Titta

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Föreläsningar från Arkiv och genusforskning - en jubileumskonferens för KvinnSam 60 år. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv : Arkivets röst - Karin Westman BergDela
  1. Många biografier eller forskning
    kring perioden 70-, 80- och 90-talet-

  2. -hänvisar till Karin Westman Berg.
    Hon blir en viktig föregångskvinna.

  3. Jag har under väldigt många år
    varit intresserad av arkivforskning.

  4. Det började för längesen
    med min avhandling Begynnelser-

  5. -där jag var intresserad av kvinnor
    vid akademin vid sekelskiftet 1900-

  6. -och tillbaka till 1850-talet-

  7. -med Adlersparre och Olivecrona
    som startade Tidskrift för hemmet.

  8. Det var de första begynnelserna.

  9. Den andra var sekelskiftet
    med kvinnor som kom in vid akademin.

  10. I samband med det tänkte jag:
    "Kan man gå längre fram i tiden?"

  11. Då hamnade jag på 70-talet. Här är
    grejer som jag har hållit på med-

  12. -bara för att visa att jag också
    är intresserad av genusfrågor.

  13. Det är det som har gått igenom
    hela min akademiska karriär.

  14. Nya röster var en utställning
    och en konferens med Kvinnsam-

  15. -som resulterade i en bok
    om feministiska tidskrifter-

  16. -där mycket material
    kommer just från Kvinnsam.

  17. Sen har jag som litteraturvetare
    varit intresserad av romananalyser-

  18. -och barn- och ungdomslitteratur.

  19. Nu har jag några projekt i gång.
    Jag vill bara nämna dem som ni ser.

  20. Det finns en röd tråd.

  21. Det handlar ofta om saker
    som ligger lite i marginalen-

  22. -men samtidigt, som jag ser det,
    mitt i.

  23. Arkiv är en sån fråga, men också
    feminism och genusforskning-

  24. -och feministiska tecknade serier,
    som... Nu ska vi se. Där!

  25. De feministiska serier som jag är
    intresserad av hänger också ihop med-

  26. -Karin Westman Berg. Nämligen att
    det handlar om feministiska uttryck.

  27. Genusforskningens uttryck
    och att göra det på olika sätt.

  28. I Stockholm finns det en utställning
    med Liv Strömquist i tunnelbanan nu-

  29. -där hon ställer ut sina serier.

  30. Det gjorde också Siri Derkert.

  31. Siri Derkert
    gjorde ett verk 1963-1965-

  32. -i tunnelbanan i Östermalm,
    vilket ni kan titta på vid tillfälle.

  33. Där
    finns de kvinnliga pionjärerna med.

  34. Och Karin Westman Berg
    är med på bild där.

  35. Jag tycker att det är lite talande
    för Karin Westman Berg.

  36. Bilden ser ut så här.
    Den finns på en bok. Det är talande-

  37. -att man på Östermalms tunnelbane-
    station kan se Derkerts konstverk-

  38. -som pryder den långvägg som finns
    för att se Karin Westman Berg i dag.

  39. Fyra kvinnor ur vetenskapen och
    kulturen är på denna del av verket.

  40. Det är Alva Myrdal, Eva Åsbrink,
    som var fil. doktor i teologi-

  41. -Eva Moberg, journalist, och Karin
    Westman Berg, litteraturhistoriker.

  42. Bilden är talande. Fyra kvinnliga
    pionjärer i tunnelbanedammet.

  43. Men de är fortfarande mitt bland oss.

  44. Karin Westman Berg
    är inte bara känd för att ha skrivit-

  45. -den första genusvetenskapliga
    avhandlingen i litteraturvetenskap-

  46. -om Almqvists kvinnosyn.

  47. Hon är kanske framför allt känd för-

  48. -sina könsrollsseminarier
    som de hette 1967-77 i Uppsala.

  49. Hon har varit en mentor-

  50. -för en hel generation
    efterföljande forskare, kritiker...

  51. Ja, vad ni vill.
    I Sverige och i Norden.

  52. Jag tänkte att jag skulle säga
    några ord om hennes bana.

  53. Karin Westman Berg var uppvuxen
    i ett akademiskt hem i Uppsala.

  54. Jag skrev 1477 bara för att det finns
    nånting med platsens betydelse-

  55. -som jag tänker i min forskning
    har stor betydelse.

