätta sig
    i skorna hos den man skriver för-

  136. -som inte kan nånting.

  137. Om vi ska gå tillbaka till skyltarna
    i verkligheten är det så-

  138. -att om man hamnar här, har man inte
    fått till det lättlästa språket.

  139. För här är det också
    kontextmässigt krångligt.

  140. De förklarar inte
    kostnaden för felparkering.

  141. Utan om du parkerar fel och inte
    betalar, får du en påminnelseavgift.

  142. Det är påminnelseavgiften
    som är 60 kr.

  143. Det kostar inte det att parkera fel.

  144. Varför ska man ha lättläst?
    Den historiska förklaringen är enkel.

  145. 1968.
    Dåvarande Skolöverstyrelsen startade-

  146. -en utgivning av lättlästa böcker
    på försök.

  147. Det ni ser här är omslaget till
    "Sommaren med Monika" av Fogelström-

  148. -i lättläst version.

  149. På den vägen är det vad det gäller
    lättläst utgivning i Sverige.

  150. Varför kan man behöva lättläst?

  151. Det första och nästan viktigaste är
    att det är åldersadekvat.

  152. Man ska kunna få en bok-

  153. -som möter mig på den nivå
    som jag befinner mig på i övrigt.

  154. Det är uppenbart. Är du femton år
    och läser som en tioåring-

  155. -vill du inte ha
    böcker för tioåringar.

  156. Kommer du från ett annat land
    och är vuxen men är kass på svenska-

  157. -vill du inte läsa
    en bok för småbarn.

  158. Du vill läsa nånting
    som talar till dig som vuxen.

  159. Sen finns dimensionen tillgänglighet.

  160. Det handlar om att göra läsningen
    tillgänglig i allmänhet-

  161. -men också
    att göra kulturarvet tillgängligt.

  162. Vi såg exemplet "Röda rummet". Även
    om du inte kan läsa "Röda rummet"-

  163. -kan du ändå få reda på vem
    Arvid Falk var och den berättelsen.

  164. Så du kan tillägna dig berättelsen,
    men kanske inte boken.

  165. Berättelsen är också
    en del av kulturarvet.

  166. Och överkomlighet.

  167. Ingen tycker om att bli utmanad
    med nånting som man inte klarar av.

  168. Ni ska kunna sätta en lättläst bok
    i händerna på en elev-

  169. -och veta
    att den här boken klarar eleven av.

  170. Det är ungefär på samma sätt
    som man har fysisk träning.

  171. Är du rätt så otränad, börjar du inte
    med att springa en mil eller två.

  172. Då kanske du tar en rask promenad
    runt parken. Likadant med läsningen.

  173. Blir det för jobbigt,
    blir man väldigt trött.

  174. Jag är i mål, men jag hade kunnat
    ta en kortare runda den gången.

  175. Det ska skapa läslust.

  176. Jag får en bok som passar mig
    och som jag klarar av.

  177. Då har vi läslust,
    och läsningen är i gång.

  178. Läsningen,
    som mina kollegor har berättat-

  179. -är ju ett sätt att bygga upp
    ordförrådet och läsförmågan-

  180. -för att sen kunna fungera
    både i studier och i samhället.

  181. Vem läser lättläst? Det här är lite
    trist: alla som behöver lättläst.

  182. Det låter tramsigt, men det är inte
    skrivet för nån specifik målgrupp.

  183. Lättläst är inte skrivet för folk
    från andra länder eller svaga läsare.

  184. Behöver man lättläst,
    så läser man lättläst.

  185. Här är
    ett exempel på en lättläst bok.

  186. Men det är fortfarande så
    att vi har en berättelse.

  187. Den handlar om Fadi.
    Han håller på att bli av med jobbet-

  188. -för att han kommer för sent
    och missar spårvagnen.

  189. Men han har en plan.
    Han kanske kan ta körkort.

  190. Men då måste han ha nån att köra med.
    Dessutom har han inga pengar.

  191. Hur det slutar får ni reda på sen.

  192. Men när jag bokpratade för sfi-elever
    var det just det här som fungerade.

  193. Ni vet hur man bokpratar.
    Man skickar runt böcker.

  194. Men en tjej stannade
    med den här boken och läste den.

  195. Och när det här var klart sa hon:

  196. "Jag har läst halva boken. Den första
    bok som jag har läst på svenska."

  197. Poängen var inte
    att hon ville lära sig svenska.

  198. Hon ville veta hur det gick för Fadi.

  199. Det fanns
    en drivkraft för henne att läsa.

  200. Därför är lättläst bra.
    Man kan vilja läsa dem.

  201. Det handlar inte om att träna läsning
    eller att man måste läsa. Man vill.

  202. Det som vi alla känner som läslust.
    Tittar vi nu på lättlästmarknaden-

  203. -ger huvudsakligen de här förlagen ut
    lättlästa böcker.

