Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Inkludering i praktikenDela
  1. När man skulle inkludera tog man bort
    alla mindre undervisningsgrupper-

  2. -och placerade alla barn
    i en stor klass.

  3. Varmt välkomna.

  4. Jag heter Joanna Lundin
    och är lärare, i grund och botten.

  5. Jag har jobbat
    sen början av 90-talet.

  6. Jag är hemkunskapslärare. Det är
    ett fantastiskt ämne att undervisa i-

  7. -för de flesta brukar tycka
    att det är ett bra ämne.

  8. Det är konkret, tydligt och handfast
    och man får bli klar.

  9. För 19 år sen skedde
    den stora förändringen i mitt liv-

  10. -som gjorde att började fundera över
    vad jag höll på med.

  11. Jag blev förälder till ett barn som
    fick diagnoserna ADHD och tourettes.

  12. Han var två veckor gammal
    när jag gissade att han hade ADHD.

  13. Tourettesen var en bonus
    men den förändrar inte saken.

  14. Han fick diagnoserna.

  15. Jag minns känslan
    från återgivningssamtalet.

  16. Jag tänkte: "Vad skönt.
    Nu kommer vi att få hjälp."

  17. "Jag får hjälp som förälder
    och han får hjälp."

  18. Ett antal år senare
    kan jag konstatera-

  19. -att han tyvärr har haft det
    precis så tufft i skolan-

  20. -som många barn med neuropsykiatriska
    funktionsvarianter har.

  21. Utöver att jag har fått stötta honom
    mycket under åren-

  22. -så hände det mycket
    i min yrkesutövning.

  23. Jag började fundera på vad jag gjorde
    i mitt klassrum med mina elever.

  24. Det är märkligt
    att man börjar fundera på det-

  25. -15 år efter
    att man började som lärare.

  26. Att fundera på vad som händer
    när jag använder vissa metoder...

  27. Vad är det verkligen som händer?

  28. Jag började också fundera
    på vad mina kollegor gjorde.

  29. "Den likvärdiga skolan" är
    ett klassrumslotteri.

  30. Beroende på vilket klassrum du är i
    så är det olika bemötande o.s.v.

  31. De tankarna i kombination med
    att jag läste specialpedagogik-

  32. -ledde till att jag
    nu gör det här på heltid.

  33. Jag håller utbildningar
    kring NPF och likvärdig skola.

  34. Jag är lycklig över
    att jag i dag kan säga-

  35. -att det äntligen finns ett intresse
    för att prata om de här frågorna.

  36. Antalet tillfällen jag möter
    skolpersonal som säger-

  37. -"ADHD finns väl inte" är ganska få.

  38. Det händer väldigt sällan
    jämfört med för tio år sen.

  39. Skolan är min stora passion.

  40. Jag älskar allt
    som har med skolan att göra.

  41. Man kan inte jobba för mycket
    med det man brinner för.

  42. Den bok jag har gett ut-

  43. -handlar om
    hur vi gör skolan tillgänglig.

  44. Hur gör vi så att skolan funkar
    för alla våra elever?

  45. Jag hävdar att det inte är svårt.

  46. Men det är tufft för oss vuxna, för
    vi måste förändra vårt arbetssätt.

  47. Det är där det tuffa är.

  48. Jag är stolt över boken
    av flera olika skäl.

  49. Det ena är att det är ganska coolt
    att ha skrivit en bok.

  50. Sen är det lätt att man blir...

  51. När en vuxen säger nåt
    blir man som den vuxne säger.

  52. När jag gick i åttan hade jag
    ett kvartssamtal då läraren sa:

  53. "Joanna, välj ett yrke där du slipper
    skriva för du kan inte det."

  54. Det har blivit en sanning.
    Jag är ingen skrivande person.

  55. På samma kvartssamtal fick jag
    av min klassföreståndare höra:

  56. "Det är tur att du är så snäll
    för du är inte så smart."

  57. Ni vet, det här med att saker
    och ting blir en sanning...

  58. Det är viktigt att se vilken historia
    vi ger till våra elever.

  59. Ett antal år senare har jag skrivit
    en bok. Jag kan faktiskt skriva.

  60. Det är märkligt hur mycket
    man drivs av revanschlust.

  61. Vi ska prata om inkludering
    i praktiken. Det är temat.

  62. Inkludering är
    ett ganska svårt begrepp.

  63. Det har blivit ett politiskt begrepp.

  64. I den kommun där jag har jobbat
    under många år-

  65. -när begreppet inkludering kom-

  66. -tog man bort alla mindre
    undervisningsgrupper.

  67. Sen placerade de alla barn i en stor
    klass, för det var inkludering.

  68. Man slog sönder välfungerande grupper
    och tappade duktig personal-

  69. -och eleverna kraschade ganska snart.
    Tyvärr lever den tanken kvar-

  70. -att inkludering är att alla elever
    ska vara i ett klassrum.

  71. Det blir jättetokigt.
    Jag ska visa varför det blir tokigt-

  72. -men även visa hur inkludering funkar
    när det funkar på riktigt.

  73. Den goda idén med inkludering...

  74. Jag vill prata om begreppet
    "En skola för alla."

  75. Min bok heter
    "En skola som fungerar: för alla".

  76. I och med med LGR 80 började vi
    prata om En skola för alla.

  77. När vi pratar om En skola för alla-

  78. -fastnar vi lätt i det fysiska-

  79. -med den felaktiga tanken att alla
    elever ska vara i ett klassrum.