  56. Uppsala har en stark universitets-
    tradition med så långa anor.

  57. Här växte hon upp i ett akademiskt
    hem. Det är inte oväsentligt.

  58. Hon hade en far som var professor
    i missionshistoria och allt möjligt.

  59. Hennes mamma hade jobbat som
    telegrafist. Sen var hon hemmafru.

  60. Vad som hände var att Karin Westman
    Berg, född 1917, tog studenten.

  61. Hon utbildade sig vid Uppsala
    universitet i flera ämnen.

  62. Hon reste utomlands,
    och hon var lärare.

  63. Hon gifte sig så småningom
    med Sten Berg.

  64. Han var också vid universitetet
    vid den tiden. Karin Westman Berg.

  65. Läser man
    t.ex. i Ola Larsmos historie...

  66. I en av hans böcker,
    eller i en bok av honom-

  67. -lyfter han fram Karin Westman Berg
    av en annan anledning än vad jag gör.

  68. För under Bollhusmötet 1939
    i Uppsala-

  69. -engagerade sig Uppsalastudenter,
    däribland Westman Berg-

  70. -mot att universitetet
    skulle ta emot...

  71. Protester mot att man inte skulle ta
    emot akademiska judiska flyktingar.

  72. Westman Berg pläderade för att ta
    emot flyktingarna till universitetet.

  73. Det var hon ensam kvinna om att göra.
    Hon engagerade sig politiskt-

  74. -redan på 30-talet-

  75. -och var väldigt mån om
    att tala för dem som hade det svårt.

  76. D.v.s. judiska flyktingar.
    Det är dags att lyfta fram det i dag.

  77. 1940 gifter hon sig med Sten Berg.

  78. Då flyttar hon till Luleå.
    Det är intressant med platserna.

  79. Hon befinner sig först under några år
    i Luleå, och sen i Härnösand.

  80. Där arbetar hon som lärare
    i de högre läroverken.

  81. Både i Luleå och i Härnösand.

  82. Det är för att hon följer med
    sin make, fiskeriinspektorn Berg.

  83. Hon engagerar sig
    i den borgerliga kvinnorörelsen-

  84. -och i Fredrika Bremer-förbundet
    1943-

  85. -och hon kommer att vara dess
    sekreterare och ordförande i Luleå.

  86. Hon kommer sen i Härnösand
    att vara med och driva föreningen.

  87. Hon är med i styrelsen,
    hon skriver artiklar i Hertha.

  88. Hon umgås med redaktörerna
    för Hertha, Eva Moberg och så vidare.

  89. Hon startar också Petrea-cirkeln.

  90. Petrea var en roman som döptes
    av Bremers alter ego i "Hertha"-

  91. -för att dra in och diskutera
    kvinnofrågor och litteratur-

  92. -långt före vi nu är vid Uppsala
    universitet tillbaka vid -62.

  93. När hon är i Norrbotten
    och gör de här sakerna-

  94. -längtar hon tillbaka
    till Uppsala universitet.

  95. Hon vill fortsätta bedriva
    akademiska studier.

  96. Hon gör först en licentiat-
    avhandling för Victor Svanberg-

  97. -som stöttar henne
    vid institutionen 1957.

  98. Och 1962, fem år senare,
    disputerar hon-

  99. -på Studier i Carl Jonas Love
    Almqvists kvinnouppfattning.

  100. Vad händer sen?

  101. Det är helt annorlunda
    vid universitetssystemet då.

  102. Det var inte så
    att hon kunde få en tjänst.

  103. Men hon vill vara kvar
    vid universitetet.

  104. Hon ville bedriva forskning-

  105. -och hon ville lära ut om saker
    som var viktiga för henne.

  106. Det vill säga kvinnliga
    författarskap. Vi kommer till detta.

  107. 1962 fanns det ingenting för henne.

  108. Hon åkte tillbaka till Härnösand
    och blev lektor-

  109. -och drev litteraturvetenskapliga
    kurser på Folkuniversitetet.

  110. Jag tänker att platserna är viktiga.

  111. Hon drar sig ut och försöker komma
    in. Hon måste vara "street-smart".

  112. Efter ett tag blir det ett viktigt
    årtal. 1967 ökar studentkullarna.

  113. Det kommer en massa studenter
    till universiteten.

  114. I Göteborg fick man hysa in dem i
    biografer så att de skulle få plats.

  115. Det minns ni säkert.
    Samma sak i Uppsala.

  116. Då tog man kontakt
    med Karin Westman Berg och frågade-

  117. -om hon ville komma till litteratur-
    vetenskapliga institutionen-

  118. -som extra universitetslektor.
    Det ville hon.

  119. Hon satte sig på tåget och pendlade
    från Härnösand till Uppsala-

  120. -och hade undervisning
    på grundkurser.

