Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Alkohol och hållbar framtidDela
  1. Vi har idéer om hur vi
    skulle kunna minska skadorna-

  2. -till följd av alkohol,
    och de finns med där.

  3. Jag är verksam vid Karolinska
    institutet, som socialmedicinare.

  4. I dag är jag ordförande i Alkohol-
    politiskt forum, som är nästa bild.

  5. Jag kanske ska klicka själv?
    Just det.

  6. Det är ett forum
    som är som det låter.

  7. Vi samlar folk
    med intresse för alkoholfrågan-

  8. -och för
    en restriktiv alkoholpolitik.

  9. Med på våra möten
    har vi politiker, tjänstemän-

  10. -praktiker och forskare-

  11. -som vrider och vänder
    på de frågor som dyker upp.

  12. Ni kan alla bli medlemmar.
    Det är väldigt lätt.

  13. Kontakta mig eller googla in
    på den här sidan.

  14. Jag tog också med en skrift
    som jag lägger ut några exemplar av.

  15. Den går också att hitta på hemsidan.

  16. "Minska skadorna - nio inlägg
    om svensk alkoholpolitik."

  17. Vi har idéer om hur vi
    skulle kunna minska skadorna-

  18. -till följd av alkohol,
    och de finns med där.

  19. Hållbarhet. Då tänker jag genast
    på de globala hållbarhetsmålen.

  20. Ni känner nog igen
    den här bilden med de sjutton målen.

  21. Mycket är väldigt bra, tycker jag.

  22. Man kan borra ner sig i allihop.
    Det gör inte jag.

  23. Jag konstaterar att det handlar om
    hur vi på planeten-

  24. -kan utvecklas ekonomiskt
    men ändå hållbart.

  25. Hur avskaffar vi fattigdom
    inom våra länder och andra länder-

  26. -minskar ojämlikheten
    mellan och inom nationer-

  27. -och förbättrar jämlikheten
    mellan kvinnor och män?

  28. Grejen är att alkohol är en försvår-
    ande omständighet för allt det här.

  29. Den insikten har inte riktigt
    sipprat igenom i tänkandet.

  30. Även om den svenska regeringen
    ställt sig bakom alla sjutton målen-

  31. -har man inte riktigt betonat
    den här aspekten.

  32. Det gjorde våra kolleger
    för ett par hundra år sen.

  33. På den här bilden beskriver William
    Hogarth ett samhälle i förfall-

  34. -när England exponerades för destill-
    erade drycker. Gin var nyupptäckt då.

  35. Där är hela katalogen av elände
    som alkohol ger upphov till:

  36. Barn som far illa, prostitution,
    sammanfallande samhällen-

  37. -död och elände.

  38. Det var ett inlägg i en diskussion.

  39. Han hade gärna fått vara med
    i Alkoholpolitiskt forum.

  40. Men så där såg det ut
    när spriten gjorde sitt intåg-

  41. -i samhällen runtom i världen.

  42. 150 år senare hade vi en
    folkomröstning i Sverige om spriten-

  43. -och belyste de problem
    som även Sverige drabbades av.

  44. Vi hade ett våldsamt supande
    för 100-150 år sen-

  45. -vilket ledde fram till
    ett starkt engagemang i föreningsliv-

  46. -som genererade politisk kraft.

  47. Ett tag var majoriteten av riksdagens
    ledamöter organiserade nykterister.

  48. Detta var ett erkänt samhällsproblem-

  49. -och den dominerande frågan
    vid val till riksdagen i många år.

  50. Det var inte så det här valet.

  51. I all spekulation som pågår
    om regeringskonstellationer-

  52. -hör man inte ordet "alkohol".

  53. Det gjorde man faktiskt för
    tre, fyra regeringsbildningar sen.

  54. Regeringen Reinfeldt tillträdde 2008.

  55. Då skrev man
    i regeringsdeklarationen-

  56. -att alkohol är
    ett allvarligt problem-

  57. -som leder till våld
    och andra sociala problem.

