Titta

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Föreläsningar från MTM:s seminarium Alla elevers rätt till läsning - en studiedag för dig som möter elever med lässvårigheter. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Till första programmet

UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning : Skolbibliotekarien och läsningenDela
  1. Jag är bibliotekarie och ser till att
    vi har böcker som passar våra elever.

  2. Jag samarbetar med lärare
    under lektionstid-

  3. -och håller biblioteket öppet
    på rasterna.

  4. Jag är lite rädd att jag
    kommer att låta torr och tråkig-

  5. -så jag vill tala om att läsning är
    roligt genom att bära den här tröjan.

  6. Det finns en text på webben
    av Neil Gaiman.

  7. Emellanåt
    pluppar den upp på Facebook.

  8. Den heter "Why our future depends on
    libraries, reading and daydreaming".

  9. Citatet är därifrån.
    Så här står det på mig:

  10. "Man får känna saker, besöka platser
    och världar som man inte visste fanns."

  11. "Man lär sig att alla andra där ute
    också är ett jag."

  12. "Man är nån annan, och när man åter-
    vänder till sin värld är man förändrad."

  13. Det finns mycket mer fint i texten.

  14. Jag har gjort fler tröjor
    utifrån den.

  15. Jag jobbar på Hjulsta grundskola.

  16. Det är en F-9-skola och nästan alla
    våra elever har ett annat modersmål.

  17. Skolan är en av de skolor som har
    högst socioekonomiskt tilläggsbelopp.

  18. Det säger en del
    om elevernas bakgrund.

  19. Det är en rolig skola att jobba på.

  20. Hos oss jobbar man bara om man
    är engagerad och vill väldigt mycket.

  21. Eleverna är överlag öppna och
    kontaktsökande. Lärarna är skickliga.

  22. Det behövs.
    Den socioekonomiska bakgrunden-

  23. -har alltför stor betydelse
    för elevernas skolresultat.

  24. Jag är bibliotekarie och ser till att
    vi har böcker som passar våra elever.

  25. Jag samarbetar med lärare
    under lektionstid.

  26. Biblioteket är öppet på rasterna.

  27. Jag driver även
    projekt och utveckling på skolan.

  28. Jag ska prata lite om det jag gör
    när det gäller tillgängliga medier.

  29. Jenny, som pratar efter mig-

  30. -ska prata mycket om
    boksamtal och läsförståelse-

  31. -och samarbeten med bibliotekarier.

  32. Jag gör en del sånt, men
    jag pratar inte så mycket om det.

  33. Det får ni höra mer om av henne sen.

  34. Jag ska också ställa frågor.
    Det finns mycket som är svårt-

  35. -som är värt att fundera över. Fråg-
    orna kanske är relevanta även för er.

  36. Efter min stund är det fikapaus
    och jag är kvar här då.

  37. Ni får gärna prata med mig. Ni kanske
    har nåt att säga varandra också.

  38. Ni har säkert hört talas om de 50 000
    orden som en elev sägs kunna-

  39. -som har läst mycket böcker
    under sin grundskoletid.

  40. Men om man inte läser mycket böcker
    kan man 15 000 ord.

  41. Var siffrorna kommer från är diffust.

  42. Jag vet flera som har försökt hitta
    bakgrunden till dem.

  43. Didaktorn intervjuade till slut
    Mats Myrberg.

  44. Han bekräftade att de kunde stämma.
    Nån undersökning i USA hade gjorts.

  45. Vi vet ju att läsningen
    är jätteviktig på många olika sätt.

  46. Jag vill läsa upp nåt annat
    från den här skriften.

  47. "Med läsning som mål"
    är en kunskapsöversikt från 2015.

  48. Den ligger i fulltext på webben.

  49. Den handlar egentligen mest om
    folkbibliotekens verksamhet-

  50. -men mycket är viktigt
    även för oss i skolan att veta.

  51. Det här citatet
    tycker jag är jätteintressant:

  52. "Flera studier visar att barn
    från enklare sociala förhållanden"-

  53. -"nöjesläser mindre än barn
    från mer privilegierade klasser."

  54. "I Litteraturutredningen från 2012"-

  55. -"konstateras att högutbildade
    är dubbelt så benägna"-

  56. -"att läsa böcker minst en gång
    i veckan jämfört med lågutbildade."

  57. "Samtidigt talar ett flertal studier
    för den fria läsningens potential"-

  58. -"att skapa social mobilitet."

