Titta

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Om UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Föreläsningar från Pi-symposium 2018 med Steven Pinker och Anna Rosling Rönnlund. Inspelat den 27 oktober 2018 på Cirkus i Stockholm. Arrangörer: Fri tanke, Kungliga Vetenskapsakademien och Nobel center.

Till första programmet

UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling : Upplysning nu!Dela
  1. Kan inte pessimism var bra
    för att skydda mot likgiltighet-

  2. -och kritisera makten?

  3. Inte riktigt.
    Det är bra att vara precis.

  4. Då och då ställer vi alla
    djupa och svåra frågor.

  5. Varför är världen fylld av problem?

  6. Hur kan vi förbättra den?
    Hur gör vi våra liv meningsfulla?

  7. Även om dessa frågor är svåra,
    så finns det många som har svar.

  8. Till exempel: "Moralen dikteras av Gud
    i de heliga skrifterna."

  9. "När alla lyder hans lagar
    blir världen perfekt."

  10. Eller:
    "Problem orsakas av onda människor"-

  11. -"som måste skämmas ut,
    straffas och besegras."

  12. Eller: "Vår stam borde hävda
    sin rättmätiga storhet"-

  13. -"under en stark ledare som
    förkroppsligar dess autentiska dygd."

  14. Eller: "I det förflutna levde vi
    i ordning och harmoni"-

  15. -"tills främmande makter förde med
    sig dekadens och degenerering."

  16. "Vi måste återställa samhället
    till dess gyllene tidsålder."

  17. Men vi andra, då?
    Många vet vad de inte tror på-

  18. -men har svårare att identifiera
    vad de tror på.

  19. I "Upplysning nu!" menar jag-

  20. -att det finns ett alternativt system
    av övertygelser och värderingar-

  21. -som vi associerar med upplysningen.

  22. I ett nötskal är det att kunskap
    kan främja människans utveckling.

  23. Många tror på upplysningsidealen utan
    att kunna namnge eller beskriva dem.

  24. Därför har de bleknat-

  25. -som en menlös grundföreställning,
    ett status quo eller ett etablissemang.

  26. Andra ideologier har
    passionerade förespråkare-

  27. -och även upplysningsidéer kräver
    aktivt försvar och engagemang.

  28. Vad menar jag med upplysningsideal?

  29. Jag pekar ut fyra stycken: förnuft,
    vetenskap, humanism och framsteg.

  30. Jag ska tala lite om vart och ett.

  31. Allt börjar med förnuftet
    och förståelsen-

  32. -att traditionella källor till
    övertygelser skapar vanföreställningar.

  33. Tro, uppenbarelse,
    tradition, auktoritet-

  34. -karisma, mysticism, intuition
    och analysen av heliga texter-

  35. -är alla olika sätt att ha fel på.

  36. Förnuftet
    är däremot icke-förhandlingsbart.

  37. Så fort man försöker ge skäl till
    att tro på nåt annat än förnuftet-

  38. -och förklarar varför man har rätt,
    varför andra borde tro på en-

  39. -och att man inte ljuger eller snackar
    skit, då har man förlorat argumentet-

  40. -eftersom man har åberopat förnuftet.

  41. Som kognitiv psykolog
    är jag den förste att erkänna-

  42. -att människor på egen hand
    inte är särskilt förnuftiga.

  43. Som art har vi en tendens
    att generalisera utifrån anekdoter-

  44. -och utgå från stereotyper. Vi söker
    bevis som bekräftar våra övertygelser-

  45. -vi struntar i bevis som motsäger dem-

  46. -och vi tror alltför mycket på vår
    kunskap, vishet och rättrådighet.

  47. Men folk kan vara förnuftiga
    om de antar vissa normer:

  48. Yttrandefrihet, öppen kritik och debatt,
    logisk analys, faktakontroll-

  49. -och empiriskt testande, vilket för mig
    till det andra upplysningsidealet:

  50. Vetenskapen.
    Den bygger på övertygelsen om-

  51. -att världen går begripa genom
    att formulera möjliga förklaringar-

  52. -och pröva dem mot verkligheten.

  53. Det är vårt mest tillförlitliga sätt
    att förstå världen och oss själva.

  54. Ett viktigt upplysningstema var
    vetenskapen om människans natur-

  55. -och att det man tror om samhället går
    att pröva, liksom andra övertygelser.