  121. Men hon ville gärna undervisa
    om könsrollsfrågor, som det hette då.

  122. I dag
    hade vi kanske sagt genusfrågor.

  123. Men det fanns det ingen plats för
    på de kurserna.

  124. Vad gjorde hon då?
    Då tänkte Karin Westman Berg:

  125. "Jag måste på nåt annat sätt
    i så fall bedriva den verksamheten."

  126. Då skapade hon vad som har gått till
    historien som ett barfotauniversitet.

  127. Hon startade det
    litteratursociologiska seminariet-

  128. -könsrollsdebatt
    i litteraturhistorien.

  129. Här kommer vi till arkivmaterial.

  130. Här kan vi då se att det första
    seminariet startade 1967.

  131. Det blev som ett barfotauniversitet.

  132. Det fick då inte äga rum,
    som ni har förstått-

  133. -på Uppsala universitets lokaler.

  134. Utan det här första seminariet
    ägde rum på Västgöta nations källare.

  135. Det var på lite olika platser
    som hon bjöd in olika föreläsare.

  136. Från det första protokollet ser vi-

  137. -att den allra första talaren
    hösten 1967 var Karin Westman Berg.

  138. Det var väl inte så konstigt.

  139. Men den andra var Asta Ekenvall.
    Fil. lic.

  140. Sen är det olika forskare och talare
    som talar-

  141. -genom de tio år
    som könsrollsseminariet äger rum.

  142. Det är intressant-

  143. -att det inte bara var kvinnor
    som höll på. Så var det inte.

  144. Utan män deltog också i könsrolls-
    seminarierna, som var öppna.

  145. Gunnar Qvist ser ni här nere.
    Ulf Boëthius.

  146. De har roliga titlar,
    för de är tidigt i karriären.

  147. Så småningom får de andra uppdrag.

  148. På de här könsrollsseminarierna-

  149. -ville Karin Westman Berg samla
    och diskutera viktiga frågor-

  150. -som hade med litteratur
    och andra forskningsämnen att göra.

  151. Man ville, som det står här-

  152. -driva en verksamhet
    som skulle handla om-

  153. -att lyfta fram...

  154. Visa och lyfta fram
    könsrollsdebatter.

  155. Man ville stimulera alla sorters
    historieforskning som kvinnor gjort-

  156. -och visa att litteraturforskningen
    hade överraskningar och nya resultat.

  157. Vi är tidiga här. Vi är -67.

  158. Det handlar om att göra
    så mycket som möjligt.

  159. Här gäller det att tänka historiskt.

  160. I dag är det självklart
    att texterna finns.

  161. Vi kan låna dem på bibliotek. Romaner
    finns tillgängliga. Så var det inte.

  162. Man gjorde också som i dag
    ett symposium, ett program.

  163. Här kunde det handla bl.a. om...

  164. Nu ska vi se här.
    Varför könsrollshistoria?

  165. Man vill diskutera olika könsroller,
    historien och alla viktiga saker-

  166. -för att implementera ett perspektiv
    som inte fanns på universiteten.

  167. Det här är utanför universiteten.

  168. Karin Westman Berg jobbar enträget
    och skriver resultaten-

  169. -och hon skriver listorna
    över vad som har gjorts inför 1974.

  170. Hon talar om vad de vill göra.
    Kritiskt analysera t.ex. mansrollen.

  171. De vill stödja lärare och författare-

  172. -att bryta med traditionella köns-
    roller och stimulera kvinnoforskning.

  173. Inom litteratur, filologi,
    teologi, juridik och så vidare.

  174. Ett enträget arbete kollektivt
    tillsammans med många andra.

  175. Hur ska man då göra
    för att kunna nå ut?

  176. Ett sätt var att på seminarierna
    skrev nån en recension-

  177. -eller en anmälan som man skickade
    till Upsala Nya Tidning (UNT).

  178. Efter ungefär varje möte stod det
    i UNT vad som hade hänt under mötet.

  179. Så alla fick snabbt reda på
    vad som hade hänt.

  180. Men man ville också göra böcker.

  181. Karin Westman Berg
    planerade för antologier.

  182. Hon tog tag i frågan och vände sig
    till bokförlaget Prisma.

  183. Prisma gjorde pocketböcker. Det var
    nytt med pocket på 60-talets slut.

  184. Bara det!

  185. Så hon vände sig-

  186. -till förlagsredaktören Gösta Åberg-

  187. -och frågade om det var möjligt
    att få ge ut en bok på Prisma förlag.