  58. Man skulle sänka den totala
    konsumtionen av det skälet.

  59. Sen har det varit tyst.
    Det är besvärande.

  60. Frågan har glidit in i skuggan
    och glömts bort.

  61. OECD är
    en ekonomisk samarbetsorganisation-

  62. -där de flesta länder i världen
    är med.

  63. Man kan säga att våra samhällen
    gradvis har fattat det här-

  64. -att alkohol måste man reglera.

  65. Nationer har varit
    mer eller mindre framgångsrika-

  66. -men man förstår
    att man inte kan släppa spriten fri.

  67. Då blir det Hogarth och elände.

  68. OECD gör en analys. För några år sen
    kom den här skriften.

  69. De är ingen alkoholorganisation-

  70. -men när man tittar
    på vad de förespråkar-

  71. -att man ska kontrollera priset,
    höja priset-

  72. -begränsa
    den fysiska tillgängligheten-

  73. -begränsa marknadsföringen-

  74. -jobba i sjukvården
    för att uppmärksamma problemen-

  75. -och jobba i trafiken...

  76. Det är vårt programarbete i
    Alkoholpolitiskt forum, kan man säga.

  77. Så det finns en insikt
    om att mekanismerna finns-

  78. -och att de faktiskt fungerar
    när de används.

  79. OECD tog fram tre cases-

  80. -och gjorde specialstudier
    i tre länder-

  81. -Kanada, Tjeckien och Tyskland-

  82. -för att se hur många
    kvalitetsjusterade levnadsår, DALYs-

  83. -och liv man kunde rädda genom att
    använda de här instrumenten korrekt.

  84. Många blev förvånade över
    att det som kommer högst-

  85. -i alla tre fallen
    är brief intervention i sjukvården.

  86. Många studier visar att uppmärksamma
    alkohol och kort rådgivning-

  87. -är effektivt.
    Ingen tvekan om det.

  88. Problemet har varit att implementera
    det i reguljär verksamhet.

  89. Det har man ännu inte klarat.

  90. Det kräver ett kombinerat agerande
    från professionen och politiken.

  91. Alltså att ge ett tydligt uppdrag
    och tydliga resurser för det.

  92. Sen kommer hela katalogen:
    Priser, höja skatten-

  93. -kontrollera trafiknykterhet,
    tillgängligheten, öppethållandet.

  94. Det är en evig diskussion i Sverige
    om när man ska stänga krogen.

  95. Ju längre man håller öppet
    på nätterna, desto mer våld på stan-

  96. -och så vidare.

  97. Så insikterna finns.

  98. Jag tänkte inte ta alla hållbarhets-
    mål. Bara tre, som jag exemplifierar.

  99. Ett är att minska ojämlikheten.

  100. Vi kan konstatera att alkohol
    definitivt är ojämlikhetsgenererande.

  101. I utvecklingen i alkoholdödlighet
    för kvinnor-

  102. -är det enorm skillnad på kvinnor
    med grundskoleutbildning-

  103. -och de som har
    eftergymnasial utbildning.

  104. Ju högre utbildning,
    desto lägre alkoholdödlighet.

  105. Dessutom har det blivit värre
    med åren.

  106. Det här gapet har växt.

  107. Underbetyg till jämlikhetsarbetet,
    kan man säga.

  108. För männen är det något bättre.

  109. Det är status quo.
    Möjligen en liten förbättring.

  110. Men det är fortfarande stora skill-
    nader mellan hög- och lågutbildade.

  111. Den här studien
    har blivit tongivande.

  112. I Skottland tittade man på olika sätt
    att mäta socioekonomisk position-

  113. -och relaterade den till
    alkoholdödlighet och -sjuklighet.