  59. "En engelsk studie som undersökt de
    kognitiva effekterna av lustläsning"-

  60. -"pekar t.ex.
    på att lustläsning på fritiden"-

  61. -"påverkar studieresultaten
    mer än föräldrarnas utbildningsnivå."

  62. "OECD-studien 'Reading for change'
    från 2002 som omfattar 32 länder"-

  63. -"visar även den att läsengagemang i
    form av regelbunden fritidsläsning"-

  64. -"är viktigare för ungas läsförmåga
    än föräldrarnas yrkesmässiga status."

  65. "Denna rapport ger sammantaget
    starka argument för fri läsning"-

  66. -"som en effektiv social hävstång."

  67. Läsning är potenta grejer.
    Det är nåt vi måste tänka mycket på.

  68. Det allra viktigaste är
    den gemensamma läsningen i skolan-

  69. -med undervisning i läsförståelse-

  70. -för att hjälpa eleverna att förstå
    texterna.

  71. Vi måste även jobba för att eleverna
    ska läsa på fritiden.

  72. Annars blir mängden läsning
    för liten. Men det är inte lätt.

  73. Som bibliotekarie har jag alltid
    arbetat lässtimulerande, förstås.

  74. Men man bör nog granska vad man gör-

  75. -och se så att man lägger ner
    tid och energi på rätt grejer.

  76. Hur kommunicerar vi då det här
    till lärare och föräldrar?

  77. Hur kan jag säga till föräldrar och
    skolans äldre elever att läsningen...

  78. Dels detta med den socioekonomiska
    bakgrundens betydelse.

  79. Dels detta med läsningens potential.

  80. Jag har försökt ha samtal med de
    äldre eleverna, men det är inte lätt.

  81. Att inte kommunicera det här
    är att dölja kunskaper-

  82. -som skulle kunna ge dem
    makt över sitt eget liv.

  83. Jag ska fortsätta
    att tala om fritidsläsning-

  84. -men jag vill rekommendera
    en till skrift som finns på webben:

  85. Läsdelegationens betänkande
    som kom på försommaren i år.

  86. Det heter "Barns och ungas läsning
    - ett ansvar för hela samhället".

  87. Då lade de det på regeringens bord.

  88. De har undersökt och kartlagt
    alla möjliga problem och svårigheter-

  89. -och alla möjliga lösningar och
    bra saker som förekommer i Sverige.

  90. De säger att läsningen är så viktig-

  91. -att man inte kan låta allting
    vara kortvariga projekt-

  92. -med medel som plötsligt tar slut-

  93. -för saker som är viktiga och
    som man borde hålla i. Klokt påpekat.

  94. De påpekar även flera gånger
    vikten av bemannade skolbibliotek.

  95. Den innehåller även intervjuer. De
    har lyssnat till barn och ungdomar-

  96. -som har beskrivit sitt förhållande
    till läsning. Den är jätteintressant.

  97. Sen finns det också ett antal förslag
    till regeringen och riksdagen:

  98. Att stärka skolbiblioteken, att ordna
    fortbildning om läsfrämjande-

  99. -att få in läsning i läroplanerna
    även för förskolan och fritidshemmen-

  100. -och att inrätta
    ett nationellt läsfrämjanderåd-

  101. -som kan
    samordna och driva dessa frågor.

  102. Det är väldigt bra förslag.
    Ni ska läsa skriften.

  103. Nån av er som sitter här kanske
    känner några som sitter i riksdagen.

  104. Se då till
    att det här inte bara försvinner!

  105. Det har ju nyligen varit val.

  106. Måtte nån hålla tag i
    den här utredningen och betänkandet-

  107. -och se till att riksdagen kan jobba
    vidare med dem. Det är jätteviktigt.

  108. Nu dyker det upp lite boktitlar.

  109. "Cilla, den där boken var så bra!"

  110. Så sa en elev i åttan om
    "Flicka försvunnen", som vi såg nyss.

  111. En lättläst version av en deckare.

  112. "Den var så läskig! Och
    den här flickan som var borta..."

