Titta

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Föreläsningar från Arkiv och genusforskning - en jubileumskonferens för KvinnSam 60 år. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv : En värld av kvinnorDela
  1. Vi har rätt mycket forskning
    om tyska flyktingar.

  2. Willy Brandt har varit i Sverige.
    Vi vet mycket om Bruno Kreisky.

  3. Men de här kvinnorna
    vet vi inte särskilt mycket om.

  4. I augusti 1910
    träffades socialistiska kvinnor-

  5. -från den, säg,
    nordtransatlantiska regionen-

  6. -på den andra internationella
    socialistkongressen för kvinnor.

  7. Den första
    hade ägt rum 1907 i Stuttgart-

  8. -men dit kunde
    kvinnorna från Norden inte resa.

  9. Trots att 1910 års kongress
    var en av de första möjligheterna-

  10. -för svenska kvinnor
    från arbetarklassen-

  11. -och här vill jag lägga till att det
    är en viss elit inom arbetarklassen-

  12. -så vet vi faktiskt ganska lite-

  13. -om vad de internationella mötena
    har betytt för arbetarrörelsen-

  14. -och kvinnor inom arbetarrörelsen.

  15. Vi vet att på 1910 års kongress
    fattades ett väldigt viktigt beslut-

  16. -att man inrättade
    internationella kvinnodagen-

  17. -för att uppmärksamma
    rösträtten för kvinnor.

  18. I historien om rösträtten
    som vi nu tar del av-

  19. -och som skrivs just nu
    i samband med rösträttsjubileet-

  20. -är det det här socialistiska arvet
    som man ganska lätt glömmer bort.

  21. Vi glömmer bort ursprunget
    till internationella kvinnodagen-

  22. -som kanske är en av de största
    utåtriktade succéerna-

  23. -som har tagits över
    av resten av kvinnorörelsen-

  24. -trots att det hade
    det här socialistiska ursprunget.

  25. Arbetarhistoria
    är ju ett fält som öppnar upp-

  26. -för transnationella
    och globala perspektiv-

  27. -inte bara för att det är
    ett globalt fenomen i sig.

  28. Arbetarrörelsen har funnits
    i många delar av världen-

  29. -inte exakt överallt, men vi kan säga
    att det är ett globalt fenomen.

  30. Vi har också
    en internationalistisk ideologi-

  31. -och vi bör använda ett sånt fokus
    på forskning om arbetarrörelsen-

  32. -och även om kvinnorna där.

  33. Det finns också en del forskning om
    kvinnors internationella aktivism-

  34. -inte fullt så mycket
    som vi har sett nationellt-

  35. -men vi har sett
    att det finns en del om så kallade-

  36. -nu får ni se mig stå så här
    några gånger - borgerliga kvinnor.

  37. Det är ett ganska knepigt sätt
    att kategorisera de här kvinnorna-

  38. -en del som borgerliga, en del
    som den autonoma kvinnorörelsen-

  39. -det vill säga
    en icke partibunden kvinnorörelse-

  40. -till skillnad från en socialistisk,
    som ofta är kopplad till ett parti.

  41. Kvinnor har också gått in och ut
    och varit med i flera organisationer.

  42. Därav är det lite komplicerat
    med den här kategoriseringen.

  43. Men historikern Susan Zimmermann
    som är verksam vid CEU i Budapest-

  44. -har visat
    att åtminstone borgerliga kvinnor-

  45. -har använt
    den internationella arenan.

  46. När kvinnor saknade tillgång
    till politiska maktbaser hemma-

  47. -till parlamentet, till utbildning,
    pengar, egendom och så vidare-

  48. -så har man använt
    den internationella arenan-

  49. -för att sätta press
    på situationen hemma.

  50. Det är viktigt att ta med oss-

  51. -när vi diskuterar
    kvinnors rösträtt i Sverige-

  52. -som är väldigt mycket kopplad
    till en internationell rörelse.