  56. Det tredje upplysningsidealet
    är humanismen-

  57. -att det yttersta moraliska målet är
    att minska lidandet-

  58. -och förbättra livet för människor
    och andra levande varelser.

  59. Vem kan vara emot att förbättra livet
    för människor, kan man tänka.

  60. Det finns alternativ till humanismen,
    som att det yttersta goda är-

  61. -att upphöja den egna stammen,
    nationen, rasen, klassen eller tron.

  62. Att efterleva gudomliga bud och tvinga
    andra till att göra detsamma.

  63. Att begå heroiska bedrifter.

  64. Eller att främja
    en mystisk kraft, dialektik, kamp-

  65. -eller strävan efter en utopisk
    eller messianisk tidsålder.

  66. Humanismen är möjlig eftersom
    människor kan känna sympati-

  67. -och omtanke om andra. Av naturen
    hyser vi sympati för en liten krets.

  68. Vi känner medlidande med släktingar,
    nära vänner och allierade-

  69. -söta pälsklädda djurungar,
    och det är allt.

  70. Men vår sympati kan utvidgas genom
    kosmopolitism, att människor blandas.

  71. Utbildning, journalism,
    konst, rörelsefrihet-

  72. -och även det rena förnuftet.

  73. Så fort jag går in i ett samtal med dig-

  74. -kan jag inte bara hävda mina egna
    intressen, bara för att jag är jag-

  75. -om du ska ta mig på allvar.

  76. Slutligen kommer framsteg, att om
    vi tillämpar kunskap och sympati-

  77. -för att minska lidandet och öka
    välståndet kan vi gradvis lyckas.

  78. Jaha, och 250 år senare - hur har
    det gått för upplysningsgrejen?

  79. På den frågan svarar de flesta
    intellektuella "Inte särskilt bra".

  80. Jag har nämligen funnit att de flesta
    intellektuella avskyr framsteg-

  81. -och "progressiva" intellektuella
    avskyr verkligen framsteg.

  82. Jag har fått höra att om man tror
    att problem kan lösas så har man-

  83. -en "blind tro"
    och en "kvasireligiös tro"-

  84. -på den "föråldrade vidskepelsen,
    den falska förhoppningen och myten"-

  85. -"om ständigt
    och oundvikligt framåtskridande".

  86. Man är "hejaklacksledare för en
    vulgär amerikansk företagsamhet"-

  87. -med "den uppeppade andan hos
    styrelserumsideologier, Silicon Valley"-

  88. -"och handelskammaren".

  89. Man praktiserar "Whighistoria" och är
    en "naiv optimist", en "Pollyanna"-

  90. -och en "Pangloss", vilket hänsyftar
    till Voltaires romanfigur-

  91. -som menar att vi lever
    i den bästa av alla möjliga världar.

  92. Men professor Pangloss var pessimist.

  93. En sann optimist tycker att världen
    kan bli mycket bättre än den vi har.

  94. Men detta är irrelevant, för frågan
    om huruvida framsteg har skett-

  95. -handlar inte att se saker från den
    ljusa sidan, att se allt i rosenrött-

  96. -eller att se glaset som halvfullt.
    Det är en empirisk hypotes.

  97. Mänsklig välfärd kan mätas.

  98. Liv, hälsa, näring, välstånd,
    fred, frihet, säkerhet-

  99. -kunskap, fritid och lycka.

  100. Om dessa har ökat med tiden
    vill jag hävda att det är framsteg.

  101. Låt oss titta på data. Vi börjar med
    det mest värdefulla av allt - livet.

  102. Under det mesta av historien har
    medellivslängden legat kring 30 år.

  103. Men tack vare utvecklingen av vaccin-

  104. -renhållning, antibiotika och andra
    framsteg inom folkhälsa och medicin-

  105. -är medellivslängden i dag 71 år-

  106. -vilket Anna påminde er om,
    för ingen gissar att den är så hög.

  107. I utvecklade länder
    är den över 80 år-

  108. -och även om Europa och Amerika
    var först-

  109. -med att bli fria från för tidig död,
    så knappar resten av världen in-

  110. -inklusive Asien
    och subsahariska Afrika.