  204. Nypon och Vilja är störst.

  205. De är sen i somras uppköpta
    av Studentlitteratur.

  206. Nu är det här gammal information.

  207. 2015 var sista året
    som man hade Bokjuryn.

  208. Då var det så att alla lättlästa
    förlag hade böcker på topp tre-

  209. -i kategorierna ungdomsböcker
    och serier.

  210. Så det här är också
    en genre som fungerar.

  211. Som även läsarna själva bryr sig om
    att rösta fram som väldigt bra.

  212. Nu ska jag kort gå igenom
    de olika sorternas lättlästa böcker.

  213. Det här är inte ett bokprat.

  214. Det här handlar om att visa genre-
    bredden i den lättlästa utgivningen.

  215. Faktaböcker är en bra sak.
    De är definitivt åldersneutrala.

  216. Och... Ja.
    Jag gillar faktaböcker själv.

  217. Man kan göra, som jag har berättat,
    en biografi över Albert Einstein.

  218. Carlos Rojas kan skriva
    en faktabok om migration.

  219. Inti Chavez skriver "Lätta sexboken"
    som handlar om sex och samlevnad.

  220. Den tycker jag är charmig och bra.

  221. Inti försökte där vara
    det här förståndiga storasyskonet-

  222. -som alla skulle vilja ha.
    Det blev en väldigt bra stämning.

  223. Och Zlatans självbiografi. Sveriges
    mest sålda bok de senaste tio åren.

  224. Den finns i lättläst version.

  225. Det kan nog stämma att Zlatan gjort
    mer för läsningen än för fotbollen.

  226. Och man måste möta berättelsen
    på sin nivå.

  227. Därför är det viktigt med
    lätta berättelser-

  228. -som samtidigt har nånting
    som man vill ta sig igenom.

  229. När vi lär oss ett främmande språk,
    får man läsa om...

  230. Jag fick läsa om familjen Fernandez i
    Madrid. De har en son och en dotter.

  231. Hunden är under bordet.
    Katten är på stolen.

  232. Det lär man sig på
    men är inte roligt.

  233. Därför är det viktigt med
    lätta berättelser med handling.

  234. Just de här
    är dessutom tänkta med progression.

  235. Det är samma version i jättelätt
    och rätt så lätt version.

  236. Här har vi gänget i bilen,
    som jag berättade om förut.

  237. Gänget kring Sjöbergs butik.

  238. En annan sak är
    att sätta en bok i handen på nån.

  239. Då kanske vi pratar om
    de läsovana eller läsovilliga.

  240. Det är praktiskt om boken är
    fysiskt liten. Det har vi också.

  241. Korta vardagsberättelser.
    Eller för läsovilliga killar.

  242. Här har vi korta, tunna deckare,
    och det är mord på första sidan.

  243. Eller så har vi nåt läskigt
    på första sidan.

  244. Det är svårt att säga "jag kan inte"
    när nån kommer med de här böckerna.

  245. Jag tror att vi har några exempel
    där nere i hörnet.

  246. De är stora som en stor mobiltelefon
    omfångsmässigt. Nej, areamässigt.

  247. Historiskt har många lättlästa böcker
    gjorts för unga läsare.

  248. Unga läsare i betydelsen att de är
    skrivna med nån ung i huvudrollen.

  249. Naturligtvis kan en ung läsare läsa
    alla andra lättlästa böcker också.

  250. Vi såg på Bokjuryn-bilden
    att det är mycket ungdomsböcker.

  251. Går vi tillbaka till historien,
    har vi de återberättade böckerna-

  252. -där den lättlästa utgivningen
    en gång började.

  253. Det är "Utvandrarna", "Röda rummet",
    "Den allvarsamma leken" och Brontë.

  254. Allt detta kan fixas
    i lättläst version.

  255. Det här ger också upphov till
    nya möten mellan text och läsare.

  256. Vi har här ett gäng invandrare
    på en folkhögskola i Kista-

  257. -som läser "Invandrarna"
    och "Utvandrarna".

  258. Då får ju de
    helt andra bilder av Sverige.

  259. Ett Sverige som hade det lika svårt
    som de har det.

  260. Som fick åka i rangliga skepp
    över Atlanten.

  261. Vill man jobba med det i skolan-

  262. -har vi också oftast till
    de allra flesta böckerna lektioner.