  53. Det ser vi inte minst nu,
    med så många jubileer världen över.

  54. Vi har inte ställt frågan
    hur det här hänger ihop.

  55. I arbetarrörelsen vet vi ganska lite
    om kvinnors internationella aktivism.

  56. Det finns några... I Sverige
    har Ulla Wikander varit en pionjär-

  57. -som har tittat
    på internationella kvinnokongresser-

  58. -och inte uteslutit de socialistiska
    kvinnorna, utan inkluderat dem.

  59. Men det finns väldigt lite
    forskning om kvinnor-

  60. -inom politiska och fackliga grenar
    av arbetarrörelsen internationellt-

  61. -och inte minst konsument-
    kooperationen, som vi ofta glömmer-

  62. -när vi pratar om arbetarrörelsen,
    och som sen 1910 är det tredje benet.

  63. När det kommer till konsumtionsfrågor
    har kvinnor varit väldigt viktiga.

  64. Jag tänker inte prata så mycket
    om personarkiv som jag skulle kunna-

  65. -men det finns
    en förklaring till det.

  66. Förvisso har vi många personarkiv på
    Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek-

  67. -och av några väldigt kända kvinnor,
    men det finns nåt i fackliga arkiv-

  68. -och i den fackliga rörelsen
    till skillnad från den politiska-

  69. -så brukar ledarna
    inte lyfta fram sig på samma sätt.

  70. Man ser det som ett uppdrag
    som man gör för rörelsen.

  71. Vi har väldigt få fackliga ledare
    som har skrivit biografier.

  72. Det tror jag är nåt
    som vi måste ta med i beaktande.

  73. Jag tror att det är
    lite speciellt för Sverige.

  74. Ni som var med i går
    och lyssnade på Annas uppläsning-

  75. -av Hjalmar Brantings telegram
    till Gulli Petrini-

  76. -där kunde man se det här: "Jag
    kan inte bestämma det här själv."

  77. "Jag måste gå till partistyrelsen
    och bestämma tillsammans."

  78. Jag, som en viktig person i rörelsen,
    kan inte bestämma ensam över detta.

  79. Det är viktigt, men det gör
    att kvinnor blir undanskymda.

  80. Det uppmärksammar vi
    med en kalender varje år-

  81. -som lyfter fram en kvinna per månad-

  82. -med en kort biografi
    på lite populärvetenskapligt sätt.

  83. I dag tänkte jag mest presentera
    ett projekt som vi har haft-

  84. -som började 2008 på
    Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek-

  85. -som syftar till att synliggöra det
    internationella material som vi har-

  86. -om kvinnor i våra samlingar.

  87. Det här ser jag som en början
    och inte som ett avslutat projekt-

  88. -med många utmaningar som ni
    som är arkivarier och bibliotekarier-

  89. -möter i ert dagliga arbete.
    Jag skulle gärna vilja veta mer-

  90. -om vissa av de här frågorna.

  91. Det är också så att jag
    går in i den här presentationen-

  92. -med erfarenheten som forskare på
    kvinnor i internationella sammanhang-

  93. -med ett intresse för en
    global feministisk arbetarhistoria-

  94. -med ett intresse för global historia
    och dess metodologiska utmaningar.

  95. Jag har också i tolv år jobbat på
    Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek-

  96. -och lärt mig väldigt mycket
    av mina kollegor.

  97. Arkivet har sen 1902 haft som uppdrag
    att samla internationellt material-

  98. -och bevaka vad som händer
    inom arbetarrörelsen världen över.

  99. Först kommer jag att muntra upp er
    med lite metodfrågor-

  100. -och med den samling
    som vi har på ARAB.

  101. Sen kommer jag att berätta lite om
    hur vi har försökt hitta materialet-

  102. -och hur vi har försökt föra ut det.

  103. Projektet heter "Worlds of Women".
    Vi kallar det WoW. Det låter större.

  104. Ibland blir det ju så att man
    får bläddra fram. Ja, alltså...

  105. När jag pratade om det här
    för tio år sen-

  106. -var det fortfarande
    en annan diskussion än i dag.

