Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2018

UR Samtiden - Drogfokus 2018

Om UR Samtiden - Drogfokus 2018

Föreläsningar och samtal från konferensen Drogfokus (tidigare Sverige mot narkotika) 2018. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2018 : Fentanylanvändandets risker - situationen i USADela
  1. Opioider kan dämpa smärta-

  2. -och ge god lindring
    åt lidande människor.

  3. De kan även orsaka beroende
    och död genom överdos.

  4. God morgon, allihop.

  5. Opioidkrisen föddes i USA.

  6. Vi får hoppas att den dör i USA innan
    den sprider sig till resten av världen.

  7. Med början år 1900,
    för ungefär 120 år sen-

  8. -minskade antalet dödsfall orsakade
    av de flesta olyckshändelser i USA.

  9. Det skedde en minskning i antalet
    dödsfall orsakade av fall och eldsvådor-

  10. -och antalet dödsfall på grund av
    drunkning och giftgaser minskade.

  11. Ett undantag var dödsfall
    orsakade av droger.

  12. Vi har sett
    en snabb och oacceptabel ökning-

  13. -av drogrelaterade dödsfall.

  14. I antikens Grekland fanns ett
    väldigt intressant begrepp: pharmakon.

  15. Pharmakon betydde
    både "läkemedel" och "gift".

  16. Det finns ingen bättre beskrivning av
    opioider än "både läkemedel och gift".

  17. Opioider kan nämligen dämpa smärta-

  18. -och ge god lindring
    åt lidande människor.

  19. De kan även orsaka beroende och död
    genom överdos hos sårbara människor.

  20. Smärta är den vanligaste
    medicinska anledningen till-

  21. -att människor använder droger.

  22. Hjärnans smärt- och belöningscentrum
    är nämligen knutna till varandra.

  23. Vad är en opioid?
    Opioider är i grund och botten droger-

  24. -som binder till tre huvudsakliga
    undergrupper av receptorer i hjärnan:

  25. My, kappa och delta.

  26. Många av dem kommer från
    opiumvallmon eller är halvsyntetiska.

  27. Där finns kodein, morfin, heroin-

  28. -oxikodon, hydrokodon, hydromorfon-

  29. -oxymorfon och dextrometorfan,
    som finns i hostmedicin.

  30. Sen har vi rent syntetiska droger. En av
    de första som framställdes var metadon-

  31. -i Tyskland
    precis före andra världskriget.

  32. Tyskarna ville säkerställa-

  33. -att de skulle ha ett förråd av
    smärtstillande läkemedel under kriget.

  34. Så metadon dök upp.

  35. Ur det utvecklades
    petidin, tramadol och fentanyl.

  36. Fentanyl syntetiserades 1959-

  37. -ur petidinets kärnstruktur.

  38. Det mest intressanta med fentanyl är-

  39. -att man kan framställa ungefär 1 400
    olika motsvarigheter till fentanyl.

  40. Vissa av dem har framställts, andra
    ingår i patent som kan framställas.

  41. I USA har vi haft en fruktansvärd kris.

  42. Den började runt 1999.

  43. Jag vill diskutera läget för
    opioidkrisen, orsaker och riskfaktorer.

  44. Det är viktigt att förstå
    hur vi hamnade här.

  45. Anledningen till det är
    att om man inte förstår historien-

  46. -kommer andra länder att upprepa den-

  47. -och vi kommer att upprepa den
    med andra droger också.

  48. Sen har vi presidentkommissionen, som
    jag satt med i som en av sex ledamöter.

  49. Vi arbetade fram
    rekommendationer för USA.

  50. Jag fick i uppdrag av kommissionens
    ordförande att skriva rapporten.

  51. Jag fick enormt stor hjälp
    av de andra kommissionsledamöterna-

  52. -och många andra - över 100 personer
    och organisationer hjälpte till.

  53. Vad ska vi göra som samhälle?

  54. Inte bara i USA, utan i hela världen.

  55. USA är världsledande inom dödsfall
    orsakade av opioidöverdoser.

  56. Under 2017 dog
    uppskattningsvis 72 000 människor-

  57. -och 30 000 av dem
    var kopplade till fentanyl.