  111. Den största faktorn till låg medellivs-
    längd har varit barnadödligheten.

  112. I Sverige 1750 var det
    en tredjedel av alla barn-

  113. -som inte blev fem år gamla.

  114. Sverige sänkte sin barnadödlighet
    med en faktor 100-

  115. -och resten världen har följt exemplet-

  116. -inklusive Kanada i Nordamerika,
    Sydkorea i Asien-

  117. -Chile i Latinamerika
    och Etiopien i subsahariska Afrika.

  118. Fortfarande för hög, vid sex procent,
    men siffran fortsätter sjunka.

  119. Under största delen av historien har
    infektionssjukdomar skördat flest liv.

  120. I den utvecklade världen är det
    inte längre en vanlig dödsorsak-

  121. -men i utvecklingsländer dödar det
    fortfarande människor, särskilt barn.

  122. Men de senaste femton åren har de
    fem vanligaste dödliga sjukdomarna-

  123. -för barn i utvecklingsländer
    alla minskat.

  124. Lunginflammation, diarré, malaria,
    mässling och hiv/aids.

  125. Näring. Det krävs omkring 2 500
    kalorier för att livnära en vuxen man-

  126. -och för första gången nånsin kunde
    Storbritannien odla så många kalorier-

  127. -först i och
    med 1700-talets jordbruksrevolution-

  128. -och framsteg inom agronomin,
    så som växelbruk-

  129. -och senare konstgödsel,
    mekaniseringen av jordbruket-

  130. -och selektiv avel av livskraftiga
    hybrider under den gröna revolutionen.

  131. Först var det utvecklade länder
    som kunde livnära sin befolkning.

  132. På sistone har länder i Asien,
    som Kina och Indien, livnärt sig själva-

  133. -och här ser ni tillväxten
    inom livsmedelsproduktionen i världen.

  134. Man kan säga att förmågan
    att odla alla dessa extra kalorier-

  135. -vore en tvivelaktig form av framsteg
    om de bara gjorde de feta fetare-

  136. -men de har minskat
    undernäringen i världen-

  137. -från 35 procent 1970
    till färre än 15 procent i dag-

  138. -först i Latinamerika, sen i Asien
    och nu sker det i subsahariska Afrika.

  139. De mest allvarliga exemplen
    på kaloribrist ser vi vid svält.

  140. Svält var en av apokalypsens
    fyra ryttare-

  141. -och genom historien har den varit
    förödande över hela världen.

  142. Men svältdöden
    har minskat dramatiskt-

  143. -och svält äger i dag rum endast i
    isolerade eller krigshärjade områden.

  144. Välstånd. Under vår historia har vi
    oftast haft nästan obefintlig tillväxt.

  145. Det ser man i ett diagram över
    bruttovärldsprodukten från år 1 till nu.

  146. Det visar att i 1 500 år var
    tillväxten mindre än en pixel hög.

  147. I och med den industriella revolutionen,
    möjligheten att tillvarata energi-

  148. -framväxten av utbildning,
    marknader, finansiella institutioner-

  149. -och den globala handeln har
    välståndet ökat med en faktor 200-

  150. -sen år 1700.

  151. Ökningen av välstånd
    var ytterst ojämn.

  152. Storbritannien, USA
    och andra länder i väst-

  153. -var de första som tog sig ur
    universell fattigdom och elände-

  154. -men på senare tid har östasiatiska
    länder som Sydkorea hunnit i kapp.

  155. Även Latinamerika och nu Kina och
    Indien uppvisar exponentiell tillväxt.

  156. Än en gång
    vore dessa framsteg tvivelaktiga-

  157. -om alla dessa fördelar
    gick till den rikaste procenten.

  158. Men som Anna nämnde
    har de tillämpats för att minska-

  159. -den extrema fattigdomen.

  160. Om man definierar extrem fattigdom
    som det allra nödvändigaste-

  161. -för att livnära sig och sin familj-

  162. -uttryckt som
    1,90 dollar per person per dag-

  163. -levde 90 % av världens befolkning
    i extrem fattigdom för 200 år sen.

  164. I dag är det färre än 10 %.

  165. Det har minskat med 2/3
    de senaste 20 åren-

  166. -och med 3/4 de senaste 30 åren.

