Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Ett smart uppkopplat samhälleDela
  1. Tekniken har gått så fort
    att lagarna inte hinner med.

  2. Man måste vända på stenarna-

  3. -för att kunna lyckas med
    en sån utveckling, om det är målet.

  4. Jätteroligt att se
    så många nya ansikten här.

  5. Och tack för att jag får komma
    och prata för er.

  6. Jag heter Malin Granath
    och är lektor i informatik.

  7. De flesta av er har nog inte
    jättekoll på vad informatik är.

  8. Nej. Det är
    ett samhällsvetenskapligt ämne-

  9. -där vi tittar på it-tillämpningar,
    hur it-system designas och brukas-

  10. -och effekterna för individer,
    verksamheter och samhället.

  11. I dag kommer jag att prata mer
    utifrån ett samhällsperspektiv.

  12. Titeln på föreläsningen, "Ett
    uppkopplat samhälle" har jag satt-

  13. -för att jag disputerade för två sen
    på ämnet "Smarta städer".

  14. Jag tänkte att vi ska uppehålla oss
    kring just det.

  15. Men när jag har satt en sån här titel
    tänker jag på en massa frågor.

  16. Vad är ett smart, uppkopplat
    samhälle?

  17. Finns det smarta,
    uppkopplade samhällen?

  18. Hur vet vi att ett samhälle är smart?

  19. För vem är det smart?

  20. Vilket samhälle vill inte vara smart?

  21. Finns det dumma,
    nedkopplade samhällen?

  22. Vad är det då som är så smart
    med det smarta samhällena?

  23. Är det medborgarna
    som bor och verkar i samhället-

  24. -eller är det kanske teknik, it?

  25. Vi ska ägna en stund
    åt att fördjupa oss i-

  26. -vad "smart"
    och "uppkopplat samhälle" är.

  27. Tre exempel. Har nån här varit
    i nån av de här städerna?

  28. Det var många i förra gruppen också.

  29. Då får jag väl säga grattis till er,
    för ni har varit en topprankad stad-

  30. -bland smarta städer. Ni kände säkert
    direkt att ni var i en smart stad.

  31. Eller inte. Vad är det nu som är
    så smart i London till exempel?

  32. Om ni har åkt tunnelbana i London
    så är det gratis wifi till exempel.

  33. Man har så kallade
    intelligenta trafikledningssystem.

  34. Man har kameror så att man
    kan övervaka trafikflöden-

  35. -se trafikstockningar
    och leda om trafiken.

  36. I London har man också jobbat
    jättemycket med öppna data.

  37. Man tillgängliggör offentlig data-

  38. -för verksamheter att nyttja den
    och komma på nya tjänster-

  39. -eller förbättra saker för samhället.

  40. Och om man har varit i San Francisco?

  41. Då har ni varit i den grönaste staden
    i Nordamerika.

  42. Inte bara i form av parker-

  43. -utan att man har jobbat
    med sina energiledningssystem.

  44. Man har skapat
    mer intelligenta system-

  45. -för sophantering och cykeluthyrning.

  46. Transportledning också,
    att man ska kunna göra gröna val.

  47. Det är olika exempel på
    hur man har jobbat med det här.

  48. Man jobbar mycket med att bli
    koldioxidneutral förstås.

  49. Och Barcelona, då? De flesta vet ju
    att det är en ganska stor turistort.

  50. Ni kanske har varit där på semester?

  51. Det är också ett industriellt nav
    i Spanien.

  52. Så att Barcelona stad har jobbat
    mycket med offentliga system-

  53. -för att underlätta för medborgare
    att bo, verka och transportera sig.

  54. Man kan planera sin rutt
    innan man kommer till staden.

  55. De har jobbat
    med administrativa system-

  56. -för att underlätta om man vill
    starta en verksamhet t.ex.

  57. Det är ett system-

  58. -för att underlätta för olika typer
    av medborgare och verksamheter.

  59. Det var tre exempel på smarta städer
    och de ligger också i topp.

  60. Men vad är det här för nåt?

  61. De hade vissa saker gemensamt,
    men också skillnader.

  62. Så hur kan vi sammanfatta det här?

  63. Inom forskningsfältet
    finns två ytterligheter-

  64. -i hur man ser på smarta städer.