  58. 2016 var det 63 000 dödsfall
    - 19 000 var kopplade till fentanyl.

  59. Och 2015 var en tredjedel av dödsfallen
    kopplade till fentanyl.

  60. Här kan ni se dödstalen
    för oavsiktliga drogöverdoser.

  61. Fentanyl innehar nu förstaplatsen.

  62. Det följs av heroin, receptbelagda
    opioider, kokain och metamfetamin.

  63. Kokain och metamfetamin har fått ett
    uppsving. Men det finns goda nyheter.

  64. Vissa delstater visar upp en minskning i
    antalet dödsfall orsakade av överdoser.

  65. Det är tretton stycken i New England-

  66. -i delstaterna på de centrala slätterna
    och i sydväst.

  67. Det är väldigt positivt,
    och det finns nåt ännu mer positivt.

  68. Färre människor påbörjar
    ett missbruk av receptbelagda opioider-

  69. -färre människor har ett opioidberoende-

  70. -alltså lider av beroendesjukdom,
    och färre människor missbrukar.

  71. När det gäller heroin har det sen 2015
    skett en minskning på 50 %-

  72. -när det gäller nya heroinanvändare.

  73. Det har även skett en minskning i
    antalet heroinanvändare, vilket är bra.

  74. Men det ser ändå väldigt illa ut,
    och hur hamnade vi här?

  75. Många har lagt fram teorier-

  76. -kring hur den här opioidkrisen
    tog sin början.

  77. Sir Angus Deaton,
    som vann nobelpriset i ekonomi-

  78. -deltog i samma paneldebatt som jag
    i Boston i fredags-

  79. -för nästan en vecka sen.
    Han menar att opioidkrisen är-

  80. -dödsfall orsakade
    av ekonomisk förtvivlan i USA.

  81. Enligt en annan hypotes
    beror dödsfallen på att man skrivit ut-

  82. -för mycket receptbelagda opioider.

  83. Dödsfallen orsakas främst
    av heroin och fentanyl-

  84. -så receptbelagda opioider
    är inget problem nu.

  85. En annan hypotes är att dödsfallen
    beror på hur drogerna påverkar hjärnan.

  86. Vi ska titta på varje hypotes.

  87. Jag kan inte diskutera ekonomin, för jag
    har inte fördjupat mig i hans översikt.

  88. Men det som jag presenterade
    under paneldebatten-

  89. -vid National Bureau of Economic
    Research i Cambridge i Massachusetts-

  90. -fick ekonomerna där
    att stanna upp och fundera mer-

  91. -utifrån ett drogperspektiv
    snarare än ett ekonomiskt perspektiv.

  92. Men vi ska se vad som hände.

  93. Orsakerna var generationsglömska,
    dålig utbildning i kvalitetsforskning-

  94. -dålig utbildning i smärthantering
    och i receptförskrivning av opioider...

  95. ...dålig utbildning i beroende
    och ett glapp till behandlingen.

  96. Det vi såg var att med tiden
    blev behandlingscentrumen-

  97. -helt åtskilda från hälso-
    och sjukvården. Det är ett problem.

  98. Många människor är omedvetna om
    - i USA och antagligen världen runt-

  99. -att vi hade en förfärlig
    opioidberoendekris i USA-

  100. -för nästan 200 år sen-

  101. -med ankomsten
    av isolerat och renat morfin.

  102. Den stora majoriteten av alla
    som var beroende var kvinnor.

  103. Sen gick männen med i gänget
    på grund av inbördeskriget-

  104. -och utvecklingen av sprutan med vilken
    man kunde injicera morfin i blodet.

  105. Men vi visste redan 1823...

  106. Det här var den mest respekterade
    biomedicinska tidskriften i USA:

  107. New England Journal of Medicine.
    1823 och 1825-

  108. -försökte läkare behandla överdoser.

