Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Ett gym för cellerDela
  1. I dag finns det inga läkemedel
    som kan stoppa proteslossning.

  2. Om patienten har problem så får vi
    vänta tills vi kan byta ut protesen.

  3. Jag ska prata om hur
    ett gym för celler kan hjälpa oss-

  4. -att hitta
    nya läkemedel.

  5. Jag är Anna Fahlgren, biträdande
    professor på Linköpings universitet.

  6. Innan jag kommer in på
    vad vår forskargrupp jobbat fram-

  7. -så ska jag berätta om
    hur jag hamnade där jag är.

  8. Jag har gått en lite krokig bana.

  9. På gymnasiet läste jag
    till undersköterska-

  10. -för att jag ville veta
    vad som händer i kroppen.

  11. Jag jobbade lite som undersköterska
    men ville veta mer-

  12. -så jag läste ett tekniskt basår.

  13. Jag gick vidare till universitet
    och läste till biolog.

  14. Jag jobbade nåt år, och sen
    kom jag på att jag ville fortsätta.

  15. Då disputerade jag
    inom idrottsmedicin.

  16. När man sen jobbar som forskare
    är det väldigt jobbigt-

  17. -men det ger också
    mycket möjligheter.

  18. Efter 6-7 år som forskare i en grupp-

  19. -fick jag möjligheten
    att ta med min forskning-

  20. -och spendera 2 år på Manhattan,
    på ett toppsjukhus inom ortopedi.

  21. Jag tog min forskning
    till en forskargrupp där-

  22. -som också jobbade
    med proteslossning, som jag.

  23. Vi kunde skapa nya idéer och tankar,
    och växa vidare.

  24. Det är nåt som krävs av forskare när
    man ska få större anslag i Sverige.

  25. Då ska man visa sin självständighet
    genom att åka i väg.

  26. Och det är väldigt utvecklande.

  27. I dag har jag flera roller.

  28. Jag jobbar som forskare och har
    en forskargrupp med fyra doktorander.

  29. Utöver det
    jobbar jag också som lärare.

  30. Jag är ansvarig för
    vårt nya internationella program-

  31. -i experimentell
    och industriell biomedicin.

  32. Jag har också fått möjligheten
    att kommersialisera min forskning.

  33. Jag har sett vad som kan användas
    till samhället.

  34. Jag har tagit mina metoder och gjort
    så att industrin kan använda dem-

  35. -för att screena läkemedel. Jag är
    vd för ett bolag med tre anställda.

  36. Men i dag ska vi prata om ett gym
    för celler och hur man gör forskning.

  37. När man forskar måste man alltid
    kolla vad det finns för information.

  38. Utifrån det kan man skapa proteser
    som man kan testa.

  39. Det som vi alla vet är att fysisk
    aktivitet är väldigt bra för kroppen.

  40. Det är bra för
    det fysiska och psykiska välmåendet.

  41. Vi som är intresserade av skelettet
    vet också-

  42. -att fysisk aktivitet där benstommen
    belastas är bra för benomsättningen.

  43. Det är ett krav. Vi måste göra det.

  44. Vi vet att belastningen kan orsaka
    lokala förändringar i skelettet.

  45. Här ser ni Serena Williams. När man
    mäter hennes underarm i serve-armen-

  46. -så är benstommen hon har där mycket
    tjockare än i den andra underarmen.

  47. Det betyder att kroppen kan känna av
    den lokala belastningen i skelettet-

  48. -och påverka så att vi får
    ett tjockare skelett där.

  49. Skelettet kan också känna av fysisk
    inaktivitet, vilket ger benförlust.

  50. När patienter är sängliggande
    under lång tid-

  51. -så vet vi att benmassan försvinner.
    Den minskar.

  52. Vi vet också att astronauter har
    problem med att benmassan minskar-

  53. -om man åker upp till rymden.

  54. Det beror på att skelettet känner av-

  55. -att vi inte behöver så mycket
    skelett, för vi har ingen belastning.

