Titta

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Om UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språkseminarium på meänkieli och finska. Om meänkieli och kultur och olika perspektiv på språkets betydelse för individen och identiteten. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Till första programmet

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli : Språksläktingar i SibirienDela

  1. Chanterna dyrkar fortfarande naturen.

  2. De tror på andeväsen
    och tar emot gåvor från naturen.

  3. Tack så mycket. Tack för inbjudan.

  4. Jag är glad över
    att jag fick komma hit och prata-

  5. -om ett ämne
    som står mig väldigt nära.

  6. Hälsningar från Ungern.

  7. Ni känner säker till Enikő Bodrogin
    som också varit här.

  8. Hon talar meänkieli,
    men jag talar bara finska.

  9. Och jag hoppas
    att ni förstår min finska.

  10. Som Bengt sa-

  11. -så har jag jobbat på Finsk-ugriska
    institutet vid Budapests universitet.

  12. Jag är språkforskare.
    Mitt specialområde-

  13. -är ungerskans närmast besläktade
    språk: chantiska och mansiska.

  14. Chanterna kallades tidigare ostjaker
    och manserna voguler.

  15. Själv kallar de sig
    chanter och manser-

  16. -medan andra folkgrupper
    har kallat dem ostjaker och voguler.

  17. Det är bättre att säga chanter.

  18. "Chant" betyder
    samma sak som "kommun".

  19. Förr tänkte chanterna
    att alla som tillhörde deras kommun-

  20. -eller deras samhälle, var chanter.

  21. Det vill säga
    den egna kommunens människor.

  22. Jag har fått besöka-

  23. -chanterna och manserna
    i nordvästra Sibirien-

  24. -från och med 1992. Innan dess
    fick utländska forskare inte åka-

  25. -till Sovjetunionens
    avlägsna områden.

  26. Men efter Sovjetunionens fall
    öppnades gränserna-

  27. -och även utländska forskare
    fick åka dit och samla material.

  28. Jag har besökt området flera gånger
    och samlat material under mina resor.

  29. Jag har skrivit ganska mycket
    om deras språk-

  30. -särskilt om
    den östchantiska grammatiken.

  31. Nu ska jag visa bilder
    från mina resor.

  32. Om ni har frågor
    besvarar jag dem gärna efteråt.

  33. Först ska vi se var de bor.
    Uralbergen syns där i mitten.

  34. Sibirien ligger öster om Uralbergen,
    och i nordvästra Sibirien-

  35. -finns den stora floden Ob.

  36. Chanterna och manserna
    bor vid Ob och dess bifloder.

  37. Därför kallas de "ob-ugrer".

  38. Vi ungrare är "donau-ugrer",
    för vi bor i Donaudalen.

  39. Och de är alltså ob-ugrer.

  40. Även om ungrarnas
    och ob-ugrernas språk-

  41. -sägs vara nära besläktade-

  42. -skiljs språken åt av åtminstone
    3 000 år och 4 000 kilometer.

  43. Men ändå liknar ob-ugriska
    mer ungerska-

  44. -än exempelvis
    finska eller meänkieli.

  45. Finnarnas, tornedalingarnas
    och ungrarnas förfäder skiljdes åt-

  46. -för ungefär 6 000 år sen.

  47. Inte konstigt
    att vi inte längre förstår varandra.

  48. Man får verkligen leta
    efter gemensamma ord-

  49. -och andra likheter mellan språken.

  50. I Ryssland har minoritetsfolken
    så kallade autonoma distrikt.

  51. Chantien-Mansiens distrikt
    är väldigt stort.

  52. Över 500 000 kvadratkilometer,
    så det är väldigt stort.

  53. Men chanter och manser
    bor även utanför distriktet.

  54. Så deras levnadsområde är enormt,
    men de är väldigt få i antal.

  55. Det finns sammanlagt
    ungefär 40 000 människor-

  56. -som kallar sig
    chanter eller manser.

