Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Boksamtal med eleverDela
  1. Vad fick dig att skriva att de
    lär sig arabiska? Det gillade du.

  2. Förklara vad du fastnade för
    och varför du tyckte om det.

  3. Man får ibland gå in och styra
    för att eleven ska våga uttrycka sig.

  4. Välkomna. Jag heter Jenny Edvardsson.

  5. Jag ska prata
    om boksamtal med elever.

  6. Det området
    ligger mig varmt om hjärtat.

  7. Men innan jag kommer in på boksamtal
    med elever tänkte jag presentera mig.

  8. Jag är lärare
    på Wendesgymnasiet i Kristianstad.

  9. Det är ett yrkesgymnasium.

  10. Jag har de här pojkarna som inte
    tycker att läsning är det roligaste.

  11. Men vi försöker få det
    att bli roligt.

  12. Vi brukar faktiskt ha väldigt roligt
    när vi läser litteratur.

  13. Jag är på skolan tre dagar i veckan.
    Två dagar föreläser jag och skriver.

  14. Det man ser
    när man tittar på mina böcker-

  15. -är att litteratur går
    som en röd tråd genom allt jag gör.

  16. 2016 skrev jag "Mötet med texten"
    som är för lärare och bibliotekarier-

  17. -om hur man kan jobba med litteratur.

  18. Mycket av det som är för vuxna har
    jag försökt få ner på elevernas nivå.

  19. De får då modeller och strategier
    in i sitt arbete med litteratur.

  20. Jag bloggar
    på bloggen Jenny på Wendes.

  21. Där delar jag med mig av boktips och
    material. Det får man gärna knycka.

  22. Man kan göra om det så att det passar
    ens egen elevgrupp och undervisning.

  23. Jag brukar lyfta fram
    att jag är en läsande lärare.

  24. Jag försöker vara en läsande förebild
    och har alltid med mig böcker.

  25. I mitt klassrum möblerar jag
    varje vecka med nya böcker.

  26. De är inte nytryckta, men nya för
    eleverna. Det finns nya varje vecka.

  27. Eleverna kan bläddra och kanske hitta
    något som de så småningom vill läsa.

  28. I dag ska det handla om boksamtal.
    Man kan fundera över följande fråga:

  29. Varför ska man ha boksamtal med
    elever? Man kan göra det lätt-

  30. -och hitta signaler i skolans och
    gymnasiets läroplaner, där det står-

  31. -att eleverna ska få läsa litteratur
    från olika tider, av män och kvinnor.

  32. De ska använda litteratur
    för att reflektera och leva sig in-

  33. -och för att kunna skriva
    och samtala om det.

  34. Men i dag ska jag inte börja i
    styrdokumenten, utan med tre citat.

  35. För några år sen
    kom "Bokläsarnas kunskapskälla".

  36. Den boken vänder sig till dem som
    vill jobba med bokcirklar för vuxna.

  37. Immi Lundin är
    en av författarna till denna bok.

  38. Ett citat där är så himla bra:

  39. "...ingen upplevelse av en bok
    nånsin uttömmer hela dess innehåll"-

  40. -"eller utnyttjar
    alla dess möjligheter."

  41. "Verket
    är alltid rikare än tolkningarna."

  42. Jag upplever
    att det stämmer väldigt bra.

  43. När vi läser en bok, oavsett
    om det är en deckare eller skräck-

  44. -som Magnus Nordins
    "Djävulens märke"-

  45. -så har varje elev sin förförståelse
    och sina erfarenheter.

  46. Då blir det
    en individuell tolkning.

  47. Att kunna dela med sig av alla
    de där tolkningarna blir viktigt.

  48. Därför är boksamtalet så centralt
    när vi jobbar med litteratur.

  49. Man kan också använda Aidan Chambers,
    som jobbar läsfrämjande.

  50. Han skrev mycket ungdomslitteratur.
    Det gör han inte så mycket längre.

  51. Men han jobbar läsfrämjande.

  52. I hans "Böcker inom oss.
    Om boksamtal" står ett citat:

  53. "Vi vet inte vad vi tycker om en bok
    förrän vi talat om den." Det stämmer.

  54. När man läser en bok
    kan den kännas okej.

  55. När man sen pratar med andra hittar
    man saker som man inte tänkt på.

  56. Men i samtalet händer nånting.
    I samtalet växer litteraturen.

  57. Man får höra varann, vad den andra
    sagt och vad man själv kommit på.

  58. Man kan också göra
    som en av mina elever.

  59. Han skrev: "Man fattar bättre
    när man får tala om det man läst."

  60. Att få sätta ord på sina egna tankar-

  61. -att få berätta om sin läsning
    så att nån annan förstår är viktigt.