  188. Han svarar i det här brevet, som
    finns på Karin Westman Bergs arkiv:

  189. "Ja." Då fick hon ett förlagsnapp
    och behövde inte ha pengar för det.

  190. Boken blev Könsroller i litteraturen
    från antiken till 1960-talet.

  191. Den boken kom ut 1968.

  192. Den byggde på föredragen
    hösten -67 och våren -68.

  193. Det här är 50 år sen. Flera av oss
    försöker ibland att göra antologier.

  194. Det brukar ta sin lilla tid.
    Det här var extremt snabbt.

  195. I dag hade det varit snabbt.
    Då var det ännu snabbare.

  196. Det fanns inget internet och...
    Ja, ni förstår.

  197. Hur det gick till förstår jag inte,
    men det var otroligt bra.

  198. Det blev en bok som blev ett resultat
    av det de hade bedrivit första året-

  199. -som skulle kunna tänkas vara
    kurslitteratur-

  200. -eller in på andra ställen
    eller till allmänheten.

  201. Så det var ett väldigt tydligt
    strategiskt sätt att arbeta på.

  202. Det här fortsatte.

  203. "Du som har reagerat",
    står det här 1970.

  204. "Du som har reagerat, ni kan gå med"-

  205. -"i det här könsrollsseminariet"-

  206. -"och komma på seminarierna längre
    fram." Det gäller att vara med här.

  207. Kursverksamhetens regi
    stöttar verksamheten lite.

  208. Annars är det som det har varit
    under alla år: Ideellt arbete.

  209. Gratis för dem som höll föredrag
    och skrev i tidningarna.

  210. Man var i Västgöta nations källare
    under en tid.

  211. Det säger också nånting om platsen.

  212. Inte så flott. Det var säkert mysigt,
    men ni förstår min poäng.

  213. Platserna har
    nåt symboliskt värde också.

  214. Karin Westman Berg driver enträget
    frågan om nätverkande-

  215. -och att vi måste samarbeta-

  216. -med frågorna som har betydelse för
    forskning men också för allmänhet.

  217. Seminariet fortsätter.
    Det som jag vill visa här är bara-

  218. -att om man går till arkiven hittar
    man alla seminaireförteckningar.

  219. Men det som också är roligt
    när man går till arkiven-

  220. -är att se alla kommentarer som Karin
    Westman Berg har skrivit för hand.

  221. Så om man vill forska på det
    får man ju lite hjälp här.

  222. Till exempel på det första står det:
    "UNT 9/11 -70. Könsdiskriminering."

  223. Det var då i Upsala Nya Tidning
    som artikeln om det seminariet kom.

  224. Det var ju himla skönt, så
    slipper man bläddra igenom alla UNT.

  225. Det var ju fint.
    Så gör hon hela tiden.

  226. Karin Westman Berg är jättebra
    på att ge ledtrådar i sitt arkiv.

  227. Eller i sina texter.
    Jag ska komma lite mer till det nu.

  228. Hon ger ledtrådar. I arkivet finns
    det inte bara ledtrådar från henne.

  229. Det finns också, som det brukar göra
    i arkiv, brevmaterial-

  230. -både från och till henne.
    Men mest till.

  231. Det här tycker jag är
    ett litet fint vykort där det står:

  232. "Fru Karin We ...? Berg. Tyvärr kan
    jag inte komma på ert seminarium."

  233. "Jag är hemskt dålig på att prata,
    och jag har inte tid."

  234. "Men det finns väl städerskor
    i Härnösand också?"

  235. "Kamratliga hälsningar Maja Ekelöf."

  236. Maja Ekelöf är författare och skrev
    "Rapport från en skurhink".

  237. Hon ville vara med och skickade detta
    till Karin Westman Berg i Härnösand.

  238. Såna här små fynd kan man också hitta
    i brevarkivet. Eller bland breven.

  239. Karin Westman Berg
    har inte bara brev, utan böcker.

  240. Jag ska bara visa några exempel,
    sen ska vi in på arkivmaterialet.

  241. Könsrollsseminariet fortsatte
    till -77.

  242. Under tiden fortsätter hon
    med böcker på Prisma.

  243. Den här redaktören på Prisma
    får vi tacka.

  244. Det var en välvillig man som förstod
    att det här var viktiga texter.

  245. Här är det mer
    åt litteratur och historia.

  246. Men framåt tiden på 70-talet
    byter vi färgskala och anslag.

  247. Nu blir det en kvinnonäve och
    kvinnorörelsen på ett annat sätt.

  248. Textanalys från könsrollssynpunkt.
    Den här har säkert några av er sett.

  249. Sen kommer den här,
    som inte är ovanligt citerad.

  250. Nämligen Gråt inte - forska!-

  251. -som ju har blivit
    en devis som kommer från USA-

  252. -men som här är
    kvinnovetenskapliga studier.