  57. Men de talar inte längre
    sitt modersmål.

  58. Bara en tredjedel av hela folket
    talar sitt modersmål.

  59. Jag tänkte ta upp det här lite
    senare, fast det är väl självklart-

  60. -att russifieringen
    började redan för länge sen-

  61. -men russifieringens takt-

  62. -är mycket högre än vad den var förr.

  63. Nu flyger vi över
    den stora nordvästsibiriska slätten.

  64. I början av 1990-talet
    när jag började besöka området-

  65. -var helikopter
    det enda färdmedlet om somrarna.

  66. Det fanns inga vägar eller järnvägar.
    Man kunde inte komma fram landvägen-

  67. -eftersom om somrarna förvandlades
    den stora slätten till träskmark.

  68. Det fanns några slingriga floder-

  69. -och om vintrarna
    kunde man åka på snön med släde-

  70. -men om somrarna höll folk sig hemma,
    för de kunde inte resa långt.

  71. Här ser vi en av floderna.

  72. Från helikoptern kunde man ibland se
    en gles tallskog-

  73. -vars undervegetation bestod av lav,
    det vill säga renlav.

  74. Därför lämpar sig området väl
    för renskötsel.

  75. Om man reser tillräckligt långt
    kan man ibland se bosättningar.

  76. Renarna bor i det stora trähuset-

  77. -och människorna
    bor i den lilla kåtan.

  78. Under ett år bor en familj
    på fyra olika ställen.

  79. De flyttar vid varje årstid.
    Det här är sommarbyn.

  80. Den ligger på en öppen plats. Det är
    blåsigt, så myggen hålls borta.

  81. Men det blåser inte alltid-

  82. -så sommaren
    är en ganska jobbig tid, liksom här.

  83. Under vintern bor de i skogen.

  84. Under hösten
    bor de där det växer bär.

  85. Under våren bor de en liten stund
    på områdena som först blir snöfria.

  86. Det är då som renkalvarna föds.

  87. Nu ska ni få träffa familjerna
    som jag bekantade mig med.

  88. De här bilderna togs 1996.

  89. Då fanns det fem barn
    i den här familjen.

  90. Den äldsta var en 15-årig pojke.

  91. De yngsta var två tvillingar,
    en flicka och en pojke.

  92. Den äldsta pojken
    hade precis hoppat av skolan-

  93. -för hans pappa
    sa att det var viktigare-

  94. -att pojken lärde sig de färdigheter
    som krävdes för att bli renskötare:

  95. Hur man orienterar sig i skogen,
    sköter renar-

  96. -bygger en stockbåt och ett hus.

  97. Pojken hade varit
    mammas hjälpreda som yngre.

  98. Här diskar han.

  99. Men när han blev äldre-

  100. -alltså i 15-årsåldern,
    fiskade och jagade han på egen hand.

  101. Han hade ett eget hagelgevär
    och en egen hund.

  102. En gång kom han hem
    med sex änder i sin ryggsäck.

  103. Han sköt dem med två skott.

  104. Så han var en riktigt duktig jägare
    redan då.

  105. Han hade en lillebror, Misha,
    som då var åtta år gammal.

  106. På den här bilden
    pysslar Misha i köket.

  107. Då var han sin mammas hjälpreda
    nummer ett.

  108. Han kunde laga soppa.

  109. Och när hans storebror
    kom hem med änderna-

  110. -plockade och styckade han dem
    alldeles på egen hand.

  111. Av tre änder lagade han andsoppa-

  112. -och de tre resterande änderna
    la han i "kylskåpet".

  113. Kylskåpet är en halv meter djup grop
    vars botten är ständigt frusen.

  114. Det är alltså naturens kylskåp.

  115. Och den andra brodern
    vaktade tvillingarna.

  116. Det var hans uppgift.

  117. Som jag redan nämnde är renskötsel
    den huvudsakliga näringen-

  118. -för chanterna
    som bor runt staden Surgut.

  119. Men deras hjordar är små.

  120. Hjorden består av 50-100 renar.

  121. I norr i fjällområdet
    är hjordarna större.

  122. Men här är hjordarna mindre.

  123. De äter renkött,
    och kvinnorna, särskilt fruarna-

  124. -gör vinterkläder av renskinn.