  80. -med 28-30 elever och en vuxen.
    Det blir sällan speciellt bra.

  81. Vi kanske i stället måste prata
    om ett lärande för alla.

  82. Då går vi från grupp och organisation
    till individ.

  83. Vad är det våra elever behöver för
    att utvecklas till sina bästa jag?

  84. När vi pratar om ett lärande för alla
    måste vi fundera på-

  85. -hur vi ska förändra undervisningen
    så att vi når alla elever i rummet.

  86. Vi kan inte göra på samma sätt
    för alla. Det funkar inte.

  87. Utifrån den tanken blir inkludering
    ett bättre sätt att tänka.

  88. Om inkludering handlar om
    att jag som vuxen-

  89. -förändrar mitt arbetssätt och mina
    metoder utifrån eleverna framför mig-

  90. -då sysslar vi med skolutveckling.
    Visst är det häftigt?

  91. På era medarbetarsamtal kan ni säga
    att ni är skolutvecklare.

  92. När man gör det här
    håller man på med skolutveckling.

  93. Men det är tufft. Så fort vi ska
    granska oss själva blir det jobbigt.

  94. Det här är en bra devis.

  95. Bra för alla, dåligt för ingen
    men nödvändigt för vissa.

  96. Den synvända vi behöver göra-

  97. -handlar om att inte tänka att vi
    ska göra en massa saker sen.

  98. Vi ska fundera på vad eleverna
    med tuggmotstånd behöver.

  99. Sen ska vi skapa en skola
    utifrån deras behov, för alla.

  100. En skola med tydlig struktur
    som erbjuder-

  101. -alternativa sätt att visa
    sina kunskaper, gagnar alla elever.

  102. Jag kan ärligt säga
    att efter alla dessa år-

  103. -har jag aldrig mött nån elev
    som har sagt:

  104. "Joanna. Du behöver prata
    med läraren Mattias."

  105. "Han har så sjukt mycket struktur
    på sin lektion."

  106. Däremot är det ofta tvärtom.
    Det är rörigt och otydligt.

  107. Det som är bra för de här eleverna
    passar alla.

  108. Vi behöver få till en förändring
    och förändra vårt sätt att arbeta.

  109. När vi gör det får vi ner
    mycket av vår egen stress.

  110. När vi inte håller på
    med särlösningar-

  111. -utan gör rätt från början-

  112. -behöver vi inte lägga en massa tid
    på särlösningarna.

  113. Hur gör man det här då?

  114. Det här är en förändringspyramid.

  115. Så här tänker jag mig
    utvecklingsarbetet.

  116. Vi behöver skapa en stabil och rejäl
    grund, utifrån utbildning.

  117. Vi behöver ha kunskap.

  118. Vi vet från undersökningen
    som KIND gjorde i våras-

  119. -att tre av fyra lärare säger sig
    sakna grundkunskaper om NPF.

  120. Tre av fyra lärare säger sig
    sakna grundkunskaper om NPF.

  121. Grundkunskaperna är att känna till
    de vanliga diagnoserna-

  122. -och vilka styrkor och utmaningar
    de ger.

  123. Det är förfärligt
    att det är de siffrorna.

  124. Många elever möter vuxna som
    inte har kunskap om vad de behöver.

  125. Jag blir fundersam.

  126. Jag var färdig med min
    lärarutbildning 1991-

  127. -men det betyder ju inte
    att jag är färdigutbildad.

  128. De här eleverna har ju alltid
    funnits. Det är inga nya barn.

  129. Om vi saknar kunskap
    måste vi se till att skaffa det.

  130. Man har ett ansvar att läsa böcker,
    gå på kurser och se filmer o.s.v.

  131. Det är förfärligt
    att så många inte har kunskap-

  132. -om en stor del av eleverna.

  133. Det är viktigt
    att vi börjar med utbildning.

  134. Jag kommer in på det lite mer.

  135. Det jag märker, när jag blir
    tillfrågad om att hålla utbildningar-

  136. -är att man gärna vill göra det som
    är högst upp.

  137. Den fysiska lärmiljön är
    rolig att greja med.

  138. Man köper stressbollar, hörselkåpor,
    saccosäckar och målar om-

  139. -och säger att det är tillgängligt.
    Det är det inte.

  140. När vi gör på det sättet
    skapar vi stress.

  141. Om jag som vuxen inte förstår varför
    det är saccosäckar i mitt klassrum-

  142. -skapar det bara en massa stress.

  143. Vi måste ha kunskapen kring vilka
    behov barnen vi möter har.

  144. Vi behöver jobba med värdegrund och
    organisation innan vi tar lärmiljön.

  145. Jag förstår att man vill göra
    sånt som syns.

  146. Det andra är inte lika greppbart.

  147. Det viktiga är att vi gör
    ett ordentligt arbete.

  148. Jag ska ta en bit i taget.

  149. Vi börjar med utbildning.

  150. Det är viktigt att vi inte bara gör
    en utbildningssatsning-

  151. -där vi har en föreläsning en gång
    och sen tror att vi är hemma.

  152. Det här måste pågå under tid-

  153. -både om det kommer nåt utifrån
    eller om man gör det internt.