  107. Det finns ett problem
    om man forskar om historia i Sverige-

  108. -och bara letar efter förklaringar
    inom det svenska territoriet-

  109. -för då klipper vi av
    förklaringar som kan ligga utanför.

  110. Jag säger inte att allt sker
    utanför Sverige, men vi måste kolla.

  111. Ibland spelar saker utanför roll.

  112. Att avgränsa förklaringen i förväg-

  113. -genom att bara titta på svenskt
    material är metodologisk nationalism.

  114. Det betyder inte
    att forskaren är nationalist-

  115. -utan att man strukturerar resultaten
    i förväg. Det är problematiskt.

  116. Till exempel den diskussion
    och den konflikt som finns-

  117. -mellan socialistiska kvinnor
    och den borgerliga rösträttsrörelsen-

  118. -där kontakterna plötsligt upphör-

  119. -den kan vi bara förstå
    om vi tar med i beaktande-

  120. -de internationella kongresser
    som har fattat beslut som gör-

  121. -att socialistiska kvinnor inte kan
    samarbeta med borgerliga i Sverige.

  122. Det kan man inte klippa bort.

  123. Hur ska man övervinna
    den här rumsliga begränsningen?

  124. Det har man försökt göra
    i alla tider genom komparationer.

  125. Man jämför två eller fler länder-

  126. -men det betyder inte att man får med
    förklaringar utanför de två länderna.

  127. Det finns också nåt
    som heter transferanalyser.

  128. Om ni tänker på den viktiga,
    tidiga migrationsforskningen-

  129. -där har man tittat på svenskar
    som har utvandrat till USA-

  130. -men man har klippt bort dem
    som har kommit tillbaka.

  131. I de stora projekten
    vid till exempel Uppsala universitet-

  132. -så har Ann-Sofie Ohlander
    resonerat kring det.

  133. Hon intervjuade en man som sa
    att han alltid hade bott i Småland-

  134. -förutom de 20 år som han var i USA.

  135. Den personen kunde då inte ingå
    i projektet, för den kom tillbaka.

  136. När man bara har en enkelriktad väg
    är det också problematiskt.

  137. Vi ser inte vad som kommer tillbaka.
    Sen finns också "histoire croisée".

  138. Det är väldigt komplicerat,
    men väldigt nyttigt för oss-

  139. -som jobbar både som historiker och
    som arkivarier och bibliotekarier.

  140. Det handlar om att faktiskt
    historisera och kontextualisera-

  141. -för det första sina egna perspektiv:

  142. Att jag ställer frågor om globala
    sammanhang har med samtiden att göra.

  143. För 50 år sen hade jag inte
    ställt frågor om globala sammanhang.

  144. För 80 år sen hade vi inte ställt
    frågor om kvinnor på samma sätt.

  145. Vilka frågor jag ställer har också
    att göra med varifrån jag kommer-

  146. -och vad jag använder
    för förklaringar.

  147. Att kategorisera ett material,
    att förteckna ett arkiv-

  148. -vad gallrar jag,
    vad är viktigt att ha kvar-

  149. -handlar också mycket om de egna
    och de samtida perspektiv som finns.

  150. Jag står här för att arbetarhistoria
    har blivit ett globalt fält-

  151. -och att vi ser det
    som ett globalt fält.

  152. Det finns en annan aspekt i detta
    och det antyds i den här titeln:

  153. "Histoire croisée," alltså
    att man har en sammanflätad historia.

  154. Det är helt enkelt följande:

  155. Svenska kvinnor
    åker till kongressen i Köpenhamn-

  156. -får lära sig
    om internationella kvinnodagen-

  157. -som initieras av Clara Zetkin.
    Kvinnodagen reser till Sverige-

  158. -och blir till nåt annat.
    Den äger inte rum den 8 mars-

  159. -utan den används
    när kassan är tom efter storstrejken-

  160. -för att mobilisera
    socialistiska kvinnor i Sverige.

  161. Berättelsen reser tillbaka till
    den tyska tidskriften Die Gleichheit-

  162. -för att mobilisera fler kvinnor
    i andra länder. Det sammanflätas.