  113. Jag säger inte mer.
    Då spoilar jag boken för er.

  114. Då blir jag ju jätteglad. "Wow, hon
    har läst en bok som hon tyckte om!"

  115. Sen blir jag ännu gladare
    när boken är en del i en serie.

  116. Det finns fortsättningar till eleven.

  117. Här ser ni några till serier som är
    populära bland våra högstadieelever.

  118. Det är just dem
    som det är knepigast att få att läsa.

  119. Några av serierna har
    ännu fler delar, men de var utlånade.

  120. Ett litet boktips.

  121. Att eleverna gillar det de läser
    på egen hand är förstås det vi vill.

  122. Då är lättlästa böcker och inlästa
    böcker helt centrala på min skola.

  123. Några högstadieelever-

  124. -läser vanliga ungdomsböcker av pur
    lust, men de är inte så många.

  125. På lågstadiet och mellanstadiet läser
    fler elever åldersadekvata böcker-

  126. -men ju högre upp i åren,
    desto svårare blir det för dem.

  127. Det här är viktigt att komma ihåg
    som lärare och bibliotekarie:

  128. När eleverna läser på egen hand
    behöver de lättare böcker-

  129. -än när de läser ihop med läraren.

  130. Under mina knappt tio år-

  131. -har ganska många olika lärare
    undervisat i svenska på högstadiet.

  132. Nästan alla har under dessa år haft
    en ungdomsbok per termin och klass-

  133. -som man har turats om att högläsa-

  134. -och pratat jättemycket om.
    Många samtal.

  135. Med det stödet klarar eleverna
    svårare böcker.

  136. De tycker nästan alltid om dem.

  137. Det är väl ett väldigt gott betyg
    på undervisningen?

  138. Då har lärarna gjort ett bra jobb.

  139. Enligt diskussioner i sociala medier-

  140. -ska vi vara stolta för att våra nior
    har läst sex ungdomsromaner.

  141. Det sägs att vissa nya gymnasieelever
    aldrig har läst böcker.

  142. Tillsammans klarar eleverna
    mer komplexa böcker än på egen hand.

  143. De där sex böckerna är ju jättebra.

  144. Men eleverna måste läsa mer.

  145. Vad kan man då göra på lektionstid
    som genererar mer fritidsläsning?

  146. De måste ju läsa på fritiden också.

  147. Det finns förstås en massa svar.

  148. I många fall blir det nog bäst om
    bibliotekarier och lärare samarbetar.

  149. Det viktigaste
    är förstås undervisningen-

  150. -så att man har den kompetens man
    behöver för att läsa på egen hand.

  151. Lärarna på min skola är väldigt
    angelägna om sin undervisningstid.

  152. Man får inte slösa bort lektionstid
    på nåt som inte är viktigt.

  153. Jag måste vara väl motiverad om jag
    ska göra nåt med högstadieeleverna.

  154. Vi måste alltså arbeta läsfrämjande.

  155. Nu har jag några förslag. En del
    av det här är väldigt självklart.

  156. Bokprat är ju nåt klassiskt.

  157. För mig är det
    att jag presenterar ett antal böcker-

  158. -för att locka eleverna att läsa dem.

  159. Jag brukar också
    försöka hjälpa eleverna in i boken.

  160. Om det är svårigheter i början av
    boken, som perspektivbyte eller så-

  161. -brukar jag försöka
    hjälpa eleverna in i boken-

  162. -genom att förklara
    de saker som kan krångla till det.

  163. Bokpraten är nog
    det viktigaste och bästa jag gör.

  164. Det är nästan bara de böcker
    som jag bokpratar om som blir lästa.

  165. Ibland går böcker av sig själva.
    Eleverna sprider ordet till varandra.

  166. Men oftast är det böckerna
    jag har pratat om som blir lästa.

  167. Att läsa ett smakprov ur en bok
    kan vara jättebra.

  168. Om en lärare läser ett smakprov
    och jobbar lite med det-

  169. -blir ofta eleverna nyfikna.

  170. Elever har kommit rusande efter
    nationella proven i sexan och nian-

  171. -och velat ha tag i en viss bok.

  172. De har varit motiverade att förstå
    provtexten som de har suttit med.

  173. De har verkligen engagerat sig
    och är sugna att få höra hur det går.

  174. Till och med nationella prov
    kan vara lässtimulerande.

  175. Att läsa första delen i en serie-

  176. -kan lärare göra för att
    stimulera till vidare läsning.

  177. Det svåraste är att komma till
    ett nytt sammanhang i en bok.

  178. Att förstå miljön
    och författarens sätt att skriva.

  179. Har man väl läst en bok
    är det lättare att fortsätta sen.

  180. Om det är av den anledningen man
    läser, kan man välja en lättläst bok.

  181. Lättlästa böcker är korta och
    går fort att läsa av den anledningen-

  182. -och för att man inte
    behöver förklara så mycket.