  62. Det gör man i ett boksamtal.

  63. Jag jobbar med boksamtal i styrd
    form. Jag ska introducera min modell.

  64. Jag ska visa från min planering
    fram till att vi genomfört samtalet.

  65. Ni ska få följa med in i en resa.
    En del lär känna igen sig.

  66. Då plockar man bara de godbitar
    man tycker att man hittar.

  67. För och främst: Samtalets form.
    Det är viktigt.

  68. Ett boksamtal för mig
    är ett samtal som är flerstämmigt-

  69. -för att använda Olga Dysthes term.

  70. I det flerstämmiga klassrummet
    får alla elevröster göra sig hörda.

  71. Där är elevernas läsning och tolkning
    det centrala, inte min lärartolkning.

  72. Elevernas tolkningar är det centrala.

  73. Dialog och interaktion är viktigt.

  74. Eleverna ska inte bara berätta
    vad de tycker.

  75. De ska också kunna fånga upp vad
    andra sagt och knyta an till det.

  76. Det ska vara en dialog
    som löper genom hela samtalet.

  77. Det ska vara en dialog-

  78. -som utgår från elevens tankar
    kring den bok som eleven har läst.

  79. Jag säger till eleverna att det inte
    finns några felaktiga tolkningar-

  80. -så länge du kan visa mig och klass-
    kompisarna var du hittar det i boken.

  81. När eleverna tolkar på sitt sätt-

  82. -och de sen kan visa var de
    hittar det här, så är det okej.

  83. Att få eleverna att reflektera över
    läsningen och sina egna tolkningar-

  84. -det blir viktigt.

  85. Min utgångspunkt, som löper som
    en röd tråd genom min undervisning-

  86. -är Aidan Chambers modell
    för boksamtal. Den heter "Tell me".

  87. På svenska
    säger vi "Chambers modell"-

  88. -eller "Berätta för mig"-
    eller "Jag undrar"-samtalet.

  89. Chambers säger att det är viktigt
    att man ställer en fråga:

  90. "Hur kom du fram till detta?"
    Eller:

  91. "Berätta vad som gjorde att du
    fastnade för just den karaktären."

  92. Det är den typen av frågor
    man ska ställa, inte "Varför?".

  93. Man ska bjuda in eleverna
    på ett lite mjukare sätt.

  94. Utgångspunkt för den här modellen
    är fyra grundfrågor.

  95. Och jag ska trycka fram alla.

  96. Frågorna kan tyckas väldigt enkla:
    "Vad är det du gillar?"

  97. "Vad är det du inte gillar?"

  98. "Vilka frågetecken har du? Vilka
    mönster eller kopplingar ser du?"

  99. När jag introducerar den modellen är
    det sällan någon har sett den innan.

  100. Jag brukar presentera
    de här frågorna.

  101. Vad kan man gilla och ogilla
    och vad kan man ha frågetecken kring?

  102. Den här har jag hämtat från
    "Metafor 1" så att eleverna kan se.

  103. Frågan "Vad är det du gillar?" är
    enkel, men man kan gilla olika saker.

  104. Man kan till exempel
    gilla ett omslag-

  105. -eller så kan man gilla en titel.

  106. Man kan också gilla handlingen,
    det boken handlar om-

  107. -eller en viss karaktär,
    eller språket.

  108. Det finns ju mycket man kan gilla.
    Det finns lika mycket man kan ogilla.

  109. Man kanske inte tycker att omslaget
    eller titeln passar till handlingen.

  110. Då sätter man in det under "ogillar".

  111. Det kan också vara frågetecken,
    sånt man inte förstår.

  112. Jag förstår inte "djävulens märke".

  113. Har djävulen ett speciellt märke?
    Det förstår inte jag riktigt.

  114. Det kan också vara intrigen. Vissa
    stycken i texten kanske är svåra.

  115. Man förstår inte. Då kan man
    sätta upp det som ett frågetecken.

  116. Det kan vara beskrivningar-

  117. -där det finns begrepp som man aldrig
    har stött på tidigare, som är svåra.

  118. Och den fjärde frågan... "Vilka
    mönster och kopplingar kan du se?"

  119. Mönster kan vara sånt som upprepas.

  120. En huvudperson
    säger samma fras flera gånger.

  121. Man drömmer samma dröm flera gånger.
    Det kan vara ett ord som upprepas.

  122. Läser vi sagor,
    så vet vi att de kan ha tretal.

  123. Först händer det en gång, sen två
    och sen tre.

  124. Det kan vara såna mönster.
    Det kan vara kopplingar.

  125. Man kan koppla något till sig själv.
    Jag har varit med om något liknande.

  126. Det kan vara kopplingar till
    samhället. Jag såg det på nyheterna.

  127. Kopplingar kan vi också göra.

  128. Och man kan göra kopplingar
    från en bok till en annan-

  129. -eller från en bok till ett spel,
    kopplingar till andra medier.