  253. Det är många studier som handlar om
    litteratur och andra ämnen.

  254. Historia, juridik...
    Ja, vad det nu kan vara för nånting.

  255. Här sitter det en kvinna
    med en massa böcker runt sig.

  256. Och det handlar om:
    Gråt inte - forska!

  257. Men nu har vi gått igenom
    fram till -77-

  258. -där Karin Westman Berg
    hade könsrollsseminarierna.

  259. Hon försökte komma in
    på universitetet. Det gick så där.

  260. Hon var där fram till -72 från -67.

  261. -72 blev hon uppsagd. Då fanns det
    inte många studentkullar.

  262. Anledningen till
    att hon inte kunde vara kvar-

  263. -sades vara att det inte fanns
    nåt uppdrag för henne.

  264. Det var i alla fall
    den officiella förklaringen.

  265. Men sen sökte Karin Westman Berg
    pengar och ville göra-

  266. -ett större forskningsprojekt
    om kvinnolitteraturforskning.

  267. Nu är vi framme i mitten på 70-talet.

  268. Då handlar det om att få pengar.
    Som i dag.

  269. När man läser det här tänker man
    att vissa saker har blivit bättre-

  270. -men vissa saker håller vi på med
    fortfarande: Att jaga pengar.

  271. I Norge hade Norges allmenn-
    vitenskaplige forskningsråd stöttat-

  272. -tidigare än i Sverige.

  273. Karin Westman Berg hade
    ganska starka kopplingar till Norge.

  274. Man umgicks i Norden. Det var
    ett nordiskt kvinnoforskarsamarbete.

  275. Men svensk kvinnolitteraturforskning
    var mindre etablerad på 70-talet-

  276. -än vid universiteten
    i Norge och Danmark.

  277. Och det har med resurser att göra.

  278. Men det blev väldigt viktigt-

  279. -när Karin Westman Berg sökte pengar
    från HSFR.

  280. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
    forskningsrådet fanns -77 till -00.

  281. Sen blev det Vetenskapsrådet.

  282. Hon sökte för ett projekt om kvinno-
    litteraturforskning i Sverige.

  283. Hon fick det projektet.
    Hon fick pengar för tre år 1978-1981.

  284. Det blir ett viktigt skifte.

  285. I och med att hon får pengar
    från ett forskningsråd-

  286. -blir det nåt symboliskt över detta
    som gör att projektet...

  287. Var ska det ligga? I Västgöta nations
    källare? Nej, det går inte.

  288. Var ska det ligga nånstans?

  289. På litteraturvetenskapliga insti-
    tutionen vid Uppsala universitet.

  290. Där ska det placeras. Så blev det.

  291. Hon kom tillbaka,
    eller var väl aldrig därifrån-

  292. -och fick då sitt projekt.

  293. Det var inte hennes eget. Det var
    flera som var med i projektet.

  294. Det som blev intressant
    för att se vad som kan hända-

  295. -det var att då ville man ju också
    ge ut böcker, rapporter och skrifter.

  296. Kvinnolitteraturforskning - teorier
    och begynnelser, till exempel.

  297. Vi hade inte sett den formen av
    kvinnolitteraturforskning i Sverige.

  298. Det var viktigt
    att få projektdeltagarna att mötas.

  299. Här har vi kända människor. Birgitta
    Holm, Ingeborg Nordin Hennel-

  300. -Cheri Register från USA
    som gjorde sin avhandling här-

  301. -Ruth Nilsson, Carola Hermelin
    Gabriella Åhmansson och andra deltog.

  302. Man hade arbetsseminarier-

  303. -man diskuterade teori- och metod-
    frågor, gjorde konferenser om Bremer-

  304. -och var med på nordiska konferenser.

  305. Men i ett protokoll den 2 juni 1980-

  306. -står det i paragraf 10 att man
    diskuterade de dåliga kontaktvägarna-

  307. -mellan litteraturvetenskapliga
    institutionen utan resultat.

  308. Varför var det dåliga kontaktvägar?

  309. När Karin Westman Berg fick pengarna
    att vara på institutionen-

  310. -ville hon nog gärna vara
    i en korridor med de andra.

  311. Men det fanns inte plats, hette det.

  312. Och i stället fick de ett litet rum-

  313. -utanför universitetets huvudlokaler,
    där man satt.