  65. Den ena är den här,
    där man definierar en smart stad-

  66. -utifrån fyra aspekter.

  67. En stad är smart när man investerar
    i både i humankapital-

  68. -och traditionell
    och modern infrastruktur.

  69. Att vi vill investera i människor.
    Vi vill attrahera folk att komma hit-

  70. -som turister,
    men även att bo och verka i städerna.

  71. Man vill locka till sig boende.

  72. Och man vill också ha
    vissa kompetenser till sin stad-

  73. -att fortsätta vara ett industrinav.

  74. Men det handlar också om att
    investera i vägsystem och transport-

  75. -såväl som it-infrastruktur.

  76. Att man ska kunna göra
    lite enkla val t.ex.

  77. Men investeringarna
    ska leda till nåt också.

  78. Helst ska de leda
    till ekonomisk tillväxt.

  79. Men vi får inte glömma att vi boende
    ska få ut nåt av kvalitet, mervärde-

  80. -i städerna. Så livskvalitet är ett
    viktigt begrepp inom smarta städer.

  81. Men våra naturresurser måste vi
    tillvarata på bästa möjliga sätt.

  82. Och det ligger i det här tänket
    att ta hand om dem på ett bra sätt.

  83. Och det fjärde benet handlar om
    hur vi styr de här sakerna.

  84. Hur vill vi att våra
    samhällen ska utvecklas?

  85. Vi vill att ni ska vara engagerade
    och vara med i beslutsfattningen-

  86. -och delta i den här utvecklingen.

  87. Man har en styrmodell
    som bygger på en deltagande princip.

  88. Det finns medborgardialoger
    och man kan engagera sig om man vill.

  89. Det var ena sidan.
    Ni känner igen mycket.

  90. Det är ett hållbarhetstänk här bakom.
    Det har ni säkert redan pratat om.

  91. Den andra ytterligheten, då?
    Den är väldigt teknisk.

  92. Man säger att den smarta staden
    består av "everywheres".

  93. Det finns teknik överallt.

  94. Och den här ska vara inbyggd
    i vår fysiska infrastruktur.

  95. Vi skulle kunna bygga in sensorer
    i vägarna, i våra lägenheter och hus-

  96. -för att känna av saker och
    få in statistik på hur vi rör oss.

  97. Det kan vara övervakningskameror
    för att se hur flöden går.

  98. Eller annan teknik och
    trådlösa nätverk som gör det möjligt.

  99. Det handlar också om att använda
    mobiler för att samla in data-

  100. -så att vi kan få in data
    på hur ni rör er.

  101. Och det kan man redan göra.
    Vi kan göra det-

  102. -men man har inte gjort det
    i vissa syften-

  103. -för det finns fortfarande hinder
    för det.

  104. Men får vi in den här datan
    får vi bättre beslutsunderlag-

  105. -för att utveckla vägsystem
    och energisystem. Eller hur?

  106. Så det är en god tanke.
    Realdata in, vi fattar bättre beslut.

  107. Tekniken ska hjälpa till att övervaka
    och reglera flöden och processer.

  108. Det är ett tekniskt fokus,
    men det ligger mycket i det.

  109. Så här kan det smarta vara tekniken
    som hjälper oss med bra lösningar

  110. Ett sätt att visa det här är modellen
    jag har tagit från en SOU-rapport.

  111. Jag vet att det är svårt att se-

  112. -men poängen är att visa
    att det behövs olika lager-

  113. -för att realisera lösningarna, ur
    ett stats- eller samhällsperspektiv.

  114. Vi behöver en hård infrastruktur.

  115. Vi måste ha alla 3G, 4G och 5G-

  116. -eller fiber. Det är en förutsättning
    att det finns på plats.

  117. I vårt samhälle
    är inte det en så stor utmaning-

  118. -beroende på var vi bor, om vi bor
    på landsbygden eller i staden.

  119. Vi är relativt uppkopplade.

  120. Den mjuka infrastrukturen-

  121. -handlar om nya affärsmodeller
    för att realisera det här-

  122. -eller lösningar för att identifiera
    oss när vi gör saker elektroniskt.

  123. Och det finns det ju redan i dag.
    Men det kanske behövs it-plattformar-

  124. -för att hantera det här.