  109. En av dem utvecklade en slang
    som sög ut magens morfininnehåll.

  110. En annan försökte framkalla kräkningar
    med ättiksyra eller vinäger.

  111. Med hjälp av kräkningar
    skulle man göra sig av med opioiderna.

  112. Sen har vi generationsglömskan.

  113. Inom sjukvården glömde man bort
    att opioider är beroendeframkallande.

  114. Man glömde att de orsakar överdoser-

  115. -och man var omedveten om att de
    inte är effektiva vid kronisk smärta.

  116. Från 1910 och fram till 1980-talet
    undvek man opioider-

  117. -som huvudsaklig behandling
    av kronisk smärta i USA.

  118. Men i samma respekterade
    New England Journal of Medicine-

  119. -förekom ett kort brev till redaktören:

  120. "Beroende är ovanligt hos patienter som
    behandlas med narkotiska preparat".

  121. Jag visade brevet för läkarstudenter
    och sa:

  122. "Vad är det för fel på det här?
    Varför stämmer inte rubriken?"

  123. På mindre än fem minuter hittade de
    alla bristerna i det här brevet.

  124. Men många läkare gjorde inte det.

  125. Bevisen för att det inte förekom
    nåt beroende var väldigt svaga.

  126. Sen inleddes pressen.
    Det här sporrade läkemedelsbranschen.

  127. Det sporrade patienter med smärta
    och smärtföreningar.

  128. Man inledde pressen för att använda
    receptbelagda opioider mot smärta.

  129. Blicken vändes mot läkarna. De fick
    skulden för att de skrev ut för lite.

  130. Vissa stämdes
    och fick betala stora summor.

  131. En patientrörelse inleddes
    kring tragedin med onödig smärta.

  132. Läkemedelsbranschen började
    lägga ner tiotals miljoner dollar-

  133. -på utbildningstillfällen
    för patienter med smärta-

  134. -smärtföreningar
    och medicinska föreningar.

  135. 20 000 evenemang sponsrades
    på väldigt kort tid.

  136. De skickade representanter till läkarna-

  137. -för att övertyga dem
    att skriva ut opioider.

  138. Veterandepartementet antog smärta
    som ett femte vitalt tecken och sa:

  139. "Man måste utvärdera
    och behandla smärta aggressivt."

  140. Även Joint Commission, som
    ackrediterar sjukvårdsorganisationer-

  141. -kallade smärta ett femte vitalt tecken.

  142. De sa: "Utvärdera och behandla smärtan
    så att patienten blir nöjd."

  143. "För att er organisation ska bli
    ackrediterad och få ersättning"-

  144. -"måste ni behandla smärta aggressivt."

  145. Så det var enorm press på läkarna
    att behandla smärta med opioider.

  146. Open Society Institute, som har fått
    marijuana att spridas över hela världen-

  147. -och ligger bakom legaliseringen i USA,
    gav ut en broschyr där det stod-

  148. -att patienter med smärta
    faller offer för kriget mot droger.

  149. Och de puffade
    för användningen av opioider.

  150. Återigen blev det en politisk
    snarare än en medicinsk diskussion.

  151. Så på alla sjukhus och
    läkarmottagningar fick patienter frågan:

  152. "Hur stark är din smärta
    på en skala 1-10?"

  153. Väldigt snart blev vi ett land
    som översköljdes av opioider.

  154. USA skriver ut flest antal recept
    jämfört med alla andra länder.

  155. Kanada är tvåa,
    för vi gränsar mot varandra.

  156. Men vi skriver ut en femtedel,
    fem gånger mer... Ursäkta.

  157. Fem gånger mer smärtstillande
    läkemedel än genomsnittet.

  158. Tyskland kommer därefter, och Sverige
    ligger långt ner på listan, som tur är.

  159. Men USA har inte mer smärta
    än europeiska länder-

  160. -och smärtnivåerna som folk
    självrapporterade minskade inte-

  161. -när vi började översköljas
    av alla smärtstillande läkemedel.

  162. Sen kom heroin och fentanyl.

  163. Heroinets renhet ökade och priset sjönk.

  164. Det blev ett perfekt alternativ
    till receptbelagda opioider-

  165. -som införskaffas på olaglig väg.