  130. Det finns mycket.
    Även om utgångspunkten är enkel-

  131. -så finns det mycket man kan göra
    med de frågorna.

  132. När jag har samtal modellerar jag
    modellen med skolans bibliotekarie.

  133. Om man har en skolbibliotekarie,
    så samarbeta.

  134. Vi brukar utgå från en traditionell
    saga och gå igenom modellen.

  135. Jag ska i dag
    i stället visa modellen.

  136. Innan mina elever
    får börja jobba med litteraturen-

  137. -brukar jag dela ut ett läsprotokoll.

  138. Det funkar till alla åldrar.
    Det gör modellen också.

  139. Det funkar lika bra på lågstadiet
    som med vuxna elever.

  140. Det är "gillar, ogillar,
    frågetecken, mönster".

  141. Eleverna får detta skriftligt
    eller digitalt.

  142. Under sin läsning fyller de på,
    så dokumentet löper under läsningen.

  143. Är barnen yngre
    kan man få jobba med Post-It-lappar.

  144. Man kan köpa färdiga Post-It-lappar.

  145. Har man barn som inte skriver-

  146. -så kan man samla barnen runt
    en sån här och ge dem Post-It-lappar.

  147. De kan rita glad eller ledsen gubbe
    och frågetecken.

  148. Eleverna kan få sätta in lapparna där
    det är saker som de har reagerat på.

  149. Modellen funkar oavsett
    vilka elever vi har framför oss.

  150. När eleverna fått ett läsprotokoll...

  151. De vet hur modellen fungerar.
    Vi har pratat om de fyra frågorna.

  152. Då introducerar vi boken. Det
    är viktigt att introducera en bok-

  153. -så att eleverna har förförståelse
    om vad det handlar om.

  154. Ni får lite boktips
    samtidigt som jag ska introducera.

  155. Jag introducerar böcker på två sätt.

  156. Jag brukar förutspå
    och jag jobbar ibland med frågor.

  157. De går ju lite hand i hand.

  158. Att förutspå är att skapa
    och se in i framtiden.

  159. Man ser lite in i framtiden i boken.

  160. Vad handlar boken om,
    om den heter "Kungadottern"-

  161. -och har ett omslag med en flicka,
    ett vikingaskepp och lite runor?

  162. Vad kan den boken handla om?
    Man tittar bara på omslag och titel.

  163. Här är frågorna. "Titta på titel,
    omslag och baksidestext."

  164. "Vilka tanker väcker dessa hos dig?"

  165. "Påminner boken om någon annan bok?
    Vilken i så fall?"

  166. Man vill få eleven
    att fokusera på det vi ska göra.

  167. "Får titel, omslag och baksidestext
    dig att tänka på något du upplevt?"

  168. "Vad, i så fall?"

  169. Med dessa enkla frågor tar vi steget
    in i boken utan att ha börjat läsa.

  170. Här är fyra såna här. Om man tittar
    på de här fyra böckerna...

  171. Nu ser vi inte baksidestexten.
    Men vilka tankar väcker de?

  172. På "Gropen" av Emma Adbåge ser vi
    att det är lite barn i en grop.

  173. Man ser några vuxnas ben där uppe. Är
    det skolmiljö? Är det förskolemiljö?

  174. Det är i alla fall ute. Och gropen...

  175. Någon typ av grop, en håla,
    har stor betydelse.

  176. Nästa är "Rymlingarna".
    Det är Ulf Starks sista bok.

  177. Den gavs ut först efter hans död. Den
    har illustrationer av Kitty Crowther.

  178. Vad kan den handla om?

  179. Man ser en äldre man med käppar och
    en yngre pojke med väska på ryggen.

  180. De är på en båt
    på väg ut i någon skärgård.

  181. Vad kan det få för associationer?

  182. "Comedy queen" av Jenny Jägerfeld.
    Kan kaninerna ha någon betydelse?

  183. "Comedy queen"...
    Varför är det en engelsk titel?

  184. "Golden boy" är för gymnasieelever.

  185. En engelsk titel till. Undertiteln
    är "Ljudet av något som spricker".

  186. Vad är det som spricker?

  187. Det vet vi inte. Men man kan få
    eleverna att börja fundera.

  188. Att förutspå
    är alltså det ena sättet.

  189. Det andra sättet att introducera
    är med en fråga, en funderarfråga.

  190. Eleverna får reflektera
    och ta avstamp i sig själva.

  191. "När kastanjer spricker"
    av Camilla Lagerqvist är ny.