  263. Oftast är de också
    synkade med originalboken-

  264. -så att man kan läsa den fullständiga
    och lättlästa versionen tillsammans.

  265. Det finns en annan sorts klassiker.

  266. Det kan vara kul
    att ha läst "En man som heter Ove"-

  267. -även om du inte förmår ta dig igenom
    den fulla upplagan.

  268. Du kan ändå prata om den med kompisar
    och i fikarummet.

  269. Här ser vi ett exempel. "Flicka
    försvunnen". Sara Lövestams bok.

  270. Hon är gammal sfi-lärare. Hon skrev
    den lättlästa versionen själv.

  271. Hon skrev den normalsvåra
    och den lättlästa versionen.

  272. Nu för tiden finns lättlästa böcker
    på andra språk också.

  273. Du kan läsa samma bok
    på ditt modersmål och på svenska.

  274. Här tror jag att vi ser böcker
    på arabiska, farsi och dari.

  275. Det är främst Nypon och Vilja
    som har de böckerna.

  276. Det är också språkinlärningsmässigt,
    naturligtvis.

  277. Pratar man om format, finns
    lättlästböckerna som pappersböcker.

  278. De finns ibland som ljudböcker.
    Ibland som e-böcker.

  279. Som talböcker kan de finnas.
    Men inte nödvändigtvis.

  280. Har ni Inläsningstjänst-

  281. -så har ni också alla Hegas, Nypons
    och Viljas böcker som ljudbok.

  282. Har ni Retriever, vilket ni kanske
    har om ni är från gymnasieskolor-

  283. -så har ni de flesta artiklarna
    från 8 Sidor och Kamratposten.

  284. De bara ligger där och väntar.

  285. Just det. Vem är det här, tror ni?

  286. Vi går över till att tala om
    lättläst nyhetsförmedling.

  287. Det här är nämligen Feidippides.

  288. Han är inte känd som världens första
    lättlästa journalist.

  289. Men han hade kunnat vara det.
    Det var han som enligt myten sprang-

  290. -från Marathon till Aten, kom fram
    och sa: "Vi har segrat." Sen dog han.

  291. En optimal nyhetsförmedling. Han sa
    det som behövdes sägas. Inte mer.

  292. I själva verket sprang han
    mellan Aten och Sparta-

  293. -men det är därför man springer
    maratonlopp i Feidippides fotspår.

  294. Tidningen 8 Sidor
    ligger mig varmt om hjärtat.

  295. Den har funnits i många år.
    Det här är första numret. 1984.

  296. Det är en annan tid.
    Vi har Olof Palme, Gunnar Sträng-

  297. -och Sten Andersson i riksdagsbänken.

  298. Då som nu är tidningen åtta sidor.
    Nyheter varje vecka.

  299. Men nu finns den i papper, pdf,
    som taltidning och i punktskrift.

  300. I punktskrift är den dock 30 sidor,
    för punktskrift blir längre.

  301. Och sen -97 finns den på webben
    varje vardag inläst.

  302. Tidningen ser inte
    så mycket annorlunda ut.

  303. Så där ser den ut. Vi är i riksdagen.
    Det har gått 34 år.

  304. Nej, nu blev det fel. Nej, det blev
    rätt. Det är väl vår nya talman där.

  305. Som lärarresurs har vi till varje
    nummer under terminen frågor o.s.v.

  306. Det finns också lektioner till
    hur man jobbar med nyheter.

  307. Från Feidippides och fram till oss
    tog det ungefär 2 500 år.

  308. Då fanns det lättlästa nyheter
    i Sverige.

  309. Hur kan man jobba med
    lättläst nyhetsförmedling?

  310. Det är som med lättläst i allmänhet.
    Man talar om språket.

  311. Här har vi inte ett flöde
    sida efter sida.

  312. Här har vi olika saker på varje sida.

  313. Så man måste förstå
    hur det hänger ihop.

  314. Bilden ska säga samma sak som texten.

  315. Vi har inga faktarutor
    eller inskjutna citat.

  316. Man ska kunna läsa
    från början till slut.

  317. Vi har inte fotnoter. Nyhetstexten
    ska komma som en berättelse.

  318. Rubriken och bildtexten är viktiga.
    Det är det man läser först.

  319. Där ska man få så mycket kunskap
    att man kan gå vidare.

  320. Det ska inte vara för långt.

  321. Vi jobbar med samma radbrytnings-
    metod som jag har pratat om tidigare.

  322. Och vi försöker ha en blandning.

  323. Det ska se roligt ut. Tycker man
    att Johan som var fången var tråkig-

  324. -kanske man kan kolla
    på hasselmössens bro.

  325. Är det tråkigt, kan man titta på
    han med den jättestora mustaschen.