  125. Det har London gjort t.ex. för hur
    de distribuerar ut öppna data.

  126. Det är en mängd olika saker,
    men i slutändan-

  127. -handlar det om vilka tjänster
    och verksamheter som finns.

  128. Och vilka verksamheter
    ska vi utveckla och effektivisera?

  129. Vi ska effektivisera det vi har
    och nyttja det bättre.

  130. Tekniken kan hjälpa till
    att göra det.

  131. Det finns också en tanke i det här-

  132. -att vi ska kunna nyttja data
    i flera olika led.

  133. Varför ska vi lämna in information
    i olika kanaler?

  134. Varför inte ha en kanal in
    och nyttja datan i flera led?

  135. Det är ju effektivt att verksamheter
    kan nyttja data i olika sammanhang.

  136. Det bygger på att vi har integrerade
    system som vi sammankopplar.

  137. Där är vi inte riktigt än.
    Det kan handla om andra hinder-

  138. -än de tekniska.
    Ibland är det tekniska hinder.

  139. Man var är vi i dag?
    Vi är ju uppkopplade. Eller hur?

  140. Ni är nog uppkopplade dagligen,
    via sociala kanaler.

  141. Vi är sociala på nätet, vi handlar,
    vi söker och utbyter information.

  142. Och vi kommunicerar ju.
    Vi samverkar via nätet.

  143. Massor av olika system för det här
    förstås. Så uppkopplade är vi väl?

  144. Att vi är så uppkopplade
    ställer krav och på offentlig sektor-

  145. -och verksamheter
    att möta det här behovet.

  146. Inom den sektorn pratar man ju mycket
    i dag om smarta lösningar för saker.

  147. I betydelsen av
    de sammankopplade systemen förstås.

  148. Men vad vi ser är specifika lösningar
    för olika delar.

  149. Tanken är ju att de ska ha
    ett holistiskt perspektiv-

  150. -och inte vara uppdelade
    i energisystem för sig-

  151. -transportsystem för sig,
    vården och så vidare.

  152. Det offentliga perspektivet
    är att effektivisera-

  153. -också den interna administrationen
    genom de här tjänsterna-

  154. -som finns i ett samhälle.

  155. En parallell trend är att vi
    pratar allt mer om de här sakerna.

  156. Det pratas AI,
    automatisering, robotisering-

  157. -"Internet of Things"
    och "machine learning".

  158. Och det kommer att mata in
    i den här typen av utveckling.

  159. Förra veckan var jag
    och pratade på KTH om robotar.

  160. Sociala robotar i vården.

  161. Hur kan man använda robotar
    i vården framöver-

  162. -och frigöra resurser till annat?

  163. Internet of Things
    kanske är verklighet hemma.

  164. Att man kopplar olika system i hemmet
    i ett hemsystem, som på bilden.

  165. Så att vi kan göra saker via paddan
    eller telefonen i allra högsta grad.

  166. Men det är inte
    ur ett samhällsperspektiv riktigt än.

  167. Men frågan är hur det kommer
    att påverka utvecklingen-

  168. -på ett större plan.

  169. Vad är offentlig sektors roll
    och ansvar i sammanhanget-

  170. -i den här typen av utveckling?

  171. Jag har ett exempel
    om självkörande bilar.

  172. Det är en het trend nu
    att prata om självkörande bilar.

  173. Senast i helgen var det ett inslag
    på Kunskapskanalen-

  174. -om...digitaliseringen i stort,
    men bland annat självkörande bilar-

  175. -och forskningen i USA kring det här.

  176. Och...det är ett intressant exempel-

  177. -ur ett samhällsperspektiv och
    tekniskt perspektiv. Och individen.

  178. Det är ett enormt fokus inom kommuner
    i dag att tänka framåt kring det här.

  179. Ponera nu
    att vi ska ha självkörande bilar...

  180. Vi har projekt där man testar såna.
    I Kista har man en självkörande buss.

  181. Linköping är på gång
    med en självkörande buss.

  182. För att testa hur det funkar
    i verkliga situationer.

  183. Men det är på projektnivå. Hela
    bilflottan är ju inte självkörande.

  184. Och tekniskt jobbar man på det
    fortfarande. Det finns utmaningar.

  185. Tekniken är inte som vi människor.
    Den kan inte förutse allting-

  186. -utan det är fortfarande saker
    som programmeras in.

