Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Nanomaterial för behandling av cancerDela
  1. Nanomaterial uppvisar
    nya, intressanta egenskaper-

  2. -som vi kan använda
    i olika tillämpningar.

  3. Jag är intresserad av att använda det
    här för biomedicinska tillämpningar.

  4. Jag heter Daniel Aili, biträdande
    professor i molekylär fysik-

  5. -här på Linköpings universitet.
    Jag tänkte berätta för er om-

  6. -hur man kan använda nanomaterial för
    diagnostik och behandling av cancer.

  7. Men först tänkte jag säga några ord
    om hur jag blev forskare.

  8. Precis som alla andra barn-

  9. -så var jag väldigt nyfiken och
    frågvis, och ställde mycket frågor.

  10. Jag växte upp i en miljö
    där man fick ställa frågor.

  11. Det tror jag
    är jätteviktigt för alla barn.

  12. Jag fortsatte ställa frågor så klart,
    och...

  13. ...jag läste gymnasiet i Södertälje.
    Naturvetenskapligt program.

  14. Jag fortsatte ställa frågor. Jag
    fick kanske inte alltid bra svar-

  15. -men det gjorde ju
    att man blev inspirerad-

  16. -att söka kunskap själv.

  17. Därför
    sökte jag vidare till universitet.

  18. Jag läste här i Linköping ett program
    som heter Teknisk biologi-

  19. -som är en civilingenjörsutbildning.

  20. När jag var klar med det så var jag
    nyfiken på att veta mer om forskning-

  21. -och lära mig själv att forska,
    så jag sökte och blev antagen-

  22. -till en doktorandutbildning
    här i Linköping.

  23. Och på den vägen fortsatte det.
    Jag har fortsatt ställa frågor.

  24. Ibland dumma frågor,
    och det är helt okej.

  25. Det är inte alltid det finns
    bra svar, men mitt jobb-

  26. -är att hitta bra svar
    på både bra och dumma frågor.

  27. Varför blir man forskare?
    Som ni förstår-

  28. -så är det för att man är nyfiken
    - man vill veta mer om nånting.

  29. Att vara forskare
    är också ett väldigt kreativt jobb.

  30. Vi... Det är en kreativ process
    både att ställa de här frågorna-

  31. -och att komma på sätt
    att besvara dem på.

  32. Det sker i en inspirerande miljö.
    Universitetsmiljön är fantastisk.

  33. Här blandas
    både unga och gamla människor-

  34. -och människor
    från olika delar av världen.

  35. Det ger en också en möjlighet
    att vara verksam i hela världen.

  36. För forskningen
    finns det inga gränser.

  37. Jag har fått möjlighet att jobba
    i många länder ute i världen-

  38. -under både min utbildning
    och min karriär som forskare.

  39. Allt från Taiwan
    till Singapore, England och Irland.

  40. Det är också
    ett otroligt varierande arbete-

  41. -där man jobbar med studenter och
    undervisning, för att i nästa sekund-

  42. -stå nere i labbet. Eller
    sitta i diskussion med företag-

  43. -och försöka lösa problem åt dem.

  44. I dagens samhälle-

  45. -så är forskning också nånting
    som jag anser är otroligt viktigt-

  46. -eftersom vi står inför
    många väldigt svåra problem-

  47. -där vetenskap och fakta
    är otroligt viktiga-

  48. -men där vetenskap och fakta
    ifrågasätts från många håll.

  49. Jag är i dag forskningsledare
    för den här forskningsgruppen.

  50. Det är ett gäng glada personer
    från olika delar i världen.

  51. Från Iran, England, Småland
    och till och med Norrköping.

  52. Vi jobbar med bioresponsiva
    och biointeraktiva material.

  53. Mer specifikt med nåt som kallas
    biosensorer eller biomaterial-

  54. -eller system
    för läkemedelsfrisättning.

  55. Och vi använder
    den är typen av material-

  56. -för olika biomedicinska
    tillämpningar. till exempel för-

  57. -att förbättra möjligheterna till
    diagnostik och behandling av cancer.