  125. Renar används också
    för att dra slädar.

  126. Under mitt besök
    var pappan mitt i ett stort arbete.

  127. Han byggde ett staket
    på ungefär 20 kilometer-

  128. -eftersom ett oljeborrtorn
    hade byggts i närheten.

  129. De som arbetade för oljeföretagen...

  130. De borde ha vetat att det inte längre
    fanns vilda renar där-

  131. -utan att varje ren tillhörde någon.

  132. Men ändå såg de på renarna
    som om de var villebråd.

  133. De kunde till exempel skjuta renar
    från en helikopter med kulspruta.

  134. Därför var det viktigt-

  135. -att renarna
    inte kom för nära industriområdena.

  136. Det är förresten så att varje familj-

  137. -har ett område
    med en radie på ungefär 20 kilometer.

  138. De har rätt att använda det området.

  139. Marken ägs av staten,
    men de här familjerna och släkterna-

  140. -har använt dessa marker
    i hundratals år.

  141. När ett oljeföretag vill bygga vägar
    eller ett nytt oljeborrtorn-

  142. -är de tvungna
    att be markanvändarna om lov.

  143. Om man kan förhandla
    klokt och smart-

  144. -kan man få en bra ersättning.

  145. Men de som inte kan förhandla
    kanske nöjer sig med två vodkaflaskor.

  146. Det finns alltid en risk där.

  147. I augusti är renarna som fetast.

  148. Deras päls glänser vackert.

  149. Det är en bra tid att slakta en ren.

  150. Familjens överhuvud ser till-

  151. -att det finns
    både ljusa och mörka renar i hjorden.

  152. Det vill säga
    ljushåriga och mörkhåriga renar.

  153. Sen kan kvinnorna göra
    vackra mosaikmönster av skinnen.

  154. Vinterkläderna,
    det vill säga pälsarna-

  155. -är dekorerade med riktigt fina
    mönster. Och allt är handgjort.

  156. Alla broderier och sömmar
    är handgjorda.

  157. Det är en av kvinnornas viktiga
    och traditionella uppgifter.

  158. Och de fiskar i floderna.

  159. Om somrarna bygger de dammar
    i de mindre floderna-

  160. -så att fiskarna måste klämma sig
    genom ett smalt hål.

  161. De lägger en sådan här mjärde
    i hålet-

  162. -som man tar upp varannan dag.

  163. Och varannan dag
    samlas så här många fiskar i den-

  164. -och så lagar man soppa av dem.

  165. Det chantiska köket
    är inte så utvecklat-

  166. -men det finns alltid färsk fisk,
    och det smakar alltid gott.

  167. Ibland metar de.

  168. Småpojkarna fångade
    den här stora gäddan-

  169. -och alla var mycket glada över det.

  170. En del av fisken åts rå, en del
    blev till soppa och en del röktes.

  171. Ibland torkar de fisk.

  172. Den torkas
    då det fortfarande inte finns flugor.

  173. Egentligen är det så att människorna
    inte äter torrfisken-

  174. -utan den mals
    och kokas till hundmat.

  175. Torrfisken används också
    som renfoder.

  176. Så den torra fisken mals.

  177. De har alltså kött, fisk och bär.

  178. Bären är nästan som de bär
    som växer här i Norden.

  179. I juli kommer hjortronen-

  180. -sen kommer blåbären,
    och sen lingonen.

  181. Och senare på hösten
    kommer tranbären.

  182. Fröna som finns
    i cembratallens kottar-

  183. -är också en delikatess.

  184. Människorna och ekorrarna
    slåss om dem.

  185. De tävlar om
    vem som kommer åt dem först.

  186. Chanterna bakar också bröd.

  187. De köper säckvis med vetemjöl
    från affären-

  188. -när de handlar i byn eller i staden.

  189. Degen jäser i såna här näverkärl-

  190. -och så läggs den
    i såna här utomhusugnar.