  154. Det finns massor av bra kunskap inom
    de olika verksamheterna i Sverige.

  155. En typ av fortbildning
    som ger ett stort utslag-

  156. -är det kollegiala samtal.

  157. Att gemensamt läsa böcker
    och diskutera pedagogiska dilemman-

  158. -är en form av fortbildning
    som ger mycket.

  159. Man kan ta fortbildning utifrån-

  160. -men också se till att skolledningen
    skapar tid för samtal.

  161. Det är otroligt viktigt.

  162. Det är också viktigt
    att alla som jobbar på skolan-

  163. -får fortbildning
    kring de här frågorna.

  164. Ofta får undervisande personal
    fortbildning-

  165. -och så glömmer man dem som jobbar
    som resurs, på fritidshem-

  166. -i köket, på expeditionen,
    i vaktmästeriet och så vidare.

  167. Då blir det jättetokigt.

  168. Vi måste se till
    att alla har samma kunskapsbas-

  169. -för att kunna diskutera hur vi
    ska göra med förhållningssätt o.s.v.

  170. Fortbildning
    för alla som jobbar på skolan...

  171. Vi pratar om det specialpedagogiska
    lyftet för lärare.

  172. Jag vill se samma typ av lyft
    för rektorer.

  173. Såvitt jag vet läser man juridik
    på rektorsutbildningen-

  174. -men inte speciellt mycket
    om diagnoserna.

  175. Man behöver ha den kunskapen när man
    ska sätta upp en organisation.

  176. Ett kunskapslyft över huvud taget är
    nåt vi behöver få till.

  177. Vi behöver också ha kontinuerlig
    utbildning för våra elever.

  178. Jag har haft föreläsningar om NPF
    från åk 2-

  179. -och hela vägen genom grundskolan.

  180. Det finns mycket bra material
    hela vägen igenom.

  181. Ibland hör jag: "Ska vi prata
    om sånt här med våra elever?"

  182. "Finns det inte en risk
    att det blir stigmatiserande?"

  183. Men det blir stigmatiserande
    om vi inte pratar om det.

  184. För alla vet.
    Alla känner till klasskompisen-

  185. -som behöver röra på sig
    och har svårt att fokusera.

  186. Det är bättre att vi diskuterar
    vad det handlar om-

  187. -för då kan vi få en skola där
    olikheter är nåt positivt.

  188. Det är olikheter
    som gör skolan riktigt bra.

  189. Vi vuxna är väldigt olika
    och det ska vi använda-

  190. -för att uppmuntra våra elever.
    Det är okej att man är som man är.

  191. Kontinuerlig fortbildning
    för eleverna är jätteviktigt.

  192. Sen kommer vi till fortbildning
    för vårdnadshavare.

  193. Man måste prata om diagnoser
    och hur skolan funkar i dag.

  194. Hur jobbar vi? Vilken pedagogisk idé
    har vi? Hur fungerar läroplanen?

  195. Det behöver vi ta
    med våra föräldrar-

  196. -för att komma bort från att "det ska
    vara mer läxor så att man får insyn".

  197. Därför är det viktigt
    med fortbildning för föräldrar.

  198. Varför inte skippa-

  199. -traditionella jättetråkiga
    föräldramöten-

  200. -som består av en powerpoint där nån
    pratar om saker man mejlar ut?

  201. Varför pratar vi inte om de
    viktiga sakerna på föräldramötet?

  202. Förhållningssätt och bemötande...

  203. All information om friluftsdagar
    kan mejlas ut.

  204. Skapa möjligheter för diskussioner
    kring förhållningssätt.

  205. Den sista punkten
    när det gäller fortbildning...

  206. Handledning och coachning är
    fantastiska verktyg-

  207. -både för personal och elever.

  208. Jag har jobbat med strategicoachning
    i fem år med elever-

  209. -från förskola
    och genom hela grundskolan.

  210. Jag säger varenda gång
    att jag är imponerad av våra elever-

  211. -för de har sån koll
    på vad de behöver.

  212. De behöver en vuxen som hjälper dem
    att kanalisera det de önskar.

  213. Det är inga stora saker.

  214. "Jag behöver ta en rast."
    "Jag behöver ett extra mellanmål."

  215. Det är inte stora önskningar
    för att orka en hel dag i skolan.

  216. Coachning och handledning är
    viktiga verktyg.

  217. Här är ett bra exempel på utbildning
    från Askebyskolan i Rinkeby.

  218. Där får alla en sån här pärm-

  219. -med konkret information
    om olika diagnoser-

  220. -och tips, knep och knåp.

  221. Tanken är att nyanställda ska få
    en sån verktygslåda i sin hand.

  222. Det är briljant i all sin enkelhet.

  223. När man är ny på en arbetsplats
    får man fram till höstlovet-

  224. -jaga koden till internet,
    nycklar och sånt.

  225. Men vi behöver också få information
    om vilka elever vi ska möta.

  226. Vissa säger att de inte vill veta
    vilka elever de ska möta-

  227. -utan att de vill "börja på ny kula".

  228. Du kanske inte vill, men eleverna
    vill att du har kunskap om dem-

  229. -så att vi inte måste uppfinna hjulet
    om och om igen.

  230. Ett fantastiskt konkret och bra sätt
    att jobba kring utbildning.

  231. Det här materialet är också bra
    för kollegiala samtal-

  232. -och diskussioner
    kring anpassningar och diagnoser.