  187. Så man jobbar ju jättemycket.
    Både Volvo och Scania-

  188. -jobbar med sina lastbilar,
    med självkörande.

  189. Så att vi är på väg.
    En del bilar är lite automatiserade.

  190. Det kan känna av vissa saker.
    Det är grader i det här.

  191. Det har inte skett nåt radikalt.
    Men vad gör att vi inte-

  192. -tar klivet?
    Det finns en del hinder fortfarande.

  193. Och det är sånt som vi är
    intresserade av ur mitt perspektiv.

  194. Och hindren för att vi ska
    få en självkörande bilflotta-

  195. -ligger på olika plan.
    Det tekniska planet-

  196. -att vi inte har
    de tekniska lösningarna än.

  197. Det krävs en infrastruktur i botten
    och att it-systemen-

  198. -samspelar med varandra.

  199. Det finns organisatoriska hinder.

  200. Här finns en marknad där många
    intressenter är intresserade-

  201. -av att driva utvecklingen.

  202. En hel bilindustri väntar.

  203. Och vi kanske inte äger våra bilar
    i framtiden-

  204. -utan köper den som en service.

  205. Då får man ställa om
    sin affärsmodell.

  206. I dag har det blivit allt vanligare
    att leasa bilar.

  207. Det kan vara ett försteg till att vi
    sen köper bilen som en tjänst.

  208. Åtminstone är det så man pratar
    retoriskt kring det här.

  209. Så får vi se.
    Men det kan finnas juridiska hinder.

  210. Lagar och regler
    måste samspela med utvecklingen.

  211. Tekniken har gått så fort
    att lagarna inte hinner med.

  212. Man måste vända på stenarna-

  213. -för att kunna lyckas med
    en sån utveckling, om det är målet.

  214. Men ponera att vi på sikt
    får självkörande bilar här.

  215. Då kan det ta tag
    i en hållbarhetsfråga.

  216. Att vi tar tag i de ekologiska målen.

  217. Att få ner våra miljöutsläpp-

  218. -och inte nyttjar bilen
    i den utsträckning vi gör i dag.

  219. Så diskuterar man åtminstone.
    Och vi frigör yta i städerna.

  220. Om vi inte behöver ha bilen behöver
    den inte stå parkerad hos oss.

  221. Den kan stå utanför stan
    och kommer när vi behöver den.

  222. Det innebär att vi frigör yta
    till att göra annat.

  223. Så diskuterar man också.
    Det är väl en bra utveckling?

  224. Att vi får mer parker
    eller mer sociala ytor.

  225. Så diskuterar man. Det skulle få
    konsekvenser för samhällsplanering.

  226. Man måste tänka i andra banor
    och ställa om transportsystemet.

  227. Om vi samtidigt bygger in it-system
    i saker i högre grad-

  228. -skapar vi också osäkerheter förstås.
    Hackningsbara system.

  229. De ska kunna kommunicera.
    Vad händer om de ligger nere?

  230. Så utvecklingen är intressant
    då den väcker många frågor-

  231. -också hos mig som individ.
    Vad gillar jag?

  232. Det måste vara funktionellt.
    För andra är det mer än en funktion.

  233. Ur samhällsperspektiv ser man
    andra nyttor än som individ ibland.

  234. Och när ska den ena ha prioritet
    och den andra få stå tillbaka?

  235. Så vad gör vi forskare i det här
    området och inom informatiken?

  236. Vi försöker studera, hänga med-

  237. -och följa
    den här typen av utveckling-

  238. -för att dokumentera och analysera
    vad det är som händer-

  239. -ur olika perspektiv. Det är styrkan
    i det samhällsvetenskapliga.

  240. Vi har inte bara teknikperspektiv.
    Det var i tillämpning i...

  241. Vilka konsekvenser får användningen
    för individer, verksamheter-

  242. -och samhället i stort?
    Att se de olika perspektiven-

  243. -bidrar till en mer bredare bild
    av varför det ibland funkar-

  244. -och ibland inte.

  245. Om vi nu vet det här,
    hur designar vi bra it-system?

  246. Vi ifrågasätter ibland
    utifrån de här perspektiven.

  247. Ur den här verksamhetens perspektiv
    blir det en bra output.

  248. Men för verksamheter
    som byggde på den-

  249. -kan det hända andra saker
    och hur tänker vi kring sånt?