  167. En del ekonomer kallar detta
    tidernas största bedrift-

  168. -men nästan ingen känner till det,
    förutom schimpanserna.

  169. För de gissar slumpmässigt.

  170. En följd är att den internationella
    ojämlikheten mellan rika och fattiga-

  171. -efter en nödvändig ökning
    under den industriella revolutionen-

  172. -då en del länder tog sig ur
    fattigdomen, nu är på tillbakagång-

  173. -eftersom fattiga länder blir rikare
    snabbare än rika länder.

  174. Inom utvecklade länder
    ökar ojämlikheten i stället-

  175. -men det innebär inte att man har
    struntat i de behövandes situation.

  176. Före 1900-talet
    lade de utvecklade länderna-

  177. -1,5 procent av sitt välstånd
    på omdistribuering-

  178. -till barn, gamla, sjuka och fattiga.

  179. Under 1900-talet lade
    alla utvecklade länder-

  180. -stora summor på sociala utgifter-

  181. -och nu omdistribueras i genomsnitt
    22 % av BNP i OECD-länder-

  182. -till de behövande. Det innebär
    att även om ojämlikheten har ökat-

  183. -har fattigdomen minskat.

  184. 1960 utgjorde de fattiga,
    mätt i disponibel inkomst-

  185. -alltså efter statliga bidrag,
    33 % av befolkningen.

  186. I dag är det 7 %.

  187. Och när fattigdom mäts
    utifrån konsumtion-

  188. -och om man har råd med mat,
    kläder och bostad-

  189. -har det minskat från 30 % till 3 %.

  190. Fred. Under större delen av historien-

  191. -låg sin tids stormakter
    i princip alltid i krig med varandra.

  192. Kriget var det naturliga tillståndet
    för internationella relationer.

  193. Freden var bara ett kort uppehåll
    mellan krigen.

  194. Det illustreras i ett diagram
    med andelen år i varje kvartssekel-

  195. -då stormakterna
    låg i krig med varandra.

  196. Vi ser att för 400-500 år sen låg
    stormakterna alltid i krig med varandra.

  197. I dag krigar de aldrig mot varandra.

  198. I det sista stormaktskriget stred
    USA mot Kina, för mer än 65 år sen.

  199. Om vi fokuserar på 1900-talet-

  200. -ser vi att även om krigen
    blev mindre vanliga och kortare-

  201. -så blev de också mer destruktiva-

  202. -vilket kulminerade
    med de båda världskrigen-

  203. -som var destruktiva utan motstycke.

  204. Men trots förutsägelser
    om ett oundvikligt tredje världskrig-

  205. -mellan USA och Sovjetunionen-

  206. -som på grund av kärnvapnen
    skulle bli ännu mer destruktivt-

  207. -så blev det inget tredje världskrig.
    Sovjet upphörde att existera-

  208. -och kalla kriget tog slut. Om vi tittar
    på tiden efter andra världskrigets slut-

  209. -ser vi att det har skett
    en ojämn men dramatisk minskning-

  210. -i dödstalen
    från alla krig sammantaget.

  211. Det har vi demokratierna att tacka för,
    då de mer sällan krigar mot varandra.

  212. Även den globala handeln.

  213. Länder som handlar med varandra
    krigar mer sällan.

  214. Man dödar inte
    kunder eller gäldenärer-

  215. -och om det är billigare att köpa än att
    stjäla plundrar man inte andra länder.

  216. Sen har vi internationella normer
    och organisationer-

  217. -som har gjort erövring olagligt
    och inte ett acceptabelt sätt-

  218. -för länder att avgöra dispyter.

  219. Frihet och rättigheter. Vi har alla läst
    om hur demokratin urholkas-

  220. -i länder som Ungern, Ryssland,
    Venezuela och Turkiet.

  221. Men om man räknar antalet
    demokratier och autokratier i världen-

  222. -ser man att demokratin aldrig har varit
    vanligare än under det här årtiondet.

  223. Om det känns omöjligt att tro, kom
    då ihåg att för några årtionden sen-

  224. -låg halva Europa bakom järnridån
    och var marxistiska diktaturer.