  183. De är inte så krångliga.

  184. När en lärare läser smakprov
    eller första delen i en serie-

  185. -är det viktigt att jag vet om det.

  186. Då kan jag skylta och ställa fram
    fortsättningar och påminna eleverna.

  187. Att veta vad alla gör är viktigt.

  188. Läsa tidningar. Vi prenumererar på
    tidningar som ibland blir liggande.

  189. Förra läsåret gav jag årskurs 3-
    lärarna 20-25 tidningar var-

  190. -så att alla elever fick var sin. Sen
    jobbade de med dem i ett par veckor.

  191. Kamratposten. De läste och berättade
    för varandra om vad de hade läst.

  192. Det var jätte-lässtimulerande.
    De upptäckte nåt nytt att läsa.

  193. Det funkade utmärkt.

  194. Om eleverna inte läser hemma
    kanske vi behöver ge dem lektionstid-

  195. -så att de vänjer sig vid
    att läsa på egen hand.

  196. Det är nåt annat än att läsa
    tillsammans och få stöd och hjälp.

  197. Man måste också lära sig att hitta
    de böcker man själv tycker om.

  198. Det här är självklart på lågstadiet,
    man gör det här.

  199. Eleverna läser olika svåra böcker be-
    roende på hur bra de är på att läsa.

  200. Det är ovanligare på mellanstadiet.

  201. Hos oss har det inte förekommit alls
    på högstadiet.

  202. Men sen ett år tillbaka
    har vi en högstadielärare i svenska-

  203. -som under tre svensklektioner
    per vecka-

  204. -låter eleverna läsa i en kvart.

  205. Jag tror att det är bra, medan andra
    menar att det är slöseri med tid.

  206. Till biblioteket kommer det elever-

  207. -som väljer böcker
    på ett medvetet sätt.

  208. Ganska ofta vill de ha en bok
    som liknar den de har läst.

  209. Då har de faktiskt
    lyckats med sin läsning.

  210. Man behöver nog avsätta lektionstid
    för egen läsning-

  211. -för att alla ska lära sig
    att läsa på egen hand-

  212. -och även fortsätta att läsa hemma.

  213. Finns det då nåt mellanting
    mellan den gemensamma läsningen-

  214. -och den individuella läsningen som
    kanske slutar med en bokrecension?

  215. Lågstadielärare har många metoder-

  216. -för egen läsning,
    parläsning och stöttning.

  217. Metoderna behöver kanske
    föras upp till de högre stadierna.

  218. Den kompetensen
    behöver vidarebefordras.

  219. Nu börjar det bli
    kanske ännu mer kontroversiellt.

  220. Läxor. Nu är vi inne på tvång. Nu ska
    vi tvinga dem att läsa på fritiden.

  221. Det finns en Facebook-grupp
    som heter Svensklärarna.

  222. För nåt år sen
    löd en diskussion i den så här:

  223. "Hur många sidor bör våra högstadie-
    elever läsa hemma i veckan?"

  224. Svaren på den frågan blev alltifrån:

  225. "Ingenting, våra elever klarar inte
    av att läsa på egen hand"-

  226. -till: "Sjuttio sidor i veckan."

  227. Då tänker jag: Vilken stor skillnad
    på mängden läsning det blir-

  228. -om man inte läser nåt
    eller om man läser 70 sidor.

  229. Det där har vi pratat om på skolan.

  230. Förra året testade vi
    nåt som vi sedan fortsatte med:

  231. Vi gav läsningsläxor över loven
    för mellanstadiet.

  232. Jag servade lärarna med kringgrejer
    för att det hela skulle bli av.

  233. Jag gav dem lite material före lovet-

  234. -för att få in alla eleverna i boken.

  235. De fick böcker
    och ett förslag till uppföljning.

  236. Nån lärare gjorde det här själv.
    Några ville få hjälp av mig.

  237. Resultatet blev inte att alla elever
    läste varje gång, förstås.

  238. Men det lästes mer än det hade gjorts
    om de inte hade fått läxorna.

  239. Jag tror att det är bra.

  240. Vid några tillfällen fick eleverna
    två eller tre böcker att välja på.

  241. Nån var alltid lättläst,
    och nån innehöll mer text.

  242. I de fall vi gav samma bok
    till hela klassen-

  243. -var den på en sån nivå
    som alla elever klarade.

