Titta

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Om UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Forskare berättar om sitt arbete på ett populärvetenskapligt sätt. Målgruppen är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 samt alla lärare, oavsett verksamhetsområde, som vill fylla på sin egen kunskapsbank med aktuell forskning. Inspelat på Linköpings universitet den 23-24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan : Kan vi bekämpa allergiepidemin?Dela
  1. Om de började äta annan mat
    fick ju nån tugga maten först.

  2. Så det finns en tanke med
    att man får sin mammas bakterier.

  3. Tack så mycket.
    Vad roligt att se så många här-

  4. -och att jag får prata om
    huruvida vi kan göra nåt åt-

  5. -att så många barn
    blir allergiska i dag.

  6. Varför blir man allergisk
    över huvud taget?

  7. Det är när vårt immunsystem
    överreagerar-

  8. -på nåt som det inte
    borde reagera på egentligen.

  9. Och vi har immunsystem för att
    försvara oss mot mikroorganismer.

  10. Det är så att man reagerar olika
    på olika mikroorganismer-

  11. -beroende på hur stora de är. Om vi
    möter faror som vargar och getingar-

  12. -så får vårt centrala nervsystem
    hjälpa oss med det.

  13. Och jag hoppas att ni gör olika om ni
    träffar en geting eller en varg.

  14. Likaså måste immunsystemet reagera
    olika beroende på mikroorganism.

  15. Vi har de minsta virusen,
    som är jättesmå.

  16. Sen har vi lite större bakterier.

  17. Det finns också parasiter,
    flercelliga mikroorganismer.

  18. De kan bli väldigt stora.

  19. Man behöver svara på ett annat sätt
    mot stora parasiter-

  20. -än mot mindre virus och bakterier.

  21. Då är det så
    att vi har T-hjälparceller.

  22. Ett slags chefer i immunsystemet.
    De bestämmer över de andra cellerna.

  23. De förkortas "Th" för T-hjälpar.

  24. Man kan ha olika typer av chefer
    beroende på typ av fara.

  25. En chef kallas Th2 och är viktig
    i försvar mot parasiter.

  26. Men de kan också ge oss allergier
    om de reagerar-

  27. -på pollen, katthår eller nåt sånt,
    i stället för en parasit.

  28. Och Th1-celler försvarar oss
    mot virus och bakterier.

  29. Framför allt mot bakterier
    som vill leva inuti en cell.

  30. Man behöver olika strategier
    beroende på hur stor faran är.

  31. Det här är en bild på en makrofag,
    eller en storätarcell.

  32. Här är den i färd med att äta upp
    den gröna bakterien.

  33. Att äta upp dem verkar vara
    en strategi som funkar.

  34. Andra celler, eosinofiler och
    mastceller, försvarar mot parasiter.

  35. De är mindre än parasiten,
    så det funkar inte att äta upp den.

  36. Det är ingen hållbar strategi.
    Man kan se dem som eldkastare.

  37. Eosinofilen avger ämnen
    som förstör parasitens membran.

  38. Mastcellen sätter i gång processer
    som ska stöta bort parasiten.

  39. Th2-cellen är chef över de cellerna
    och säger åt dem att vara aktiva.

  40. Men det är de som kan ge allergi-

  41. -om de svarar mot gräspollen,
    kvalster eller nåt sånt.

  42. Immunsystemet reagerar som om nåt
    är farligt, fast det inte är det.

  43. Vi är intresserade av
    vad som händer tidigt i livet-

  44. -hos barn som utvecklar allergier.

  45. Vi brukar prata om
    "den allergiska marschen".

  46. Med det menar man att symtomen
    beror på hur gammal man är.

  47. De första symtomen som man får
    är ofta eksem i huden.

  48. Det kan man få
    från bara några månaders ålder.

  49. Vissa har både eksem och visar
    överkänslighet mot allergener.

  50. Det är ofta ägg och mjölk
    när man är så liten.

  51. Då löper man tyvärr stor risk
    att senare få problem med astma.

  52. Luftrören drar ihop sig
    och man har svårt att andas ut.

  53. Och även hösnuva.
    Man får rinnande ögon och näsa.

  54. Om man har börjat visa benägenhet
    att vara allergisk-

  55. -får man ofta luftvägsallergier.