  225. Spanien och Portugal
    var fascistiska diktaturer.

  226. Grekland styrdes av en militärjunta,
    liksom det mesta av Latinamerika.

  227. Östasiatiska länder som Taiwan,
    Sydkorea, Filippinerna och Indonesien-

  228. -är alla demokratiska i dag.

  229. Barnarbete. Under större delen
    av historien har barn tvingats arbeta-

  230. -på jordbruk och i fabriker.
    Omkring 30 % av alla barn i väst 1850.

  231. Storbritannien och USA och senare
    exempelvis Italien-

  232. -minskade barnarbetet
    på grund av ökat välstånd-

  233. -då föräldrar inte längre var
    beroende av barnens arbete.

  234. När utbildning blev allt viktigare
    gjorde barnen större nytta i skolorna-

  235. -än på åkrar och i fabriker och
    barns liv värderades i allmänhet högre.

  236. Det är en process
    som nu sker i världen som helhet.

  237. 2014 gick Nobels fredspris
    till Kailash Satyarthi-

  238. -för hans insatser
    för att minska barnarbetet-

  239. -vilket det här diagrammet visar
    har varit lyckade.

  240. Våldsbrott. I alla delar av världen
    där anarki råder-

  241. -har man våldsamt utnyttjande,
    hämnd-

  242. -och cykler av fejder.

  243. I det medeltida Europa skedde det
    35 mord per 100 000 invånare per år.

  244. Sen när kungadömena expanderade-

  245. -över de feodala lapptäckena
    av förläningar-

  246. -minskade våldet i England,
    Nederländerna, Italien-

  247. -och Skandinavien. Det har gått från
    35 mord per 100 000 personer per år-

  248. -till 1 per 100 000 per år.

  249. En liknande process sker så fort
    stater tar kontroll över gränsområden-

  250. -och traditionen med vendetta och
    blodsfejder ersätts med rättssamhället.

  251. Det skedde i koloniala New England,
    i den amerikanska vilda västern-

  252. -och i Mexiko.

  253. Våra liv har faktiskt blivit säkrare
    på nästan alla vis.

  254. På grund av tekniska framsteg inom
    bilsäkerheten-

  255. -så som bilbälten och krockkuddar-

  256. -säkrare motorvägar och bättre sätt
    att se till att trafikregler efterlevs-

  257. -har risken att dö
    i en bilolycka minskat med 96 %.

  258. Risken att bli påkörd på trottoaren
    har minskat med 88 %.

  259. 99 % för att dö i en flygolyckor.

  260. 59 % för att dö av ett fall.
    90 % för att drunkna.

  261. 92 % för att dö i en eldsvåda.

  262. 92 % för att kvävas av giftgas.

  263. Det finns ett undantag i USA: död
    genom gift, i fast eller flytande form.

  264. Och här ser man
    den amerikanska opioidepidemin.

  265. Samtidigt löper vi 95 % mindre risk
    att dö på arbetsplatsen.

  266. Det är till och med mindre risk
    att dö av så kallad "högre hand":

  267. Torka, översvämning, skogsbrand,
    vulkaner-

  268. -jordskred, jordbävning
    och meteornedslag.

  269. Det lär inte bero på att en högre hand
    är mindre arg på oss-

  270. -utan på förbättringar
    i vår infrastruktur-

  271. -och räddningstjänster.

  272. Och det ultimata en högre hand gör,
    projektilen som Zeus slungar?

  273. Blixten från den klara himlen.

  274. Vi löper 97 % mindre risk
    att dö av blixtnedslag.

  275. Kunskap. Människans naturliga
    tillstånd är okunskap och analfabetism.

  276. I det tidiga moderna Europa
    kunde endast eliten läsa och skriva-

  277. -omkring 15 %. Men under 1900-talet
    har alla europeiska länder uppnått-

  278. -universell läskunnighet, liksom USA.
    Samma sak sker i resten av världen-

  279. -så som Chile, Mexiko
    och världen i helhet.

  280. I dag kan 83 %
    av världen läsa och skriva-

  281. -och 90 % av världen
    under trettio års ålder.

  282. Och det kanske
    mest fantastiska, otroliga-

  283. -häpnadsväckande och svårbegripliga
    exemplet på framsteg-

  284. -är att vi blir smartare. Det är sant.