  244. Annars vore det en taskig hemläxa.

  245. Vi tog också serieböcker.
    Vi testade lite olika.

  246. Nåt år tidigare gav den lärare
    som undervisade i svenska då-

  247. -eleverna läxor hela året.

  248. De fick välja på
    lättlästa och svårare böcker.

  249. Vi introducerade dem
    och följde upp med boksamtal.

  250. En elev sa så här: "Du Cilla,
    jag tycker inte om att läsa."

  251. "Men 'Draksvärdet' gillade jag.
    Finns det nån fortsättning?"

  252. Wow! Han hade tvingats läsa en bok
    trots att han inte gillade att läsa.

  253. Ändå bad han om en fortsättning.
    Så bra blev det.

  254. Det hade inte hänt utan läsläxan.
    Så jag tror på det.

  255. Mutor är också kontroversiellt.

  256. Jag hade velat få en kasse tidigare.

  257. Den innehöll ju ficklampor och
    pennor. Sånt har jag användning för.

  258. Det finns
    en problematiserande text om mutor-

  259. -och inre och yttre motivation
    i Kulturrådets kunskapsöversikt.

  260. Man påstår bestämda saker om det här.

  261. Men det är inte så enkelt.
    Man kan se på det på olika sätt.

  262. Jag jobbar en del med sånt och jag
    vet att det kan få motsatt effekt.

  263. När jag provar det med
    högstadieelever blir de oftast sura.

  264. "Tror hon att hon kan lura oss
    att läsa genom att muta oss?"

  265. Där har det inte funkat,
    men däremot på mellanstadiet.

  266. På lågstadiet behövs det inte.
    Där läser de ändå.

  267. Det har blivit en hyfsad balans i nåt
    som jag har gjort med mellanstadiet:

  268. Genreläsning.

  269. Jag har valt en genre i taget
    för en och en halv månad.

  270. Jag har gjort ett läsprotokoll-

  271. -med frågor
    före, under och efter läsningen.

  272. Jag vill få eleverna att tänka lite.

  273. Jag försöker göra frågor
    som är roliga att fundera över.

  274. De måste fylla i det ordentligt, för
    då förstår jag att de har läst boken.

  275. Annars vet jag inte om boken är läst.

  276. Varje läst bok och ifyllt protokoll
    blir en lott i ett lotteri.

  277. Jag har lottat ut ficklampor, pennor,
    chokladkakor och biobiljetter.

  278. Om man har läst många böcker
    har man många lotter.

  279. Såna mutor kan vara bra, men man
    måste göra lagom med reklam för dem.

  280. En del elever slår mest bakut.
    Andra går i gång på dem:

  281. "Jag läser bara för biobiljetternas
    skull." Men de läser ju faktiskt.

  282. Förhoppningsvis får de ut nåt av
    läsningen utöver att bli duktigare.

  283. Sen tror jag att det kan vara så
    att läxor och mutor kan ge en ursäkt-

  284. -till elever som inte vill
    identifiera sig med dem som läser-

  285. -att ändå läsa.

  286. De kan få vara intellektuella
    utan att behöva stå för det.

  287. Den investerade lektionstiden
    i genreläsningen är väldigt liten.

  288. Jag har ett bokprat
    och jag delar ut priser.

  289. En hel del fritidsläsning genereras
    av lite lektionstid.

  290. I år provade jag nåt annat. Femmorna
    ska läsa sig genom historien.

  291. De ska läsa berättelser eller fakta-
    böcker som handlar om historien.

  292. Sexorna ska få läsa berättelser eller
    fakta om olika delar av världen.

  293. Det finns säkert
    fler och kanske mycket bättre saker.

  294. Några av de här är kanske dåliga.

  295. Tanken, lite lektionstid
    som genererar mycket fritidsläsning-

  296. -behöver man ha.

  297. Sen har jag en till fråga:

  298. Behöver vi tala mer om vad läsning är
    rent tekniskt?

  299. Jag tror det. Både med våra kollegor-

  300. -med våra äldre elever
    och med föräldrar också, kanske.

  301. Många av våra elever är beredda
    att jobba med sin läsning.

  302. De vet väldigt väl
    att det är viktigt att läsa mycket.

  303. Men ibland tror jag att de måste
    förstå mer vad läsningen består av-

  304. -för att kunna fatta kloka beslut.

  305. En gång satt jag i ett samtal
    med en högstadieelev och en förälder-

  306. -i samband med att eleven skulle få
    Legimus. Jag brukar ha ett samtal då.

