Titta

UR Samtiden - Skolforum 2018

UR Samtiden - Skolforum 2018

Om UR Samtiden - Skolforum 2018

Föreläsningar från Skolforum - en nationell mötesplats för svensk skola och fortbildningsdagar med lärare och skolledare från hela landet. Inspelat på Stockholmsmässan den 29-30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2018 : Dubbla narrativ i historieundervisningenDela
  1. Det blev en ganska hätsk diskussion.

  2. De gick in i sina roller, de skrek på
    varandra och stolar föll baklänges.

  3. Välkomna! PRIME, att jobba med dubbla
    narrativ i historieundervisningen-

  4. -för ökad förståelse för den andre.

  5. Jag som ska försöka konkretisera den
    här pretentiösa programbeskrivningen-

  6. -heter Mattias Stadler, gymnasie-
    lärare i engelska och historia-

  7. -vid Lerums gymnasium
    utanför Göteborg.

  8. Jag utvecklar också skolans arbete
    med mänskliga rättigheter.

  9. Arrangörerna har bett mig att
    spara frågor till efter föredraget.

  10. Om det dyker upp funderingar
    tar vi dem i slutet.

  11. Skolan är på många sätt
    en spegel av vårt samhälle.

  12. Ett samhälle som nu definieras av en
    ökad polarisering och hätsk debatt.

  13. En diskussion
    där källkritiken och sakligheten-

  14. -lämnar en hel del övrigt att önska.

  15. Där positionerna definieras
    av det vi kallar för "filterbubblor".

  16. Vi utbyter åsikter främst med
    de som tycker likadant som vi själva-

  17. -och inte så mycket med de som har
    diametralt olik uppfattning.

  18. När vi väl kommer i kontakt med de
    som tycker annorlunda än vi själva-

  19. -så blir debatten
    väldigt hätsk och onyanserad.

  20. I det här landskapet
    ska vi försöka navigera i skolmiljön.

  21. Vi stöter på många
    provokativa och extrema åsikter.

  22. Frågan är: Hur kan vi jobba med
    att bemöta de åsikterna?

  23. Det här försöker alla skolor tackla.

  24. Lerums gymnasium bjöd in Christer
    Mattsson från Segerstedtsinstitutet.

  25. De hör till Göteborgs universitet-

  26. -och har som uppdrag att
    förebygga och motverka intolerans.

  27. Vi gjorde det framför allt-

  28. -i syfte att diskutera
    hur vi bemöter rasism i klassrummet.

  29. Christer Mattsson berättade med
    exempel från sin egen lärargärning-

  30. -och från sin erfarenhet
    från Toleransprojektet i Kungälv.

  31. Det etablerades
    efter mordet på John Hron.

  32. När Christer var färdig frågade vi
    om han ville hänga med och äta lunch-

  33. -och diskutera
    hur vår skola kunde gå vidare.

  34. Vi tyckte inte att Toleransprojektet
    stämde in på vår problematik.

  35. Då nämnde Christer ett material han
    kallade Dualistisk historieskrivning.

  36. Kunde vi tänka oss att bli
    pilotskola för det materialet?

  37. Vi bjöds in till Margot Wallströms
    Segerstedt-föreläsning-

  38. -i februari 2017.

  39. Efter föreläsningen
    vidtog en paneldebatt.

  40. Där deltog Sami Adwan
    som ni ser på bilden här.

  41. Sami Adwan var då gästprofessor
    vid Segerstedtsinstitutet.

  42. Han har sin hemvist vid universitetet
    i Hebron och är en del av PRIME-

  43. -Peace Research Institute
    in the Middle East.

  44. PRIME har tagit fram ett material-

  45. -för användning
    i israeliska och palestinska skolor.

  46. Då måste vi ha med bilden av
    hur det israeliska samhället ser ut.

  47. Israeliska och palestinska skolor
    är grovt segregerade.

  48. De lyder under var sin myndighet
    med olika läroplaner.

  49. Det gör att väldigt olika typer
    av historieskrivning har utvecklats.

  50. Historia är såklart ett ämne där
    polariserade politiska perspektiv-

  51. -påverkar
    positionerna i historieskrivningen.

