Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?Dela
  1. Är målen skrivna
    för att de ska gå att nå-

  2. -eller är de ett sätt att tänka kring
    hållbarhet och få folk att samarbeta-

  3. -för att få ett nytt förhållningssätt
    till hållbarhetsfrågor?

  4. Jag är Sara Gustafsson, biträdande
    professor här på universitetet.

  5. Här har jag jobbat i 19 år.

  6. Anledningen till
    att jag blev forskare och jobbar här-

  7. -är mitt intresse
    för miljö- och hållbarhetsfrågor.

  8. Att jag blev kvar så länge
    är inte bara forskningens förtjänst.

  9. Jag undervisar och samverkar också
    med kommuner och andra aktörer.

  10. Den kombinationen gör
    att forskningen känns värdefull-

  11. -och det känns som att den gör nytta.

  12. Föreläsningen handlar om forskning
    som är ganska ny. Den är pågående.

  13. Den handlar om hur
    de 17 globala målen kan integreras-

  14. -på regional och lokal nivå.

  15. Därför valde jag titeln.
    Hur sjutton kan vi nå målen?

  16. Ämnet är väldigt aktuellt, och det
    händer mycket kring målen just nu.

  17. Hur många har hört talas om de här
    målen innan? De flesta? Vad bra.

  18. De är en del i Agenda 2030 som heter-

  19. -Transforming our world: the 2030
    Agenda for Sustainable Development.

  20. De bygger på initiativ
    som Agenda 21 och Millenniemålen.

  21. Skillnaden är
    att när man tog fram de här målen-

  22. -så hade man en mycket öppnare
    process. Man bjöd in fler aktörer.

  23. Det bygger på fem principer-

  24. -och man betonar vikten av samverkan,
    inte bara i en organisation-

  25. -utan mellan organisationer,
    mellan samhällsnivåer och globalt.

  26. Ett mantra när man tog fram de här
    17 målen var "leave no one behind".

  27. Alla ska få vara inkluderade
    och vara med.

  28. Det finns 17 mål. Vi har 169 delmål
    och 230 indikatorer.

  29. Här har vi alla delmålen
    i Target Finder.

  30. Och det är ju inte så lätt
    att hålla ordning på alla de här.

  31. Men det man pratade om
    när man tog fram det här är-

  32. -att den lokala nivån är viktig.
    Det är där agendan ska genomföras.

  33. Men agendan säger inte så mycket om
    hur man ska göra det här.

  34. Som ni vet så omfattar de här globala
    målen väldigt många olika områden.

  35. Det handlar om allt
    från ingen fattigdom till jämlikhet-

  36. -och inga klimatförändringar.

  37. Det pratas mycket
    på olika samhällsnivåer om målen.

  38. Den här bilden tog jag
    på en forskningskonferens i New York.

  39. Det var forskningspresentationer,
    men det var också andra ledare med.

  40. Känner ni igen honom till vänster?

  41. Norges kronprins.

  42. Nya Zeelands premiärminister,
    Costa Ricas president-

  43. -och FN:s biträdande general-
    sekreterare hade presentationer.

  44. Så det pratas mycket om dem
    på olika nivåer.

  45. Och det finns ambassadörer för målen.

  46. Kändisambassadörer har tagit ansvar
    för en del av de här målen.

  47. Det är viktigt att komma ihåg att vi
    har 17 mål. Det är 17 olika områden.

  48. De går mycket in i varandra. Det är
    svårt att hantera ett mål i taget.

  49. Det är så den är framskriven också.
    Man ska jobba på tvärsen med det här.

  50. På engelska heter målen
    Sustainable Development Goals-

  51. -och på svenska Globala målen.
    Jag sökte på nätet.

  52. På Sustainable Development Goals
    fick jag 184 miljoner träffar.

  53. Söker man på svenska
    får man 7,4 miljoner träffar.

  54. Så det pratas
    och skrivs mycket om det-

  55. -men vad görs det
    i förhållande till de här målen?

  56. Kan de bidra till hållbar utveckling-

  57. -eller blir det ett sätt att prata om
    det utan att behöva göra nånting?