  307. De var helt inställda på att eleven
    skulle sitta med den tryckta boken-

  308. -eller texten på skärmen, och lyssna
    och följa med. Det är ju jättebra.

  309. Men ibland kan det också vara okej
    att bara lyssna. T.ex. när man reser.

  310. "Om du bara lyssnar, lär du dig
    några nya ord då?" frågade jag.

  311. "Nej", sa eleven.

  312. Vi pratar ju ofta om
    att man lär sig många fler ord-

  313. -när man läser böcker än när man ser
    på film eller när man bara pratar.

  314. Men han lär sig ju fler ord. Det är
    ju ett skriftspråk han lyssnar till.

  315. Risken är att elever och föräldrar
    inte uppfattar talboksläsning-

  316. -som riktig läsning
    om man inte uttrycker sig klokt.

  317. Många pedagoger, föräldrar och elever
    behöver även förstå-

  318. -att ordförståelsen
    är helt central för läsförståelsen.

  319. Om man inte kan läsa lika många
    böcker som klasskamraterna-

  320. -lär man sig färre ord. Då läser man
    ännu sämre än kompisarna.

  321. Då är de inlästa böckerna viktiga
    för att komma i kapp.

  322. Elever, föräldrar och personal
    behöver också förstå-

  323. -att om man är dyslektiker och har
    rätt till kompensatoriska hjälpmedel-

  324. -får man använda dem på gymnasiet,
    högskolan och universitetet också.

  325. Talböcker är inte nån fuskläsning som
    man bara får använda i grundskolan.

  326. Det behöver vi också förklara.

  327. Det tar tid att lära sig att läsa
    talböcker effektivt som student.

  328. En sak är att nöjesläsa talböcker.
    Men om man ska studera med talböcker-

  329. -behöver man ha kunskaper om hur man
    skaffar sig en studieteknik med dem.

  330. På vår skola har vi ibland lärare
    som jobbar med mindre elevgrupper-

  331. -som behöver extra stöd. Vissa lärare
    jobbar enskilt med elever.

  332. En del av den tiden-

  333. -ska gå till att lära sig att använda
    talböckerna på ett effektivt sätt.

  334. Eleverna måste få de verktyg som
    de behöver för att bli självständiga.

  335. Jag vet att det finns lärare
    som behöver få förklarat för sig-

  336. -att det är olämpligt att lästräna
    när man lär sig biologiläxan.

  337. Har man läs- och skrivsvårigheter-

  338. -behöver man tillgodogöra sig
    innehållet i boken.

  339. Annars är det kört med biologin.

  340. Eleven som hade läst "Draksvärdet"
    och ville ha en fortsättning-

  341. -läste den och gillade den. Sen ville
    han ha mer boktips. "Jaha, okej."

  342. Då plockade jag fram "Krigare utan
    minne" som också är av Niklas Krog-

  343. -och rent grafisk
    ser ganska likadan ut.

  344. Men den är knepigare och konstigare,
    men han lånade den.

  345. Sen tog det kanske nåt halvår
    och sen fick han en dyslexidiagnos.

  346. I samband med att han satt med mig
    i samtalet när han fick Legimus-

  347. -skulle vi ladda ner en bok.

  348. Han gillade inte "Krigare utan minne"
    men han ville ändå ha den, sa han.

  349. Så vi laddade ner den.

  350. Dagen därpå kom han glädjestrålande
    och sa att han hade läst 50 sidor.

  351. Sen förklarade han klockrent-

  352. -att för att kunna läsa texten
    måste han koncentrera sig så mycket-

  353. -att han glömde bort vad han hade
    läst. Han såg precis vad som hände.

  354. När han slapp koncentrera sig
    på avkodningen gillade han boken.

  355. Det var häftigt
    att han fattade det direkt.

  356. Jag har även försökt mig på
    att förklara för några elever-

  357. -att man faktiskt tränar avkodning
    hela livet.

  358. Eleverna kan minnas hur det var
    att ljuda ihop ord i ettan och tvåan.

  359. Sen lär man sig att känna igen orden.
    Då går det fortare att läsa.

  360. Men när man
    går på högstadiet eller gymnasiet-

  361. -räcker det inte med
    att känna igen de enkla orden.

  362. Man måste ju kunna känna igen
    alla möjliga ord.

  363. Då måste man läsa jättemycket för att
    man ska slippa traggla med orden.

  364. Avkodning tränar man hela livet.

  365. Summan av det här
    var den här tanken.

  366. För att förstå
    vad som är bra med läsningen-

  367. -räcker det inte att höra att läsning
    är bra och viktigt.

