Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Internationell makt i förändringDela
  1. Anarki betyder egentligen att
    ingen styr eller "där ingen styr".

  2. I den internationella politiken
    finns ingen överordnad auktoritet.

  3. "Internationell makt i förändring".
    Jag heter Per Jansson, statsvetare.

  4. Jag sysslar normalt
    med internationella relationer.

  5. I synnerhet med våra internationella
    studenter. Mastersprogrammet-

  6. -i internationella och europeiska
    relationer upptar mycket tid.

  7. Däremellan ägnar jag mig en del
    åt forskning.

  8. Kanske först kort om statsvetenskap,
    vad det är.

  9. Då brukar vi säga
    att det är fel namn egentligen.

  10. Det är inte vetenskapen om staten,
    utan om politik.

  11. Och en viktig aspekt av politik
    är internationell politik-

  12. -eller internationella relationer.

  13. Hit kom jag, som så mycket annat
    i livet, av en slump.

  14. Jag ska inte dra den historien, men
    i grund och botten är jag historiker.

  15. Jag kunde lika gärna
    ha blivit historiker.

  16. Jag var intresserad av konflikter
    och internationell politik-

  17. -ur historiskt perspektiv.

  18. Sen kan man säga att om man vill
    gå på djupet och förstå-

  19. -hur internationell politik fungerar-

  20. -är det inte onaturligt
    att söka sig till statsvetenskap.

  21. Så blev det för min del.

  22. Men vikten av det historiska vill jag
    hålla fast vid och återkommer till.

  23. Det är oerhört viktigt,
    inte minst för de här frågorna.

  24. Forskningsmässigt jobbar jag med
    internationell makt och maktanalys.

  25. Just de frågorna
    vi ska prata om i dag.

  26. Jag har också sysslat
    med internationella normer-

  27. -och institutioner.
    Jag kommer att beröra det lite.

  28. Det handlar om hur man
    i internationell politik-

  29. -kan anpassa sig
    till olika samarbetsformer-

  30. -och idéer om rätt och fel,
    lite enkelt uttryckt.

  31. Sen har jag ett konkret engagemang-

  32. -i europeisk utrikes-
    och säkerhetspolitik.

  33. Men det kommer jag nog
    att lämna utanför.

  34. Detta om bakgrunden. Men...

  35. Vetenskapen om politik,
    alltså vetenskapen om makt...

  36. Internationell makt...
    Makt, vad är det?

  37. Det är ju nåt man skulle kunna prata
    om i betydligt längre än 20 minuter.

  38. Ett svar är att makt är hur vi
    får andra att göra som vi vill.

  39. Herregud, hur svårt kan det vara?

  40. Och kanske är det också
    en rätt bra definition på politik.

  41. Vi har en idé eller ett intresse
    som vi vill tillvarata-

  42. -eller nåt vi vill ändra på.

  43. Så söker vi vägar att få andra
    att göra som vi eller att följa med.

  44. Det låter kanske krasst och hemskt,
    för "makt" har ingen bra klang.

  45. Det finns en gammal fin definition
    hos statsvetare som säger:

  46. "A har makt över B om A kan få B att
    göra nåt B annars inte skulle göra."

  47. Det är det här med tvång
    som gör oss lite betänksamma, kanske.

  48. Men vad vi kan visa på är att
    politisk makt, internationell makt-

  49. -är en glidande skala.

  50. Å ena sidan kan vi tala-

  51. -om makt över andra. Vi får andra att
    göra saker de annars inte hade gjort.

  52. Man kan också prata
    om makt med andra.

  53. När vi får saker gjorda
    genom att samarbeta-

  54. -genom att få med andra på tåget.

  55. Kort om maktbegreppet. Då går vi
    till den internationella arenan.

  56. Hur ser det ut
    i internationell politiken?

  57. Jag vill börja med att säga att
    när vi prata internationell politik-

  58. -gör vi ett antagande.

  59. Internationell politik är annorlunda.

  60. Och annan politik
    är typ inrikespolitik.

  61. I den internationella politiken
    råder anarki.

  62. Oops. Det är ju inte bra med anarki.
    Det är ju kaos och oordning.

  63. Fast det är inte innebörden.

  64. Anarki betyder egentligen att
    ingen styr eller "där ingen styr".

  65. I den internationella politiken
    finns ingen överordnad auktoritet.

  66. Ingen världsregering
    eller världsparlament.

  67. Den internationella domstolen
    har en annan typ av funktion-

  68. -än vad
    det nationella rättsväsendet har.