  250. Så vi försöker belysa det här utifrån
    individnytta och samhällsnytta.

  251. Men vi utvecklar också koncept
    som "smarta städer".

  252. Man ägnat jättemycket tid
    åt att definiera det.

  253. Vi är fortfarande inte överens.

  254. Vi utvecklar modeller
    och riktlinjer för praktiker.

  255. Hur man jobbar med utvecklingen
    och vad man bör tänka på.

  256. Och vi kommunicerar naturligtvis
    jättemycket också.

  257. Vi kommunicerar till er till exempel.

  258. Men vi kommunicerar våra resultat
    också i undervisning.

  259. Vi tillämpar och omsätter det
    i undervisning.

  260. Men vi skriver också vetenskapliga
    artiklar och böcker på temat.

  261. Kanske mer för att kommunicera
    med andra forskarsamhällen.

  262. Så vad kan vi dra för slutsatser
    om den här utvecklingen?

  263. Vad vet vi om uppkopplade samhällen?

  264. En sak är att det involverar många
    aktörer med många intressen och mål.

  265. Ibland blir det målkonflikter
    mellan dem.

  266. Så här är utmaningen
    att få folk att se målen-

  267. -och hantera konflikterna
    som kan uppstå.

  268. Det är en utveckling
    som fokuserar på samhällsutmaningar.

  269. Jag vill förmedla att man försöker
    ta hållbarhetsfrågorna-

  270. -och göra nåt bra av dem.

  271. Skapa mer fokus
    på hållbara samhällen-

  272. -än bara smarta
    och uppkopplade samhällen.

  273. Det är en utveckling som kräver
    en holistisk syn på samhälle-

  274. -både då ur individ-
    och verksamhetsperspektiv.

  275. Att man försöker se de olika
    verksamheterna som finns i städerna.

  276. Målsättningen är ju en bättre service
    till oss-

  277. -som lever i städerna.

  278. Vi ska också effektivisera
    administrativa verksamheter.

  279. Det finns en hög tilltro till att
    digitaliseringen bidrar till det.

  280. Men det är viktigt att vi involveras.
    I hela smarta staden-diskussionen-

  281. -ligger det som en linje som går
    igenom och som är väldigt viktig.

  282. Att vi involverar de användare
    av olika slag som berörs.

  283. Om vi har robotar i vården
    måste de som jobbar där-

  284. -och de som är mottagare
    av servicen också få säga sitt.

  285. Så kan vi säga nåt om framtiden?

  286. Digitalisering
    pratas det ju jättemycket om i dag.

  287. Och den är här för att stanna.

  288. Och vi vet att det här kommer
    att påverka oss på olika nivåer.

  289. Det är viktigt att forskningen
    finns med ur olika perspektiv.

  290. Olika forskargrupper
    tittar på olika saker.

  291. Och alla perspektiven bidrar till
    mer kunskap om den här utvecklingen.

  292. Vissa fokuserar mer på statsvetenskap
    eller samhällsplanerarperspektiv-

  293. -och andra kommer
    med tekniska perspektiv.

  294. Men i helheten behövs det.
    Vi behöver förstå den här kunskapen-

  295. -och se alla perspektiv. Jag tycker
    att det är oerhört viktigt-

  296. -att reflektera och problematisera.
    Vad händer om vi ska ha det här?

  297. Utvecklar vi integrerade system
    i den fysiska infrastrukturen-

  298. -vill man ju ha tänkt igenom
    vad det kan få för konsekvenser.

  299. Det viktigaste forskningen kan bidra
    med är problematiserandet av det här.

  300. Jag tänkte stanna där
    och tacka för er uppmärksamhet.

  301. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett smart uppkopplat samhälle

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Digitalisering, IT, Informationssamhället, Informationsteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Merle Oberon - Hollywoodfasaden som rämnade

Om man var Hollywoodstjärna på 1930- och 1940-talet var det av stor betydelse vilken bakgrund man hade. Merle Oberon var en mytomspunnen kvinnlig skådespelare som sades komma från Tasmanien. Men vilken bakgrund hade Merle Oberons egentligen och vad spelade det för roll var hon kom ifrån? Hör Anna Charlotta Gunnarson och David Silva nysta i historien om Indiens Greta Garbo, som dolde sin härkomst livet igenom.