  56. Men själva eksemet växer ofta bort.

  57. Många studier har sett att faktorer
    under det första levnadsåret-

  58. -verkar vara viktiga för att avgöra
    om den allergiska marschen startar.

  59. Mer och mer studier pekar mot
    att den gravida kvinnans miljö-

  60. -påverkar den allergiska marschen.

  61. Så om vi ska bekämpa allergiepidemin
    måste vi hitta på saker-

  62. -som gör nåt redan under graviditeten
    och det första levnadsåret.

  63. Vi har intresserat oss för hur
    immunsystemet ser ut tidigt i livet.

  64. Och då har vi följt barn. Det här
    är en studie där vi samlade blodprov-

  65. -från barn, vid födseln
    och vid 6, 12 och 24 månaders ålder.

  66. Vi hade markörer för om man hade
    ett allergiassocierat Th2-svar-

  67. -eller ett Th1-svar som är viktigt
    som försvar mot virus och bakterier.

  68. Då kunde man se att man vid födseln
    har mycket Th2-svar som sen sjunker.

  69. Th1-svar ökar i stället med åldern,
    så när man föds har alla-

  70. -en benägenhet
    att göra den allergiska sortens svar.

  71. Sen måste immunsystemet lära sig
    och mogna ut-

  72. -för att få en bättre balans
    i immunsystemet.

  73. Vi har sett att allergiska barn-

  74. -inte verkar få en bra balans
    lika snabbt.

  75. Vi såg även en kraftig Th2-övervikt
    vid födseln hos barn som får allergi.

  76. Vid födseln såg vi att barn
    som utvecklade allergier-

  77. -hade en ännu starkare Th2-övervikt
    redan innan de fick symtom.

  78. Det kan tala för att den gravida
    kvinnans miljö är viktig-

  79. -eftersom man redan vid födseln
    ser skillnaderna.

  80. Och allergierna har ökat jättemycket.

  81. Var tredje barn i Sverige i dag
    är allergiskt.

  82. Det är en väldigt vanlig sjukdom.
    Ni känner säkert nån allergiker.

  83. Och en hypotes till
    varför det har ökat så mycket-

  84. -är att vi inte utsätts
    för lika mycket mikroorganismer.

  85. Vi har fått en minskad
    mikrobiell stimulering.

  86. Det orsakar en försenad utmognad
    av immunsystemet-

  87. -och en försämrad förmåga
    att reglera immunsvar.

  88. Vi får för lite stimulans
    när vårt immunsystem ska mogna ut.

  89. Man har diskuterat vilken sorts
    mikrobiell stimulering som minskat.

  90. Först tittade man på infektioner.

  91. Men vi och andra började
    intressera oss för vår tarmflora-

  92. -vilket är
    ett stort mikrobiellt tryck.

  93. Vi har runt tio upphöjt till tretton
    mikroorganismer-

  94. -som bor inuti oss. Det är mycket.

  95. Förut sa man att vi hade tio gånger
    fler bakterier än celler.

  96. Sen började forskare räkna noga.

  97. Nu säger man att det är
    tre gånger så många bakterier.

  98. De är i alla fall väldigt många.

  99. Och det är en stor artrikedom.
    Det fascinerande är att man inte-

  100. -känner till alla mikroorganismer.

  101. Det pågår studier som vill kartlägga
    alla mikroorganismer.

  102. Nån sa att man har bättre koll
    på stjärnorna-

  103. -än på mikroorganismerna som lever
    i oss. Det finns en del okända kvar.

  104. Det är också ett kontinuerligt tryck.

  105. Man har sin tarmflora hela tiden,
    till skillnad från infektioner.

  106. Och tarmfloran utvecklas över tiden.

  107. När man föds har man
    väldigt låg mångfald i sin tarmflora.

  108. Sen förändras den väldigt mycket
    under det första året-

  109. -samtidigt som
    vårt immunsystem ändrar sig.