  166. Ett piller av en receptbelagd opioid
    kan kosta 80 dollar.

  167. Heroin var mycket billigare.

  168. Heroin och fentanyl
    har förändrat landskapet.

  169. Det här är en penny. Bredvid
    ligger några fentanylkristaller.

  170. Den mängden kan döda.

  171. Här är en jämförelse
    mellan dödliga doser-

  172. -av fentanyl och karfentanil
    jämfört med heroin.

  173. Som ni ser är heroinröret
    mer än halvfullt.

  174. Karfentanil- och fentanyldoserna
    som kan döda är pyttesmå.

  175. Så vårt land fick en perfekt storm.

  176. Press på läkarna, tillgängligt heroin
    och tillgänglig fentanyl.

  177. Sen har vi ytterligare en hypotes
    som jag presenterade förra veckan.

  178. Det är hypotesen att droger kan
    få hjärnan att gilla andra droger-

  179. -hos sårbara människor.

  180. Om vi tittar på all olaglig användning-

  181. -med början på mitten av 1970-talet-

  182. -så ser vi en väldigt snabb ökning
    av droganvändningen i USA-

  183. -när det gäller marijuana,
    heroin, amfetaminer...

  184. Inte heroin, utan marijuana,
    amfetaminer och kokain.

  185. Skyhöga toppar på 1970-talet.

  186. Man fruktar mer och mer att droger
    påverkar hjärnan på ett sätt som gör-

  187. -att man även börjar gilla andra droger
    som heroin och andra opioider.

  188. Vad kan man dra för lärdomar av det här
    i Sverige, i andra europeiska länder-

  189. -och i hela världen? Stora summor
    lades ner på att marknadsföra opioider.

  190. De marknadsfördes för många åkommor
    där det saknades bevis.

  191. De kallades säkra
    och ej beroendeframkallande.

  192. Det fanns inga vetenskapliga bevis
    för deras nytta vid kronisk smärta-

  193. -vad gällde säkerhet och effektivitet.

  194. Förespråkarna i läkemedelsbranschen,
    inom sjukvården och bland patienterna-

  195. -fick uppmärksamhet, till skillnad från
    motståndarna. Beroendet var oförutsett.

  196. Tunga droger översköljde landet.

  197. Medicinsk utbildning
    låg långt efter inom området-

  198. -liksom förordningar som skulle
    kontrollera receptbelagda opioider.

  199. Det är droger som har hög spårbarhet
    och bestämda produktionskvoter.

  200. De här förordningarna misslyckades helt
    med att skydda allmänheten-

  201. -för de förväntade sig inte att om man
    ger 90 piller vid en tandutdragning-

  202. -förblir 87 av dem oanvända och kan
    komma ut på den olagliga marknaden.

  203. De förväntade sig inte
    att om man har stukat fotleden-

  204. -kan 87 piller komma ut på marknaden,
    för man behöver bara tre mot smärtan.

  205. Presidentkommissionen bildades
    med Chris Christie som ordförande-

  206. -Charlie Baker från Massachusetts
    och Roy Cooper från North Carolina...

  207. Före detta kongressledamoten
    Patrick Kennedy-

  208. -är brorson till John F. Kennedy.

  209. En pytteliten gammal dam var med
    i kommissionen. Vad jag än gjorde-

  210. -för att öka min längd...
    Inte ens 10 cm höga klackar fungerade.

  211. Men jag spelade ändå en betydande roll
    i den slutgiltiga rapporten.

  212. Och delstatsåklagaren Pam Bondi,
    som inte finns med på bilden.

  213. Vi lade fram en rapport om att bekämpa
    drogberoende och opioidkrisen.

  214. Den finns på nätet. Gå in
    på whitehouse.gov och sök på "opioids"-

  215. -så finns det en länk till rapporten.
    Den är ungefär 137 sidor lång.

  216. Dagen som kommissionen
    tillkännagavs-

  217. -och vi träffades i kabinettrummet
    i Vita huset, kom min artikel ut.