  191. De bakar bröd
    en till två gånger i veckan.

  192. Det finns alltid bröd.
    Och de dricker också te.

  193. Om det inte finns annat att äta,
    så finns det alltid bröd och te.

  194. Och så har de ju alltid fisk,
    och kött i form av sjöfåglar.

  195. De brukar alltså jaga sjöfåglar.

  196. Nu ska vi träffa en annan familj som
    har släktband till den här familjen.

  197. Det är en familj med en 8-årig flicka
    och en 6-årig pojke.

  198. Bilden är från höstbyn.

  199. I bakgrunden syns kåtan
    där familjen bodde.

  200. Här ser man att pappan
    har börjat bygga en timmerstuga.

  201. Han sa att det är trevligare
    att bo i en sån.

  202. När han skulle flytta
    på de största stockarna-

  203. -bad han sin fru om hjälp.

  204. Men annars byggde han stugan
    på egen hand.

  205. Timmerstockarna tätades med torv.

  206. Stugan blev inte klar
    under min visit-

  207. -men de hade
    en likadan stuga i vinterbyn.

  208. Den var riktigt fin
    och byggd med stor omsorg.

  209. När man eldade i kaminen
    var det riktigt varmt och skönt.

  210. Bilden togs
    nån gång i slutet av januari.

  211. Det var 20 minusgrader ute, men inne
    klarade man sig bra i bara skjortan.

  212. Bara de allra viktigaste sakerna
    förvaras i hemmen.

  213. Alla lagervaror, det vill säga-

  214. -alla matvaror, och alla reserv...

  215. Alla reservkläder och redskap
    som inte används varje dag-

  216. -förvaras i såna här stolpbodar.

  217. De står på pelare,
    så att inte djuren kommer in i dem.

  218. Det ligger en stege på marken.

  219. Stolparnas speciella form gör-

  220. -att mössen
    inte kan klättra uppför dem.

  221. Den här byggnadsstilen
    har förekommit-

  222. -i alla finsk-ugriska bosättningar
    i norra Eurasiens skogsområden.

  223. Det här är faktiskt
    en lappländsk bod.

  224. Bilden är tagen på Fölisö
    friluftsmuseum i Helsingfors.

  225. Det är ett lappländskt matförråd.

  226. Såna här bodar
    har byggts överallt i norra Eurasien-

  227. -där finsk-ugriska folk har bott.

  228. Även när folk fortfarande bodde
    i kåtor eller...

  229. ...i såna där grophus-

  230. -har de använt sig
    av såna här stolpbodar.

  231. Senare utvecklades
    de här bodarna till timmerhus.

  232. Slaktandet av en ren-

  233. -är samtidigt en bönestund,
    en offerceremoni.

  234. Chanterna dyrkar fortfarande naturen.

  235. De tror på andeväsen
    och tar emot gåvor från naturen.

  236. Och de vill tacka för gåvorna de får.

  237. När man slaktar renen
    erbjuder man dess själ-

  238. -till en gud
    eller till exempel till flodens ande.

  239. Samtidigt ber man om god hälsa,
    jaktlycka och fiskelycka.

  240. Slaktandet av renen sker bakom kåtan.

  241. Det är en böneplats, ett heligt
    ställe. Kvinnor får inte vistas där.

  242. Bara männen får gå dit.

  243. Renen bedövas.

  244. Man slår den i huvudet
    med yxhammaren.

  245. Sen dödar man den med ett knivhugg,
    och sen flår man den.

  246. Barnen hjälper till när djuret flås.

  247. Pappan sa till dottern: "Skinnet
    kommer att bli din vinterrock."

  248. "Så därför får du hjälpa till
    att flå renen."

  249. Till och med små barn
    har en egen kniv.

  250. Man går ingenstans utan kniv.

  251. De använde sin egen kniv
    när de flådde renen.

  252. De här arbetsmetoderna
    som de kommer att använda som vuxna-

  253. -är en naturlig del av deras uppväxt.

  254. I bakgrunden kan man se
    en helig släde, eller andarnas släde.

  255. I släden finns bilder på andarna.

  256. På den heliga släden målas en sol
    i den slaktade renens blod.

  257. Solen som är målad i renblod-

  258. -är en gåva till andarna.