  192. Den är för högstadiet,
    kan man väl säga.

  193. Camilla Lagerqvists böcker
    handlar ofta om historiska tider.

  194. Detta handlar om Sverige,
    men kanske 50-70 år tillbaka i tiden.

  195. Frågan här kan vara:

  196. Kan man bryta med sin uppväxt och
    sitt gamla jag och bli någon annan?

  197. Kan man lämna sin uppväxt
    och träda in i en ny roll? Går det?

  198. Eleverna får fundera. Och det är det
    som den här boken sen handlar om.

  199. Om "Tusen gånger starkare" av
    Christina Herrström kan man fråga:

  200. Vem är stark? Kan man vara stark
    på olika sätt? Vad innebär styrka?

  201. Det finns många svar. Och det är
    lite det som den boken handlar om.

  202. Man kan också ta
    Lisen Adbåges "Dom som bestämmer".

  203. Det är en bilderbok
    som handlar om de där som bestämmer.

  204. Eleverna får fundera över vem
    som bestämmer i skolan, i familjen-

  205. -eller bland de vänner som du har.

  206. Vem bestämmer? Man vill få eleverna
    att fokusera på rätt saker.

  207. För att kunna ställa frågorna måste
    man ha läst boken själv, som lärare.

  208. Först när man läst boken
    kan man hitta de frågor-

  209. -som kan bli steget för eleverna
    in i litteraturen.

  210. Det är viktigt att ha läst dem själv.

  211. När man har introducerat boken är
    det dags att fundera över läsningen.

  212. I mitt klassrum
    gör vi läsningen tillsammans.

  213. Jag är på gymnasiet. Jag har pojkar.
    De är lite läsovana, kan man säga.

  214. Det funkar inte
    att jag ber dem läsa boken hemma.

  215. Då blir den inte läst.
    Någon kanske läser.

  216. Men de flesta hade inte fått tid
    eller möjlighet att läsa den hemma.

  217. Om jag skulle tvinga dem
    att läsa hemma och de inte gör det-

  218. -hade inte samtalet blivit så bra.

  219. Ska vi ha ett samtal,
    så måste vi ha läst boken.

  220. För mig är det viktigt att hitta tid
    till gemensam läsning i klassrummet.

  221. Jag kör ofta högläsning.

  222. Just nu har jag en grupp i svenska 2,
    som handlar om litteraturhistoria.

  223. Jag läser "Trägudars land".
    Det är en gammal bok.

  224. Men jag har också historia,
    så jag samkör svenska och historia.

  225. Genom högläsningen
    kan eleverna följa med.

  226. Om de fått läsa den själva, hade de
    tyckt att den var för långsam.

  227. Genom högläsningen
    händer nåt magiskt-

  228. -när man varierar rösten, när man
    saktar ner, när man blir lite tyst-

  229. -och när man pratar lite högre.

  230. Man kan fånga de elever som inte
    tycker att läsning är det roligaste.

  231. Man bör ha lässtopp,
    speciellt om det är tjocka böcker.

  232. Man kan inte läsa en hel bok direkt.

  233. Det är beroende på vilken bok det är,
    men runt 30 sidor.

  234. Sen kan vi ha ett lässtopp.
    Då läser vi fram till de sidorna.

  235. Sen har vi reflexion, skriva,
    tankeverksamhet...

  236. Ibland har vi ett boksamtal efter att
    bara ha läst en bit i boken.

  237. Vi fångar upp läsningen
    genom ett samtal.

  238. Hela tiden antecknar man
    och fyller på sitt läsprotokoll-

  239. -så att det blir
    ett levande dokument.

  240. Det blir sen ett stöd i samtalet
    som vi så småningom ska ha.

  241. När vi har läst en bok, när vi kommit
    så långt att vi har läst en bok-

  242. -så blir det dags för nästa steg,
    själva samtalet.

  243. För mig är det viktigt att
    kunna jobba med mindre elevgrupper.

  244. Många av mina elever är inte vana-

  245. -vid att tala om sin egen läsning
    och skönlitteratur.

  246. Många har haft strategin att sitta
    längst bak eller vara tysta.

  247. De har inte vanan
    att prata inför andra.

  248. Mina samtal har jag ofta i smågrupper
    med fem till åtta elever.

  249. Eleverna vet i förväg
    vilka som ingår i gruppen.

  250. Jag är noga med gruppkonstellation.

  251. Jag vill ha dynamik
    utan att det blir konflikter.

  252. Det finns de som är mer vana läsare
    och de som är ovana läsare.

  253. Med små grupper vet eleverna att
    de inte kan komma och sitta tysta-

  254. -för i det här samtalet
    ska alla göra sin röst hörd.

  255. De får ha med sig boken
    och sina anteckningar.

  256. Ibland har de satt in Post-It-lappar-

  257. -där de känner att det finns nåt
    som vi behöver återkomma till.

