Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Släckte Trump vårt sista klimathopp?Dela
  1. Hur staterna själva
    hanterar klimatfrågor-

  2. -är beroende av
    hur de definierar problemet.

  3. Vilken typ av problem
    är klimat egentligen?

  4. Jag heter Maria Jernnäs
    och är doktorand här i Linköping-

  5. -på institutionen
    Tema Miljöförändring.

  6. I dag ska vi prata klimatpolitik.

  7. Hur samarbetar länder kring
    klimatfrågor efter Parisavtalet?

  8. Har ni hört talas om Parisavtalet?
    Nickande huvuden. Bra.

  9. Och vi ska prata om frågan:

  10. Lever avtalet efter att Trump
    har meddelat att USA lämnar det?

  11. Men vi börjar med att prata om mig.
    Hur hamnade jag här?

  12. Jag har gått miljövetarprogrammet här
    och sen har jag en master-

  13. -i internationella
    och europeiska relationer.

  14. Jag valde min utbildning
    mycket beroende av mina intressen-

  15. -som jag kokade ner
    till klimatförändringar-

  16. -internationell politik-

  17. -och komplexa samhällsproblem
    rent generellt.

  18. Utifrån de intressena
    kom jag fram till-

  19. -att jag vill jobba med klimatfrågor
    på internationell nivå.

  20. Och i forskningen kan man göra det.
    För mig passar det bra.

  21. Klimatförändringar
    är ett globalt problem.

  22. Utsläpp bryr sig inte
    om gränser, utan färdas-

  23. -över kartlinjerna
    som vi har dragit upp.

  24. Ett problem när man ska hantera dem-

  25. -är att klimatförändringarnas orsaker
    är ojämnt fördelade.

  26. Vissa länder står för större del
    av utsläppen, även historiskt-

  27. -men också att konsekvenserna
    är ojämnt fördelade.

  28. Så t.ex. globala Syd-

  29. -kommer att utsättas mer
    för effekterna av klimatförändringar.

  30. Och det gör att det finns
    en stor konflikt kring ansvar-

  31. -och vem som ska göra nåt
    åt problemet.

  32. Det är långa tidshorisonter,
    som global medeltemperatur år 2100.

  33. Det är långa tidsspann,
    speciellt i politiken-

  34. -som är ganska, inte kortsiktig-

  35. -men den jobbar mycket
    med fyraårsperioderna-

  36. -sen väljs det nya politiker.

  37. Det gör att klimatförändringar
    är komplexa-

  38. -och vi behöver
    ett globalt samarbete-

  39. -för att hantera problemen.

  40. Så vi ska titta på var vi är just nu.

  41. Enligt Världsmeterologorganisationen-

  42. -har vi en grads uppvärmning jämfört
    med före industriella revolutionen.

  43. Några effekter de har identifierat-

  44. -är att fem senaste åren har varit
    de varmaste som nånsin har uppmätts.

  45. Havsnivån höjs och havsisnivåerna-

  46. -i Arktis och Antarktis
    är under medel.

  47. Det är vid en grads uppvärmning.

  48. Så frågan är ju hur världen
    samarbetar kring klimatförändringar.

  49. En viktig del
    är FN:s klimatkonvention-

  50. -ett avtal mellan nästan alla länder-

  51. -om hur man ska hantera
    klimatförändringar.

  52. Och i det
    håller staterna i taktpinnen.

  53. Det är ett avtal mellan stater
    och det är de som förhandlar.

  54. Ickestatliga aktörer
    som civilsamhället, organisationer-

  55. -och företag har också en roll
    som observatörer. De lobbar-

  56. -men har ingen rösträtt
    i sammanhanget.

  57. Så vad säger klimatkonventionen?

  58. Den säger
    att staterna har kommit överens om-

  59. -att vi ska försöka undvika-

  60. -farlig, mänskligt orsakad störning
    av klimatsystemet.

  61. Alltså klimatförändringar. Vi ska
    jobba mot en hållbar utveckling.

  62. Som ni hör är det här
    ganska övergripande mål.

  63. Så det är ett övergripande ramverk
    och sen konventionen slöts-

  64. -i början av 90-talet
    så har det förhandlats fram-

  65. -specificerande avtal där man
    kommer fram till vad som ska göras-

  66. -vem som ska göra det,
    hur det ska göras och när.

  67. Ett avtal är Kyotoprotokollet
    som slöts 1997-

  68. -och ett annat är Parisavtalet
    från 2015.

  69. Parisavtalet är en bit i ett
    större pussel av statligt samarbete-

  70. -kring klimatförändringar.