  259. Andarna får också lukten av ren.

  260. De får alltså nöja sig
    med bara lukten.

  261. Efter att renen är styckad
    ber man en sista gång.

  262. Sen börjar frosseriet.

  263. Den gula kastrullen
    innehåller renblod.

  264. Det är färskt, man tillsätter bara
    lite salt, så det inte levrar sig.

  265. På bilden kan man också se levern
    och hjärtat som också äts råa.

  266. Framför pappan kan man se renskallen
    med hjärnan inuti.

  267. Det är den läckraste delikatessen.

  268. Pappan delar ut bitar till barnen
    och även alla gäster.

  269. Den här måltiden äts
    direkt efter att renen slaktats-

  270. -och senare
    äter man det kokta renköttet.

  271. Allt det här
    låter säkert lite konstigt-

  272. -men färskt blod och rått kött
    är mycket vitaminrikt.

  273. De kan inte få vitaminer
    på något annat sätt.

  274. Det finns inga andra vitaminkällor.

  275. Om man äter rått kött
    och dricker varmt blod-

  276. -får man så mycket vitaminer
    och mineralämnen-

  277. -att man inte
    drabbas av bristsjukdomar.

  278. Nu tänkte jag berätta lite
    om chanternas religion.

  279. De har fortfarande schamaner-

  280. -som kan kontakta den övre världen,
    det vill säga andevärlden-

  281. -och den undre världen,
    det vill säga dödsriket.

  282. Schamanen trummar.

  283. Och när han slår på trumman
    faller han i trans.

  284. Då kan han samla information.

  285. Om exempelvis en kalv har gått vilse,
    ber man schamanen om hjälp.

  286. Den här schamanen
    som är på bilden sa-

  287. -att han liksom
    kan stiga upp i luften-

  288. -och titta ner
    som från en helikopter.

  289. Sen kan han se i vilket snår
    renkalven ligger i.

  290. Nästa dag går de till snåret
    och hittar renkalven där.

  291. Så det är sånt här som...

  292. Schamanerna
    har väldigt utvecklade sinnen.

  293. Vi kan inte riktigt förstå det,
    men det är deras verklighet.

  294. De högaktar också björnen.
    De dödar björnar bara om de måste.

  295. Men man kan inte bara
    äta björnköttet.

  296. Först måste man ordna
    en fest för björnen, en jaktfest.

  297. Under festen underhåller man björnen.

  298. Man sjunger och framför
    korta teaterpjäser för den.

  299. Man berättar för björnen
    att de var tvungna att döda honom-

  300. -för att han rörde sig
    nära människornas bosättningar-

  301. -och att hans död inte är
    chanternas fel utan ryssarnas-

  302. -för geväret som dödade björnen
    såldes till dem av ryssarna.

  303. Och på så vis kommer björnen-

  304. -inte att hämnas sin död
    på de chantiska jägarna.

  305. De högaktar också elden.

  306. Elden, eldens moder,
    eldens gumma eller eldens gudinna-

  307. -är ett väldigt högaktat andeväsen.

  308. Man får till exempel inte
    slänga skräp i elden.

  309. Man får inte vifta
    med en kniv eller en yxa i lågorna.

  310. Eldens gudinna bor i kaminen-

  311. -men givetvis också i öppna eldar.

  312. Ibland måste man ge en offergåva
    till eldens gudinna.

  313. Det är en docka sydd av rött tyg
    som man kastar i den öppna elden.

  314. Samtidigt ber man eldens gudinna
    att hjälpa människor-

  315. -och inte skada dem, för elden
    kan ju också vara väldigt farlig.

  316. Sen till transportmedlen.
    De färdas bland annat med stockbåtar-

  317. -som är tillverkade av cembratall.

  318. Deras stockbåtar
    är väldigt lätta och smidiga.

  319. De tillverkar dem själva.

  320. Eftersom det finns sjöar och floder-

  321. -är stockbåten
    ett väldigt viktigt transportmedel.

  322. De har också större båtar,
    och givetvis också motorbåtar.

  323. När jag var där
    sa pappan lite ursäktande:

  324. "Sjön är inte så stor
    att vi skulle behöva en motorbåt"-

  325. -"men barnen gillar den."