  258. Jag har de här samtalen
    på ungefär en timme.

  259. Det är oavsett om det är en novell
    eller en roman.

  260. Om vi har en tunn novell kommer vi
    mycket mer på djupet på 60 minuter-

  261. -än vad vi gör när vi har en roman.
    Det är svårt att ha för långa pass.

  262. 60 minuter har varit
    väldigt lagom för mina elever.

  263. Om det är yngre elever
    kan man få minska tiden.

  264. Om de är vana att samtala
    kan man förlänga tiden.

  265. Det är lite beroende på
    vilken elevgrupp man har.

  266. Eleverna kommer till samtalet
    med sitt läsprotokoll och sin bok.

  267. De vet att gruppen är liten.

  268. Jenny kommer att lotsa samtalet
    så att vi håller oss till boken.

  269. Vi samlas ofta i klassrummet.

  270. Vi går igenom boken
    med de här fyra rubrikerna.

  271. Eleverna har sina läsprotokoll
    och jag skriver rubrikerna på tavlan.

  272. Vi inleder med första rubriken,
    "Gillar".

  273. Eleverna går varvet runt. De får säga
    en sak var som de har fastnat för.

  274. När alla sagt en sak går vi vidare.
    De får säga en sak till.

  275. Vi gör så tills allas läsprotokoll
    har kommit upp på tavlan.

  276. Ibland är det saker som upprepas.
    Jag skriver det bara en gång.

  277. Vissa saker fastnar flera för,
    annat har bara någon fastnat för.

  278. Detta samtal hade vi om en bok
    som heter "Om det var krig i Norden"-

  279. -som är skriven av danskan Teller.

  280. Den är bra för att byta perspektiv,
    för här är det krig i Norden.

  281. De som bor i Sverige flyr till
    Egypten och hamnar i ett asylläger.

  282. Jätteintressanta samtal
    och diskussioner.

  283. När "gillar" är klar
    går vi till "ogillar".

  284. Samma system.
    Elev efter elev får berätta.

  285. Först en sak, sen nästa,
    tills protokollen är tömda.

  286. Vi gör så med "Frågetecken"
    och vi gör så med "Mönster".

  287. De får inte berätta varför de fastnat
    för något eller ogillat något.

  288. De får bara skriva upp vad det är:
    handlingen, temat, en fråga kanske.

  289. Men de får inte precisera,
    inte i första steget.

  290. Nästa steg i samtalet, "samtal,
    steg 2", är att se lite mönster-

  291. -att som elev kunna använda sig
    av en analytisk förmåga.

  292. Jag säger: "Ni får ett par minuter.
    Titta på tavlan."

  293. "Läs det som står inom en kolumn, men
    också det som står i alla kolumner."

  294. "Finns det saker som hör ihop
    och som vi kan dra streck emellan?"

  295. Det kan vara två saker
    eller tre, fyra, fem saker.

  296. Jag antecknar och drar streck.

  297. Sen kommer vi till själva samtalet-

  298. -som är den största delen
    av själva boksamtalet.

  299. Det kanske är 40 minuter totalt.

  300. Det är
    det jag kallar "fördjupat samtal".

  301. Det går till på så sätt att jag
    tittar, tillsammans med eleverna-

  302. -var vi har flest streck. Vad har
    flest elever i gruppen reagerat på?

  303. Här var det mycket kring "gillar"
    och "ogillar" som hängde ihop.

  304. Sen tar vi alltid
    och går igenom alla frågetecken-

  305. -så att inte någon elev går ut
    från samtalet utan att ha förstått.

  306. Vi ser alltid till att räta ut
    alla frågetecken.

  307. Men först tar vi det
    som många har fastnat för.

  308. Nu får eleverna förklara, förtydliga
    och knyta an till andras tolkningar.

  309. Jag är fortfarande mest sekreterare.

  310. Jag håller samtalet kring boken
    så att vi inte kommer ifrån den.

  311. Om de kopplar till sig själva och sen
    börjar prata om fritiden frågar jag:

  312. "Vad i boken
    fick dig att tänka på det?"

  313. Och så går vi tillbaka i boken
    och pratar om den.

  314. Ibland har man samtal
    där eleverna kanske är-

  315. -lite tysta, lite fundersamma
    och lite försiktiga.

  316. Det är ofta så på läsårets
    första samtal. Då brukar jag säga:

  317. "Ni ska förklara. Varför skrev du att
    de lär sig arabiska. Det gillade du."

  318. "Kan du inte försöka förklara
    varför du tyckte om det?"