  163. Det sker också med oss som ordnar
    och förtecknar och som forskar.

  164. När vi har tillbringat en viss tid
    med materialet förändras vår syn-

  165. -och vi kan ställa nya frågor
    och kanske vänder på steken.

  166. Det är också nåt som vi oftast inte
    beskriver i vår forskning.

  167. Jag tror att det är viktigt
    att ha med.

  168. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
    har ju som jag har sagt-

  169. -alltid samlat in
    det internationella materialet.

  170. Mina kollegor har
    i samband med 100-årsjubileet 2002-

  171. -gjort en beståndsöversikt
    över det materialet-

  172. -genom att skriva artiklar om viktiga
    teman för internationella frågor.

  173. Men kvinnorna har inte riktigt fått
    plats här, inte en särskild plats.

  174. Man kan läsa om apartheidrörelsen,
    människor i exil och så vidare.

  175. 2008 ordnade vi en konferens
    om feministisk arbetarhistoria-

  176. -och då ville vi tillgängliggöra det
    internationella material som vi har-

  177. -och ställde då helt enkelt frågan,
    som Alva Myrdal skulle ha sagt:

  178. "Något måste göras." Det gjorde vi.

  179. Vi fick lite pengar
    från Riksbankens jubileumsfond-

  180. -för att översätta våra texter.

  181. Att dyka ner i arkiv, ni som jobbar
    på arkiv och bibliotek vet det-

  182. -kan ibland vara
    som att gå på en loppmarknad.

  183. Det är roligt att bara leta,
    men letar man efter nåt specifikt-

  184. -så kan det vara svårt att hitta,
    för att det inte är systematiserat.

  185. Men man kan också fynda.
    Lite så är det.

  186. Inte kanske fullt så illa, för vi har
    arkivarier och bibliotekarier-

  187. -som gör sökingångar som är viktiga.

  188. Vi har 15 000 hyllmeter
    arkivmaterial-

  189. -75 000 böcker, 44 000 broschyrer,
    5 000 tidskrifter-

  190. -3 500 hyllmeter organisationstryck.

  191. Hur skulle vi då hitta
    i det här materialet?

  192. Vi har inga stora internationella
    arkiv, som våra syskoninstitutioner-

  193. -i Amsterdam och i Bonn,
    som har hand om-

  194. -internationella
    fackföreningsrörelsen-

  195. -och socialistinternationalen.
    Vi har hårfrisörskeinternationalen.

  196. Från 1906, tror jag, vilket är
    ganska spännande, eller hur?

  197. Materialet om kvinnor
    och det internationella materialet-

  198. -finns på många olika ställen.

  199. Det finns i kvinnors personarkiv.

  200. Och i mäns personarkiv. Clara Zetkin
    skrev till Hjalmar Branting-

  201. -för att Kata Dalström
    inte kunde tyska.

  202. Vet man inte det så är det
    lite komplicerat att leta efter.

  203. Där måste vi också ta med männens
    roll i förmedlingen av material.

  204. Vi har också...

  205. ...ibland tagit med arkiv där det
    bara ligger ett utländskt pass.

  206. Det är ändå ett tecken på
    att nån har kommit utifrån-

  207. -så om vi märker upp det kanske nån
    tar reda på vad som har hänt där.

  208. Sen har vi också arkiv efter kvinnor
    som inte var feminister-

  209. -inte intresserade av kvinnofrågor-

  210. -och å andra sidan har vi
    en massa organisationsarkiv-

  211. -som till exempel Socialdemokraterna,
    som ju har sysslat med kvinnofrågor-

  212. -men som inte har märkts upp av våra
    arkivarier som ett "kvinnoarkiv".

  213. I dag är jag glad för det, även om
    klassificeringen är problematisk.

  214. Den andra utmaningen för oss
    var att hitta nåt som...

  215. Vad är internationellt?
    Vad är transnationellt i detta?

  216. Om vi har brev från Emma Goldman
    som vill skriva åt en viss tidskrift-

  217. -är det internationellt?
    Är det transnationellt?