  326. Men man kunde se i hans ögon att han
    inte hade nåt emot att använda den.

  327. Rensläden är förstås också
    ett viktigt transportmedel.

  328. Eller den var det.
    Nuförtiden använder de snöskotrar.

  329. Renslädar
    ser man bara under folkfester-

  330. -och när man ordnar renkapplöpning.

  331. Och då händer det ofta-

  332. -att man ser en rensläde
    och en japansk terrängbil sida vid sida.

  333. De här snöskotrarna används-

  334. -såväl på sommaren som på vintern.

  335. På 90-talet var familjens pappa
    den första som ägde en motorcykel.

  336. Han var mycket stolt över den.

  337. Men det var svårt att röra sig
    med motorcykeln i träskmarken.

  338. Han fick bygga en väg av torv
    för att kunna köra från hus till hus.

  339. Hans hustru
    kom alltid snabbare fram till fots-

  340. -än han med sin motorcykel.

  341. Han kunde bara använda ettans växel.

  342. Men om det nu är så
    att en man har en motorcykel-

  343. -så måste han ju använda den.

  344. Jag nämnde redan att det inte fanns
    några vägar om somrarna.

  345. Då färdades man med helikopter.
    Egentligen liftade man.

  346. Om man vinkade till en helikopter
    som flög förbi, så landade den-

  347. -och om man skulle till staden
    fick man hoppa ombord.

  348. Oljeföretagen...

  349. ...gav en viss mängd flygtid-

  350. -till människorna som bodde i skogen.

  351. Men nuförtiden finns det vägar.

  352. Det finns vägar
    till nästan alla ställen.

  353. Om inte betong- eller asfaltvägar,
    så åtminstone grusvägar.

  354. Familjernas överhuvuden
    har också egna bilar.

  355. Antingen ryska bilar av märket UAZ-

  356. -eller, som jag sa, om man
    har ett bra avtal med oljeföretaget-

  357. -kan man få japanska terrängbilar.

  358. Vissa till och med byter till en ny
    vart tredje år.

  359. Den här familjen har lyckats göra
    bra avtal med oljeföretagen.

  360. Men det hela
    har lett till miljöförstöring.

  361. Förr hade chanterna inget avfall.
    Allt användes.

  362. Eller allt som inte användes
    förmultnade naturligt.

  363. Men nu fraktas bensin till området
    i tunnor.

  364. Tunnorna töms,
    och så blir de kvar där.

  365. Det här är alltså ett nytt problem.

  366. Nu måste man reda ut-

  367. -hur avfallet ska hanteras.

  368. Det var länge sen jag besökte området
    för första gången.

  369. Då var barnen små,
    men nu har de redan blivit vuxna.

  370. Den här... Ett ögonblick.

  371. Den här flickan har vuxit upp-

  372. -till en vacker kvinna.

  373. Först studerade hon
    på Chanty-Mansijsks universitet.

  374. Efter det studerade hon
    som utbytesstudent i Budapest.

  375. Eftersom oljeföretagen är de enda
    arbetsgivarna i hennes hemtrakter-

  376. -jobbar hon också på ett oljeföretag.

  377. Eftersom hon var
    en så vacker chantisk flicka-

  378. -blev hon oljeföretagets
    reklamansikte. Hon heter Olessia.

  379. Barnen i familjen har alltså blivit
    vuxna. Nu har Olessia två döttrar-

  380. -och hennes lillebror Stjopa
    har tre döttrar.

  381. Olessias man är ukrainare-

  382. -men Stjopas hustru är chantisk.

  383. Stjopas hustru
    har studerat till merkonom-

  384. -men när hon är hemma...

  385. Hon jobbar inte nu, för den yngsta
    dottern är fortfarande väldigt liten.

  386. Och hon lever
    som en äkta chantisk hustru.

  387. Hon tar hand om renarna,
    barnen och hundarna.

  388. På fritiden gör hon hantverk-

  389. -samtidigt som yngsta dottern
    sover i vaggan.