  69. Det råder anarki i betydelsen
    att det saknas en central auktoritet.

  70. Av detta kan man dra olika
    slutsatser, lite teoretiskt.

  71. En kan enkelt illustreras så här.

  72. Vissa menar
    att internationell anarki-

  73. -det gäller överallt,
    i alla regioner och alla sakfrågor.

  74. I allting internationell politik
    handlar om råder anarki.

  75. Det finns ingen central auktoritet.
    Detta får konsekvenser.

  76. Det får konsekvensen att staterna,
    som det oftast handlar om-

  77. -är hänvisade till sig själva.

  78. Vi talar om självhjälp
    som en princip.

  79. Vi kan inte gå till polisen. Glöm
    det här med FN. Det är nåt annat.

  80. Det är definitivt inte
    en världsregering.

  81. Det uppstår säkerhetsdilemman.

  82. Om vi vill försvara oss
    så rustar vi för det.

  83. Vi har inga aggressiva avsikter-

  84. -men vi vet inte om grannarna
    uppfattar det så.

  85. Det är till och med troligt att de
    blir vaksamma. Så fastnar vi i-

  86. -ett säkerhetsdilemma.

  87. Och summa summarum kan vi säga att
    det här ger en ganska bister bild-

  88. -av internationell politik där...

  89. Det behöver inte alltid vara krig,
    men det är alltid potentiellt krig-

  90. -mellan parterna.

  91. Det här är perspektiv
    som man lite grovt förknippar-

  92. -med den riktning
    som brukar kallas realister.

  93. Det hörs på ordet att är man realist
    så ser man det som det verkligen är.

  94. Ett motargument till realisternas
    anarkibild är den här.

  95. Visserligen råder anarki,
    men det utesluter inte-

  96. -att det finns öar av ordning
    och samarbete-

  97. -i oceanen av anarki.

  98. Det finns organisationer
    och institutioner-

  99. -det finns normer
    och lagar som staterna-

  100. -på nåt sätt förhåller sig till
    och kanske respekterar.

  101. Det här är den...
    Missförstå mig rätt.

  102. Det är den liberala uppfattningen,
    orelaterat till partipolitik.

  103. Det är liberalism i grunden,
    att vi kan vara rationella.

  104. Konflikt i går, samarbete i morgon.

  105. Vi har förmågan
    att bygga institutioner tillsammans.

  106. Varför tar jag upp det här?

  107. De perspektiven implicerar två olika
    uppfattningar om hur makten fungerar.

  108. Det är inte så svårt att förstå.

  109. Den realistiska analysen å ena sidan-

  110. -pekar mot att internationell makt
    är hård makt, "hard power."

  111. Vilket innebär att tvång är viktigt.
    Eller betalningar.

  112. Vi kan få B att göra nåt genom
    att säga att: "Då får du en dusör."

  113. Men det är fortfarande nåt
    där resultatet är ofrivilligt.

  114. Mot det här balanserar en tanke
    om "soft power", mjuk makt.

  115. Att internationell makt
    kan utövas genom attraktion.

  116. Vi kan få med folk på tåget
    och få stater att vilja det vi vill-

  117. -genom att bara vara så förträffliga
    eller åtråvärda.

  118. Det här handlar
    om kulturellt inflytande och sånt.

  119. De här begreppen är förknippade
    med en amerikansk statsvetare.

  120. Ni kan redan ha stött på honom.

  121. Joseph Nye, professor
    vid Harvarduniversitetet.

  122. Och nån gång på 90-talet
    myntade han begreppet "soft power".

  123. Det här handlar mycket
    om vad stormakten USA ska göra-

  124. -eller hur ska man navigera
    i den nya världen efter Kalla kriget?

  125. Nye menade att man inte får allt
    med hard power.

  126. Man måste också använda soft power.
    Argumentet just för USA:s del-

  127. -så är det mjuka kapitalet
    ganska betydande.

  128. Attraktionskraften som ligger...

  129. Nye själv sa själv vid nåt tillfälle:
    "Hollywood and Harvard."

  130. Alltså akademisk vetenskaplig
    excellens och glamouren kring...

  131. Det är kapital som går att omsätta
    till internationellt inflytande.

  132. Han har sammanfattat att hård och
    mjuk makt är varandras motsatser-

  133. -men de är inte oförenliga.
    Det här är ett kontinuum, en skala-

  134. -av maktbeteenden.

  135. Mellan den hårda maktens tvång
    och den mjukas attraktion-

  136. -har vi olika hot, betalningar,
    sanktioner, övertalning, "framing"...

  137. Det är svåröversatt,
    men handlar om inflytande-

  138. -genom att definiera problem.