  218. Jag tror att man kan ställa
    intressanta frågor kring det-

  219. -och arbets- och inkomstvillkoren
    för en kvinnlig anarkist-

  220. -men det är svårt att bestämma.

  221. Vi bestämde att det skulle vara
    svenskt material med information-

  222. -om kontakter mellan Sverige och
    utlandet, material från andra länder-

  223. -som, om det skulle finnas
    material från Tyskland i Tyskland-

  224. -så skulle vi inte kalla det
    internationellt material.

  225. Det är för att vi är här
    som det blir internationellt.

  226. Material om och från
    den internationella arenan-

  227. -och sen har vi tematiska ingångar
    som belyser transnationella fenomen.

  228. Här är materialtyperna
    som jag vill lyfta fram.

  229. Protokoll och årsberättelser
    kan säga att nån har varit-

  230. -på Socialistinternationalen
    eller varit på en resa.

  231. Vi har också internationella
    organisationers mötesprotokoll-

  232. -många gånger översatta till svenska,
    för de som var på kongressen-

  233. -kunde kanske inte tyska, engelska
    eller franska som man använde.

  234. Då finns det i översättning, så att
    det är ganska enkelt att komma åt.

  235. Sen har vi oändliga mängder brev-

  236. -många som vi kanske inte vet
    hur värdefulla de är-

  237. -förrän en forskare
    från Indien säger-

  238. -att Alva Myrdal korresponderade
    med alla ledande feminister i Indien.

  239. Vi har personliga handlingar,
    jag nämnde redan pass, till exempel-

  240. -oändligt många fotografier,
    och så har vi tidskrifter-

  241. -som var väldigt viktiga.

  242. De är ett uttryck
    för den medierevolution som ägde rum-

  243. -under 1800-talet, att man började
    skicka tidskrifter till varandra.

  244. Framför allt Clara Zetkin
    såg till ett utbyte av tidskrifter.

  245. Morgonbris, socialdemokratiska
    kvinnors tidskrift-

  246. -skickades till många andra
    socialistiska kvinnoorganisationer.

  247. Det gör också att vi har en otrolig
    samling utländska tidskrifter-

  248. -från socialistiska kvinnor i Europa
    i våra samlingar.

  249. Till det kommer också att eftersom
    den svenska arbetarrörelsen-

  250. -inte har varit utsatt för samma
    förföljelse som i andra länder-

  251. -och eftersom vi inte har haft
    stora krig som har förstört arkiven-

  252. -så har vi en otroligt fin samling
    av det här materialet-

  253. -som ibland är bättre
    än på tyska arkiv eller bibliotek.

  254. Och så har vi också
    det som vi kallar organisationstryck-

  255. -som ju ofta hamnar i arkiv, och
    som hos oss hamnar på biblioteket.

  256. Det kan vara broschyrer... Ni såg
    bilden på kvinnorna och jordklotet-

  257. -det var en sån skrift
    som gjordes av österrikiska kvinnor-

  258. -i samband med, tror jag,
    1928 års internationella kvinnodag.

  259. Så till det här
    som vi kallar för WoW-resurser.

  260. Jag kanske ska börja med att visa...
    Det här ligger ju på nätet.

  261. Vi har gjort ett register-

  262. -och det här var innan vi fick
    det nya arkivsystem som vi har i dag-

  263. -och då ligger ett slags katalog
    som man kan ladda ner.

  264. Det som är tråkigt och det som ni
    bibliotekarier inte blir glada över-

  265. -är en sån här statisk bibliografi
    i stället för att gå via sökingångar.

  266. Men för arkiven ligger det just nu
    på det här sättet-

  267. -och här kan ni se, det börjar med
    ett personarkiv och så vidare.

  268. Ni kan också se omfattningen
    och vilken period det rör sig om.

  269. Det finns också en sökingång
    till bibliotekskatalogen Kata-

  270. -efter Kata Dalström.

  271. Sen finns det en räcka med artiklar.

  272. De artiklarna handlar om teman
    som belyser såna här transnationella-

  273. -och internationella teman. Jag ska
    strax komma tillbaka till dem.