  56. Till rymdprogram
    finns det massor av pengar-

  57. -och man använder forskningen
    om hur skelettet funkar.

  58. Därför är det viktigt
    att astronauter tränar.

  59. Och den träning de gör är sån träning
    som belastar skelettet.

  60. De styrketränar
    och springer på springband-

  61. -för att de ska få
    den här belastningen på skelettet.

  62. Och det motverkar då benförlusten.

  63. Det tar dock ganska lång tid
    när de kommer tillbaka-

  64. -att få tillbaka lika bra benmassa
    som de hade innan de åkte i väg.

  65. Kan då mekanisk belastning
    även orsaka benförlust?

  66. Det kommer jag in på senare.

  67. Jag ska berätta lite
    om mitt jobb på ortopeden.

  68. Jag arbetar med proteskirurgi-

  69. -som utsågs
    till århundradets operation.

  70. Det är en otroligt lyckad operation,
    som hjälper massor av människor.

  71. Vi kan ta bort den sjuka leden
    och ersätta med en protes.

  72. Man kan se hur lyckat det är
    och hur mycket vi använder det här.

  73. Här kan man se på höftledsproteser
    och knäproteser som görs i Sverige.

  74. Vi kan se att på 60-talet sätter man
    in den första höftprotesen.

  75. Det ser ni till vänster.
    Och på 70-talet knäprotesen.

  76. Det är en stadig uppgång
    av protesoperationer.

  77. Det beror ju på
    att vi blir fler och äldre-

  78. -och att vi ser att det är så lyckat-

  79. -så vi sätter in det
    på de patienter som behöver det.

  80. I Sverige gör vi ungefär
    30 000 protesoperationer om året.

  81. På den här bilden visar det ljusrosa-

  82. -hur många primära operationer
    vi har gjort med höftledsproteser.

  83. Primär operation är
    första gången vi sätter in en protes.

  84. Patienten har ont i leden,
    och vi ersätter den.

  85. Vi tar bort en bit av benet
    och bankar in en ny protes.

  86. Den mörkröda ytan
    visar antalet patienter-

  87. -där den primära protesen lossnade.

  88. De var tvungna att ersätta den med
    en ny protes. Det kallas revision.

  89. Ungefär 5 procent lossnar.
    Alla andra funkar jättebra.

  90. Men eftersom så många får proteser
    så blir det en stor mängd patienter-

  91. -och det orsakar mycket lidande
    och stora kostnader för sjukvården.

  92. Så min forskning går ut på
    att förstå varför proteser lossnar.

  93. Det är ett komplicerat samband mellan
    mekaniska och biologiska faktorer.

  94. Det vi kan se
    på mekaniska faktorer är-

  95. -att instabilitet av en ledprotes
    leder till benförlust.

  96. Om protesen inte är helt fixerad
    så kan den börja mikroröra sig.

  97. Den mikrorörelsen
    känner patienten inte i början.

  98. Den mikrorörelsen
    skapar ett litet membran-

  99. -som lägger sig
    mellan protesen och benvävnaden.

  100. När vi då belastar protesen
    sker det tvära vätskeförflyttningar-

  101. -i membranet.

  102. Det kan vi se här när de har gjort
    en klinisk undersökning-

  103. -där de har belastat en protes
    under operation.

  104. Ni ser de svarta pilarna.

  105. Och längst ner kan ni se "osteolytic
    lesion". Det är benförlust.

  106. Där kan vi se att det blir en
    tryckökning varje gång vi belastar.

  107. Det visar en direkt koppling
    mellan när vi belastar protesen-

  108. -och en vätskeförflyttning.

  109. Vi lägger ner en massa pengar på
    att förstå det här-

  110. -för att i dag finns det inga läke-
    medel som kan stoppa proteslossning.

  111. Om patienten har problem så får vi
    vänta tills vi kan byta ut protesen.

  112. Med läkemedel
    hade vi kunnat undvika det här-

  113. -eller fördröja protesoperationen.