  285. I ett väldokumenterat fenomen
    känt som Flynn-effekten-

  286. -har IQ-resultat ökat med tre poäng
    per årtionde i hela världen-

  287. -i ett århundrade,
    tack vare utbildning och folkhälsan-

  288. -och spridningen av tekniska koncept
    och visuella symboler-

  289. -från den akademiska världen, teknik
    och vetenskap till människors vardag.

  290. Har dessa framsteg förbättrat våra liv?
    Svaret är på många sätt ja.

  291. En typisk arbetsvecka 1870 i USA
    och Europa var mer än 60 timmar.

  292. I dag är det färre än 40.

  293. Tack vare rinnande vatten,
    elektricitet, tvättmaskiner-

  294. -dammsugare, kylskåp, diskmaskiner
    och mikrovågsugnar-

  295. -har tiden lagd på hushållsarbete,
    den syssla vi tycker minst om-

  296. -minskat från 60 timmar i veckan
    till färre än 15 timmar i veckan.

  297. Och om nån av er inte känner till-

  298. -Hans Roslings fantastiska film
    om tvättmaskinen.

  299. Googla "Rosling" och "tvättmaskin" när
    ni kommer hem. Ni lär inte ångra er.

  300. På grund av den kortare arbetsveckan-

  301. -och tiden vi har återfått tack vare
    arbetsbesparande uppfinningar-

  302. -har mängden fritid ökat de senaste
    50 åren, för både män och kvinnor.

  303. Ni ser att mängden fritid
    för kvinnor har planat ut.

  304. Skälet är att kvinnor tillbringar
    mer tid med sina barn i dag.

  305. En ensamstående arbetande mamma
    tillbringar mer tid med sina barn-

  306. -än en gift hemmafru på 1950-talet.

  307. Det är sånt som ekonomer mäter,
    men gör det oss lyckligare?

  308. Svaret är att det gör de nästan säkert.

  309. Det finns ett starkt förhållande
    mellan livstillfredsställelse-

  310. -och logaritmen av inkomst.

  311. Varje punkt är ett land, och varje pil
    står för folket i ett land.

  312. Skalan är logaritmisk, så en extra
    dollar ökar lyckan mycket mer-

  313. -för fattiga än för rika,
    men det gäller ändå på alla nivåer.

  314. Diagrammet visar
    att folk i rikare länder är lyckligare-

  315. -och även de rika inom varje land.

  316. Därför tror man att när världen
    blir rikare blir människor lyckligare.

  317. Och det stämmer till stor del. I 86 %
    av de länder där vi har data över tid-

  318. -har lyckan ökat de senaste årtiondena.

  319. I Sverige, den lila linjen överst,
    kunde man inte bli mycket lyckligare-

  320. -men i en majoritet av länderna
    har folk blivit lyckligare.

  321. Jag hoppas att jag övertygat er om
    att framsteg inte handlar om-

  322. -att man ser glaset som halvfullt.
    Det är ett historiskt faktum-

  323. -och kanske det allra viktigaste.

  324. Hur speglas då
    mänsklighetens framsteg i nyheterna?

  325. En studie
    har använt sig av attitydanalys-

  326. -alltså att man räknar andelen positiva
    och negativa ord i nyhetsartiklar.

  327. Under de senaste 70 åren,
    då våra liv har blivit tryggare-

  328. -längre, friskare, rikare
    och lyckligare-

  329. -har New York Times blivit
    alltmer dyster-

  330. -och ett urval av världens sändningar
    har blivit allt mörkare.

  331. Varför förnekar folk framstegen?
    Ett svar får vi från kognitiv psykologi.

  332. Enligt Amos Tversky
    och Daniel Kahneman-

  333. -uppskattar hjärnan
    risk och sannolikhet-

  334. -med hjälp av en mental genväg
    som de kallar tillgänglighetsheuristik.

  335. Ju högre upp en händelse hamnar
    bland den mentala sökmotorns träffar-

  336. -och ju snabbare vi tänker på den,
    desto oftare tror vi att den inträffar.