  52. Det leder till att ungdomar växer upp
    med en vinklad bild av verkligheten.

  53. Man kan säga
    att de lever i en filterbubbla IRL.

  54. Om de ens känner till
    de andras perspektiv-

  55. -så har de en negativ inställning
    till det perspektivet.

  56. PRIME:s idé är att vi vinner på
    att känna till båda perspektiven.

  57. I stället för att skriva EN version-

  58. -så presenteras
    en israelisk berättelse-

  59. -eller narrativ,
    som vi använder i presentationen-

  60. -bredvid ett palestinskt narrativ.

  61. Det gör att läsaren själv
    kan ta till sig och värdera-

  62. -begreppsval, faktaurval,
    argumentation, slutsatser etcetera.

  63. Läsaren kan jämföra hur
    det historiska skeendet framställs.

  64. Mina kollegor och jag blev
    väldigt nyfikna och sa "vi är med".

  65. Men när vi fick den svenska
    översättningen blev vi tveksamma.

  66. Den hade brister och var inte
    anpassad till svenska 16-åringar.

  67. Vi ville använda den
    i åk 1 på samhällsprogrammet.

  68. Materialet var fullt av
    svåra begrepp för svenska 16-åringar.

  69. Det förutsatte en hel del förkunskap
    om platsen och om historien.

  70. Skulle våra ungdomar få detta, skulle
    vi stöta på väldigt stort motstånd.

  71. Så hur skulle vi då göra?

  72. Då fick vi en idé.

  73. Kollegan Tobias Torsson hade klassen
    i samhällskunskap och jag i historia.

  74. Vi började läsa på själva. Kapitel 1
    handlade om staten Israels bildande.

  75. Tobias läste på den israeliska
    versionen och jag den palestinska.

  76. Sen mötte vi klassen
    och delade dem i två.

  77. Hälften följde med Tobias
    och hälften mig.

  78. Jag sa till min del att vi skulle
    syssla med staten Israels bildande.

  79. Ni kommer att få
    en tydlig framställning om det.

  80. Jag vill att ni antecknar noga
    för Tobias möter den andra gruppen.

  81. Han kommer plantera felaktigheter
    och rena lögner i deras version-

  82. Så ni måste kunna bemöta dem.

  83. Sen föreläste vi 30-40 minuter.

  84. Sen fick eleverna 15 minuter
    att jämföra anteckningar.

  85. De kunde ställa frågor till mig
    om nåt var oklart.

  86. Sen lät vi
    de två stora grupperna mötas.

  87. Vi gjorde grupper om fyra,
    med två elever från vardera version.

  88. Vi bad dem beskriva det historiska
    förloppet för varandra i smågrupper.

  89. Det blev en ganska hätsk diskussion.
    De gick mycket in i sina roller.

  90. De ställde sig upp, skrek på varandra
    och stolar ramlade. Vi fick moderera.

  91. En bit in delade vi ut ett formulär
    som innehöll tre kolumner.

  92. En med "saker vi är överens om".
    Den andra med "saker vi är oense om".

  93. Tredje kolumnen:
    "Saker som bara finns i en version."

  94. De skulle sammanställa dokumentet.

  95. Sen förde vi upp
    samma typ av tabell på tavlan-

  96. -för att jämföra
    om grupperna hade samma resultat.

  97. Först därefter
    gick vi in i "debriefing"-läge-

  98. -där vi redogjorde för vårt upplägg.

  99. Eleverna fick reflektera över sina
    egna reaktioner och hur de agerat.

  100. Många elever var tagna av hur snabbt
    de hade antagit det här perspektivet-

  101. -som de först fick presenterat.

  102. Och med vilken frenesi de debatterade
    när de stötte på den andra sidan.

  103. Det här blev ett "moment"-

  104. -en situation som vi gått tillbaka
    till och hänvisat till senare.

  105. Genom den introduktionen blev
    elevgruppen nyfiken på att gå vidare.

  106. De tänkte att om de själva
    kunde bli så påverkade så snabbt-

  107. -hur är det då inte för ungdomar
    som växer upp med de här narrativen?