  114. Om man tittar
    på olika inkomstgrupper...

  115. De med lägst inkomst har fyra gånger
    högre dödlighet och sjuklighet-

  116. -än de med den högsta inkomsten.

  117. Socialklass. Lägsta klassen har fem
    gånger högre sjuklighet än den bästa.

  118. De delar in landet i regioner,
    beroende på social utsatthet.

  119. I den mest utsatta
    ser man 3,6 gånger högre sjuklighet.

  120. Och utbildning...
    Lågutbildade, som vi såg nyss.

  121. Om man kontrollerar för olika
    variabler så kvarstår överriskerna.

  122. Det här är ett argument för en av de
    politiska insatser vi pläderar för-

  123. -nämligen minimipriser på alkohol.

  124. Då finner man att folk med
    lägre inkomst och lägre utbildning-

  125. -är högkonsumenter
    av den billigaste alkoholen.

  126. I vissa länder är det det som helt
    dominerar konsumtionen av alkohol.

  127. När man höjer minimipriset är det
    den gruppen som minskar konsumtionen.

  128. Då minskar också dödlighet, skador,
    våld och utsatta barn.

  129. Allt följer med den minskade
    konsumtionen i den gruppen.

  130. Det är nåt vi kan överväga
    i Sverige också.

  131. Nästa mål jag tänkte prata om
    är säkerhet.

  132. Här finns en jättestor litteratur
    om alkohol och våld-

  133. -som definitivt ökar osäkerheten
    för många, både i hemmet och på stan.

  134. Det finns det här sambandet
    runtom i världen-

  135. -oberoende av
    vilken kultur man lever i.

  136. Sverige är ett fascinerande exempel.
    Vi har bra data sen 150 år tillbaka-

  137. -och kan koppla våldsutvecklingen,
    i det här fallet mord och dråp-

  138. -med
    den registrerade alkoholkonsumtionen.

  139. När den går ner, går våldet ner, och
    när den går upp så går våldet upp.

  140. Här hade vi under ett antal år
    en stor, icke-registrerad konsumtion-

  141. -som inte syns i statistiken.

  142. Det är ett oerhört nära samband.

  143. Vi vet från BRÅ:s forskning-

  144. -att vi har stor majoritet
    av påverkade förövare-

  145. -av olika typer av våldsbrott:

  146. Misshandel, hot, personrån
    och sexualbrott.

  147. Majoriteten av männen
    är alkoholpåverkade.

  148. Av de kvinnliga förövarna
    är ungefär hälften alkoholpåverkade.

  149. Även av offren
    har hög andel alkoholpåverkan.

  150. Inte lika hög som förövarna,
    men ändå hög.

  151. Hälsa och välbefinnande. Självklart,
    tycker vi, att det är en viktig del.

  152. WHO kom med en bra rapport
    för några veckor sen-

  153. -som alla kan ladda ner gratis på
    nätet. Det är en guldgruva av data.

  154. Det finns landblad
    för varje land i världen-

  155. -så även svenska data finns här.

  156. Globalt dör tre miljoner människor
    varje år-

  157. -på grund av sitt alkoholbruk.

  158. 5,3 procent av alla dödsfall.

  159. Och fem procent av alla funktions-
    justerade levnadsår går förlorade.

  160. Det är en jättefaktor.

  161. Vi kan titta
    på olika konsumtionsnivåer.

  162. Dricker man kraftigt,
    mer än fem flaskor vin-

  163. -vilket ofta är den beroende gruppen,
    förlorar man fem år av sitt liv-

  164. -om man har den konsumtionen
    vid 40 års ålder.

  165. Sen lägre, men ändå betydande,
    förluster på lägre konsumtionsnivå.

  166. Det är ingen större skillnad mellan
    män och kvinnor i det avseendet.

  167. FN hade ett särskilt möte
    om icke-smittsamma sjukdomar:

  168. NCD, non-communicable disease.

  169. Där konstaterade man att levnads-
    vanorna är en avgörande faktor-

  170. -för att minska
    den här sjukdomsgruppen.