  218. Jag trodde aldrig
    att jag skulle bli utnämnd.

  219. Men i den här artikeln
    i JAMA Psychiatry-

  220. -skrev jag om läkarnas roll
    i det förebyggande arbetet-

  221. -i behandling av opioidberoende
    och vid räddning.

  222. Jag trodde aldrig att en del av efter-
    forskningarna jag gjort till artikeln-

  223. -skulle hamna i kommissionens rapport.

  224. En av uppgifterna var att ta reda på
    hur den federala finansieringen såg ut.

  225. När jag fick 300 sidor av den federala
    budgeten bara för det här ämnet-

  226. -ringde jag dem som skickat dem
    och sa:

  227. "Jag kan inte göra det på så kort tid.
    Ni får rita upp tabellerna åt mig."

  228. "Jag kan inte sammanfatta 300 sidor."

  229. Vi ville ta reda på vilka
    förebyggande åtgärder som finns-

  230. -inom utbildning och förskrivning.

  231. Vilka behandlingar finns? Är läkemedel
    som motverkar överdoser tillgängliga?

  232. Hur effektiva är
    undervisningsbudskapen?

  233. Vilken är statens roll i det hela
    när det gäller programmens effektivitet?

  234. Vi gav presidenten rekommendationer.

  235. Han godkände hela rapporten
    och accepterade alla rekommendationer.

  236. Rekommendationerna var baserade
    på väldigt kortfattade ämnen.

  237. Det fanns 56 rekommendationer
    inom förebyggande arbete, behandling-

  238. -forskning,
    vem som skulle göra det och ansvar.

  239. Det räcker alltså inte att ha ett
    program, man måste veta utfallsmåttet.

  240. Några rekommendationer var att
    strama upp den federala finansieringen-

  241. -engagera sig i förebyggande arbete,
    plocka bort hinder för behandling-

  242. -tillhandahålla stöd vid tillfrisknande,
    dataanalys och forskning.

  243. Ungefär 36 av rekommendationerna
    försöker bakåtutveckla-

  244. -tidigare misstag inom sjukvården.
    Jag ska inte gå in på allt.

  245. Det här är några av de misstag
    som gjordes under tjugo år.

  246. Vi rekommenderade
    att alla skulle tas bort-

  247. -för att lätta trycket på läkarna.

  248. Varför förebyggande arbete?
    Det räddar potential och hälsa.

  249. Det räddar liv och pengar.
    Förebyggande arbete är livsviktigt.

  250. Vi tittade på de gamla tv-annonserna
    med hjärnan och stekta ägg och sa:

  251. "Vi måste utnyttja
    moderna kommunikationsmetoder."

  252. Alltså sociala nätverk.

  253. Så vi utvecklade en uppsättning
    rekommendationer baserade på det.

  254. Vi rekommenderade även
    några Youtube- och tv-annonser.

  255. De har börjat visas nu.
    Många fler är på väg.

  256. Vi rekommenderade att screening och
    snabb remittering till vård skulle ske-

  257. -i high school,
    för att börja så tidigt som möjligt.

  258. Det bör ske elektroniskt
    snarare än på plats-

  259. -för många ungdomar känner sig inte
    bekväma med att svara ärligt-

  260. -när människor ser dem rakt i ögonen
    och de känner sig hotade av dem.

  261. Vi rekommenderade patientutbildning
    för att förebygga spridning av opioider.

  262. Låt dem få lära sig vad opioider är-

  263. -och farorna med att blanda opioider
    med alkohol eller bensodiazepiner.

  264. Och rätten att vägra opioider
    och att välja alternativ.

  265. Hur man gör sig av med läkemedel.

  266. Apotek och andra ställen i USA
    har nu områden...

  267. Det finns faktiskt ett nästa vecka
    där de samlar in alla oanvända piller.

  268. Vi vill även
    att människor ska få utbildning-

  269. -i farorna med att dela mediciner.