  58. Cancer är nånting som de flesta på
    ett eller annat sätt är bekant med.

  59. Det är ett samlingsnamn för en
    ganska stor mängd olika sjukdomar-

  60. -men som har det gemensamt
    att de beror på att en frisk cell-

  61. -har genomgått en genförändring som
    gör att den delar sig okontrollerat.

  62. Det blir fler och fler cancerceller,
    och till slut kan de bilda en tumör.

  63. Det här kan så klart vara farligt.

  64. För att man ska kunna bli frisk
    från en cancer-

  65. -så är det viktigt
    att man upptäcker sjukdomen-

  66. -i ett så tidigt stadium som möjligt.
    Tidig diagnos är viktigt.

  67. Det är också viktigt att ge cancer-
    patienterna en effektiv behandling.

  68. Även om vi i dag har bra metoder för
    diagnostik och behandling av cancer-

  69. -så finns det mycket mer
    som vi kan lära oss-

  70. -både inom diagnostik och behandling.
    Så det behövs mer forskning här.

  71. Vi är intresserade av att se
    hur man kan använda nanomaterial-

  72. -för både
    diagnostik och behandling av cancer.

  73. Vad är då ett nanomaterial?

  74. Jo, det är inte
    så komplicerat som det låter.

  75. Det är helt enkelt ett objekt,
    ett material-

  76. -där åtminstone en dimension
    är i storleksordningen-

  77. -mindre än 100 nanometer. Det kan
    till exempel vara en partikel...

  78. ...med en diameter
    som är mindre än 100 nm.

  79. Det kan vara en fiber
    eller ett slags rör-

  80. -till exempel ett kolnanorör,
    som är tunnare än 100 nm.

  81. Eller ett tvådimensionellt material,
    en tunn film-

  82. -som är tunnare än 100 nm.

  83. Ett känt exempel på ett
    tvådimensionellt material är grafen.

  84. Men det är ganska svårt
    att bilda sig en uppfattning-

  85. -om hur litet nano är,
    och vad det faktiskt betyder.

  86. Nano är en miljarddels meter.

  87. För att sätta det i relation
    till nåt som vi kan greppa...

  88. En vanlig grön ärta är ungefär
    en centimeter i diameter.

  89. Det är tio miljoner nanometer.

  90. Så det är väldigt många nanometer.
    Ett hårstrå kan vara väldigt långt-

  91. -men det är väldigt tunt.

  92. Men inte ur ett nanoperspektiv. Ett
    hårstrå är ungefär 100 mikrometer-

  93. -vilket motsvarar 100 000 nanometer,
    så vi är inte nere på nanonivå.

  94. Med en bakterie börjar vi närma oss.

  95. Den är ungefär en mikrometer-

  96. -vilket motsvarar tusen nanometer.

  97. Kliver vi ner ett steg till,
    till ett virus...

  98. ...så är vi nere på nanonivå.
    Ett virus är biologisk nanopartikel.

  99. Den är ungefär
    hundra nanometer i diameter.

  100. Så nu vet ni
    att nano är ganska små grejer.

  101. Man kan inte se dem med blotta ögat.

  102. Man behöver avancerat utrustning
    för att titta på så små objekt.

  103. Varför ska man då göra det
    från första början?

  104. Jo... Om vi tittar
    på ett vanligt material-

  105. -som till exempel guld...

  106. Guld är nånting
    som alla kan relatera till.

  107. Det är ett glänsande, ganska tungt,
    mjukt och metalliskt material.

  108. Men om man skulle hacka upp
    den här lilla medaljen i småbitar...

  109. ...så att de blev i storleksordningen
    en nanopartikel...

  110. Så här kan en nanopartikel se ut.
    Det här är en guldpartikel på 10 nm.

  111. Bilden är tagen
    med elektronmikroskop.

  112. Då ser det inte alls ut
    som man är van vid.

  113. Inte ens om man samlar många
    partiklar på ett ställe påminner det-

  114. -om det guld som vi är vana vid
    att titta på med våra ögon.