  319. Man får ibland gå in och styra eleven
    för att den ska våga uttrycka sig.

  320. Att sätta ord på tankar
    kan vara svårt-

  321. -men det brukar fungera
    om man bara jobbar lite med det.

  322. Om samtalet avstannar...
    Det kan hända.

  323. Jag gör alltid så att när jag
    har läst boken inför ett samtal-

  324. -så har jag fört anteckningar
    medan jag läst.

  325. Jag skriver upp sådant som jag tänker
    kan vara intressant att diskutera-

  326. -men det kan också vara ord
    som är svåra att förstå.

  327. Det kan vara situationer
    där man tvingas läsa mellan raderna-

  328. -och där inte alla hänger med. Det
    kan vara sånt jag behöver fundera på.

  329. Aidan Chambers menar-

  330. -att när man jobbar med boksamtal
    finns det, förutom grundfrågorna-

  331. -allmänna frågor och specialfrågor.

  332. Allmänna frågor är frågor
    som man kan ha till alla böcker-

  333. -oavsett om det är bilderböcker,
    mellanåldersböcker eller unga vuxna.

  334. En allmän fråga är: "Har du
    läst någon bok som liknar denna?"

  335. Kopplingen får eleverna
    att reflektera.

  336. Såna frågor ställer jag medan jag
    själv läser boken och antecknar.

  337. Jag kanske kan göra egna kopplingar
    till någon bok med liknande tema.

  338. Då kan jag knyta an till den
    när jag ställer frågor till eleverna.

  339. Det kan vara: "Om du fick vara en av
    karaktärerna, vem skulle du välja?"

  340. "Vad gör
    att du väljer den karaktären?"

  341. Sen kan eleverna få presentera
    sin karaktär, varför de valt den-

  342. -och så går samtalet i gång
    på nytt igen.

  343. Ibland kan det vara så
    att man har en bok som är speciell-

  344. -där det finns frågor som är
    väldigt specifika för den här boken.

  345. De är viktiga
    för att förstå handlingen.

  346. Den här frågan bygger
    på "Om det var krig i Norden".

  347. Det är några syskon och en mamma och
    en pappa. Där försvinner ena brodern.

  348. Man kan fundera på hur huvudpersonen
    reagerat när brodern försvann.

  349. Det står inte jättemycket om det i
    texten. Man får läsa mellan raderna.

  350. Då kan man som lärare se
    om eleverna har läst mellan raderna.

  351. Man kan knyta an: "Hur skulle du
    reagera om din släkting försvann?"

  352. Man bygger vidare med fler frågor
    om samtalet avstannar.

  353. I "Om det var krig i Norden"
    har vi asyllägret i Egypten.

  354. Där blir det en uppdelning. De från
    Nordens länder samlas på samma läger.

  355. Men det blir lite uppdelat mellan
    svenskar, finländare och danskar.

  356. Just de där danskarna...
    Det är några kaxiga killar.

  357. De är rätt elaka
    mot de svenska ungdomarna.

  358. Vad är det som gör att de är elaka?
    Det kan man fundera över.

  359. Det står inte,
    annat än mellan raderna.

  360. Där blir det också det där att få
    eleverna att läsa mellan raderna.

  361. De här frågorna har jag tagit fram
    innan jag ens går in i samtalen.

  362. Det frågebatteriet kan jag
    ta hjälp av om samtalet avstannar.

  363. Det gör att vi kan hålla på med
    samtalet i en timme utan problem.

  364. Vi har hela tiden saker
    att diskutera.

  365. Eleverna blir efterhand
    tryggare och tryggare.

  366. Så småningom kan de själva
    ställa frågor till varann.

  367. Det gör
    att samtalet blir mer levande.

  368. Min roll, som var samtalsledare
    och sekreterare, blir liksom...

  369. Sekreterarrollen har jag kvar, men
    samtalsledarrollen blir allt mindre.

  370. Man får eleverna
    att själva föra samtalet.

  371. Vad finns det då för möjligheter?

  372. De fyra frågorna som blir början på
    ett samtal ger många möjligheter.

  373. Alla kan delta.

  374. Frågorna är enkla.
    Det är inga svåra begrepp kring dem.

  375. Alla kan gilla
    eller ogilla något i en bok.

  376. Alla kan ha något att säga om en bok.

  377. Det som också är viktigt är
    att alla elever kommer till tals.

  378. Där är jag väldigt styrande, som
    väljer att ha samtal med smågrupper.

  379. Jag säger till eleverna
    att i det här samtalet-

  380. -ska alla kunna säga något.

  381. De vet att de inte
    får komma dit och vara tysta.

  382. Det gör att de får möjlighet
    att lyssna på varann-

  383. -och att knyta an till det
    som de andra tar upp.

  384. "Jag tänkte inte så, utan så här,
    efter att ha läst det här."