  233. Jag ska visa magiska sjuan sen.

  234. På vilket sätt gör du?

  235. Nästa bit på förändringspyramiden är
    det jag tycker är roligast-

  236. -för det brukar provocera lärare
    mest.

  237. Det gäller värdegrund.

  238. Vi behöver diskutera det i större
    utsträckning än vad vi redan gör.

  239. Vi behöver diskutera
    vad som ingår i vår yrkesroll.

  240. Vad står det i styrdokumenten
    att vi ska och inte ska göra?

  241. Hur är man när man är
    en professionell lärare?

  242. Är vi överens om vilka saker
    som ingår i det? Det är viktigt.

  243. Vad ska jag göra och inte göra?

  244. Vi behöver prata
    om hur vi ser på våra elever.

  245. Man kan få grepp på elevsyn-

  246. -genom vilka etiketter man har
    när man pratar om elever på skolan.

  247. Pratar vi om lata, ointresserade
    och omotiverade elever-

  248. -som kan vara ointelligenta
    och omogna?

  249. Eller pratar vi
    om svaga och duktiga elever?

  250. Det här säger ganska mycket
    om vad man har för elevsyn.

  251. Jag vill säga så här:

  252. Om man pratar om att man har
    omotiverade och ointresserade elever-

  253. -kan man fundera på om inte
    lektionerna är fruktansvärt tråkiga?

  254. Det är jobbigt att ställa den frågan.

  255. Det är lättare att prata om att
    föräldrarna ska uppfostra ungarna-

  256. -i stället för att tänka på
    att ens lektioner är astråkiga.

  257. "Jag har kört samma lektion sen kalla
    kriget, men jag vägrar ge upp."

  258. Jag ska ta ett exempel.
    Jag är, som sagt, hemkunskapslärare.

  259. Jag hade en uppgift som jag höll fast
    vid med allt jag hade-

  260. -som hette "Flytta hemifrån".

  261. Man ska möblera en mall
    och skriva upp allt man behöver.

  262. Det var det roligaste som fanns-

  263. -under alla år
    jag hade eleverna i hemkunskap.

  264. Jag tog med eleverna på en
    arkitektonisk rundresa i Stockholm.

  265. Niorna var lagom intresserade
    men jag tänkte att det var viktigt.

  266. Jag har åkt till Ikea med eleverna
    och tyckt det har varit härligt.

  267. Det har eleverna oftast också tyckt,
    men jag har gjort det oreflekterat.

  268. Allt ska utmynna i att eleverna
    gör en uppgift som jag sen ska rätta.

  269. Det var tjocka och maffiga uppgifter,
    runt 40 per termin.

  270. Vid ett tillfälle
    när jag sitter i personalrummet-

  271. -och svär
    över hur jobbigt det är att rätta-

  272. -så säger en kollega:
    "Varför gör du det där då?"

  273. Den frågan ville jag inte ha.

  274. Jag ville att han
    skulle tycka synd om mig.

  275. Jag blev sur
    och sa att det stod i läroplanen.

  276. Då sa han: "Gör det?"
    Jag blev irriterad.

  277. Han ifrågasatte mig
    och min lärarkompetens.

  278. Han sa: "Ska vi titta
    vad som står i läroplanen?"

  279. Det gjorde vi.
    Och det här är inte vackert.

  280. Det fanns drag av det i LGR 11.

  281. Sen fanns det LPO 94,
    LGR 80 och LGR 69.

  282. Jag hade tagit med mig uppgiften
    från min egen skoltid-

  283. -för att jag själv tyckte
    att uppgiften var rolig.

  284. Då gällde "kill your darlings".
    Jag behövde fundera på det här.

  285. Det här hänger inte ihop
    med läroplanen vi ska följa.

  286. Med kollegans hjälp
    gjorde jag om uppgiften.

  287. Det landade i en uppgift-

  288. -som minskade min arbetsbörda.

  289. Eleverna redovisade tillsammans.
    Vi körde "two stars and a wish"-

  290. -och jag filmade deras redovisningar.

  291. Då kunde jag i lugn och ro titta
    igenom det hemma inför bedömning.

  292. Och elevernas upplevelse var
    att de verkligen lärde sig nåt.

  293. Det är faktiskt det det handlar om.

  294. Är det inte min arbetsuppgift
    att skapa lärande?

  295. Det här är en del
    av det vi måste göra.

  296. Vi måste fundera
    på vad vi gör och varför.

  297. Vad är syftet
    med de arbetsuppgifter jag gör?

  298. Ibland gör vi saker vi inte har
    ett tydligt syfte med, av ren vana.

  299. Förutom vår yrkesroll och att vi bör
    fundera på hur vi pratar om eleverna-

  300. -så behöver vi också tänka på hur vi
    pratar om elevernas vårdnadshavare.

  301. Ibland upplever jag att vi är lite
    prussiluskiga mot föräldrar.

  302. Vi har en massa synpunkter
    om hur man ska vara som förälder.

  303. Om vi har oro för omsorgen av ett
    barn, så har vi verktyg att ta till-

  304. -men i övrigt ska vi vara försiktiga
    med att tycka-

  305. -kring hur andra
    löser sitt föräldraskap.