  270. Ett välkänt tv-ankare...

  271. Hans son åkte till Colorado
    för att börja på college.

  272. Han gick runt på campus och berättade
    för sin vän att han var stressad.

  273. Vännen sa: "Här, jag har just fått
    ett Xanaxpiller, en bensodiazepin."

  274. Han svalde det
    och var död inom en timme.

  275. Det var ett falskt piller
    som innehöll fentanyl.

  276. Han trodde att han skulle få nåt
    som kunde hjälpa honom att sova.

  277. Faran med fentanyl. Det här är...

  278. ...ett sockerpaket som väger 1 kg.

  279. Det här är ett fentanylpaket
    som väger 1 kg.

  280. Det 1 kg tunga paketet med fentanyl
    kan döda en halv miljon människor.

  281. Utbilda föräldrarna,
    för de har stort inflytande.

  282. Om föräldrarna inte har nåt emot droger
    använder 35 % av barnen det.

  283. Om de godtar droger eller brukar själva.

  284. Om de inte godtar droger är det bara
    5 %, precis som för cigaretter.

  285. Det innebär att risken
    att ditt barn ska använda droger-

  286. -ökar fem till sju gånger-

  287. -om du själv
    inte tar bestämt avstånd till droger.

  288. Föräldrar måste veta om riskfaktorerna
    i omgivningen, barnets riskfaktorer-

  289. -och tecken på droganvändning.
    Problem i hemmet är en riskfaktor.

  290. Det finns många såna
    som jag inte hinner gå igenom.

  291. Inom utbildning och förebyggande
    hälsoarbete rekommenderade vi-

  292. -att alla patienter ska screenas för
    psykisk hälsa, drogbruk och självmord.

  293. Alla patienter bör screenas
    för bruk av receptbelagda läkemedel-

  294. -av ett databassystem.

  295. Alla läkare bör utbildas inom
    opioidförskrivning och smärthantering-

  296. -hur man upptäcker
    opioidberoendesjukdom-

  297. -hur man ger kvalitativ behandling eller
    remitterar till kvalitativ behandling-

  298. -och hur man ska motverka stigman.

  299. Alla bör lära sig
    alternativ till opioider-

  300. -som kognitiv beteendeterapi,
    träningsterapi-

  301. -alternativa analgetika
    och förbättrade förskrivningsrutiner.

  302. I förebyggande arbete
    ingår minskad tillgång:

  303. Fler fällande domar för fentanyl-

  304. -reglering av pillerpressar som används
    för tillverkning av falska piller-

  305. -och fokus på tillverkare
    av falska piller.

  306. Vi rekommenderade gränsskyddsteknik
    och att man förhindrar spridning.

  307. Om ni tror att polisens arbete
    inte har nån inverkan...

  308. Här är en anekdot från min tid som vice
    ansvarig narkotikabekämpare i USA.

  309. Vi hade
    ett enormt fentanylproblem 2006.

  310. Över 1 000 personer dog av överdoser
    av fentanyl på väldigt kort tid.

  311. Ett labb i Toluca i Mexiko
    var det superlabb-

  312. -som framställde nästan all fentanyl.

  313. När det labbet förstördes
    försvann problemet.

  314. Dödsfallen återgick till baslinjen,
    som var väldigt låg vid den tiden.

  315. Det här är de olagliga
    fentanylprekursorerna.

  316. De kommer framför allt från Kina och
    skickas till Kanada, USA och Mexiko.

  317. Vissa av dem kommer
    från Kanada till USA.

  318. Prekursorerna skickas från USA till
    Mexiko, där slutprodukterna framställs.

  319. Det här motiverar folk
    att framställa fentanyl.

  320. Det är kontraintuitivt
    att döda sin kund.

  321. Det är inte vettigt att kunderna
    som köper olagliga droger ska dö.

  322. De ekonomiska incitamenten är enorma.

  323. Om en narkotikahandelsorganisation
    köper 1 kg heroin-

  324. -som kostar ungefär 6 000 dollar-

  325. -blir deras grossistpris ungefär
    80 000 dollar, så det blir deras vinst.

  326. Om de köper 1 kg fentanyl
    kan deras vinst bli 1,5 miljoner dollar-

  327. -i stället för 80 000. Så incitamenten
    för att fortsätta framställa det-

  328. -och fortsätta tillsätta det
    i andra droger är väldigt stora.