  385. Det är eleverna som får möjlighet
    att uttrycka sin läsning.

  386. När man har såna här samtal
    kontinuerligt-

  387. -så tränar eleverna på
    att uttrycka sig muntligt.

  388. De blir allt duktigare på
    att tala om litteratur och texter-

  389. -och att tala om tolkningar,
    sätt att läsa en skönlitterär text.

  390. De lär sig också att analysera, bland
    annat genom samtalets andra steg-

  391. -där de ska fundera över om saker
    hänger ihop och jag drar streck.

  392. Det är ju
    en typ av metakognitiv reflexion.

  393. Man ska se mönster och samband
    mellan saker man ser på tavlan.

  394. Det är också
    att se mönster i läsningen.

  395. Upprepas saker? Att kunna göra
    kopplingar är en analytisk förmåga.

  396. Det jag tänker är den största
    möjligheten och det viktigaste-

  397. -är att eleverna får ta del av olika
    perspektiv och får ökad förståelse.

  398. Det finns lika många sätt
    att läsa en bok som vi är individer.

  399. Om vi alla här inne
    skulle ha läst samma bok-

  400. -hade vi haft lika många tolkningar
    som personer.

  401. Vissa saker
    hade vi tänkt likadant kring-

  402. -men många saker hade varit specifikt
    för just dig och dig.

  403. Vi går in med vår egen förförståelse
    och erfarenhet.

  404. När vi tolkar litteratur knyter vi an
    till där vi befinner oss.

  405. Det är det som gör att vi ibland
    har svårt att uppskatta en bok-

  406. -som vi uppskattade när vi var barn.

  407. När vi läste boken
    var vi i en viss ålder.

  408. Vi hade vissa erfarenheter.

  409. I dag när vi läser den har vi varit
    med om mer och har läst mycket annat.

  410. Vi lever kanske i ett annat samhälle.

  411. Den boken kanske inte känns så som
    man upplevde den när man var yngre-

  412. -för det händer någonting med oss,
    och det är ju spännande.

  413. Men det finns också en utmaningar,
    och dem måste man klura över.

  414. Hur ska man få dem att inte bli
    utmaningar, utan att bli möjligheter?

  415. En utmaning är de tysta eleverna.

  416. Hur gör man för att de ska komma till
    tals? Jag kör med mindre grupper.

  417. Jag vill inte ha
    en klass med 24 elever-

  418. -där 4-5 är aktiva
    och resten, 20 elever, sitter tysta.

  419. Då blir det inte ett samtal
    där allas stämmor får göra sig hörda.

  420. Ett bra sätt att få de tysta att
    prata har för mig blivit smågrupper.

  421. En utmaning är att få samtalet
    att gå på djupet.

  422. Hur får man eleverna att gå på djupet
    och inte bara snudda vid ytan?

  423. Hur får vi dem
    att tolka och analysera-

  424. -och använda rätt
    litteraturvetenskapliga begrepp-

  425. -och kunna prata om karaktärer
    och intrig och berättarperspektiv?

  426. Det är träning.

  427. Det kräver träning, kontinuitet
    och att få göra det om och om igen.

  428. En utmaning är också
    den egna lärarrollen.

  429. Vi vet ju hur lätt det är som lärare
    att ta plats och använda talutrymmet.

  430. Man läser en bok
    och tycker att den är bra.

  431. När eleverna tystnar säger man: "Hur
    tänkte ni där? Jag tänkte så här..."

  432. Det är lätt att ta över talutrymmet
    så att eleverna inte får tala.

  433. Det får man träna på, och det
    tar också tid och kräver övning.

  434. Jag tänker på det där med att ge dem
    talutrymme. Jag säger till eleverna:

  435. "När vi kommer in i samtalet ser vi
    till att alla får komma till tals."

  436. Vi gör det inledningsvis, så att
    alla har fått berätta om sina tankar.

  437. Sen försöker jag styra så att alla
    vågar berätta något om sin läsning.

  438. Det är lättare i mindre grupp
    än att ha stora helklasser.

  439. Det är också en utmaning
    att hitta rätt text.

  440. Jag läser mycket ungdomslitteratur.
    Vi ska ha ett läsprojekt på skolan.

  441. Vi ska läsa
    20 minuter varje morgon hela läsåret.

  442. Eleverna har utvärderat sin läsning.

  443. Jag kan, utifrån deras svar, nästan
    handplocka böcker åt var och en.

  444. Men det är inte alla som har tid
    att läsa så mycket litteratur.

  445. Då kan man ta hjälp
    av skolbibliotekarier-

  446. -som tipsar
    om barn- och ungdomslitteratur.