  71. Parisavtalet säger mycket
    om hur länder ska samarbeta-

  72. -kring klimatförändringar.
    Tre viktiga saker är temperatur...

  73. Det sätter ett temperaturmål
    på under två grader-

  74. -jämfört med innan industriella
    revolutionen. Gärna under 1,5 grad.

  75. Vi har ett tidsmål som säger att
    utsläppskurvan som fortsätter öka-

  76. -åtminstone lite, den ska vända
    neråt, så snart som möjligt.

  77. Och vi ska ha noll-utsläpp
    under andra halvan av seklet.

  78. Noll-utsläpp är att utsläppen
    och sänkorna-

  79. -t.ex. skogen, som tar upp koldioxid,
    ska vara i balans.

  80. Så att vi inte ökar på
    klimatförändringarna.

  81. Och det sätter upp regler
    för hur vi ska samarbeta-

  82. -hur samarbetsprocessen ska gå till.
    En av nycklarna är att...

  83. Parisavtalet slår fast nationellt
    bestämmande, där stater bestämmer-

  84. -vad de vill bidra med
    till samarbetet.

  85. De skickar in planer
    över vad de vill göra-

  86. -hur de gör det
    och varför det är ett bra bidrag-

  87. -till det internationella samarbetet.

  88. Klimatplanerna utvärderas
    på internationell nivå var femte år.

  89. Så ska man skala upp dem
    och öka ambitionsnivån.

  90. Så vi ska kolla närmare
    på klimatplanerna.

  91. Som jag nämnde är det dokument-

  92. -som säger vad staterna själva
    har bestämt att de ska göra.

  93. De utvärderas på internationell nivå-

  94. -och tanken är att ambitionsnivån
    ska öka.

  95. Och min forskning handlar
    om de nationella klimatplanerna.

  96. En av nycklarna är att nationellt
    beslutade klimatplaner-

  97. -är den viktigaste delen i avtalet.

  98. Förut bestämdes utsläppsminskningsmål
    internationellt, t.ex.:

  99. "EU ska minska utsläppen med så många
    procent, USA med så många."

  100. Men det har lett till konflikt
    då man inte har kommit överens.

  101. Och stater har inte gått med på
    att man internationellt bestämmer-

  102. -hur mycket de ska minska.
    Nu har man vänt på steken-

  103. -och stater får själva säga
    vad de vill göra.

  104. Så hur stater själva
    hanterar klimatfrågor-

  105. -blir viktigt
    i det internationella samarbetet.

  106. Och hur staterna
    hanterar klimatfrågor-

  107. -är beroende av
    hur de definierar problemet.

  108. Vilket typ av problem är klimat?

  109. Det är mitt forskningsfokus.

  110. Jag tittar på hur stater beskriver
    klimatförändringar som problem-

  111. -och vilka lösningar som är möjliga
    utifrån det.

  112. Och vad blir konsekvenserna av det
    för det internationella samarbetet.

  113. Vi ska kolla på ett exempel
    för att göra det lite tydligare.

  114. Så de flesta är överens om
    att klimatförändringar är-

  115. -att vi har för höga utsläpp
    som ger global uppvärmning-

  116. -och klimatförändringar.

  117. De flesta är överens.
    Men vad är det specifika problemet?

  118. Man kan säga att problemet är
    att vi har för dålig teknologi.

  119. Teknologin gör att vi släpper ut
    för mycket utsläpp.

  120. Eller så är problemet
    att vi är för många på jorden.

  121. Varje människa släpper ut massvis
    med utsläpp. Det är problemet.

  122. Eller så är det att vårt
    ekonomiska system inte tar hänsyn-

  123. -till miljöaspekter.

  124. Vad gör man åt problemen? Tycker man
    att teknologin är problemet-

  125. -kan en lösning vara att utveckla
    mer klimatvänlig teknologi.

  126. Tycker man att vi är för många
    kan en lösning vara-

  127. -att begränsa befolkningstillväxten.

  128. Är problemet det ekonomiska systemet
    kan lösningen vara att förändra det.

  129. Det här
    leder till olika typer av åtgärder.

  130. Vill man utveckla
    mer klimatvänlig teknologi-

  131. -kanske man lägger förslag om att vi
    sätter en koldioxidskatt på företag.

  132. Det kan göra att de får
    incitament att minska sina utsläpp.

  133. Man kan investera
    i innovativ forskning-

  134. -som tar fram teknologin.
    Vill man begränsa-

  135. -befolkningstillväxten kan man satsa
    på utveckling av fattiga länder-

  136. -för att ha en större
    social säkerhet i dem.