  114. Tillbaka till forskningen
    i min forskargrupp.

  115. Vi fokuserar på proteslossning.
    Varför lossnar proteser?

  116. Vi letar efter vad det är
    för biologiska faktorer som uttrycks-

  117. -när mekanisk belastning sker-

  118. -och vilka celler det är
    som uttrycker det här.

  119. Vi letar också efter vad det är för
    mekaniska faktorer som är skadliga-

  120. -och vilka som är bra,
    så att vi kan särskilja det här.

  121. Och det kan man använda
    när man skapar nya implantat.

  122. Som jag sa bygger vi hypoteser.

  123. Så innan vi satte i gång med modellen
    samlade vi information.

  124. Då hade vi information om-

  125. -hur mycket olika belastningar
    skapar bennedbrytning.

  126. När ben bryts ner är det osteoklaster
    - benätarceller - som är aktiva-

  127. -så vi mätte det
    i antal osteoklaster.

  128. Vid fysiologisk belastning
    var det ett lagom antal.

  129. Vi vill ha osteoklaster för att benet
    ska funka bra, men inte för mycket.

  130. Vi visste att avsaknad av belastning
    skapar benförlust-

  131. -det vill säga ungefär
    dubbelt så mycket osteoklaster.

  132. Vi visste att sjuklig belastning
    också skapar mycket bennedbrytning.

  133. Ungefär lika mycket
    som avsaknad av belastning.

  134. Nu kunde vi börja studera: mekanisk
    belastning, är det bra eller dåligt?

  135. Jag ska presentera huvudspelarna
    i vår forskning som vi arbetar med.

  136. Vi jobbar med cellerna.
    Vi jobbar med osteoblaster.

  137. Osteoblaster är de celler
    som bygger ben.

  138. Det rosa är benvävnad
    som är infärgad av ett färgämne.

  139. På det rosa benet ser ni
    ett pärlband av osteoblaster.

  140. De sitter på benytan
    och bygger ben under sig.

  141. Ibland bygger osteoblasterna in
    sina kompisar eller sig själva.

  142. Då blir de osteocyter.
    Det är ett annat utvecklingsstadium.

  143. Osteocyterna är insprängda i ben-
    vävnaden och känner av belastningen-

  144. -och kommunicerar till
    benbyggarceller eller benätarceller.

  145. Sen har vi vår cell som vi jobbar
    mycket med i labbet: osteoklasterna.

  146. Osteoklasterna
    är de som äter upp benet.

  147. Här har en osteoklast
    placerats på en liten benyta.

  148. Man kan studera det här
    i elektronmikroskop.

  149. Den här osteoklasten har placerats
    på en benyta och fått äta fritt.

  150. Vi vet inte vad det är som styr den,
    men den ser ganska ostrukturerad ut.

  151. Men den har antagligen en väldigt bra
    struktur, fast vi inte förstår det.

  152. Vid bra mekanisk belastning
    kommer vi tillbaka till osteocyterna.

  153. De här inmurade cellerna
    ligger inne i benet.

  154. I benet finns vätskefyllda kanaler,
    och där sticker de ut sina armar.

  155. Så när vi går eller rör oss
    eller tränar-

  156. -då förflyttas det vätska
    inne i vår benvävnad.

  157. När den flyttas känner osteocyterna
    av det. "Okej, vi rör oss."

  158. "Då har vi en bra omsättning
    på uppbyggnad och nedbrytning."

  159. Om vi inte rör oss blir det ju stilla
    där, och då fattar de:

  160. "Vi behöver inte ha kvar det här
    benet. Vi börjar bryta ner mer."

  161. Så osteoklasterna blir mer aktiva.

  162. Då har vi
    den sjukliga mekaniska belastningen.

  163. Då har vi satt in ett hårt implantat
    i ett levande ben.

  164. Om det blir en liten mikrorörelse
    bildas ett membran - ett gränsskikt.

  165. På det här gränsskiktet kan det ske
    snabba vätskeförflyttningar-

  166. -när vi belastar implantatet.