  108. Som präglas av media,
    av skola, av läroplan-

  109. -av sina föräldrar och kamrater.

  110. Insikten hur lätt det är att skapa
    olika narrativ gjorde dem motiverade-

  111. -att ta in det riktiga materialet.

  112. Vi kunde gå från rollspel
    till nån slags textanalys sen.

  113. Fortfarande i årskurs 1
    gick vi fram kronologiskt.

  114. Här ser ni ett exempel ur materialet
    om perioden 1967-1974 ungefär.

  115. Eleverna
    fick fortfarande jobba två och två.

  116. De fick en version och fick några
    lektioner att gå igenom materialet.

  117. Sen fick de möta två elever
    som hade läst den andra versionen.

  118. De fick samma typ av tabell: eniga,
    oeniga, bara med i en version.

  119. Men nu visste de förutsättningarna-

  120. -så nu handlade det om att diskutera
    och nå analytiska slutsatser.

  121. Vi försöker ta med detta i årskurs 2.

  122. En del läser då Historia 2-

  123. -och där ingår i kursen
    historiska perspektiv.

  124. Så vi skaffar oss en teoretisk bas
    med aktörs- och strukturperspektiv-

  125. -klass, genus
    och postkoloniala perspektiv.

  126. Vi bad dem hitta
    dessa perspektiv i texterna.

  127. Nu är de redo att jobba på egen hand-

  128. -och ta till sig
    båda perspektiven samtidigt-

  129. -utifrån ett mer analyserande
    förhållningssätt.

  130. Det leder till bra diskussioner
    om sånt som segrarnas historia.

  131. Varför ser den israeliska versionen
    mer vetenskaplig och lärobokslik ut?

  132. Medan den palestinska innehåller
    poesi och folksånger och sådant.

  133. Vi har diskuterat makt över källorna
    och makt över arkiven och sådant.

  134. Nu är eleverna också redo att ta sig
    an frågor som ligger närmare dem.

  135. Vi har till exempel kunnat använda-

  136. -den här typen av metodik
    eller förhållningssätt-

  137. -för att se på
    invandrings- och integrationsfrågor-

  138. -i samband med valet i år.

  139. Då har de ett sätt att koppla bort
    var de själva står i de här frågorna-

  140. -och mer titta på
    varför debatten är så polariserad.

  141. Arbetssättet
    har fått viss uppmärksamhet.

  142. Lerums gymnasium fick
    Bokmässans bildningsstipendium 2017.

  143. I samband med Bokmässan deltog jag i
    en paneldiskussion kring materialet.

  144. Då frågade en journalist: Varför
    jobbar ni med Palestina och Israel?

  145. Finns det inte viktigare frågor
    för svenska ungdomar och samhället?

  146. Jag svarade då och tänker lika nu:

  147. Det kanske det finns, men jag tror
    att distansen är väldigt bra-

  148. -för att förstå angreppssättet.

  149. Till vänster i bild
    sitter en man som heter Ezekiel-

  150. -en israelisk lärare
    som jobbat mycket med detta.

  151. Han sa:
    "Jag börjar med Amerikas indianer."

  152. "Mina elever behöver den distansen."

  153. "Sen kan vi närma oss de frågor som
    är mer känslomässigt engagerande."

  154. Vilka frågor det är i en svensk
    kontext beror på det lokala läget.

  155. Det kan vara rasism, invandrings-
    frågor eller etniska motsättningar-

  156. -men i förlängningen kan det säkert
    också vara det egna klassrummet.

  157. Alltså
    mobbning eller konfliktsituationer-

  158. -där man kan använda
    det här sättet att jobba.

  159. Oavsett har skolan ett stort arbete
    att göra kring debattklimatet.

  160. Hur uttrycker vi oss
    mot varandra i sociala medier?

  161. Hur gynnar vi debatt och åsiktsutbyte
    och inte mobbning och personangrepp?

  162. Jag ska strax koppla till forskning.

  163. Först vill jag bara säga-

  164. -när vi antog utmaningen
    att prova ut PRIME-materialet-

  165. -så fick vi treva oss fram.