  274. Ni vet hur det är
    med såna här projekt.

  275. Man gör en plan, man har en bra idé
    som inte blir som man har tänkt.

  276. Vissa teman som vi vill ha...

  277. Vi har mycket material
    om kvinnliga diplomater-

  278. -och deras personarkiv,
    som ju är en väldigt spännande fråga-

  279. -men det blev aldrig
    en artikel av det temat.

  280. Det finns ju liksom mer att göra där,
    men vi ska se här...

  281. Här ser ni Clara Zetkin.

  282. Vi vet att svenska organisationer
    har varit väldigt inspirerade-

  283. -av tyska kvinnor, och det är
    Clara Zetkin som har drivit på.

  284. Hon har skrivit en massa brev
    och drivit på:

  285. "Nu måste ni göra det här och det
    här. Så här ska ni ordna era möten."

  286. Gärna med anvisningar om att sätta
    fram lite blommor och så där.

  287. Internationella organisationer
    kan fungera på lite olika sätt.

  288. De kan vara, för att ta ett exempel
    från den borgerliga kvinnorörelsen-

  289. -International Council of Women-

  290. -som ledde till att vi fick
    Svenska kvinnors nationalförbund.

  291. Fredrika Bremer-förbundet,
    den största kvinnoorganisationen-

  292. -var ingen paraplyorganisation,
    och kunde inte bli medlem i ICW.

  293. Då bildade man
    Svenska kvinnors nationalförbund-

  294. -och har då en representation i ICW.

  295. Lite så har det också fungerat med
    de socialistiska organisationerna-

  296. -att man har kommit utifrån och sagt
    att det är dags att ordna nåt.

  297. Nu var det kanske inte riktigt så
    i Sverige, men vi vet att...

  298. Det finns en handfull brev från
    Clara Zetkin till Hjalmar Branting-

  299. -och min kollega Martin Grass
    har skrivit ganska mycket om dem.

  300. De är standardiserade brev:

  301. "Hur många möten har ni? Hur många
    medlemmar? Hur ser er tidskrift ut?"

  302. Hon har samlat in
    sån här grundläggande information-

  303. -om organisationer
    och kvinnors arbete i olika länder-

  304. -och sen sammanställt
    och gett ut det i Die Gleichheit-

  305. -den tyska tidskriften som också blev
    Internationalens kvinnotidskrift.

  306. Vi vet också att de första artiklarna
    i Morgonbris-

  307. -som finns digitaliserade
    tack vare KvinnSam-

  308. -är översättningar
    av Clara Zetkins artiklar.

  309. Det där är också
    internationella utbyten-

  310. -särskilt om vi lägger till
    klass- och könsperspektiv.

  311. De skedde i väldigt stor utsträckning
    genom att läsa, skriva och översätta-

  312. -och inte så mycket genom möten. Det
    var en liten elit som kunde träffas.

  313. Det intressanta här är också
    att Morgonbris faktiskt användes-

  314. -för att de tyska och engelska
    socialistiska kvinnorna-

  315. -skrev till varandra
    och skrev under första världskriget-

  316. -när brittiska kvinnor inte fick åka
    till fredskonferensen i Haag.

  317. Då utbytte de information
    via Morgonbris, på svenska-

  318. -vilket är ganska spännande, eller
    hur? Ingen har tittat närmare på det.

  319. Vi kan se hur det här fungerar
    som inspiration och mobilisering.

  320. Man ser att i andra länder
    har vi lyckats med det här.

  321. Då kan vi också göra det.
    Framgångar och idéer om hur man gör-

  322. -har spridits på det här sättet.

  323. Ett annat tema som vi har tittat på
    är resor, eller "politisk turism".

  324. Det finns en lång tradition inom
    arbetarrörelsen att resa utomlands-

  325. -särskilt till USA. August Palm
    åkte till USA för att agitera-

  326. -bland skandinaviska arbetare där.