  137. Eller man kanske stiftar lagar
    kring barnafödande.

  138. Att man bara får ha ett-två barn.

  139. Vill man ändra det ekonomiska
    systemet kanske prissätter miljön-

  140. -kanske med ett pris på ren luft
    för att det ska kunna värderas-

  141. -i monetära termer.

  142. Eller så kanske man
    vill byta ut kapitalismen-

  143. -för att det är där problemet ligger.

  144. Det här är ett förenklat exempel-

  145. -men här ser ni
    att hur man definierar problemet-

  146. -spelar roll för vilka lösningar
    man kan tänka sig-

  147. -och som man sen presenterar.

  148. Så för att komma tillbaka till
    klimatplanerna så har jag tittat på-

  149. -på hur länder beskriver
    klimatförändringar som problem.

  150. Och analysen visar
    att det beskrivs på många olika sätt.

  151. Ibland beskriver ett land det
    på flera olika sätt i sin klimatplan.

  152. Här är några exempel.

  153. Till exempel är det vissa som säger-

  154. -att klimatåtgärder måste respektera
    utveckling i vissa länder.

  155. Andra säger att klimatförändringar
    är ett nationellt säkerhetshot.

  156. Andra säger att det handlar om att
    kontrollera naturresurserna bättre.

  157. Vi måste bara hantera dem bättre.

  158. Andra säger att det är ett systemfel.

  159. Vi behöver ett nytt ekonomiskt
    system. Det vi har funkar inte.

  160. Och vissa av dem går med varandra,
    de kan jobba ihop.

  161. Vissa skapar konflikter
    i hur man har definierat problemet.

  162. Varför det spelar roll
    hur man har definierat-

  163. -är för att Parisavtalet
    nu ska genomföras.

  164. Man försöker
    konkretisera åtgärderna.

  165. Då kan såna här skillnader bli
    tydliga i hur definierar problemet.

  166. Om ni har två kompisar och diskuterar
    vad ni ska göra åt klimatfrågan-

  167. -kanske du menar att problemet är att
    folk inte konsumerar miljövänligt.

  168. Din kompis kan hävda att det är
    att företag inte tar sitt ansvar.

  169. De minskar inte sina utsläpp.

  170. Den tredje kanske säger
    att problemet-

  171. -är att politiker inte sätter upp
    tillräckligt bra regler och lagar-

  172. -som underlättar
    att vi lever miljövänligt.

  173. Ni kan hitta en lösning,
    men det kan bli konflikt-

  174. -för att ni inte är överens
    om problemet.

  175. Om jag hoppar framåt, vad betyder det
    att USA lämnar Parisavtalet?

  176. Det intressant att titta på det här-

  177. -utifrån hur det kan påverka hur
    stater definierar klimatproblem.

  178. Och USA har länge pratat om
    att klimatåtgärder-

  179. -ska vara kostnadseffektiva,
    flexibla-

  180. -och marknaden
    måste jobba med klimatfrågor.

  181. De har starkt förespråkat det.

  182. Samtidigt som USA lämnar,
    ser vi att andra länder-

  183. -som Kina, Indien och Brasilien-

  184. -har en större roll internationellt
    i allmänhet-

  185. -men också i klimatpolitiken.

  186. I analysen vi har gjort ser vi att-

  187. -även om de säger att åtgärder
    måste vara kostnadseffektiva-

  188. -öppnar de dörren
    för andra lösningar.

  189. Kina säger att problemet
    kan vara systemet.

  190. Vi behöver nåt annat,
    kanske mer socialistiskt.

  191. Vi kan behöva se naturen annorlunda.
    Inte bara värdera monetärt-

  192. -utan se naturens inneboende värde.

  193. Och här får vi se var det landar,
    för det är tidigt.

  194. Så svaret på frågan om Trump
    släckte vårt klimathopp är nej.

  195. Parisavtalet lever.

  196. Men det är viktigt att klimatplanerna
    först och främst genomförs.

  197. -men också att vi ökar ambitions-
    nivån, för nu är den för låg.

  198. Tack så mycket.

  199. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Klimatpolitik, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The lost sunlight

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Plast

Kjell Eriksson besöker Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent. Hon berättar hur det står till i världshaven och vad som händer med det skräp som ingen äger. Sedan följer vi Kjell till Returpack i Norrköping som tar emot 600 miljoner PET-flaskor varje år, och till Cleanaway, som köper flaskorna av Returpack. Här beskrivs PET-flaskans väg från pantad till ny flaska. Avslutningsvis får Johanna Stål, chefredaktör på tidningen Camino, chansen att rädda jorden på 60 sekunder.