  171. Alltså cancer, hjärt-kärlsjukdomar
    och psykisk ohälsa.

  172. Då lyfter man fram
    de olika levnadsvanorna.

  173. Då ser vi, tillsammans med kolleger
    runtom i världen-

  174. -att den levnadsvana vi har svårast
    att prata om är... Gissa vilken?

  175. Alkohol.

  176. Vårdpersonal tycker
    att det är jobbigast att prata om.

  177. Folk i allmänhet tycker också
    att det är mer stigmatiserat.

  178. Men det finns med som ett delmål.
    Vi pratade om delmål tre, hälsa.

  179. I det finns uppräknat
    ett antal delmål-

  180. -och indikatorer för att avgöra
    om man har nått sitt mål.

  181. 3:5 är att stärka prevention
    och behandling-

  182. -och indikatorn är täckningsgrad:

  183. Coverage of treatment interventions
    for substance use disorders.

  184. Det där är en tråkig historia, för
    vi har dålig täckning som det är nu.

  185. I primärvården har man möjlighet
    att uppmärksamma väldigt mycket-

  186. -för nästan hela befolkningen dyker
    upp där, med en katalog av tillstånd.

  187. Vi har ritat gubbar
    med pilar på alla organ.

  188. Alkohol är en illistig substans-

  189. -som tränger in i alla kroppsvävnader
    och påverkar deras funktion.

  190. Så det är rimligt
    att samtala om alkoholvanor-

  191. -vid i stort sett alla besök.

  192. Man måste väva in det i kontexten:
    "Det är därför du är här i dag"-

  193. -för att möjliggöra ett sånt samtal.

  194. Ett av hälsoproblemen, bortsett
    från de jag nämnt, är beroende.

  195. Det svarar
    för ganska mycket DALY-förluster.

  196. Vi har ett problem. Väldigt få
    söker hjälp för sitt beroende.

  197. 10-15 % av alla med alkoholberoende
    finns i vården.

  198. Vi gjorde en studie av detta.

  199. Det är intervjuundersökning
    och fokusgruppsstudier.

  200. De som har alkoholberoende-

  201. -hur tänker de om att ha det
    och om att söka hjälp för det?

  202. Det är vanligt folk.
    Det är inte killen på bänken.

  203. De är högt tveksamma
    till att söka hjälp.

  204. De associerar beroendebehandling
    till Albert Engströms Kolingen.

  205. Man vet att politiker och framgångs-
    rika människor kan få alkoholproblem-

  206. -men det sitter i ryggmärgen att
    det är det här som är alkoholproblem.

  207. Där känner jag mig inte hemma.

  208. Dags att sluta - just det.

  209. Låt oss bli lite smartare.

  210. Förra årets Nobelpristagare i ekonomi
    talade om nudging:

  211. Att försiktigt knuffa folk
    i rätt riktning, utan att tvinga dem.

  212. Det finns bra metoder att göra det,
    som vi borde kunna använda oss av.

  213. Till exempel i primärvården:
    uppmärksamma frågan, ge korta råd.

  214. De korta insatserna är förbluffande
    effektiva, bara de blir av.

  215. Så det borde vi göra mer av.

  216. För att sammanfatta detta:
    vi kan göra mer på individnivå.

  217. Jag som kommer från vården tycker det
    är angeläget att bredda insatserna.

  218. Alkoholen finns överallt.
    Detsamma kan sägas på samhällsnivå.

  219. Alkoholen finns i jordbrukspolitiken,
    trafikpolitiken, skolpolitiken.

  220. Vi behöver bredda diskussionen
    om alkoholens påverkan även där.

  221. Tack.

  222. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alkohol och hållbar framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap
Ämnesord:
Alkohol, Alkoholfrågor, Alkoholism, Jämlikhet, Levnadsförhållanden, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.