  306. Är det nåt som tar hårt-

  307. -så är det när man känner
    att man blir kritiserad som förälder.

  308. Det finns många olika sätt
    att vara förälder på.

  309. Vi behöver alltid ha med oss
    att alla föräldrar älskar sina barn.

  310. Alla föräldrar gör så gott de kan.

  311. Alla föräldrar vill sitt barns bästa
    och vill vara stolta över sina barn.

  312. De sakerna behöver vi ha med oss.

  313. Vidare, när det gäller värdegrund-

  314. -så behöver vi diskutera
    förhållningssätt och bemötande.

  315. Här kommer vi in
    på intressanta saker.

  316. När det händer saker kring eleverna,
    hur ser vi på hur vi ska lösa det?

  317. När en elev gör nåt
    som vi tycker är fel-

  318. -börjar vi då skälla,
    ringa hem och bestraffa?

  319. När elever kommer sent
    låser vi dörren.

  320. Kvarsittning finns fortfarande
    i skollagen, vilket är jättekonstigt.

  321. När vi håller på med sånt
    har vi en typ av elevsyn.

  322. Det andra är att vi tillsammans med
    eleven funderar på vad som hände.

  323. Vi tänker att eleven är
    i en problematisk situation-

  324. -och att jag ska hitta en lösning
    med eleven och vårdnadshavarna.

  325. Det är stor skillnad i
    om vi är ett kollegium-

  326. -där en del tycker
    att det är viktigt att vi har straff-

  327. -och beslagtar saker.

  328. Vi ringer hem och ber föräldrarna
    ta sitt uppfostringsansvar.

  329. Eller så gör vi som det Ross Greene
    pratar om - barn gör rätt om de kan.

  330. När nåt inte fungerar så behöver vi
    finnas där och fixa det.

  331. Det kan bli krockar i ett kollegium
    om man står långt ifrån varandra.

  332. Det här med lärande
    behöver vi diskutera mycket mer.

  333. Hur vet vi att det sker ett lärande?

  334. Måste eleverna alltid vara
    i ett klassrum?

  335. Äger jag som vuxen
    att det blir ett lärande-

  336. -eller kan lärandet vara mellan
    eleverna? Hur ser vi på det?

  337. Här behöver vi prata ihop oss
    för att slippa sura miner.

  338. "Nu är den här personens elever ute
    igen. Varför har de inte lektion?"

  339. För att det kanske sker ett lärande
    när de är ute och springer.

  340. Man får utmana sig själv.

  341. Vi behöver också fundera
    på den heta potatisen läxor.

  342. Vad är syftet med
    att man ger en läxa?

  343. Varför ger jag den här läxan
    till de här eleverna?

  344. Läxor ska vara sånt man har jobbat
    med, som eleverna klarar själva-

  345. -och som på nåt sätt
    leder lärandet framåt.

  346. Elever som tillbringar
    helger och lov-

  347. -med att släpa stora väskor
    för att de ska jobba ikapp-

  348. -är ett underbetyg
    för dig som lärare.

  349. Då har du alldeles för ambitiös plan.

  350. Det står ingenstans
    att alla ska göra likadant.

  351. Här ska min lärarprofession
    låta dem göra på olika sätt.

  352. Här behöver man koppla tillbaka
    till sig själv.

  353. "Det är lätt för henne att säga. Jag
    har en elev som inte gör nåt alls."

  354. Har du funderat på varför?

  355. Eleven kanske inte vet vad som ska
    göras, hur eller när och varför?

  356. Att ställa sig de frågorna är
    viktigt.

  357. Elever med NPF
    ska inte ha läxor alls.

  358. Det är en av de första sakerna
    man ska plocka bort.

  359. Elever med NPF är i allmänhet så slut
    när skoldagen är över-

  360. -att de behöver få göra ingenting.

  361. Vi som jobbar i skolan
    pratar mycket om vår arbetsmiljö.

  362. Vi känner oss stressade och måste
    jobba hemma med dokumentation.

  363. Varför skapar vi samma arbetsmiljö
    för våra elever?

  364. Det är nåt att fundera på.

  365. När det gäller läxor
    så behöver man också fundera...

  366. Vi behöver naturligtvis
    träna på saker.

  367. Men läxorna där vi testar
    elevernas arbetsminnesfunktion-

  368. -kan vi plocka bort på en gång.

  369. Jag pratar om glosor-

  370. -multiplikationstabellen
    och veckans ord.

  371. Det har inget med lärande att göra.
    Då testar man bara en minnesfunktion.

  372. Om då 10 % av eleverna har
    en kognitiv funktionsnedsättning-

  373. -vilket innefattar
    bristande arbetsminne-

  374. -så betyder det att man planerar för
    att 10 % av eleverna ska misslyckas.

  375. Det tror inte jag att vi har tänkt.
    Vi gör det av gammal vana.

  376. Eller så kanske föräldrarna vill
    att det ska vara läxor.

  377. Ge föräldrarna läxor då...
    Det är det enkla.

  378. Vad beror det på? Varför vill
    föräldrarna att det ska vara läxor?

  379. Jo, de vill få en insyn i barnens
    vardag, men då finns det andra sätt.

  380. Jag menar inte att
    multiplikationstabellen och glosor-

  381. -är kunskap som inte behövs,
    för det gör den.