  166. Det var en stor resurs
    att Sami Adwan var i Göteborg.

  167. Han stöttade oss som lärargrupp
    och utvärderade med eleverna.

  168. Vi kunde se
    i diskussionerna med eleverna-

  169. -att det blev tydligt att
    ett nytt sätt att tänka växte fram.

  170. De nådde nya nivåer
    i att analysera konflikter.

  171. Inte bara Israel-Palestina,
    utan även andra konflikter.

  172. Samtidigt jobbade Ingrid Segerstedts
    gymnasium med samma material-

  173. -men på lite annat sätt.

  174. Efter Bokmässan i fjol så anslöt sig
    S:t Petri gymnasium i Malmö.

  175. Vi blev ett utvidgat kollegium som
    kunde diskutera frågorna tillsammans.

  176. Och belöningen kom väl i april i år-

  177. -när totalt nio lärare
    från de tre skolorna-

  178. -fick följa med Segerstedtsinstitutet
    på en studieresa-

  179. -och uppleva
    de dubbla narrativen på plats.

  180. Det blev ett program som testade
    vår förmåga att möta den andre.

  181. Bara för att nämna några:

  182. Till vänster är en israelisk
    bosättare. Hon har ett perspektiv.

  183. Bredvid henne är en Hamas-politiker
    med ett helt annat perspektiv.

  184. Nere till vänster är föreståndaren
    för flyktinglägret kamp Aida.

  185. Sen vill jag också nämna
    männen nere till höger.

  186. Den vänstra är palestinier
    och den högra är israel.

  187. De har det gemensamt att
    båda har förlorat en tonårsdotter-

  188. -i konflikten. Men de har bestämt sig
    för att inte drivas av hämnd-

  189. -utan i stället engagera sig
    för fredliga lösningar.

  190. De deltar i Parents Circle
    som jobbar för samförståndslösningar.

  191. Vi fick många olika berättelser
    och perspektiv under resan.

  192. Vi fick också besöka skolor
    som jobbar med det här materialet.

  193. Jag fick komma till Neveh Shalom
    som är en modellskola kan man säga-

  194. -eller ett modellsamhälle.
    I byn bor familjer-

  195. -som aktivt har sökt sig dit
    för att leva tillsammans-

  196. -både israeliska
    och palestinska familjer.

  197. Skolan utgörs av barn från de
    familjerna plus en del barn utifrån.

  198. De använder PRIME:s material.

  199. Den här dagen
    utgår de från Israels karta.

  200. Eleverna fick i uppgift
    att på nåt vis rita in en lösning-

  201. -och en uppdelning av området som kan
    uppfylla så många behov som möjligt.

  202. Sen fick vi träffa de lärare som
    varit med om att ta fram materialet.

  203. Det var oerhört intressant att höra
    dem berätta om motstånd de har mött-

  204. -från myndigheter, från skolledning,
    ibland från egna kollegor-

  205. -föräldrar, barn.

  206. Om direkta hot men också
    om deras interna motsättningar.

  207. En grupp israeliska och palestinska
    lärare som ska enas om innehållet.

  208. Där finns naturligtvis en hel del
    inrikespolitiska motsättningar.

  209. De är ju inte överens inom
    regeringar och befolkningsgrupper.

  210. Det säger nåt om vikten av
    uthållighet, ihärdighet och tålamod-

  211. -i arbetet för att öka förståelsen
    för andra. Det börjar i oss själva.

  212. Jag återvänder från resan
    med ännu större övertygelse-

  213. -om att skolan har en viktig roll-

  214. -i vilket samhälle vi formar
    inför framtiden.

  215. Israel är fullt av bra människor. Men
    det är också ett förfärligt samhälle.

  216. Ett samhälle där vi och dom-tänkandet
    präglar i princip varje situation.

  217. Här i Sverige
    har polariseringen ökat.

  218. Men vi har helt andra möjligheter att
    förebygga och motverka tendenserna-

  219. -innan vi är fastlåsta i ett system
    som ökar de motsättningar som finns.