  337. Vi använder vårt eget minne som en
    genväg för att uppskatta sannolikhet.

  338. Tänk på hur nyheter fungerar.

  339. Nyheter handlar om sånt som händer,
    inte sånt som inte händer.

  340. Anna nämnde det i sin föreläsning.

  341. En journalist säger aldrig: "Jag
    rapporterar från ett fredsdrabbat land"-

  342. -eller "en stad som inte
    har utsatts för en terrorattack."

  343. Och nyheterna handlar om plötsliga
    händelser, inte gradvisa förändringar.

  344. Som ekonomen Max Roser påpekade
    kunde tidningarna haft rubriken-

  345. -"137 000 tog sig ur extrem fattigdom
    i går" varje dag de senaste 30 åren-

  346. -men nu har 1,25 miljarder människor
    tagit sig ur extrem fattigdom-

  347. -utan att nån vet om det.

  348. Utöver journalistikens natur-

  349. -finns det även en negativ vinkling
    inom journalistikens kultur.

  350. Det har visats i studier där man bett
    redaktörer välja mellan rubriker-

  351. -och de väljer de negativa.

  352. Det har satiriserats i humortidningen
    The Onion med rubriken:

  353. "CNN har morgonmöte för att besluta
    vad tittarna ska få panik för i dag."

  354. Om man ser till hur både nyheterna
    och vår kognition är beskaffade-

  355. -kan man se varför världen håller på
    att gå under och alltid har gjort det.

  356. Det ger oss också en negativ vinkling-

  357. -att i vårt känsloliv upplevs
    dåliga saker starkare än bra saker.

  358. Vi tänker på och känner av
    dåliga händelser mer-

  359. -särskilt de som har hänt nyligen.

  360. Det förklarar en observation
    av Franklin Pierce Adams:

  361. "Inget bidrar mer till 'den gamla
    goda tiden' än ett dåligt minne."

  362. Och det finns också incitament
    i marknaden för förutsägelser:

  363. Pessimism låter allvarligt, moraliskt,
    som om nån försöker hjälpa en.

  364. Optimism låter lättsinnigt,
    som om nån försöker sälja nåt till en.

  365. Låt mig avsluta med tre frågor
    om framsteg och upplysningen-

  366. -som jag tror många av er
    har tänkt på.

  367. Kan inte pessimism var bra för
    att skydda mot likgiltighet-

  368. -och kritisera makten?

  369. Inte riktigt.
    Det är bra att vara precis.

  370. Visst måste vi vara medvetna
    om lidande, faror och orättvisor-

  371. -men vi måste också veta
    hur de kan minskas.

  372. Det finns faror med tanklös pessimism:
    En av dem är fatalism.

  373. Om alla ansträngningar för
    att förbättra världen har misslyckats-

  374. -och allt bara bli sämre, varför då
    lägga tid och pengar på nåt hopplöst?

  375. Som Jesus sa:
    "De fattiga har ni alltid hos er."

  376. Den andra faran med urskillningslös
    pessimism är radikalism.

  377. Om man tror att alla våra institutioner
    misslyckas och inte kan reformeras-

  378. -är det en naturlig reaktion att slå
    sönder maskinen, torrlägga träsket-

  379. -och bränna ner imperiet i hopp om
    att vad som än stiger upp ur askan-

  380. -måste vara bättre än det vi har nu.

  381. Eller, ett uttryck
    som får alla amerikaner att rysa:

  382. "Bara jag kan ställa det till rätta."

  383. Är framsteg oundvikligt?
    Och svaret är: självklart inte.

  384. Framsteg innebär inte att allt blir
    bättre för alla överallt hela tiden.

  385. Det vore inte framsteg. Det vore
    ett mirakel, vilket framsteg inte är.

  386. Framsteg är att lösa problem
    med kunskap.

  387. Problem är oundvikliga, och lösningar
    skapar nya problem att lösa.

  388. Och när vi har en stadig utveckling kan
    det dyka upp otäcka överraskningar.

  389. Jag har nämnt flera: världskrigen,
    brottsligheten på 60-talet i USA-

  390. -aids i Afrika och opioidepidemin i USA.

  391. Och världen står inför allvarliga
    utmaningar som vi inte har valt-

  392. -så som klimatförändringarna
    och faran för kärnvapenkrig.