  115. Utan det kan se ut så här.

  116. Det ser mer ut som hallonsaft,
    eller hur?

  117. Det här är guldpartiklar
    som simmar runt i en vattenlösning.

  118. Det är rött
    för att guldpartiklarna är så små.

  119. Mindre än våglängden på synligt ljus.
    När ljuset interagerar med dem-

  120. -så skakar de igång kollektiva
    nåt som kallas elektronoscillationer.

  121. Det gör att vissa våglängder
    av ljuset sugs upp.

  122. Då ska vi se. Här.

  123. Nu tillsätter vi lite natriumklorid
    till lösningen med guldpartiklar.

  124. Och om ni tittar ordentligt
    så ser ni att den byter färg.

  125. Det som händer är att partiklarna
    klumpar ihop sig, de aggregerar-

  126. -och då ändrar vi förutsättningarna
    för de här elektronoscillationerna.

  127. Och partiklarna byter färg.

  128. Det här skulle inte hända om ni
    droppade saltvatten på en bit guld.

  129. I alla fall inte en bit guld
    i den där storleksordningen.

  130. Så nanomaterial
    uppvisar nya, intressanta egenskaper-

  131. -som vi kan använda
    i en massa olika tillämpningar.

  132. Jag är intresserad av att använda det
    här för biomedicinska tillämpningar.

  133. Frågan som vi ställde oss var:
    "Är det här nåt som vi kan använda"-

  134. -"för att studera cancer?"

  135. För att kunna förstå det här bättre-

  136. -så behövde vi titta lite på
    vad som skiljer en frisk cell-

  137. -och en cancercell.
    På lite avstånd är de ganska lika.

  138. De är så lika att vårt immunförsvar
    har svårt att se skillnad på dem.

  139. Det beror också på
    att cancerceller utsöndrar proteiner-

  140. -som reglerar ner immunförsvaret,
    eller gör det svårare för det-

  141. -att svara på att vi har cancer.

  142. Det finns i princip samma proteiner
    i en cancercell som i en vanlig cell-

  143. -fast kanske i lite olika mängder.

  144. En typ av cell som skulle kunna vara
    en potentiell biomarkör-

  145. -en molekyl som kan användas
    för diagnostik av cancer, är den här.

  146. En grupp av enzymer som kallas
    matrismetalloproteinaser, eller MMP.

  147. De utsöndras i stora mängder av
    cancerceller och bryter ner vävnaden-

  148. -så att cancern får plats att växa,
    så att den kan sprida sig i kroppen.

  149. De bryter ner andra proteiner
    på olika sätt.

  150. Vi blev nyfikna på om vi kan använda
    det här aggregeringsförloppet-

  151. -av guldnanopartiklar
    för att mäta mängden MMP-

  152. -och få ett bra verktyg för att
    diagnostisera eller studera cancern.

  153. Så vi ville göra det här, och då
    var vi tvungna att komma på ett sätt-

  154. -att klä in guldpartiklarna med ett
    protein som kunde brytas ner av MMP-

  155. -och påverka stabiliteten och få
    partiklarna att klumpa ihop sig.

  156. Vi jobbar mycket med molekyldesign,
    så vi tittade på de här molekylerna-

  157. -som de här enzymerna bryter ner
    i vanliga fall. Det är ju proteiner.

  158. Vi gjorde små, syntetiska proteiner
    som kallas peptider.

  159. Det är egentligen
    ett pärlband av aminosyror.

  160. De kan man
    ganska lätt syntetisera i labbet.

  161. Vi gjorde en som de här MMP-enzymerna
    kunde klippa sönder-

  162. -och som vi enkelt
    kunde sätta fast på partiklarna.

  163. Det fiffiga med det här var att-

  164. -när de var intakta så fastnade inte
    partiklarna i varandra.

  165. Lösningen förblev röd.
    Men om de var söndertuggade-

  166. -så blev de kletiga och började
    klumpa ihop sig, och det blev blått.

  167. Molekylen ser ni här uppe.
    Det ser ut som alfabetet-

  168. -fast i slumpvis ordning.
    Varje bokstav motsvarar en aminosyra.