  220. Men då måste vi träna på
    att lyssna och förstå varandra.

  221. Och träna på att visa respekt.

  222. Vad säger forskningen?
    Forskningen vet ganska lite-

  223. -om hur man motverkar
    strukturella antipatier-

  224. -som rasism, sexism, homofobi.

  225. Dessutom fokuserar mycket
    på det allra mest extrema.

  226. Vi som jobbar i skolan kommer inte
    möta de mest uttalade extremisterna-

  227. -utan vi möter vardagsrasismen
    eller den slentrianmässiga sexismen-

  228. -eller den nedärvda homofobin.

  229. Trösten är att den forskning
    som finns pekar åt samma håll-

  230. -oavsett om vi talar om vanliga
    fördomar eller utvecklad extremism.

  231. Forskningen har identifierat
    en del grejer som INTE fungerar.

  232. Det är inte genom att fördöma
    individer som vi förändrar beteendet.

  233. Vi måste vara nyfikna
    och lyssna på dem som har åsikter-

  234. -som vi tycker väldigt illa om.

  235. Socionomen Leila Baksi kallar det
    "respektfullt nyfiken.

  236. Christer Mattson använder
    "empatisk nyfikenhet".

  237. Båda menar att vi måste ta
    alla individers åsikter på allvar.

  238. Vi måste vara nyfikna på hur de
    tänker och våga ställa följdfrågor.

  239. Att fördöma eller bli arg
    har snarast motsatt effekt.

  240. Lynn Davies, en brittisk forskare,
    har pekat på detta.

  241. Hon säger att genom att försöka
    överbevisa dem eller gå i polemik-

  242. -så marginaliserar vi dem
    bara ytterligare.

  243. Den forskning som finns
    visar på detta, att vara nyfiken.

  244. "Hur tänker du när du säger så här?"

  245. Våga ställa följdfrågor
    och visa andra perspektiv.

  246. "Vad spännande! Så har jag
    aldrig tänkt. Jag tänker så här..."

  247. När vi visar andra tankar
    får vi inte moralisera.

  248. "Vi tänker olika. Jag påstår inte
    att min åsikt är bättre än din."

  249. Lynn Davies visar vikten av att
    många samhällsfunktioner samarbetar.

  250. Polis, socialen, skola, fritids.

  251. Hon har också
    en del rent konkreta skolexempel.

  252. Där finns de dubbla perspektiven med.
    Och det inlyssnande samtalet.

  253. Och vikten av att elever själva
    får reflektera över saker vi tar upp.

  254. Och när de reflekterar, att vi inte
    moraliserar över deras slutsatser.

  255. Lynn Davies använder begreppet
    "non-prescriptive".

  256. Vi ska inte gå in och tala om vilken
    åsikt som är mer värd än nån annan.

  257. Hon betonar vikten av att jobba
    systematiskt på organisationsnivå-

  258. -med de här frågorna.

  259. HEART vid brittiska
    Institute of Development Studies-

  260. -identifierade 18 faktorer
    som förebygger extremism hos unga.

  261. Det intressanta med dem tycker jag-

  262. -är att det är det som många av oss
    skulle säga att det är det vi gör.

  263. Eller det är vad BRA lärare gör.

  264. Att sätta upp tydliga syften och mål,
    för lektionen och på längre sikt.

  265. När vi diskuterar kontroversiella
    frågor har vi tydliga samtalsregler.

  266. Hur går en diskussion till?
    Hur uppför vi oss och bemöter varann?

  267. Att som lärare
    utgå från teori och empiri.

  268. Att variera metoder och material.

  269. Att låta elever aktivt söka material
    från olika källor med olika tendens.

  270. Vi kanske inte alltid ska hänvisa
    till NE för att den är faktagranskad.

  271. Ibland behöver de möta två tydligt
    partiska perspektiv från olika sidor-

  272. -för att bli bra på att se brister i
    objektivitet. De måste träna på det.

  273. Frågan de slutar med i rapporten är:

  274. Är att motverka extremism
    samma sak som god undervisning?

  275. "Good teaching" är deras begrepp.