  393. Dessa bör vi ta oss an
    som olösta problem som går att lösa-

  394. -och inte som förestående
    apokalypser-

  395. -och aggressivt driva på lösningar så
    som i fallet med klimatförändringarna:

  396. Avlägsna koldioxid från världs-
    ekonomin med politiska åtgärder-

  397. -såsom koldioxidpriser och teknik
    med låga eller inga utsläpp-

  398. -och i framtiden minusutsläpp.

  399. Sverige ligger i framkant,
    tack vare användandet av kärnkraft-

  400. -bland annat.

  401. Och vi bör eftersträva
    kärnvapennedrustning internationellt-

  402. -genom att förbättra strategisk
    stabilitet för att skydda mot olyckor-

  403. -och missförstånd.

  404. Och ett program för att begränsa
    och minska kärnvapnen-

  405. -tills dessa är helt avskaffade.

  406. Den sista frågan är viktig för mig-

  407. -som har hävdat
    att den mänskliga naturen finns:

  408. Står upplysningen i konflikt
    med den mänskliga naturen?

  409. Är humanismen bara
    för torftig, ljum eller platt-

  410. -för att entusiasmera människor?

  411. Är segern över sjukdomar, svält,
    fattigdom, våld och okunskap...

  412. ...tråkigt? Behöver folk tro på mirakel-

  413. -en fader i himlen, en stark hövding
    som skyddar stammen-

  414. -eller myter om heroiska förfäder?
    Jag tror inte det.

  415. Sekulära, liberala demokratier
    har visat sig vara-

  416. -de lyckligaste,
    mest hälsosamma platserna på jorden-

  417. -och vi ser att de är förstahandsvalet
    för folk som röstar med fötterna.

  418. Och användandet av kunskap
    och sympati till människans goda-

  419. -vill jag säga är heroiskt, ärofyllt
    och kanske till och med andligt.

  420. Myter är fiktioner,
    men denna hjältesaga är sann.

  421. Sann så vitt vi vet,
    vilket är den enda sanning vi kan ha.

  422. Och berättelsen tillhör inte bara
    en stam, utan hela mänskligheten-

  423. -alla levande varelser
    med förmågan att resonera-

  424. -och en vilja att fortleva.

  425. Den beror bara på övertygelsen
    att liv är bättre än död-

  426. -hälsa bättre än sjukdom,
    överflöd bättre än avsaknad-

  427. -fred bättre än krig,
    frihet bättre än tvång-

  428. -lycka bättre än lidande-

  429. -och kunskap är bättre
    än vidskeplighet och okunskap.

  430. Tack.

  431. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Upplysning nu!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den kanadensiske psykologiprofessorn Steven Pinker är känd för sitt förespråkande av evolutionspsykologi och har skrivit en rad populärvetenskapliga verk. In sin bok "Upplysning nu!" visar han hur allt från folkhälsa till fred och välstånd ökar i världen. Detta tack vare människans starka tilltro till förnuft, vetenskap upplysningens ideal, menar han.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Evolutionspsykologi, Människans utveckling, Pinker, Steven, 1954-, Psykologi, Vetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Därför är vi okunniga om världen

Anna Rosling Rönnlund, programmerare och programutvecklare föreläser om hur kan vi få en mer faktaorienterad syn på vår omvärld. Med metoden "factfulness" visar hon hur vi kan bryta våra tankefel och lära oss att hysa åsikter grundade i fakta. Anna Rosling Rönnlund är även medgrundare av Gapminder. Det är en stiftelse som bland annat jobbar för att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Upplysning nu!

Den kanadensiske psykologiprofessorn Steven Pinker är känd för sitt förespråkande av evolutionspsykologi och har skrivit en rad populärvetenskapliga verk. In sin bok "Upplysning nu!" visar han hur allt från folkhälsa till fred och välstånd ökar i världen. Detta tack vare människans starka tilltro till förnuft, vetenskap upplysningens ideal, menar han.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Upplysning för en faktabaserad världsbild

Vanliga, men felaktiga, uppfattningar om världens tillstånd får oss att göra felaktiga prioriteringar och ta kontraproduktiva beslut. En panel bestående av Steven Pinker, professor i psykologi, Anna Rosling Rönnlund, medgrundare till Gapminder och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, diskuterar vikten av att sprida en faktabaserad världsbild.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.