  167. Dessa skapar en mekanisk belastning-

  168. -som lockar till sig
    inflammatoriska celler-

  169. -och förstadier till osteoklaster.

  170. De utvecklas av inflammatoriska
    faktorer i gränsskiktet-

  171. -till osteoklaster,
    som bryter ner benvävnaden.

  172. På så sätt lossnar implantatet
    från kontakten med benet.

  173. Den informationen byggde vi in
    i en cellmodell för proteslossning.

  174. Så vi har skapat ett gym för celler.

  175. Om ni ser C här nere så är det
    en liten kammare med celler.

  176. Cellerna kommer
    från protesoperationer på ortopeden.

  177. Vid en protesoperation
    eller frakturoperation-

  178. -har vi etiska tillstånd
    att ta vara på benet-

  179. -och isolera celler från patienterna.

  180. Sen kan vi odla dem på glasskivor,
    sätta in dem i kammaren-

  181. -och utsätta dem för
    mekanisk belastning som motsvarar-

  182. -en fysiologisk belastning
    eller en sjuklig belastning.

  183. Det här gör vi genom att vi har
    ett cellodlingsmedium i kolven E-

  184. -som flödar runt cellerna
    och utsätter dem för en skjuvkraft.

  185. I datorn har vi då programmerat in
    olika rörelsemönster-

  186. -som liknar det som sker i kroppen,
    sånt vi hittat i kliniska studier.

  187. Så vi har en snäll sinusvåg
    som den fysiologiska belastningen-

  188. -och vi har en blockvåg
    som den sjukliga belastningen.

  189. Det motsvarar det vi ser i patienter.

  190. Efter våra försök
    tar vi vara på cellerna i kammaren.

  191. Då kan vi se vad de uttrycker på ytan
    och analysera proteiner och gener.

  192. Vi tar också vara på
    cellodlingsmediet-

  193. -för då kan vi se vad cellerna
    har utsöndrat under den här tiden.

  194. Vi har den här belastningen
    i mellan 2 och 60 minuter-

  195. -beroende på vad vi studerar.

  196. Vi tar de här två olika delarna
    till en osteoklaststudie.

  197. Så vi placerar cellodlingsmediet
    på en cellkultur med benmärg.

  198. Då ser vi
    hur många osteoklaster som bildas-

  199. -när vi tar cellodlingsmediet
    som utsatts för sjuklig belastning-

  200. -jämfört med cellodlingsmediet
    från fysiologisk belastning-

  201. -eller avsaknad av belastning.

  202. Vi kan också ta cellerna
    och odla benmärg direkt på dem.

  203. Då kan vi studera hur cellerna
    kommunicerar med benmärgen-

  204. -och inducera dem att gå in
    till olika osteoklaster.

  205. Återigen jämför vi sjuklig
    belastning, fysiologisk belastning-

  206. -och ett obelastat skede.
    Då ska vi se vad det ledde till.

  207. När vi studerar osteoklasterna
    märker vi in dem med ett färgämne-

  208. -som markerar TRAP: ett enzym
    som är aktivt i aktiva osteoklaster.

  209. Så de flerkärnade, lila cellerna här
    är osteoklaster.

  210. Om vi kollar hur det blev så ser vi
    att fysiologisk belastning-

  211. -orsakade minst antal
    flerkärnade, stora osteoklaster.

  212. Vid avsaknad av belastning
    och patologisk belastning-

  213. -har vi fler stora osteoklaster.
    Så vår hypotes stämde.

  214. Sen såg vi hur det såg ut
    i samkultur-

  215. -när vi odlar benmärg
    direkt på de belastade cellerna.