  276. Eller behövs det ytterligare
    insatser? Påverkar även annat?

  277. Europarådets rapport är intressant.

  278. Den är både en rapport och innehåller
    konkreta undervisningstips.

  279. Den tar upp i princip samma sak:
    Variation i undervisningsstrategier-

  280. -men trycker också mycket på
    variation i bemötandet.

  281. Vi ska inte vara förstående jämt-

  282. -om det förekommer kränkningar,
    personangrepp, hets mot folkgrupp.

  283. Då måste vi vara supertydliga
    att det är totalt oacceptabelt.

  284. Men i nästa steg, när det har
    lagt sig, måste vi våga vara nyfikna.

  285. "När du säger så till
    din klasskamrat, vad bottnar det i?"

  286. "Hur kommer det sig? Hur tänker du?"

  287. Då måste vi vara nyfikna.

  288. Vi måste kunna navigera
    mellan de här förhållningssätten.

  289. Marcus Herz rapport visar-

  290. -att metodpaket och temadagar
    har i princip ingen effekt.

  291. Olika sätt att övervaka eller
    försöka disciplinera riskpersoner-

  292. -för att hindra dem att hamna i
    extremism eller locka tillbaka dem-

  293. -har man inte heller hittat
    nån positiv effekt på.

  294. Sen vill jag ta upp en rapport
    som egentligen ligger lite vid sidan-

  295. -men som visar på nyfikenheten.

  296. Det härstammar från
    presidentvalskampanjen i USA 2016.

  297. Den kampanjen
    var väldigt polariserad.

  298. Vi fokuserade mycket på Trump, men
    även Clinton använde den tekniken.

  299. Hon sa flera gånger
    att Trumps väljare var "deplorable"-

  300. -alltså
    sorgliga och eländiga människor.

  301. Med den typen av uttryck kommer inte
    en enda Trump-väljare gå till henne.

  302. Möjligen fjäskar hon lite
    för de väljare hon redan har-

  303. -men hon ökar klyftan
    mellan grupperna.

  304. Men i samma presidentkampanj bestämde
    sig David Broockman vid Stanford-

  305. -och Joshua Kalla vid
    University of California, Berkeley-

  306. -att genomföra en studie som gick
    ut på att de preppade valarbetare.

  307. I USA är dörrknackning vanligt.

  308. Man preppade de valarbetare
    som skulle knacka dörr i Florida.

  309. Man fokuserade på
    attityder mot transpersoner.

  310. Det man har följt i den här studien-

  311. -är väljare som först uttryckte
    fientliga åsikter mot transpersoner.

  312. Sen visar man hur valarbetarna,
    genom att etablera en kontakt-

  313. -genom att öppna
    diskussionen om transpersoner-

  314. -genom att så småningom föra in
    argument, eller inte argument...

  315. De satte väljare i situationer där de
    identifierade sig med transpersoner.

  316. I intervjuer som i genomsnitt är
    tio till tjugo minuter långa-

  317. -så är det en väldigt hög andel-

  318. -som man förmår gå från väldigt
    transfientliga åsikter i början-

  319. -till att i slutet vara beredda
    att kämpa mot transfientliga åsikter.

  320. Man gick tillbaka efter tre månader
    och följde upp intervjuerna.

  321. Då hade intervjupersonerna laddat
    med motargument.

  322. Nästan alla som hade bytt åsikt i det
    första mötet höll kvar vid den nya.

  323. Då sa man: "Är det så bra med utökade
    rättigheter för transpersoner?"

  324. Då visade de sig vara väldigt benägna
    att försvara den nya ståndpunkten.

  325. Experimentet visar vikten av att visa
    respekt och att starta ett samtal-

  326. -att vilja förstå och därigenom
    så småningom kunna förändra nånting.

  327. Sammanfattningsvis
    behövs det mer forskning.

  328. Men vi i skolan kan göra skillnad.

  329. Alltså HELA skolan, inte bara nåt man
    gör i samhälls- eller historieämnet.

  330. Vi måste göra det
    systematiskt och tillsammans.

  331. För oss har PRIME varit en väg
    att hitta vägar att göra detta.

  332. För mig blir det här avgörande
    för hur jag vill fortsätta jobba.

  333. Hur jag vill få mina kolleger
    och vår skola att jobba.

  334. Hur jag vill
    att svensk skola ska jobba-

  335. -om vi ska uppnå
    de fina skrivningarna i läroplanen.