  110. Sen är det hög mångfald och stor
    stabilitet under stor del av livet.

  111. Äldre som får sämre hälsa
    verkar tappa mångfald och stabilitet.

  112. Men vi är intresserade
    av den första perioden-

  113. -då det även händer mycket
    i immunsystemet.

  114. Vi gjorde en studie där vi kartlade
    hur tarmfloran såg ut-

  115. -hos barns avföringsprov-

  116. -vid en veckas, en månads
    och tolv månaders ålder.

  117. Vi jämförde barn som blev allergiska
    med barn som inte blev det.

  118. Det var minskad mångfald i tarmfloran
    hos barn som blev allergiska.

  119. Vi fick statistisk signifikans
    redan vid en månads ålder-

  120. -alltså redan innan de hade fått
    allergiska symtom.

  121. Särskilt låg mångfald var det
    i bakteriegruppen Bacteroidetes.

  122. Vi följde barnen och tittade på eksem
    upp till två års ålder.

  123. Men vi tittade också på dem
    när de var sju år.

  124. Då kan man mer säkert bedöma
    om ett barn har utvecklat astma.

  125. Då såg vi en lägre mångfald
    i tarmfloran-

  126. -vid en veckas och en månads ålder
    hos barn som senare fick astma.

  127. Vid tolv månader
    var skillnaden borta.

  128. Så det pekar på
    att riktigt tidigt i livet-

  129. -verkar tarmfloran vara annorlunda
    hos barn som senare blir allergiska.

  130. Kan man göra nåt åt
    att så många barn blir allergiska?

  131. Ett sätt är att tillföra
    normalflorebakterier-

  132. -eller probiotika. Laktobaciller
    är vanliga som probiotika.

  133. Vi och många andra har gjort studier
    där man har gett probiotika-

  134. -för att se om det kan förebygga
    atopiskt eksem hos barn.

  135. Studierna har använt olika sorters
    probiotika och olika doser.

  136. Mycket skiljer sig åt,
    så man kan inte slå ihop studierna.

  137. Men det som verkar fungera bäst
    är när man har gett-

  138. -till gravida kvinnor
    och till barn under det första året.

  139. Där såg man en minskad utveckling
    av atopiskt eksem.

  140. När man bara gav till barnet under
    första året syntes ingen effekt.

  141. Det verkade viktigt att mamman
    fick probiotika under graviditeten-

  142. -och att barnet fick
    under första året.

  143. Man måste börja väldigt tidigt
    om man ska kunna förebygga allergier.

  144. När man fortsatte följa barnen
    i studierna-

  145. -såg man inga effekter
    på luftvägsallergier.

  146. Vi hoppades ju att vi hade lyckats
    bryta den allergiska marschen.

  147. Men tyvärr såg vi en effekt på eksem,
    men ingen effekt senare.

  148. I en studie hittade de en effekt
    senare i livet.

  149. Det var en subgrupp i den största
    studien med nästan 900 barn.

  150. De tittade separat på barn
    som är förlösta med kejsarsnitt.

  151. Då kunde de se att det är
    en riskfaktor att utveckla allergi-

  152. -om man är förlöst med kejsarsnitt.

  153. I den här gruppen
    verkade probiotika ha fungerat.

  154. Men den här studien var inte designad
    för att titta på det.

  155. Analysen gjordes i efterhand.
    Det är viktigt att man gör studier-

  156. -som är designade
    för att undersöka det här.

  157. Vad är det som är annorlunda
    hos de kejsarsnittsförlösta barnen?

  158. Vi har tittat på det.

  159. Man verkar få en annorlunda tarmflora
    om man är förlöst med kejsarsnitt.

  160. Vi har vaginalt förlösta barn till
    vänster, och kejsarsnitt till höger.

  161. Vi har tittat på olika grupper av
    bakterier som har fått olika färger.

  162. Och så har vi prover vid olika åldrar
    och även från deras mammor.

  163. Då kan ni se att de gröna bakterierna
    är mycket mindre förekommande-

  164. -hos de kejsarsnittsförlösta barnen,
    ända upp till ett års ålder.