  216. Även här såg vi
    att den fysiologiska belastningen-

  217. -har väldigt få
    flerkärnade, lila celler-

  218. -och avsaknad av belastning
    och patologisk belastning-

  219. -har många flerkärnade, lila celler.
    Så vår hypotes stämde även där.

  220. Vi använde informationen vi kunde få
    från cellerna som fick en belastning.

  221. Vi märkte in dem
    med ett fluorescerande protein:

  222. En antikropp som binder
    till proteinet RANK-ligand.

  223. De finns uttryckta på osteocyter
    och osteoblaster efter belastning.

  224. De lyser grönt.

  225. Vi kunde se att fysiologisk
    belastning hade inget grönt uttryck.

  226. Avsaknad av belastning och patologisk
    belastning hade RANK-ligand uttryckt.

  227. Jag ska berätta
    hur den informationen används-

  228. -när man utvecklar
    eller använder läkemedel.

  229. RANK-ligand är nåt som finns på de
    blå osteoblasterna i det här fallet.

  230. RANK-ligand måste binda till RANK:

  231. En receptor som finns
    på förstadiet av osteoklaster.

  232. Först när de dockar in till varandra-

  233. -kan förstadiet till osteoklasten
    fusionera ihop-

  234. -och bilda en flerkärnad, stor
    osteoklast som kan börja käka ben.

  235. Den här kunskapen kan man använda
    när man skapar nya läkemedel.

  236. Då har man efterliknat
    kroppens egna system.

  237. Man har bildat en antikropp
    som blockar bindningen-

  238. -mellan RANK-ligand och RANK. Det gör
    att osteoklaster inte kan bildas.

  239. När vi testade det här konceptet
    på benvävnad-

  240. -så kunde vi se att i kontroller
    när vi bara hade koksalt...

  241. Här är det vita benvävnad,
    och vi har bruna osteoklaster.

  242. De är prickar där uppe. När vi hade
    koksalt hade vi många osteoklaster-

  243. -men när vi använde RANK-ligand-
    hämmaren försvann alla osteoklaster.

  244. Om vi går tillbaka till
    cellodlingsmodellen så har vi insett-

  245. -att när vi använder benceller
    med eller utan mekanisk belastning-

  246. -så svarar de olika
    på samma läkemedel.

  247. Det här är viktig information,
    för vi vill efterlikna-

  248. -hur det funkar i kroppen
    när vi utvecklar läkemedel.

  249. Om vi hade ett obelastat skede så var
    det i det här fallet ingen skillnad-

  250. -med eller utan läkemedel.

  251. Men när vi hade mekanisk belastning-

  252. -så var det stor skillnad mellan
    med och utan läkemedel.

  253. Vi har fått ett stort EU-anslag
    för att utveckla den här modellen-

  254. -till ett organ-on-a-chip.

  255. Nu ska vi ta vårt system som vi har
    i ett stort cellodlingsskåp-

  256. -och omvandla det
    till ett litet chip-system.

  257. Så vi kan sätta en sjukdom
    på ett chip och screena läkemedel.

  258. Det här gör vi
    tillsammans med ett bolag i Holland.

  259. Alla de här små prickarna
    ska motsvara en liten brunn-

  260. -där vi kan studera hur
    mekanisk belastning påverkar celler-

  261. -och vi kan tillsätta
    olika läkemedel.

  262. Vår forskning pågår hela tiden.

  263. Vi letar hela tiden efter
    nya biologiska faktorer.

  264. Vi håller också på att ta reda på
    vilka mekaniska faktorer-

  265. -som är nyckelfaktorer för att
    särskilja bra och dålig belastning.

  266. Om vi lyckas med det här
    skulle vi kunna undvika kirurgi.

  267. Det skulle hjälpa patienter
    att öka livskvaliteten-

  268. -men också minska kostnaden
    för sjukvården.

  269. Jag får tacka så mycket för detta.

  270. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett gym för celler

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler
Ämnesord:
Anatomi, Biologi, Celler, Cellforskning, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - syntolkat

Droger

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.