  336. "Utbildningen ska förmedla respekt
    för de mänskliga rättigheterna"-

  337. -"och de demokratiska värderingar
    som samhället vilar på."

  338. Det är ett uppdrag vi har.

  339. Så, ska vi kunna
    minska polariseringen i samhället-

  340. -ska vi
    utveckla källkritiskt tänkande-

  341. -ska vi
    bryta och förebygga filterbubblor-

  342. -och ska vi kunna skapa diskussioner
    kring kontroversiella frågor-

  343. -då måste vi arbeta
    på många olika sätt.

  344. Dualistisk historieskrivning eller
    dubbla narrativ är bara ett sätt.

  345. Det är ingen metod
    utan ett förhållningssätt-

  346. -både hos pedagogerna och eleverna.

  347. Vi måste inte utgå från situationen i
    Israel, eller ens det här materialet.

  348. Men skolan måste ta frågan på allvar
    för att nå sitt demokratiska uppdrag.

  349. Om nån vill hitta en väg
    in i det här sättet att jobba-

  350. -ska man veta att det här materialet
    finns från PRIME och Segerstedt.

  351. Tack för att ni lyssnade.

  352. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Historieundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Dubbla narrativ i historieundervisningen

Ett rollspel för att öka förståelsen för konflikten mellan Israel och Palestina - det blev starten för lärare på Lerums gymnasium att jobba med ett nytt narrativ. Mattias Stadler, lärare i historia och engelska, berättar här om metoden Prime. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Vad händer när bollen inte är rund?

Vi vet att alla ska behandlas lika, ändå behöver vi påminnas om detta dagligen. Hör Andreas Jonssons personliga berättelse om kränkningar, kunskap och makt att förändra. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Problematisk skolfrånvaro

Hur ska skolan locka tillbaka elever med skolfrånvaro? Här berättar Mattias Pihl från Kringlaskolan vad de har gjort för att skapa trygghet för eleverna. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Självbedömning som stöd för självreglerat lärande

När elever har det extra svårt - ge dem extra stöd. Om eleverna ska bli bättre på självbedömning är det viktigt att få feedback från lärare, konstaterar Anders Jönsson, professor i didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Medling i konflikter mellan elever

Hur löser skolpersonal en konflikt mellan elever? Oskar Palmenfelt från Medlingscentrum guidar mellan arketyper och metoder i konfliktens värld. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Inkludering i praktiken

Hur skapas den bästa lärande upplevelsen för barn med NPF-diagnos? Joanna Lundin, lärare och författare, ger konkreta tips för all skolpersonal. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Elever och lärare arbetar numera tillsammans i en digital värld. Vad betyder det för undervisningen? Här berättar läraren Jenny Edvardsson om hur hon pratar om internet och lär ut källkritik. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Välkommen till verkligheten i skolans värld

Att föregå med gott exempel och vara en god ledare i klassrummet. Det är några av grundtipsen till nya lärare som Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg ger här. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Motivation och tillgänglighet med digitala verktyg

Eva Rännar från Specialpedagogiska skolmyndigheten talar tillsammans med läraren Katarina Eriksson om digitala verktyg som kan underlätta inlärning. Ännu finns det ingen app som ersätter en pedagog. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Undervisning och reviderad läroplan i relation till pedagogisk dokumentation

Hur ska förskolan se på barnen och fungera för alla? Det är några av frågorna som pedagogistan Anna Söderström Ahrborn tar upp. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Upptäck tjejer med adhd innan det är för sent

Hur hjälper man barn med adhd i klassrummet? Jessica Stigsdotter Axberg berättar här en personlig och för många familjär historia om adhd. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Våga ta några smällar

Vilken roll ska egentligen förstelärarna spela på landets skolor? Och hur kan de motiveras att våga ta några smällar för skolutvecklingens skull? De frågorna ställer läraren och skolutvecklaren Per Kornhall i sin bok "Förstelärare: en handbok". Han intervjuas av Natanel Derwinger.