  327. På det sättet kunde August Palm
    också tjäna pengar.

  328. I USA fick man ganska bra betalt
    för de här uppdragen-

  329. -pengar som man sen kunde ta med
    till Sverige och stödja rörelsen med.

  330. Men vi har också hittat
    såna resor för kvinnor.

  331. Den här bilden är från
    Maj Hirdmans resa till Moskva.

  332. Om vi pratar om
    perspektiv och ståndpunkt-

  333. -kan vi säga att det är
    farmor till Yvonne Hirdman.

  334. Skulle vi ha skrivit
    om det här för 50 år sen-

  335. -så hade vi sagt att Yvonne Hirdman
    är hennes barnbarn.

  336. Det hade nog blivit
    ett omvänt förhållande.

  337. Under mellankrigstiden
    reser socialistiska kvinnor-

  338. -till exempel till Moskva för att se
    hur samhället fungerar där.

  339. Det handlar mycket om att se att
    utopin kan sättas om i verklighet-

  340. -och att ta med sig det hem.

  341. Senare blir det resor
    också till det globala syd.

  342. Man har kvinnoprojekt,
    man åker för att stödja.

  343. Socialdemokratiska kvinnor
    har mycket kontakt med ANC-kvinnor.

  344. Reseberättelserna innehåller
    ofta också brev, tidningsartiklar-

  345. -det finns en massa foton
    som vi annars inte skulle ha-

  346. -och de är väldigt viktiga
    för att överföra idéer.

  347. Jag vill också kort,
    när vi pratar om personarkiv...

  348. Jag har forskat en del
    om Socialistinternationalen-

  349. -alltså den 2,5:e Internationalens
    kvinnoorganisation.

  350. Där var en massa kvinnor från Europa
    som jag inte visste vem de var.

  351. Långt efter att jag hade skrivit
    artikeln om organisationen-

  352. -hittade jag den här bilden
    på Arbetarrörelsens arkiv.

  353. Här ser vi faktiskt
    hur alla dessa kvinnor såg ut-

  354. -och information om dessa. Här hittar
    vi alltså även information om andra.

  355. Det här är protokollet-

  356. -från andra socialistiska
    kvinnokonferensen.

  357. Ett annat ämne som har varit viktigt
    är vänskap som också uppstår.

  358. Ett väldigt centralt
    exempel på detta är...

  359. ...Sigrid Ekendahl
    och Esther Peterson.

  360. Många vet inte mycket
    om Sigrid Ekendahl.

  361. Hon var ansvarig för kvinnofrågor
    på LO. Vi kan tacka henne för dagis.

  362. Sigrid Ekendahl hade det nog
    inte lätt på LO, som enda kvinna-

  363. -men hon var otroligt inflytelserik
    internationellt.

  364. Hon ledde den första fackförenings-
    internationalens kvinnokommitté-

  365. -och där träffade hon Esther Peterson
    på en sommarskola som man hade-

  366. -för första gången på 50-talet.
    De blev bästa vänner.

  367. Esther Peterson var
    framträdande facklig aktivist i USA.

  368. Hennes man var attaché i Stockholm.

  369. De skriver till varandra om
    fackliga frågor. De är inte överens-

  370. -men de diskuterar med varandra, och
    de skickar lampor och allt möjligt.

  371. I det här... Den här vänskapen
    blir också väldigt viktig-

  372. -för att få reda på vad som händer
    i USA bland fackligt aktiva.

  373. Det är över huvud taget ett ämne
    som behöver belysas mycket mer-

  374. -nämligen de fackliga kvinnorna.

  375. Sen har vi också... För att
    arbetarrörelsen har varit förföljd-

  376. -i så många länder, så har vi mycket
    material efter politiska flyktingar.

  377. Ett material är mer systematiskt,
    Arbetarrörelsens flyktinghjälp.

  378. På den här bilden ser ni Elsa Pittig
    och hennes hund Zenta.

  379. Hon och hennes man
    kom till Sverige under kriget.

  380. De var båda socialdemokrater
    och i Arbetarrörelsens flyktinghjälp-

  381. -finns en tjock akt om hennes liv-

  382. -och om hennes liv
    som socialistisk aktivist-

  383. -men vi skulle inte hitta den,
    för det står under hennes mans namn.