  169. Det här är enbokstavsförkortningen
    för aminosyrorna.

  170. Vi inkluderade två ställen
    där våra MMP-

  171. -kunde bryta ner de här molekylerna.

  172. Färgförändringen syns med blotta
    ögat, så det är ett enkelt verktyg-

  173. -för att studera de här
    potentiella biomarkörerna.

  174. Men det finns många andra metoder,
    så det är nånting som vi forskar på-

  175. -för att lära oss
    att ta fram bättre metoder.

  176. Men har man väl
    diagnostiserats med cancer-

  177. -så vill man som sagt få en sån
    effektiv behandling som möjligt.

  178. Där finn det också i dag
    väldigt många bra mediciner.

  179. De flesta injiceras i blodbanan-

  180. -och nackdelen med det
    är att hela kroppen kan påverkas.

  181. Vilket kan ge svåra biverkningar,
    även om cancern i många fall botas.

  182. Man forskar därför mycket kring
    metoder för att göra medicinerna-

  183. -mer målinriktade, för att
    de inte ska påverka hela kroppen.

  184. Det är ju egentligen
    bara cancern som man vill bota.

  185. Man vill inte påverka
    de andra cellerna.

  186. Hur åstadkommer man det här?

  187. Metoden vi jobbar kring handlar om
    att paketera läkemedel på rätt sätt.

  188. När man skickar ett meddelande
    så stoppar man det i nånting-

  189. -och så skriver man adressen,
    och så brukar det i regel komma fram.

  190. På samma sätt
    kan man tänka kring läkemedel.

  191. Ett sätt att kapsla in läkemedel-

  192. -är små nanopartiklar
    av fettliknande molekyler, lipider-

  193. -för att bilda en liposom, och
    liposomerna kan man funktionalisera-

  194. -med molekylära adresslappar som ser
    till att läkemedlet att hamnar rätt.

  195. De kan diffundera runt i blodbanan-

  196. -för att så småningom hitta tumören.

  197. Nanopartiklar har en tendens
    att spontant ackumuleras i tumörer-

  198. -så det finns i dag flera läkemedel
    som baseras på det här konceptet.

  199. Det är fortfarande inte
    jätteeffektivt-

  200. -så vi och flera andra
    jobbar med att ta fram-

  201. -bra molekylära adresslappar.

  202. Man tittar på vad som särskiljer
    en cancercell från en vanlig cell-

  203. -för att veta
    hur man ska ta fram adresslappen.

  204. Vi har ett intresse för
    de här matrismetalloproteinaserna-

  205. -så våra adresslappar känner igen
    matrismetalloproteinaserna.

  206. I stället
    för att den bara ska binda dem-

  207. -så bygger vi in en funktion
    i dessa proteinliknande molekyler-

  208. -så när de klyvs sönder
    av MMP-enzymerna-

  209. -så fungerar de som molekylära
    konservöppnare. De viker sig inåt-

  210. -in i fettdroppen,
    och öppnar upp porer-

  211. -som gör att läkemedlet
    enklare kan komma ut.

  212. Det här gör att när de här...

  213. När det finns en hög koncentration
    av såna här enzymer nära en tumör-

  214. -så frisätts läkemedlet fortare-

  215. -och kan därmed ge
    en bättre terapeutisk verkan.

  216. Man får framför allt
    en lokalt hög dos.

  217. Så...

  218. Det var lite exempel på forskning
    som vi bedriver rörande nanomaterial-

  219. -för diagnostisk
    och behandling av cancer.

  220. Vi hoppas hitta nya verktyg som kan
    lära oss mer om hur cancer funkar-

  221. -och om hur man kan diagnostisera
    och behandla cancer bättre.

  222. Tack så mycket för att ni lyssnade.

  223. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nanomaterial för behandling av cancer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Anatomi, Biologi, Cancer - behandling, Cancerförstadier, Medicin, Molekylärgenetik, Naturvetenskap, Onkologi, Tumörer
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi

Sex

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Franzén som berättar om orgasmer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.