  368. Vi kanske även måste prata
    med äldre elever och föräldrar-

  369. -om avkodning, arbetsminne,
    ordförråd, skriftspråk och sånt.

  370. Jag tror det, men jag har inte
    riktigt funnit formen.

  371. Jag ska avsluta med lite tips
    för att hitta tillgängligt material.

  372. Ni lärare tror kanske att vi biblio-
    tekarier är bäst på skönlitteratur.

  373. Men vi är specialister på
    information. Vi är utbildade i det.

  374. Att matcha rätt information med rätt
    person. Det är vår yrkeskompetens.

  375. Det har varit knepigt
    för mig med Legimus.

  376. Böcker på svenska finns alltid.
    Allting finns i Legimus.

  377. Men engelska har inte funkat.

  378. Bara enstaka böcker i vårt engelska
    bestånd har funnits med i Legimus.

  379. Jag ringde och fick hjälp
    av en bibliotekarie på Legimus-

  380. -med att manipulera deras katalog.

  381. Jag gick in och letade efter
    bokförlaget Barrington Stoke.

  382. Ni som känner till svenska Argasso-

  383. -vet att många av deras böcker
    kommer från Barrington Stoke.

  384. Det är populära, relativt lättlästa
    ungdomsböcker av kända författare.

  385. Jag kollade vilka böcker
    som fanns i Legimus från sista åren-

  386. -och beställde dem till skolan. Man
    skulle alltså gå genom Legimus först.

  387. Jag har märkt upp
    de engelska böckerna med små lappar-

  388. -så att de går att hitta lättare.

  389. Jag försöker även ha med
    såna böcker när jag har bokprat-

  390. -så att de elever som använder
    Legimus också ska hitta böcker.

  391. Du nämnde Inläsningstjänst en del,
    Erik.

  392. Vi har det som kommunabonnemang
    i Stockholm.

  393. Det är viktigt för nyanlända elever.

  394. En inläst text är ju en tolkning.

  395. Det är lättare att förstå
    en uppläst text än att läsa den.

  396. Elever vars enda problem
    är att de inte kan språket-

  397. -får inte använda Legimus,
    men däremot Inläsningstjänst.

  398. Där finns även läromedel,
    och Nypon och Viljas utgivning.

  399. Hegas sa du också finns där. Jag tror
    att jag även har sett Argassoböcker.

  400. Nypon och Vilja finns, och de har
    även lättlästa böcker på engelska.

  401. Inte så många, men det finns
    både skönlitteratur och facktexter.

  402. Jag har ett reklamavsnitt. Den här
    studiedagen hölls även i fjol.

  403. Då blev jag tillsagd att göra reklam,
    så det kommer reklam strax.

  404. Det här är så underbart.
    Malala är jätteintressant.

  405. Längst till vänster
    är en tjock, rejäl biografi.

  406. Bredvid den är "Malala, ett liv", en
    ganska omfattande, lättläst biografi.

  407. Sen kommer "Fakta om Malala"-

  408. -som innehåller mindre text
    men som fortfarande är informativ.

  409. Och sist en jättevacker bilderbok
    med bilder i kollageteknik.

  410. Det finns många sätt
    att lära sig om henne.

  411. På min skola gör vi varje år-

  412. -ett arbete
    om Astrid Lindgren Memorial Award.

  413. Jag har varit så irriterad över
    avsaknaden av en bra Astrid-biografi-

  414. -för alla våra nyanlända elever.

  415. Det fanns ingen lättläst i handeln.

  416. Så jag fick hjälp av Annelie Drewsen
    och skrev en biografi.

  417. Det är det här som är
    reklamavsnittet. Den bör ni läsa.

  418. Den finns i Inläsningstjänst.

  419. Av bara farten
    blev den en om Alfred Nobel också.

  420. Astrid Lindgren finns på flera språk.
    Invandrarspråk och engelska.

  421. Alfred Nobel finns
    ännu så länge bara på svenska.

  422. Och sen nämnde du att 8 sidor och
    Kamratposten finns i Mediearkivet.

  423. För de små barnen
    och för de äldre barnen-

  424. -som har svårigheter att läsa-

  425. -är det svårt att hitta fakta.

  426. Man kan inte be en elev
    att söka information-

  427. -utan att ha kollat
    att det finns nåt bra att hitta.