  384. Kom man med sin partner
    så syns inte kvinnorna-

  385. -och man måste gå genom materialet
    ganska mycket för att hitta dem.

  386. Vi har rätt mycket forskning
    om tyska flyktingar.

  387. Willy Brandt har varit i Sverige.
    Vi vet mycket om Bruno Kreisky.

  388. Men de här kvinnorna
    vet vi inte särskilt mycket om.

  389. Vi har också mycket material
    om internationell solidaritet.

  390. Jag anknyter till det jag inledde med
    som Susan Zimmermann har sagt-

  391. -att på den internationella arenan
    kan vi kompensera-

  392. -för bristen på tillgång
    till arenorna hemma.

  393. Ett av de exemplen har Emma Lundin
    skrivit i sin avhandling om-

  394. -om samarbetet mellan ANC-kvinnor och
    socialdemokratiska kvinnor i Sverige.

  395. Vi har personer som Birgitta Dahl,
    som inte var framträdande i början-

  396. -och ni kanske har hört
    radiointervjun med henne-

  397. -men hennes internationella insatser
    ger henne respekt internationellt-

  398. -som de hemma inte alltid har fattat-

  399. -men när män från den internationella
    arenan kommer hit och säger-

  400. -"Birgitta, du har gjort
    en jättestor insats för oss"-

  401. -så gynnar det henne också
    i de här sammanhangen hemma-

  402. -och hon får en helt annan status.

  403. Det är nånting som vi inte har
    tittat på så värst mycket heller.

  404. Till sist, det här med indexering...

  405. För att vi ska kunna hitta
    de här kvinnorna-

  406. -och det internationella materialet-

  407. -så är vi ju helt beroende av
    arkivariernas och bibliotekariernas-

  408. -ordnande och förtecknande,
    och indexeringen-

  409. -hur ett arkivredovisningssystem
    är uppbyggt.

  410. Det är ju ganska knepigt att märka
    upp arkiv som manliga och kvinnliga.

  411. Det är ganska begränsat.
    Å andra sidan är det svårt att hitta-

  412. -den här typen av material
    om vi inte indexerar det på nåt sätt.

  413. Hur vi ska göra överlåter jag
    till arkivarier och bibliotekarier.

  414. Det kan ni så mycket bättre än jag.

  415. Här sker nånting. Våra perspektiv har
    förändrats, hur vi ska göra det här.

  416. Vi har en teknikutveckling som gör
    att vi kan göra på ett annat sätt-

  417. -än vad vi har gjort för 50 år sen.

  418. Jag vill avsluta
    med att bara visa er...

  419. Jag kommer inte att visa alla länkar,
    det blir lite struligt-

  420. -men det finns
    flera internationella sidor-

  421. -där man antingen kan komma åt
    internationellt material direkt-

  422. -eller där man kan söka i materialet-

  423. -och där man kan
    söka på artiklar också.

  424. De kan vara värda att sprida mer-

  425. -och vi på arkiv och bibliotek
    måste se till att de hålls i gång.

  426. Annars blir de ju rätt värdelösa
    och ganska avslutade kapslar.

  427. Tack så mycket.

  428. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En värld av kvinnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Ämnen:
Historia, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbetarrörelsen, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnohistoria, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Berättelsen om Greta Renborg

Arkivarien Moa Bergkvist ger en kort beskrivning av Greta Renborg, vars engagemang och arbete betytt mycket för folkbildning och biblioteksvärlden. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om populärhistoriska biografier

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

En värld av kvinnor

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i Norge

Bibliotekarien Runar Jordåen delar med sig om berättelser som går att hitta i Skeivt arkiv i Norge där man samlar material om norsk queer-historia. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att släktforska sig till istiden

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin egen släkts historia. Genom dagens revolutionerande dna-teknik har hon kunnat spåra sina förfäder bakåt ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grottmålningar och om Doggerland som sjönk i havet. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.