  382. Jag pratar om
    själva testfunktionen.

  383. Däremot ska vi öva och träna
    och befästa i skolan, på olika sätt.

  384. Men att de ska kunna rabbla saker
    utantill är inte meningsfullt.

  385. Om jag kan tio glosor på spanska
    om att resa utomlands-

  386. -vad säger det om huruvida jag
    kan använda det på rätt sätt?

  387. Ska vi träna dem, så skriv meningar.
    Jobba med memory.

  388. Läxor är en het potatis-

  389. -som är intressant att diskutera
    i en personalgrupp.

  390. Om energin är låg
    på en arbetsplatsträff-

  391. -kasta in en fråga om läxor,
    så kommer ni att få upp tempot.

  392. När vi ändå är inne på saker
    vi kan ta bort...

  393. ...som jag funderar på
    varför man gör...

  394. Hur kommer det sig
    att väldigt många i Sverige-

  395. -fortfarande har mastodontprov
    i december och i maj?

  396. "Jag behöver ha provet
    för att ha ett bedömningsunderlag."

  397. Då undrar jag,
    vad har du gjort hela terminen?

  398. Om det är på provet som du sätter
    hela terminens betyg-

  399. -då behöver ju inte eleverna vara
    i skolan. Då kan de ha självstudier.

  400. Varför lägger man in ett prov precis
    före lov när ungarna är som tröttast-

  401. -och hänger upp deras terminsbetyg på
    ett enda prov?

  402. Det är jättekonstigt. På riktigt...

  403. Vad händer
    om man inte lyckas på provet?

  404. Då är man körd. Det är jättekonstigt.

  405. Det här behöver man
    fundera mycket på.

  406. Allt handlar om att skapa samsyn.

  407. Det är viktigt att man är trygg i
    att vi som arbetar här-

  408. -har en gemensam plattform när det
    gäller värderingar och så vidare.

  409. Först när vi arbetar tillsammans kan
    vi få till den utveckling som behövs.

  410. Det finns många i svenska skolan-

  411. -som är helt fantastiska och gör
    ett makalöst arbete i sina klassrum.

  412. Jag kallar dem tomtebloss. De brinner
    och gör hur mycket som helst-

  413. -men de orkar inte,
    för de är ganska ensamma.

  414. Men tillsammans kan vi skapa kraft
    och stöd och få det från varandra.

  415. Samsyn och att vi gör på samma sätt
    är otroligt viktigt.

  416. Vi måste inte tycka lika om allt.
    Vi ska ha livliga diskussioner-

  417. -och det ska gärna hetta till
    ordentligt på arbetsplatsmöten.

  418. Men när vi möter våra elever
    eller elevernas vårdnadshavare-

  419. -måste vi vara professionella
    och ha samsyn.

  420. Jag kan säga det här
    för att jag själv jobbar som lärare.

  421. Hade jag varit skolledare
    hade jag inte kunnat säga det.

  422. Det är ingen mänsklig rättighet
    att jobba som lärare.

  423. Om jag inte köper mitt uppdrag-

  424. -kanske jag ska göra nåt annat.

  425. Är man på en skola där det är bestämt
    att man ska jobba på ett visst sätt-

  426. -kan man försöka påverka, köpa läget,
    eller byta arbetsplats.

  427. Jag kan inte köra gerillaverksamhet
    i klassrummet-

  428. -och göra på mitt eget lilla vis.

  429. Det är fruktansvärt illojalt. Vi
    behöver stötta och hjälpa varandra.

  430. Det finns mycket vi behöver förändra-

  431. -men vi får inte göra det så att vi
    sätter våra kollegor på pottkanten.

  432. Ett verktyg till det här är
    vad jag kallar för "HURRA".

  433. Jag tänker på två saker med det här.

  434. Det ena är "hurra"
    för att vi behöver ha mycket fest.

  435. Det är viktigt med personalfester,
    AW och frukost på fredagar och sånt.

  436. Det är jätteviktigt för oss.

  437. Men vi ska även fira de saker
    som har utvecklats för eleverna.

  438. Jag blir glad varje gång jag hör en
    skola som säger:

  439. "Vi firar i augusti
    när barnen kommer tillbaka."

  440. Det är inte helt självklart
    och för mig är det jättekonstigt.

  441. I juni när vi är bleka,
    glåmiga och aströtta-

  442. -ska vi vara kreativa, ha revyer
    och fira att det är skolavslutning.

  443. Men när ungarna kommer tillbaka
    i augusti så blir det pyspunka.

  444. Hur vill jag ha det när jag kommer
    tillbaka efter sommarlovet?

  445. Jag kommer in och chefen sitter inne
    på sitt rum och tittar upp och säger:

  446. "Hej. Det finns torra wienerbröd
    i personalrummet. Vi ses kl. 10."

  447. Det skulle vara urtråkigt. Så tänker
    jag att det är för eleverna med.

  448. Tänk att få mötas av att nån säger:
    "Vad roligt att ni är här."

  449. "I två veckor har vi kick-offat
    och laminerat. Nu är vi redo."

  450. Det är lite härligt, eller hur?

  451. Det behöver inte vara mer än att man
    är glad och gör ett statement.

  452. "Nu kör vi igång igen."

  453. Det är jätteviktigt
    för att undvika de här pyspunkorna.

  454. Sen tänker jag också att HURRA
    står för det här:

  455. Handledning är extremt viktigt
    för skolutveckling över huvud taget.

  456. Det kan komma nån utifrån-

  457. -eller så använder man de resurser
    som finns i verksamheten.