  428. Ta hjälp av oss när ni ska göra nåt.

  429. Gör inte så att ni först frågar:
    "Vad vill du skriva om för djur?"-

  430. -och får till svar: "Spluttvingade
    knuttfågeln i Långtbortistan".

  431. Utan kolla först vilka djur
    det finns information om.

  432. Men...

  433. Det här stora arbetet
    vi gör om Alma-priset varje vår...

  434. Jag ska läsa en text för er, men här
    kommer bakgrunden till den först.

  435. Den är att läraren Eva-

  436. -en rutinerad lärare, ville jobba
    med Barbro Lindgren med sina elever.

  437. Hon hade fått Alma-priset året innan.
    Eleverna gick i tvåan.

  438. De läste förstås en massa texter
    av Barbro Lindgren och njöt av dem.

  439. Både dikter och bilderböcker. Men de
    skulle även läsa om Barbro Lindgren.

  440. Försök hitta
    en lättläst text om henne.

  441. Det görs inte så väl.
    Årskurs två och många sva-elever.

  442. Då gick jag in i Mediearkivet.

  443. Där fanns det en fin intervju
    från 8 sidor.

  444. Den tryckta 8 sidor är ju inte samma
    sak som det som ligger på webben.

  445. Det är den tryckta 8 sidor som man
    hittar i Mediearkivet. Andra texter.

  446. Det fanns en intervju med henne från
    8 sidor och en från Kamratposten.

  447. De här texterna var inte heller
    enkla, men Eva är en skicklig lärare.

  448. De läste texterna och läste dem igen
    högt och tillsammans.

  449. De läste ett stycke i taget
    och strök under det viktigaste.

  450. De ställde frågor till varandra
    om Barbro Lindgren.

  451. De jobbade nog med texterna
    i två veckor.

  452. Sen fick eleverna avsluta
    med att skriva egna faktatexter-

  453. -som publicerades på vår webbplats,
    Världens Alma, som nu ligger nere.

  454. Den funkar säkert om några dagar
    igen. Det var en Webbstjärneplats.

  455. Så här fint skrev en elev i tvåan:

  456. Så här bra kan det bli med lättläst
    material och en skicklig lärare:

  457. "Barbro Lindgren är en gammal tant.
    Hon har vitt hår och glasögon."

  458. "Hon har vunnit det finaste priset
    och hon är 77 år."

  459. "Hon fick Astrid Lindgrens pris,
    5 miljoner kronor."

  460. "Barbro Lindgren bor på Öland.
    Nu kan hon betala lånet på sitt hus."

  461. "Jag gillar Barbro Lindgrens böcker.
    Min favoritbok är 'Andrejs längtan'."

  462. "När Eva läste den fick jag tårar,
    men den slutar lyckligt."

  463. "Min favoritdikt heter
    'Det brinner tusen eldar'."

  464. "Många barn gillar Barbro Lindgrens
    böcker. Hon har skrivit mer än 100."

  465. Så var det slut för mig.
    Här är lite kontaktinformation.

  466. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolbibliotekarien och läsningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon berättar om samarbetet med lärare och annan personal för att eleverna ska få bra resultat. På skolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, är lättlästa och inlästa böcker centrala. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Invandrarelever, Lättläst, Lättlästa böcker, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Allt om talböcker och taltidningar

Helena Nordqvist på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om deras verksamhet och vad tillgänglig läsning är, om läsning på olika sätt och vilka hjälpmedel som myndigheten ger ut. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Eleven, talboken, skolan

En av skolans viktigaste uppgifter är demokrati, säger läraren Maria Samuelsson. Här berättar hon om hur hon arbetar med sina elever med läsnedsättning för att utveckla deras språk och språkförståelse så att de är rustade för samhället. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Vad är egentligen lättläst?

Erik Rågvik på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om vad som är lättläst. För att ringa in det börjar han med att beskriva vad som är svårläst för många människor och vad som en text ska innehålla för att vara lättläst. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Skolbibliotekarien och läsningen

Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon berättar om samarbetet med lärare och annan personal för att eleverna ska få bra resultat. På skolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, är lättlästa och inlästa böcker centrala. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om inkluderande läsundervisning

Jenny Edvardsson är gymnasielärare på ett yrkesgymnasium med enbart pojkar. Det är roligt men också en utmaning, säger hon. Här ger hon tips och idéer i olika undervisningssituationer med utgångspunkt i sin bok "Mötet med texten". Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.