  58. Och hur skiljer sig det här
    från tidigare initiativ?

  59. Jag tänkte ta ett exempel
    på de här målen.

  60. Mål 4: god utbildning för alla.

  61. Det handlar om att se till
    att alla får en bra utbildning.

  62. Ett delmål där är att se till att
    alla unga kan läsa, skriva och räkna-

  63. -och att en väsentlig del
    av alla vuxna också kan det.

  64. Det finns en massa delmål. Man kan
    läsa om dem i den här och på nätet.

  65. Men genom att jobba med det här målet
    så har ju det bäring på fattigdom-

  66. -jämlikhet, klimatförändringar...
    Utbildning hänger ihop med det andra.

  67. Så det är svårt att separera ett mål
    från de andra när man jobbar med dem.

  68. Sverige vill vara ett föregångsland-

  69. -när det gäller
    implementeringen av målen.

  70. Det finns olika stöd på nationell
    nivå för att jobba med målen.

  71. Det finns till exempel en delegation
    för Agenda 2030.

  72. Det man säger
    på den nationella nivån är-

  73. -att det är viktigt
    att arbetet sker på lokal nivå-

  74. -utifrån de förutsättningar
    som finns där.

  75. Så det sker på väldigt olika sätt i
    de olika kommunerna och regionerna.

  76. Vi gjorde en intervjuundersökning
    i våras-

  77. -och pratade med
    ett antal kommuner och regioner.

  78. Hur tänker de kring målen? Vad ser de
    för möjligheter och utmaningar?

  79. De sa: "Vi ser det här som ett stöd,
    ett ramverk. Vi får ett nytt sätt"-

  80. -"att prata kring hållbar
    utveckling, inte bara i Sverige."

  81. "Vi finns i ett större sammanhang.
    Man får ett helhetsperspektiv."

  82. "Och med de här bilderna är det lätt
    att prata om hållbar utveckling."

  83. Visste ni
    att en svensk designade de här?

  84. De syns ju lite överallt nu,
    på alla möjliga ställen.

  85. Och man får ett gemensamt språk
    att prata kring frågorna.

  86. Det finns ett gemensamt språk.
    Alla jobbar med de här frågorna.

  87. När vi frågade "Vad ser ni
    för utmaningar med det här?" sa de:

  88. "Kommunerna och även regionerna
    är formerade lite grann i stuprör."

  89. Olika förvaltningar
    jobbar med olika frågor.

  90. Målen ska man jobba på tvärsen med-

  91. -och det passar inte den svenska
    kommun- och regionorganisationen.

  92. "Det blir svårt att koppla frågorna
    till kärnverksamheten."

  93. "Hur ska vi kunna mäta det här och
    konkretisera målen på lokal nivå?"

  94. Det är viktigt att komma ihåg-

  95. -att de här intervjuerna
    gjorde vi i våras.

  96. Då hade målen funnits i 2 år, och man
    hade inte hunnit göra så mycket än.

  97. Om vi skulle ställa frågorna i dag
    kanske de skulle svara annorlunda.

  98. Men det finns redan en massa
    hållbarhetsarbete i kommunerna.

  99. Det görs en massa saker på skolorna
    i olika verksamheter.

  100. Jag har forskat om kommuner, hållbar
    utveckling och miljöfrågor i 19 år-

  101. -och pratar ofta med kommuner.

  102. När jag frågar dem "Vad gör ni?"
    säger de ibland-

  103. -att de har en välfärdsrapport
    eller välfärdsbokslut-

  104. -eller att de har
    en hållbarhetsredovisning.

  105. Men vad gör en kommun som inte är
    kopplat till hållbar utveckling?

  106. Det här är saker som kommuner
    enligt kommunallagen har ansvar för-

  107. -och allt en kommun gör har ju
    koppling till hållbar utveckling.

  108. Man kanske inte har ramat in det
    utifrån det här perspektivet-

  109. -men man gör mycket.

  110. Då kan man också fundera kring:
    Hur ska man ta sig an de här målen-

  111. -när man redan gör mycket
    som kopplar upp mot de här målen?