  458. Man kan ha kollegial handledning
    och bjuda in kollegan i klassrummet.

  459. "Kom in och se vad jag gör."

  460. Det bästa är att ha en resurs
    i klassrummet. Då har man fyra ögon.

  461. "Kom och se vad jag gör
    och återkoppla."

  462. Jag kanske tycker
    att jag gör världens bästa grej-

  463. -men får återkoppling om att jag
    hade tappat dem efter tre minuter.

  464. Men man får också höra
    hur bra man är.

  465. "Vilket intresse det blev
    när du ställde den där frågan."

  466. Utvärdering är väldigt viktigt.

  467. Jag menar inte utvärderingen vi gör
    i juni som bara hamnar nånstans-

  468. -utan jag menar utvärderingen
    av vårt dagliga arbete.

  469. Vi gör så otroligt mycket saker-

  470. -men vet vi om det vi gör
    verkligen fungerar?

  471. Föräldrar säger ofta:
    "Ni gör ju ingenting."

  472. Då tänker jag: "Det gör vi visst."

  473. Men kan vi visa å vad vi gör
    eller hamnar vi bara i görandet?

  474. Utvärdering är jätteviktigt.

  475. I utvärderingen ska vi sätta upp mål
    för vår egen undervisning.

  476. Vad har jag för mål med det här
    arbetsområdet med mig själv?

  477. Det är jätteviktigt
    att utvärdera det.

  478. Det är viktigt med reflektion
    och att resonera-

  479. -både för egen del
    men också att göra det tillsammans.

  480. Vad håller vi på med? Är vi på väg åt
    rätt håll? Behöver vi förändra nåt?

  481. Vad händer egentligen?

  482. Det viktigaste av allt är
    att jobba tillsammans-

  483. -och använda varandra
    som gemensam styrka.

  484. Sista biten på den här triangeln är
    den fysiska lärmiljön.

  485. Här finns det mycket att göra.

  486. "Intryckssanera" är ett finare ord
    för att "rensa".

  487. Det finns väldigt mycket saker
    i svenska klassrum. En massa fluff...

  488. Allt ifrån utrangerade möbler som vi
    tar hemifrån för att göra det mysigt-

  489. -till elevarbeten, skolfoton från
    tidernas begynnelse och så vidare.

  490. Rensa.

  491. Tänk inte bara på väggarna,
    utan även på en sån här sak.

  492. Det här ljudet - ett ganska tydligt
    surr av en fläkt.

  493. Hur är ventilationen på skolan?
    Stör den?

  494. Hur är det med belysningen? Lukter?

  495. Alla de bitarna behöver ses över.

  496. Vi behöver titta på vilka möbler
    vi har i klassrummet.

  497. Vad är syftet med det vi håller
    på med och det vi ska göra?

  498. Vi ska använda rummet och dess
    möblering som en pedagogisk resurs.

  499. Är den traditionella biosittningen
    bäst, eller kan vi göra annorlunda?

  500. Kognitiva hjälpmedel ska självklart
    finnas i ett klassrum.

  501. Hörselkåpor, stressbollar,
    rita mandala, häftmassa och så...

  502. Keps är självklart.

  503. Den har jag en egen bild på
    för att göra ett statement.

  504. Vilka läromedel använder vi
    och varför?

  505. Uppfyller de tänkt syfte
    eller kör vi på gammal vana?

  506. Är det tillgängligt, det vi har?

  507. Sen har vi saker vi inte får glömma,
    som matsalen-

  508. -både matsalsmiljön och maten.

  509. Jag fascineras över
    att maten i svenska skolor-

  510. -oftast är bra men kladdig.

  511. Det har många NPF-elever svårt för.

  512. Hur gör vi där? De viktigaste är
    att de får i sig nåt att äta.

  513. Miljön kan behöva intryckssaneras
    för att få ner ljud och sånt.

  514. Vi behöver se över
    det här med omklädningsrum.

  515. Den miljö som eleven
    oftast upplever som mest otrygg-

  516. -är omklädningsrummet.
    Hur kan man göra det lugnare?

  517. Att över huvud taget vara
    i omklädningsrum är jobbigt-

  518. -om jag har svårt med social kontakt
    och kommunikation med andra.

  519. Vad är okej att inte göra
    när man är naken i ett rum?

  520. Det kan uppstå många konflikter
    kring det.

  521. Sen har vi rastverksamhet. Vi behöver
    ha organiserad rastverksamhet-

  522. -genom hela grundskolan
    och hela gymnasiet.

  523. Raster och den fria tiden är för
    många den tuffaste tiden på dagen.

  524. Då behövs det olika aktiviteter.

  525. Inte bara aktiviteter i form av...

  526. Mässan stänger om 15 minuter.

  527. Den tackar vi för.
    Det var väldigt tydligt.

  528. Det här med raster
    behöver vi också fundera på.

  529. Ofta organiserar vi raster
    med fysiska aktiviteter.

  530. Men vad gör vi med de elever som
    behöver få sitta ner under tak?

  531. Eller de som t.o.m. som skulle behöva
    vara inomhus? Får de det?

  532. Från förskolan till åk 6 skickar vi
    ut eleverna även vid 24 minusgrader.

  533. Sen kommer åk 7 och då får man
    vara inne. Vad händer däremellan?

  534. Här är några exempel
    på alternativa möbler.

  535. De kostar ofta mycket pengar, men det
    är det väl värt att investera i.

  536. För att sammanfatta-

  537. -så är struktur, tydlighet
    och förutsägbarhet nyckelord.