  165. Och det är just Bacteroidetes
    som vi såg i den andra studien.

  166. Låg mångfald bland dem
    ökade risken för allergiutveckling.

  167. Vi såg en minskad mångfald hos dem
    upp till två år.

  168. Så det här var en långvarig effekt
    av kejsarsnittet.

  169. Vi kunde också titta på hur lika
    barnets och mammans bakterier var.

  170. De var mindre lika mammans bakterier
    om de var kejsarsnittsförlösta.

  171. Det här tyder på
    att man får bakterier-

  172. -från sin mamma
    vid en kejsarsnitts...

  173. Man saknar bakterier vid
    ett kejsarsnitt som man brukar få.

  174. Vi startar en studie där vi
    ska undersöka om man kan tillföra-

  175. -mammabakterier vid planerat
    kejsarsnitt och om det kan påverka.

  176. Den studien ligger i startgroparna.

  177. Så vi tror att det är tänkt-

  178. -att bakterier ska överföras
    från mamma till barn.

  179. Och en del tror att överföringen
    börjar under graviditeten.

  180. Men sen sker en viktig överföring
    vid födseln-

  181. -om man inte gör kejsarsnitt.

  182. Sen fortsatte mamman
    att överföra bakterier.

  183. Man tänkte också att bröstmjölk
    var bakteriefri.

  184. Men det finns mycket bakterier där.
    Barn får bakterier från mammans hud.

  185. Evolutionärt sett fanns det ju inte
    barnmatsburkar.

  186. När de skulle börja äta annan mat
    fick ju nån tugga maten först.

  187. Så det finns en tanke med
    att man ska få sin mammas bakterier.

  188. Vi går tillbaka
    till probiotika-studierna-

  189. -som inte såg nån effekt
    på luftvägsallergier.

  190. Majoriteten av dem som gav
    till mamman gav från vecka 36-

  191. -vilket är sent.
    En graviditet är normalt 40 veckor.

  192. Om tillskottet är så viktigt
    kan man tänka sig att man kan få-

  193. -bättre effekt
    om man ger probiotika tidigare.

  194. Vi gör en studie
    där vi ger från graviditetsvecka 20.

  195. Vi följer hur det går för de barnen.

  196. Det krävs fler studier för att kunna
    rekommendera probiotika.

  197. Vi måste kunna tala om vilken
    probiotika, hur mycket och hur länge.

  198. Det är intressant att se
    om probiotika-

  199. -under en längre tid av graviditeten
    ger mer effekt.

  200. Vi vill också undersöka
    om man kan överföra bakterier-

  201. -till kejsarsnittsförlösta barn
    för att förebygga allergiutveckling.

  202. Jag vill tacka dem som har
    hjälpt till, och er som har lyssnat.

  203. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allergi, Allergiska sjukdomar, Immunologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, berättar om hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Nanomaterial för behandling av cancer

Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Daniel Aili, biträdande professor i fysik vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett gym för celler

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur ett gym för celler kan användas för att utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar dem att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Dygnsrytmens roll vid sjukdomar som cancer

Dygnsrytmstörningar är en vanlig orsak till sjukdom i Sverige. Lasse Dahl Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin vid Linköpings universitet, berättar om hur dygnsrytmen spelar in vid cancer. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Släckte Trump vårt sista klimathopp?

Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Maria Jernnäs, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om de utmaningar som finns då länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner ska samarbeta. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Stå upp för orten

I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Det anser Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om hur dessa processer kan motverkas och om hur förortens drömmar kan realiseras. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Varför uppstår mobbning?

Sociala och psykologiska processer som rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat tortyr och folkmord. Samma processer finner vi även i skolan och på nätet i samband med mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, berättar om processerna bakom mobbningen. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Gud, Trump och hatkärleken till USA

I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om landet där tro är det normala och icke-tron det udda. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Internationell makt i förändring

På senare år har betydelsen av så kallad "mjuk" makt inom den internationella politiken diskuterats allt mer. Men hur är det? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade? Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - syntolkat

Sex

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.