  329. Rapporten hade även
    lösningar för behandling-

  330. -förbättrad
    läkemedelsassisterad behandling-

  331. -för hur överdosräddningskit
    ska kunna spridas så brett som möjligt-

  332. -och hur man bidrar med tillfrisknings-
    stöd, stöd till familjer och dataanalys.

  333. Utvidgad behandling innebär screening
    för missbruk och psykisk ohälsa.

  334. Ökad utbildning, behandlingskapacitet
    och tillgång till läkemedelsassistans.

  335. Ökad telemedicin i avlägsna samhällen
    som saknar beroendespecialist.

  336. Ökad naloxonspridning och så vidare.

  337. Vi rekommenderade även
    behandling vid behov, inom 24 timmar.

  338. Vi ville förbättra behandling vid behov-

  339. -och göra psykiatriska och medicinska
    tjänster centrala för behandlingen-

  340. -utan påhittade tidsgränser
    för behandlingen.

  341. Vi ville registrera utfallsmåtten och
    utveckla kvalitativa behandlingshem-

  342. -samt utveckla tillfriskningscoacher.

  343. Det finns fyra läkemedel. Metadon,
    buprenorfin och naltrexon används nu.

  344. De är evidensbaserade och godkända.

  345. Sen har vi ett nytt läkemedel som just
    blivit godkänt: lofexidin mot abstinens.

  346. Vi rekommenderade
    förbättrat statligt stöd-

  347. -som ska hjälpa familjer, gravida, barn,
    collegestudenter, arbetare och fångar.

  348. De ska fylla luckor i Narcanspridningen,
    behandlingsluckor, luckor i fängelser.

  349. Fler domstolar och minskad tillgång.

  350. Att fylla luckorna
    i överdosrapporteringen är viktigt.

  351. Den som skriver ut läkemedel ska få
    reda på att patienten tagit en överdos-

  352. -från akutmottagningar,
    ambulanspersonal och husläkare.

  353. Vi rekommenderade på ett eller annat
    sätt hur man ska föra över patienter-

  354. -från opioider till alternativ,
    från beroendesjukdom till behandling-

  355. -från räddning till behandling
    och sen till långvarigt tillfrisknande.

  356. Vi vet vikten av det här, för livs-
    längden för folk som tar en överdos...

  357. 7 % är döda inom ett år
    efter en överdos.

  358. De har 24 gånger högre risk att dö.

  359. Och de dör inte bara
    av drogrelaterade problem-

  360. -utan av lungproblem, självmord,
    infektioner, matsmältningssjukdomar...

  361. Det finns ett stort behov av beroende-
    och psykiatrisk vård efter en överdos.

  362. Vi rekommenderade dataanalys,
    som vi inte hinner gå in på. Forskning.

  363. Nationella instituten för drogberoende
    och neurologiska sjukdomar och stroke-

  364. -har fått ett stort tillskott av pengar
    för att utveckla bättre läkemedel-

  365. -för att behandla
    opioidberoendesjukdom.

  366. Icke beroendeframkallande alternativ,
    elektroniska apparater och så vidare.

  367. Sen var det över. Jag firade
    med guvernör Christie, Patrick Kennedy-

  368. -och alla andra ledamöter.
    Vi lade fram rapporten.

  369. Jag vill bara avsluta med en tanke.

  370. Tidningar, tv, media,
    Youtube och Facebook sörjer-

  371. -underhållares för tidiga bortgång.

  372. John Belushi, River Phoenix,
    Prince och Michael Jackson.

  373. De har alla gått under av opioider.

  374. Men jag vill lägga fram en vädjan-

  375. -"för dem som aldrig sjunger"-

  376. -"utan dör med all musik inom sig."

  377. "Gråt för de röstlösa
    som har känt korset utan ärekransen."