  139. Att få andra parter
    att se situationer som vi ser dem.

  140. Okej. Då har vi ett redskap,
    och vart går vi nu med detta-

  141. -för att förstå om det pågår nån
    förändring av internationell makt?

  142. Ja, det har ju hänt saker.

  143. Tror vi att förutsättningarna
    för makt har förändrats-

  144. -har vi uppfattningen
    att världen har förändrats.

  145. Ofta pratar vi i termer
    av globalisering.

  146. Vi ökar teknik...

  147. Ökade kommunikationsmöjligheter,
    ömsesidigt beroende och-

  148. -transnationella relationer.

  149. Internationell politik
    är inte bara nåt för stater.

  150. Internationella relationer
    finns på flera nivåer.

  151. Världen har blivit mer komplex.
    Nye uttrycker det så här:

  152. "Vi måste tänka på världen
    i tre olika schackspelplaner."

  153. Den militära makten är betydelsefull,
    den hårda makten.

  154. Och där är... Man kan ha olika
    åsikter, men här är världen unipolär.

  155. USA, hur man än räknar,
    är den dominerande makten.

  156. Men sen finns ett ekonomiskt plan
    där makten är multipolär.

  157. Där finns USA, men också EU.
    EU är en militärt...

  158. ...obetydlig makt.
    Men ekonomiskt en jättestor makt.

  159. Precis som Japan. Och så har vi
    hela frågan om Kinas betydelse.

  160. Men kanske mest intressant
    är det transnationella planet.

  161. Det speciella är att här är inte
    makten polär. Den är diffus.

  162. Den är utspridd. Den är svår
    att ta på och lokalisera.

  163. Och staterna har svårt
    att göra sig gällande här.

  164. Hur ska stater, stormakter...
    bete sig?

  165. Nyes recept är enkelt uttryckt:
    "De måste bli smarta."

  166. Det är "smart power" som gäller nu.

  167. Och smart power är den listiga
    kombinationen av hård och mjuk makt.

  168. Man kan inte alltid få allt med
    tvång, men ibland är det nödvändigt.

  169. Och motsvarande när gäller mjuk makt.

  170. Så långt kan man komma
    med att spjälka upp begreppen-

  171. -och ställa dem mot varandra.

  172. Jag ska försöka avrunda med egna
    slutsatser eller att lägga till nåt.

  173. Javisst, men...

  174. Alltså talet om världens
    fundamentala förändring-

  175. -är starkt överdrivet.

  176. Globalisering är inget nytt fenomen.

  177. Transnationella relationer
    har förekommit i alla tider.

  178. Internationell politik
    har alltid varit komplex.

  179. Och stormakter har alltid använt
    både hård och mjuk makt.

  180. Jag hittad en bok
    för några veckor sen om en viss epok-

  181. -i Bysantinska imperiets historia.

  182. Där konstateras att de bysantinska
    kejsarna var mästare i soft power.

  183. Det Bysantinska imperiet överlevde
    i nästan 1 000 år genom att spela ut-

  184. -sina motståndare och
    växla belöningar med militärt tvång.

  185. Vill vi förstå vad smart power är-

  186. -så kan vi lika gärna
    gå till den epoken.

  187. Det vi statsvetare gör fel
    är att vi är för grunda-

  188. -i vårt historiska perspektiv.

  189. När vi talar förändring
    så jämför vi med Kalla krigets tid.

  190. Är vi riktigt expansiva
    så säger vi mellankrigstiden-

  191. -men det är så långt borta
    att det inte finns.

  192. Vi tar sällan
    de här långa perspektiven.

  193. Och då är inte samtiden
    riktigt så dramatisk alltid.

  194. Okej. Tack för mig.

  195. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Internationell makt i förändring

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Internationell politik, Internationella relationer, Makt (samhällsvetenskap), Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barn som sexuell handelsvara

Barnsexhandel sker över hela världen och är ett växande problem. Den här dokumentären tar upp drabbade barns egna berättelser från olika delar av världen. Det är en av fattigdomens yttersta konsekvenser där de mänskliga rättigheterna kränks och barns och ungas rätt i enlighet med barnkonventionen inte följs. Serien visar också hur hjälporganisationer arbetar för att hjälpa barn som utsatts för sexhandel. Serien kan användas i både samhällskunskap och geografi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Häxjakter

Vad är kopplingen mellan Hollywood-regissören Elia Kazan och Anna Charlotta Gunnarsons släkting Malin Burgesdotter Bagge som anklagades för häxeri på 1700-talet? Den gemensamma nämnaren är häxjakt och det är också vad vi pratar om. Genom exempel ur populärkulturen undersöker Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström jakten på oliktänkande som bedrivits på många platser över världen, genom hela mänsklighetens historia.