  112. Blir det ett ramverk,
    eller blir det nåt nytt?

  113. Vi var ute i en region
    för två år sen.

  114. Vi funderade kring: Vad gör ni redan
    som är kopplat mot målen?

  115. Den här övningen gör många i början.
    Man inventerar.

  116. "Vad har vi redan?
    Hur ser det ut utifrån målen?"

  117. Tio personer som hade strategiska
    funktioner i organisationen-

  118. -fick var och en fundera över:
    Vad gör vi som kopplar till målen?

  119. Det blev ganska många lappar.
    Man gjorde ganska mycket.

  120. Sen funderar man:
    Vad ligger bakom de här lapparna?

  121. Att man gör en massa saker
    är ju tydligt, men vad gör man?

  122. Och hur kan man koppla ihop det?
    Och ska man koppla ihop det?

  123. Det som är intressant är
    att vi har kommunalt självstyre.

  124. Kommunerna kan i stor utsträckning
    bestämma själva-

  125. -hur de vill organisera sitt arbete.

  126. De måste uppfylla
    det som står i lagstiftningen-

  127. -men de kan bestämma mycket själva
    vad de vill göra utifrån det-

  128. -och vilken ambition
    man vill ha på arbetet.

  129. Att jobba med de här globala målen är
    inte lagstadgat. Det är frivilligt.

  130. Då blir det intressant att se
    hur man tolkar det här-

  131. -och hur man jobbar med det.

  132. Parallellt med inventeringar-

  133. -så är det vanligt att gå ut
    och kommunicera och förankra arbetet-

  134. -innan man kan göra nåt.

  135. Och det är nånting som pågår väldigt
    mycket nu, inte bara i Sverige.

  136. Den här bilden tog jag
    på Times Square för nån månad sen.

  137. Här ser ni de globala målen
    på en av de stora ljusskyltarna.

  138. Att flagga upp de här bilderna
    på olika ställen är väldigt vanligt.

  139. Det gör man i Sverige också,
    till exempel på affischer på staden.

  140. Många har gjort
    informationsbroschyrer och filmer.

  141. Både lite mer komiska filmer och lite
    mer informationsinriktade filmer.

  142. Nån kommun gjorde ett Luciatåg
    med temat Agenda 2030.

  143. Så det finns olika sätt att förankra
    detta och jobba med de här frågorna-

  144. -för att folk ska få kännedom om dem.

  145. Men hur går man då
    från ord till handling?

  146. Det är ju en jättestor utmaning.
    Särskilt när det ska gå på tvärsen-

  147. -och man ska ha ett integrerat
    angreppssätt. Där kommer vi in.

  148. Vår forskning är så ny att jag inte
    har några tydliga resultat-

  149. -men ni kan få en uppfattning
    om komplexiteten.

  150. Så vem gör vad när och hur i det här?

  151. Vi har ju en massa olika aktörer
    utifrån ett regionalt perspektiv-

  152. -till exempel olika kommuner
    och ideella föreningar.

  153. Vi har regionen, olika företag,
    universitetet och Länsstyrelsen.

  154. Och många har fokus på det här nu.

  155. Så låtsas att kommunen jobbar
    med de här målen. Eller kommunerna.

  156. Regionen kanske jobbar
    på det här sättet.

  157. Ideella föreningar, universitetet,
    företag och Länsstyrelsen.

  158. Det blir en massa jobb och många
    som gör mycket kopplat till målen.

  159. Och det här är inte alltid samordnat.

  160. Så det vi funderar över nu är
    hur man kan få arbetet för målen-

  161. -att bli mer samordnat. Alla kanske
    inte ska springa på alla bollar.

  162. "Okej, de här jobbar också
    med de här frågorna."

  163. "Vi kan samordna oss
    och få ett mer effektivt arbete."

  164. Det är också nåt
    vi jobbar ganska mycket med nu:

  165. Att fundera kring effektivitet
    och verkningsfullhet.

  166. Vi ser effektivitet
    som att göra rätt saker...

  167. Nej. Vi ser effektivitet
    som att göra saker rätt-

  168. -och verkningsfullhet
    som att göra rätt saker.