  538. Det vill jag illustrera med att man
    kan ha dubbla budskap på en bild.

  539. Det är en tydlig sjua på bilden
    och jag håller upp en femma.

  540. Här hade några av mina elever
    gjort sju uppgifter-

  541. -och några andra hade gjort fem
    och så hade jag undrat varför.

  542. Ett enkelt sätt är färgkodning-

  543. -där man kopplar ett ämne
    till en färg.

  544. Eleverna har ett schema i färg
    i sitt skåp.

  545. Mappen med pappren
    har samma färg som boken.

  546. Här är SO-boken grön, men annars
    sätter man på en grön plupp.

  547. Det är ett enkelt sätt
    att strukturera på.

  548. Sen har vi min magiska sjua.

  549. Det är sju anpassningar
    som skapar den här tydligheten-

  550. -som många av våra elever
    mår gott av.

  551. Tydlig start och slut på lektionen.

  552. Börja med att ta vad ni gjorde förra
    gången och vad som ska göras i dag.

  553. I slutet på lektionen säger man
    vad man ska göra nästa gång.

  554. Man hjälper elever som har svårt med
    arbetsminnet och stöttar.

  555. Dagordning på tavlan, gärna med
    en magnet som säger var man är.

  556. Gärna bildstöd.

  557. Classroomscreen.com är ett
    fantastiskt och gratis hjälpmedel.

  558. Det är en hemsida som funkar
    som en virtuell whiteboard.

  559. På tavlan ska det stå
    varför vi gör det vi gör.

  560. Varför är jätteviktigt.

  561. Om jag inte vet varför jag ska göra
    nåt, varför ska jag då göra det?

  562. Fasta placeringar är en självklarhet
    genom hela grundskolan.

  563. Vi kan bara utgå ifrån oss själva. Om
    ni skulle gå ut och komma tillbaka-

  564. -skulle de flesta
    sätta sig på samma plats.

  565. Det är precis likadant
    med våra elever.

  566. Korta och varierade genomgångar.
    De ska vara ungefär tio minuter.

  567. Behöver man prata längre måste man
    ordna nån form av elevaktivitet-

  568. -med en fråga eller att man visar en
    film, annars tappar man eleverna.

  569. Det märker man när man får frågan:
    "Vad vad det vi skulle göra?"

  570. Man kan lägga in brain-break. Appen
    Decide Now kan vara ett hjälpmedel.

  571. Där slumpar man fram olika
    aktiviteter som eleverna får göra.

  572. Tydlig och positiv feedback. Fem
    positiva saker för varje negativ sak.

  573. Använd olika former
    av kognitiva hjälpverktyg-

  574. -inte bara för elever med diagnos
    utan för alla elever.

  575. Jag fascineras av
    att vi fortfarande, 2018, i Sverige-

  576. -diskuterar
    kepsens vara eller inte vara.

  577. Det här är den bästa anpassningen
    våra elever kan använda sig av.

  578. Det är självklart
    att de ska få använda keps, mössa-

  579. -och en åtta nummer för stor jacka
    om det behövs för att fixa skolan.

  580. Den här frågan hoppas jag dör ut
    väldigt snart.

  581. Det viktigaste av allt i det här
    handlar om att bygga en relation.

  582. Det är det viktigaste pedagogiska
    verktyget vi har.

  583. För elever som har det tufft
    och upplever skolan som tuff-

  584. -är relationen ännu viktigare.

  585. Här behöver vi lägga ner massor av
    tid och kraft för att fånga upp.

  586. När man har byggt en relation...

  587. Antingen gillar de en
    eller så gör de det inte.

  588. Gillar de en har man dem forever.

  589. Till sist... Jag har pratat
    i 50 minuter och vi ska strax sluta.

  590. Var börjar man?
    Det är ganska mycket att göra.

  591. Vad kan du förändra i morgon?

  592. Börja med nån förändring,
    för då är vi på gång.

  593. Gå långsammare över skolgården...

  594. ...ändra genomgången
    eller använd bildstöd...

  595. Då är vi på gång
    mot den inkluderande skolan.

  596. Jag säger tack där.

  597. Vill man ha kontakt med mig
    så finns jag på Facebook.

  598. Välkomna
    till Skolkraft Joanna Lundin.

  599. Gilla den så skapar vi ett
    tillgängligt utrymme tillsammans.

  600. Tusen tack för att ni kom.

  601. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkludering i praktiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Den svenska patienten

Christine Holst och Riikka Tilja är lärare på sfa-medicin i Södertälje. Det är en intensivutbildning i yrkessvenska för personer med utländsk akademisk examen i medicinska yrken. Flera tusen personer från länder utanför EU har en examen från någon vårdutbildning och vill börja jobba i Sverige. Ett viktigt led i processen är att lära sig språket. Men det handlar inte bara om det - många av diskussionerna i klassrummet berör också samhälleliga normer och svensk sjukvårdskultur. Vad behöver man veta om svenskar för att kunna möta dem som patienter?