  314. Det var inte ovanligt att det var så-

  315. -har jag lärt mig efter att ha pratat
    med folk. Andra hade det också så.

  316. Men det finns nåt symbolikvärde
    i detta, eller hur?

  317. Kvinnolitteraturforskning
    - teorier och begynnelser-

  318. -skulle inte vara en slutrapport.

  319. Den skulle presentera
    allt möjligt som är på gång.

  320. En opretentiös "försöksballong
    som sprids"-

  321. -"till litteraturvetenskapliga
    institutioner och bibliotek".

  322. Bibliotekarier var med
    och gjorde bibliografier-

  323. -över allt material som fanns
    på olika ställen om författare, t.ex.

  324. Tillbaka till pengarna.
    De andra böckerna var på Prisma.

  325. Nu är hon på universitetet
    och vill göra akademiska skrifter-

  326. -och vänder sig inte till Prisma,
    utan det blir den här boken-

  327. -som är en helt annan typ.

  328. Hon ansöker då om pengar
    på humanistiska fakulteten-

  329. -för att få lite stöd
    för att kunna ge ut den här boken-

  330. -för att: "Stöda den växande kadern
    av kvinnolitteraturforskare."

  331. Det finns ingen sån instans
    i Sverige.

  332. Men det som händer när hon skickar
    en förfrågan om 5 000 kr-

  333. -för det kostar det
    att trycka den här skriften 1979...

  334. ...är det väl nu? Ja. I dagens
    penningvärde 18 000-19 000 kr.

  335. Då svarar humanistiska fakulteten:
    "Det kan vi nog inte ge pengar till."

  336. "Men vi kan skicka frågan till sekre-
    tariatet för forskningsinformation."

  337. Och så gör de det. Och så säger de:

  338. "Det här är för inomvetenskapligt",
    och utanför deras kompetensområde.

  339. Alltså sekretariatet för forsknings-
    information. Det blir avslag.

  340. Kvinnolitteraturprojektet vände sig
    enligt deras synvinkel inåt.

  341. Det här
    skulle kunna tolkas symboliskt.

  342. För det var viktigt att komma ut
    och få ut det här-

  343. -inte bara inom akademin,
    utan också på andra ställen.

  344. Så då skriver Karin Westman Berg
    och begär-

  345. -och ser om hon kan få pengar.

  346. Och så får hon då också ett svar.

  347. På det här svaret, som blev nej-

  348. -kan vi se att Karin Westman Berg
    återigen ger lite vinkar-

  349. -som är bra för en forskare som jag.

  350. Det står att det finns pengar.

  351. Det finns så kallade "gröna pengar".
    Vad är gröna pengar, då?

  352. Det finns extrapengar, som man kanske
    skulle kunna använda till det här.

  353. Jaha, vad är det för nånting, då?

  354. Men hon får inga pengar till detta.
    Utan det som händer är-

  355. -att hon tar pengarna från sitt
    projekt, där det fanns pengar kvar.

  356. Det är därför den här paratexten-

  357. -alltså det som står på omslaget,
    blir viktig.

  358. Att det här är gjort
    inom ramen för tjänsten-

  359. -kvinno- och könsrollsforskning
    vid Uppsala universitet.

  360. Hon har bekostat detta
    från sitt eget projekt-

  361. -vilket kanske inte är så märkligt
    nu för tiden.

  362. Men det är också intressant att
    universitetet inte kunde göra detta.

  363. Medarbetarna betalades naturligtvis
    inte för att skriva i den här.

  364. Jag vill här betona
    platsernas betydelse-

  365. -och pengarnas betydelse,
    för pengarna har ju ett symbolvärde.

  366. Som en forskare som heter
    Viviana Zelizer poängterar-

  367. -är det skillnad mellan pengars
    ursprung och vad man gör med dem.

  368. Låt oss säga att Karin Westman Berg
    hade betalat detta med en trisslott.

  369. Det har inte samma symboliska kapital
    som om det är med forskningspengar.

  370. Jag bedriver inte heller
    forskning med mina trisslottspengar.

  371. Jag försöker få det
    genom forskningsråd eller anslag.

  372. Det ökar det symboliska kapitalet.

  373. Hon ger ut flera böcker
    på det här sättet.

  374. Det här är Eva Heggestads exemplar,
    som var med på seminarierna.

  375. Det blev en ful bild, men det blev
    flera böcker. Fyra stycken.

  376. Det intressanta är att Westman Berg
    bedrev den här forskningen enträget-

  377. -och cyklandes genom Uppsala,
    dit hon då hade flyttat.