  169. Vi vill helst att man gör både och.

  170. Man skulle kunna jobba med mål som är
    helt fel, men man kan ändå nå dem.

  171. Man behöver kanske samordna sig
    med andra-

  172. -för att förstå
    vad det är som är rätt saker.

  173. Men att gå från ord till handling
    är inte enkelt.

  174. Många trevar sig fram. "Vad ska vi
    göra? Vilka mål ska vi jobba med?"

  175. "Hur ska vi ta det här framåt
    i vår verksamhet? Gör vi det här"-

  176. -"för att vi förväntas göra det
    eller för att bidra till förändring?"

  177. Som jag sa i början
    av den här presentationen-

  178. -så kan man inte jobba själv.
    Det är viktigt med samverkan.

  179. I agendan pratar de ju mycket om
    "leave no one behind".

  180. Alla organisationer
    finns ju i ett sammanhang.

  181. Offentlig organisation är i mitten,
    då jag tittar på det i min forskning.

  182. Vad kan man göra
    inom sin egen lilla sfär?

  183. Vad har man makt att göra i sin egen
    sfär? Vad kan man bestämma över?

  184. Om man går steget ut till samhället-

  185. -hur kan man påverka andra genom
    till exempel policyer och strategier?

  186. Och hur kan man bli påverkad av andra
    i det här?

  187. Sen sträcker man sig ut
    till en större omvärld.

  188. "Tillsammans med andra
    kan vi påverka omvärlden"-

  189. -"till en mer positiv utveckling."

  190. Det här brukar vi kalla för
    att ha en bred systemsyn.

  191. Förstår man att man är en del
    i ett större sammanhang-

  192. -så är det lättare
    att samarbeta med andra.

  193. Då kan det också vara enklare att få
    till en bra verksamhet rent internt.

  194. Så samverkan är viktigt i det här.

  195. Hållbar utveckling
    kräver global samverkan-

  196. -och samverkan
    med framtida generationer.

  197. Det kanske också är lite lurigt.
    Vad vill de ha? Vad behöver de ha?

  198. Men det är nåt som är viktigt. Vårt
    hållbarhetsarbete slutar inte 2030.

  199. Så om jag går tillbaks
    till frågan vi hade från början:

  200. Hur sjutton ska vi nå de globala
    målen för hållbar utveckling?

  201. Jag har inte gett er svaret än.

  202. Det enklaste svaret skulle vara
    att säga att om vi samarbetar-

  203. -då kanske vi kan nå de här målen.

  204. Om jag tar på mig forskarglasögonen
    så är samverkan viktigt-

  205. -men man behöver också reflektera
    över om de här målen går att nå.

  206. Är de skrivna
    för att de ska gå att nå-

  207. -eller är de ett sätt att tänka kring
    hållbarhet och få folk att samarbeta-

  208. -för att få ett nytt förhållningssätt
    till hållbarhetsfrågor?

  209. Och hur man kan integrera det här
    i sin organisation-

  210. -och hur man kan tänka
    kring de här frågorna globalt.

  211. Så forskningen är ju
    långt ifrån färdig.

  212. Vi har precis börjat forska kring
    de här frågorna i min forskargrupp.

  213. Vi hoppas ju hitta ett bättre svar på
    "huret". "Huret" är ju det viktiga.

  214. Så om några år hoppas vi kunna ha
    ett tydligare svar.

  215. Men fortsätt att fundera kring hur.
    Hur kan man göra på skolan?

  216. Hur kan man göra i företag?

  217. Så hur sjutton ska vi nå
    de globala målen? Det är frågan.

  218. Tack.

  219. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Textil

Att tillverka kläder och textil påverkar klimatet och tär på jordens resurser. Processen släpper ut koldioxid, mikroplaster och kemikalier, och kräver mängder av vatten. Kjell Eriksson möter Maria Elander på IVL Svenska miljöinstitutet, som berättar om ett projekt med att återvinna textil. Han besöker också Nina Adler på Myrorna och pratar datummärkning på kläder i garderoben. Avslutningsvis tar sig Staffan Lindberg, känd som koldioxidbantaren, an den svåra uppgiften att rädda jorden på 60 sekunder.