  378. Tack.

  379. Tack!

  380. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Farmakologi, Förenta staterna, Läkemedel, Medicin, Narkotikamissbruk, Opioider, Smärtstillande medel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Alkohol och hållbar framtid

Läkaren Sven Andreasson berättar om Alkoholpolitiskt forum. Med sin verksamhet vill de främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik. Här utgår han från FN:s globala hållbarhetsmål. Alkohol är en försvårande omständighet för att nå mål som exempelvis avskaffandet av fattigdom. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Narkotika som utvecklingshinder

På vilka sätt kan hela samhällen påverkas av narkotikaanvändningen? Erik Leijonmarck kommer från ECAD, European cities against drugs, en samarbetsorganisation för städer som arbetar mot narkotika och delar kunskap och information om förebyggande åtgärder men också behandlingsstrategier och kontroll. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riksidrottsförbundets arbete för antidoping

Peder Mathiasson arbetar på Riksidrottsförbundet och berättar hur samhället och idrotten måste samarbeta för att hitta lösningar på problemet med dopning inom idrotten. Ett problem som hindrar ett effektivt antidopningsarbete är att omfattningen underskattas. Det finns inte tillräckligt med forskning och inte heller någon som tar ansvar, ingen politisk strategi. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Tobak och hållbarhetsmålen

Margareta Pantzar, psykolog, psykoterapeut och verksam i Yrkesföreningar mot tobak, berättar om en positiv trend där användandet av tobak går ner. Men fortfarande får användandet förödande konsekvenser för den enskilde och samhället. Varje år dör 12 000 människor i Sverige till följd av tobaksbruk och samhällskostnaden är 35 miljarder kronor. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Skarpare reglering av tobak

En ny tobakslag väntas träda i kraft 2019. Vad kommer den att innebära? Här diskuteras lagen ur tre olika perspektiv. De medverkande är Josefin P Jonsson från enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, Helena Strömdahl som arbetar med alkohol- och tobaksfrågor på Länsstyrelsen och Lars Lacke, tillståndshandläggare, Falkenbergs kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Öppna drogscener - forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på flera platser i Stockholms län och på dessa platser etablerar unga personer ett drogmissbruk. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Olof Bratthall, polisinspektör, och Mia-Maria Magnusson, polisdoktorand från Polisregion Stockholm föreläser. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd

En föreläsning om den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd. Kan strategin även vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Medverkar gör Kristina Svartz, generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Madelene Larsson, nationell samordnare, Länsstyrelsen i Örebro samt Mantha Kasagianni, socialsekreterare i Botkyrka kommun. Inspelat den 17 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Insatser mot psykisk ohälsa och missbruk

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång under halvåret före inskrivningen. Läkaren Ingrid Rystedt har tillsammans med ett forskarteam prövat två olika behandlingsalternativ där insatserna samordnas runt individen. Inspelat den 17-18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Riskbruk och missbruk bland sextioplussare

Ökad välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd? Föreläser gör Annika Andreasson, projektledare för Hela människans projekt "Äldres hälsa och alkohol" samt Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Behövs medicinsk cannabis?

I Sverige har diskussionen kring medicinsk cannabis stundtals varit intensiv. Den har riskerat att bli en politisk fråga i stället för en fråga baserad på vetenskap. Här tas nya attityder med krav på mindre restriktioner upp. Medverkar gör Kerstin Käll, överläkare och Erik Leijonmarck, generalsekreterare för nätverket Europeiska städer mot narkotika. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2018

Konsekvenser av narkotika i världen och Sverige

Liberaliseringsvågen gällande attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats i västvärlden. Hur hanterar vi detta? Bertha Madras från Harvard University och Fred Nyberg från Uppsala universitet föreläser. Deltagare i panelen: Ing-Marie Wieselgren, Anna Bessö, Natalia Borg, Vivianne Macdisi, Tobias Eriksson, Pia Steensland, Charlotta Rehnman Wigstad och Nike Örbrink. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton

Ungdomars psykiska ohälsa

Evelina Landstedt, doktorand i folkhälsovetenskap, har undersökt ungdomars hälsa - "hur de mår inom sig". Forskningen visar att tonårsflickor upplever mer stress och oro än tonårspojkar. Ungas livsvillkor är genusifierade vilket kan innebära att tjejer och killar erfar olika exponering för riskfaktorer för psykisk ohälsa. Arrangör: Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.