  378. Och den här bilden
    har nästan blivit ikonisk-

  379. -när hon cyklar och ser glad ut-

  380. -men ibland
    måste hon ju ha varit förbannad.

  381. Men i den här bilden är hon glad-

  382. -och är nöjd med
    att böckerna naturligtvis kommer ut-

  383. -och är intresserad av
    att göra mer forskning.

  384. Hon skriver inte jättemycket själv.
    Hon är mer en spindel i nätet.

  385. En som ser till att andra som skriver
    kommer fram.

  386. Hon stöttar jättemånga kvinnliga
    akademiker och också några män.

  387. Hon blir en mentor för olika former
    av avhandlingsprojekt.

  388. Många biografier eller forskning
    kring perioden 70-, 80- och 90-talet-

  389. -hänvisar till Karin Westman Berg.
    Hon blir en viktig föregångskvinna-

  390. -i forskningssammanhang.

  391. Hon var vid Uppsala universitet.
    Arkivmaterialet som jag har visat-

  392. -är protokoll, recensioner, brev
    och allt möjligt.

  393. Men man kan också läsa till exempel-

  394. -dessa två biografier eller memoarer
    av två manliga professorer-

  395. -som var verksamma
    samtidigt med Karin Westman Berg-

  396. -vid Uppsala universitet.

  397. Det är Lars Furuland, som startade
    litteratursociologiska seminariet.

  398. Litteratursociologiska seminariet
    och Westman Bergs forskning-

  399. -ligger ibland nära varandra.

  400. En vänlig själ, men i den här boken
    står det inte mycket om Westman Berg.

  401. Thure Stenström skriver en stor bok
    om sitt värv.

  402. Där finns det nästan ingenting
    om Karin Westman Berg.

  403. Det betyder: Karin Westman Bergs
    memoarer eller biografier, finns de?

  404. Nej, hon skrev aldrig dem.

  405. Utan den väg man får gå,
    det är att leta i arkiv.

  406. Michel-Rolph Trouillot
    pratar om historieskrivning.

  407. Han säger i Silencing the Past:
    Power and the Production of History-

  408. -några intressanta saker,
    för att binda ihop detta:

  409. "Silences enter the process
    of historical production"-

  410. -"at the moment of fact creation
    (the making of sources)."

  411. Alltså källorna.
    Vad är det vi har för några saker?

  412. Brev, protokoll, vad det kan vara.

  413. "The moment of fact assembly
    (the making of archives)."

  414. Alltså arkivens roll.
    Vi måste få källorna till nåt arkiv.

  415. Hur får vi dit dem?

  416. "The moment of fact retrieval
    (the making of narratives)."

  417. Att göra en berättelse
    och försöka förmedla den.

  418. "And the moment of retrospective sig-
    nificance (the making of history)."

  419. Man gör en stor historieskrivning.

  420. Den första punkten är intressant.
    Det gäller ju att hitta materialet.

  421. Där är Kvinnsam oerhört viktigt.

  422. Men också alla andra arkiv i Sverige
    har ju viktigt material.

  423. Karin Westman Bergs samlingar-

  424. -kom till Kvinnsam, som det hette då,
    1996. Det var det väl.

  425. Och dem kan ni ju gå till.

  426. Men det finns ju också samlingar
    vid landsarkivet i Härnösand.

  427. Så var det inte när jag
    började forska om Westman Berg.

  428. Då fanns materialet här.

  429. Sen fick jag åka till Härnösand.
    I och för sig kul.

  430. Det finns vid landsarkivet i Härnö-
    sand en stor Westman Berg-samling.

  431. Den är jättestor,
    som lämnades in dit 2006.

  432. Westman Bergs material
    ligger på minst två ställen.

  433. Det finns också privata saker,
    naturligtvis. Men så ser det ut.

  434. Och mycket av de här källorna
    som finns i de här två arkiven-

  435. -för att kunna
    skriva om de här sakerna...

  436. Jätteviktigt material
    finns på de här ställena.

  437. Men det är också intressant att se
    att vad Karin Westman Berg gör...

  438. Hon skriver inte sina memoarer själv-

  439. -men hon arkiverar sig själv.
    Alltså, hon...

  440. Jag har ju nämnt några såna hintar
    till er, som finns med.

  441. Men det är också så att hon måste
    vara ostrukturerad eller en samlare.

  442. Hon samlar gärna sakerna
    många gånger.

  443. Samma protokoll kan finnas i många
    varianter, både här och i Härnösand.

  444. Det finns också
    olika sorters material på ställena.

  445. Hon samlar allting.
    Alla recensioner, alla brev-

  446. -det finns protokoll, insändare
    och allt ni kan tänka er.