  447. Man kanske inte ska ha
    samma bok som man haft i 15 år.

  448. Annat kanske passar den elevgruppen
    bättre. Sen ska man hitta tid.

  449. Det är lätt för mig. Jag har
    entimmessamtal och smågrupper.

  450. En bok tar fyra timmar att samtala
    om. Vad gör då de andra eleverna?

  451. Jag samarbetar
    med skolbibliotekarien.

  452. Hon har samtal i en grupp och jag
    i en annan. Nästa gång byter vi.

  453. Ibland hittar jag håltimmar
    och ber eleverna komma på samtal.

  454. Mina elever kommer, men inte alla
    har ett så flexibelt schema.

  455. Man kanske har ett späckat schema
    från morgon till kväll.

  456. Har man inte fyra timmar till samtal,
    så skapa små grupper.

  457. Kanske har ni en iPad. Sen sätter man
    dem i fyra hörn och spelar in.

  458. Eleverna kan samtala i smågrupper
    och så cirkulerar man runt.

  459. Men då får man stötta eleverna-

  460. -annars kanske samtalet
    inte blir kring boken.

  461. Man får hitta lösningar, och det går.

  462. Det bästa är att det ger så mycket.

  463. När mina elever utvärderar
    sina samtal säger de:

  464. Det här var den bästa bok jag läst.
    Det kvittar nästan vilken bok det är.

  465. De har fått läsa och samtala
    om boken.

  466. Då sätter boken spår
    och blir kanske den bästa boken.

  467. Det är härligt att eleverna tycker
    att det har varit roligt.

  468. Ni ska få boktips eller tips om vart
    ni kan vända er för att få boktips.

  469. Den ena katalogen är nerpackad,
    men jag ska nämna den.

  470. "Barn- och ungdomsbokskatalogen"
    ges ut av Kulturrådet varje år.

  471. Den är gratis att beställa
    och levereras till skolan.

  472. Där är det litteraturvetare,
    bibliotekarier och lärare-

  473. -som har handplockat titlar
    som passar barn och unga. Superbra.

  474. Om man gillar ungdomslitteratur kan
    man lyssna på podden Sånt vi läser.

  475. Jag och min skolbibliotekarie
    pratar om litteratur-

  476. -som passar skola och ungdomar.

  477. Ibland är det vuxenlitteratur
    som passar lika bra i skolsammanhang.

  478. Det finns något som heter Den
    digitala bokcirkeln på Facebook.

  479. Varje månad röstar alla deltagare
    fram en bok som vi samtalar om.

  480. Nu diskuterar vi Christina Lindströms
    "Finns det björkar i Sarajevo?".

  481. Man får gärna delta i samtalen
    eller kolla in frågorna.

  482. De kanske kan vara
    ett stöd för ens undervisning.

  483. I Barn- och ungdomsboksutmaningen
    är det lärare och bibliotekarier-

  484. -som lägger upp sin läsning.
    Varje månad är det ett nytt tema.

  485. Ofta är det något kort
    "den här kan passa på mellanstadiet".

  486. Kolla gärna där.

  487. Sen kommer det att finnas
    ett sånt här boktips varje...

  488. Med jämna mellanrum uppdaterar jag
    en lista. Jag kan plocka fram den.

  489. Jag plockar ut litteratur
    från förskoleklass, kanske förskola-

  490. -upp till vuxen, gymnasiet.
    Även SFI, kanske.

  491. Det är litteratur-

  492. -som skulle passa för skola,
    att jobba med i skolsammanhang.

  493. En del av titlarna
    ser man på Den digitala bokcirkeln-

  494. -eller Barn- och
    ungdomsboksutmaningen.

  495. Om det skulle vara så att någon av er
    vill komma i kontakt med mig-

  496. -som har en fråga kring en bok
    eller modellen-

  497. -så får man gärna höra av sig.

  498. Det finns inga dumma frågor.
    Jag svarar på allt som kommer in.

  499. Man kan mejla, skicka på Twitter,
    ringa eller sms:a.

  500. Det är bara att höra av sig.

  501. Med de orden vill jag tacka för att
    ni har lyssnat på mig. Tusen tack.

  502. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Boksamtal med elever

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Böcker och läsning, Folkbildning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läsning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Inkludering

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Den svenska patienten

Christine Holst och Riikka Tilja är lärare på sfa-medicin i Södertälje. Det är en intensivutbildning i yrkessvenska för personer med utländsk akademisk examen i medicinska yrken. Flera tusen personer från länder utanför EU har en examen från någon vårdutbildning och vill börja jobba i Sverige. Ett viktigt led i processen är att lära sig språket. Men det handlar inte bara om det - många av diskussionerna i klassrummet berör också samhälleliga normer och svensk sjukvårdskultur. Vad behöver man veta om svenskar för att kunna möta dem som patienter?