  326. Det ska alltid finnas nånting
    och många och bra bilder-

  327. -så att man har nånstans att börja
    när man kommer till sidan.

  328. Det här är en fråga
    som man kan få ofta:

  329. Kan man driva förenklandet så långt
    att man egentligen börjar ljuga?

  330. Då tar vi fram Einstein igen.

  331. Han säger: "Everything should be made
    as simple as possible, no simpler."

  332. Ja, det kan bli för enkelt. Men man
    kan oftast göra saker enklare.

  333. Ett exempel är det där citatet.
    Han sa aldrig det där.

  334. Han sa nåt mycket krångligare.
    Han sa så här:

  335. Det kan väl ej förnekas
    att teoriers främsta mål-

  336. -är att göra de fundamentala delarna
    så enkla och så få som möjligt-

  337. -utan att behöva utelämna adekvat
    framställning av nåt enda faktum.

  338. Vilket faktiskt är samma sak som står
    där. Men i lite lättare version.

  339. Internet hittade väl på det där.

  340. Men det finns också
    en annan dimension.

  341. Man kan inte bara skriva om
    lättlästa och roliga saker.

  342. Man kan inte bara skriva om
    kattungar.

  343. Det blir inte en schyst nyhets-
    förmedling. Man ska kunna läsa allt.

  344. Det ska inte vara nån förvanskad
    eller förenklad verklighet.

  345. Där tycker jag att chefredaktör
    Bengts citat är väldigt bra.

  346. "Vi ska inte hoppa över svåra ämnen.
    Vi ska göra dem lätta i stället."

  347. 8 Sidor är åtta sidor.
    Den ser likadan ut i varje nummer.

  348. Till strukturen. Vill ni ha senaste
    numret, står det på bordet i hörnet.

  349. Vi fick inte in det i kassen.

  350. Vi har en förstasida.
    Två sidor med inrikes nyheter.

  351. En sida med utrikes.
    En sida med sport.

  352. En sida med kultur.
    En sida med vardagsliv.

  353. Och oftast en fråga eller liknande
    på sista sidan.

  354. Ta gärna med er en tidning hem.

  355. En resurs som ni ska komma ihåg
    är 8sidor.se.

  356. Den har funnits sen -97. Den är bra
    i mobilen. Den finns som app.

  357. Men det som ni ska ta med er hem-

  358. -det är att webben är inläst
    av en människa också.

  359. Vi har gjort läsundersökningar.
    Varje dag är det tusentals människor-

  360. -som läser och lyssnar på 8sidor.se
    för att lära sig svenska.

  361. De sitter på bussen och hemma
    och lyssnar på och läser 8 Sidor.

  362. Det här kostar ingenting
    och är jättelätt att jobba med.

  363. Och till sist
    är vi inne på upploppet här.

  364. Om ni undrar om
    nåt som vi har pratat om...

  365. Lektionerna som ni har sett
    finns på mtm.se/skola.

  366. Där finns material till varje nummer
    av 8 Sidor under terminerna.

  367. Det finns lektioner i hur man kan
    arbeta med nyheter i undervisningen-

  368. -och annat vi har pratat om.
    Reportage, intervjuer och exempel.

  369. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är egentligen lättläst?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Rågvik på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om vad som är lättläst. För att ringa in det börjar han med att beskriva vad som är svårläst för många människor och vad som en text ska innehålla för att vara lättläst. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läsförståelse, Lättläst, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Allt om talböcker och taltidningar

Helena Nordqvist på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om deras verksamhet och vad tillgänglig läsning är, om läsning på olika sätt och vilka hjälpmedel som myndigheten ger ut. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Eleven, talboken, skolan

En av skolans viktigaste uppgifter är demokrati, säger läraren Maria Samuelsson. Här berättar hon om hur hon arbetar med sina elever med läsnedsättning för att utveckla deras språk och språkförståelse så att de är rustade för samhället. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Vad är egentligen lättläst?

Erik Rågvik på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om vad som är lättläst. För att ringa in det börjar han med att beskriva vad som är svårläst för många människor och vad som en text ska innehålla för att vara lättläst. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Skolbibliotekarien och läsningen

Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon berättar om samarbetet med lärare och annan personal för att eleverna ska få bra resultat. På skolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, är lättlästa och inlästa böcker centrala. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om inkluderande läsundervisning

Jenny Edvardsson är gymnasielärare på ett yrkesgymnasium med enbart pojkar. Det är roligt men också en utmaning, säger hon. Här ger hon tips och idéer i olika undervisningssituationer med utgångspunkt i sin bok "Mötet med texten". Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.