  447. Lite huller om buller.

  448. Och det är precis som om hon...
    Hon sparar...

  449. Alla inskickade forskningsansökningar
    sparar hon i flera varianter.

  450. Själv brukar jag spara den sista.
    Hon sparar flera varianter.

  451. Det är intressant om man gillar
    arkivmaterial, men också snärjigt.

  452. Man tänker: "Men jösses!"

  453. Hon sparar också... Jag ska sluta
    här. Hon sparar också sin egen röst.

  454. Hon har tagit upp från deras arbets-
    möten ofantligt många kassettband-

  455. -där det finns inspelat från deras
    diskussioner när de haft arbetsmöten-

  456. -eller när föreläsare har varit där.
    Det där är intressant arkivmaterial.

  457. Det här föredraget heter ju
    Arkivets röst.

  458. Några av kassettbanden finns inte
    vid Göteborgs universitetsbibliotek-

  459. -men de kommer.
    Jag har talat med Hanna.

  460. Men de här kassettbanden
    ger ju också-

  461. -ett material som man kan studera.

  462. Hur pratar man med varandra?
    Vem säger vad?

  463. Då får vi också höra hennes röst.

  464. Jag tänkte sluta
    med ett jättekort klipp-

  465. -från ett kassettband 1979-

  466. -som jag inte tror att ni kan ha hört
    förut. Här. Bara två minuter.

  467. Metoder och textanalys.

  468. Vi diskuterade hur tidskrifter skulle
    vara. Det var mycket idéer om det.

  469. Det blev en diskussion om det.
    Vi tänkte ha en svensk Science.

  470. Det bästa av kvinnoforskning
    och litteraturvetenskap här i Norden.

  471. Det skulle vara på engelska.

  472. Nån sa att det fanns vetenskapliga
    tidskrifter i Norden på engelska.

  473. De prenumererades inte på
    i mer än 20 eller 30 exemplar!

  474. Vi måste ha ett internt blad för eget
    behov. Vi behöver lite mer bredd.

  475. Där ska det finnas
    litteraturanvisningar, recensioner-

  476. -och en massa fina, tjusiga önskemål.

  477. Här diskuterar de
    tidskrifternas betydelse.

  478. Vi har inte fått... Kvinno-
    vetenskaplig tidskrift börjar 1980.

  479. NORA kom sen på 90-talet.

  480. Hon har varit
    på kvinnoforskningsmöte-

  481. -och kommit tillbaka till sin grupp.

  482. Jag lyssnade igenom hela bandet.
    Hon berättar vad alla har sagt.

  483. Och så diskuterar de om de har
    möjlighet att göra nån tidskrift.

  484. Då är vi tillbaka där vi började:

  485. Nämligen med
    den första kvinnotidskriften 1859.

  486. Tidskrifternas betydelse och att nå
    ut med sitt material är jätteviktigt.

  487. Karin Westman Berg bidrog inte med en
    tidskrift, men med ofantligt mycket.

  488. Med antologier, med det första
    kvinnolitteraturprojektet i Sverige-

  489. -och hon var
    en otroligt viktig mentor-

  490. -för en rad kvinnor och män
    framöver i tid.

  491. Utan henne
    hade litteraturvetenskapen-

  492. -genusvetenskapen eller kvinno-
    forskningen varit fattigare. Tack!

  493. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Ämnen:
Historia, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnoforskning, Kvinnofrågor, Kvinnohistoria, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Berättelsen om Greta Renborg

Arkivarien Moa Bergkvist ger en kort beskrivning av Greta Renborg, vars engagemang och arbete betytt mycket för folkbildning och biblioteksvärlden. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om populärhistoriska biografier

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

En värld av kvinnor

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i Norge

Bibliotekarien Runar Jordåen delar med sig om berättelser som går att hitta i Skeivt arkiv i Norge där man samlar material om norsk queer-historia. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Arek Hersch

Arek Hersch har starka minnen av nazismen. Hersch minns tågtransporten till Auschwitz och hur Mengele valde vilka som skulle få leva och vilka som skulle dö i koncentrationslägrets gaskammare. Arek lyckades bli en av dem som skulle komma att överleva. Av hela släkten Hersch som bestod av 21 personer överlevde bara Arek och hans syster. I sin historia berättar Arek om hur det är att förlora sin familj och att det som hände under andra världskriget och nazismen aldrig får upprepas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.