  390. Vaggan hänger från takbjälken.

  391. Hon gungar vaggan med foten
    som är fäst vid vaggan med ett snöre.

  392. Så hon gör hantverk
    samtidigt som hon gungar-

  393. -sitt barn till sömns.

  394. Familjen har
    ett stort och vackert timmerhus.

  395. Det är byggt på samma sätt som förr,
    men förr var husen mycket mindre.

  396. Nästan hela...

  397. ...stugan utgörs
    av den här sovplatsen.

  398. Om nätterna sover man där-

  399. -och om dagarna
    fungerar platsen som vardagsrum.

  400. Barnen går i skolor i centralorterna.

  401. Det finns internat
    där man både studerar och bor.

  402. Om hösten åker barnen till internaten
    med helikopter.

  403. De kommer bara hem under ferierna.

  404. Det är mycket tungt för barnen,
    så de börjar inte skolan som sjuåringar-

  405. -utan först lite senare, när de
    klarar sig utan sina föräldrar.

  406. Skolan är förstås ryskspråkig.

  407. Bara några få skolor
    erbjuder undervisning på chantiska.

  408. Och då gäller det bara
    icke-obligatoriska ämnen.

  409. Barnen får alltså undervisning
    på chantiska om föräldrarna vill det.

  410. Men det är brist på lärare
    som kan undervisa på chantiska.

  411. Så det är tillåtet men ändå omöjligt
    på grund av lärarbrist.

  412. Chanterna använder
    kyrilliska bokstäver såsom ryssarna-

  413. -men de har sina egna specialtecken-

  414. -eftersom ryska och chantiska
    skiljer sig så mycket från varandra.

  415. Ljuden är annorlunda, så man
    måste använda specialbokstäver.

  416. Jag har med mig en bok på chantiska,
    så ni får se bokstäverna snart.

  417. I staden Chanty-Mansijsk,
    som är distriktets centrum-

  418. -grundades ett universitet år 2001.

  419. I början fanns det en institution
    för finsk-ugriska språk-

  420. -men nu har den lagts ner.

  421. De påstår att det inte finns
    tillräckligt med studenter.

  422. Situationen är mycket svår,
    men det kan inte hjälpas.

  423. Den nya tiden
    har fört med sig tsasounerna.

  424. Under Sovjetunionens tid
    var ateism den officiella religionen.

  425. Kristendomen
    och naturreligionerna förbjöds.

  426. Men nu i Ryssland-

  427. -har den ortodoxa tron
    blivit livskraftig igen.

  428. Såna här bönehus byggs
    även i väldigt avlägsna trakter.

  429. Det här är en liten tsasouna.
    Här är en bild inifrån.

  430. Bönehuset-

  431. -är i första hand till för
    ryskspråkiga församlingsmedlemmar.

  432. Men på sistone
    har även chanterna velat bli döpta.

  433. I området finns en ung präst
    som gör väldigt långa resor.

  434. Han tar sig till avlägsna skogar-

  435. -och letar efter chanter
    som är intresserade av hans tjänster.

  436. Kvinnan till höger är en rysk teolog
    som hjälper honom.

  437. Han får också hjälp
    av en chantisk kvinna.

  438. De här två kvinnorna har skapat
    en bönbok skriven på chantiska.

  439. Den innehåller delar
    från en ortodox gudstjänst-

  440. -och givetvis böner, och även
    kristendomens viktigaste texter.

  441. De ville göra texterna tillgängliga
    även på chantiska.

  442. Under sina besök brukar prästen
    till exempel döpa barn.

  443. Det är en stor sak för dem.

  444. Här är en nydöpt flicka
    med sin dopattest.

  445. Området är ganska kargt.

  446. Men ibland
    är det också riktigt vackert.

  447. Vi vet inte om chanternas sol
    kommer att gå ner för gott-

  448. -eller om den kommer
    att stiga återigen.

  449. Betyder den här regnbågen
    att det fortfarande finns hopp-

  450. -för det chantiska språket
    och det chantiska folket?

  451. Det vet vi inte.
    Här tar bildpresentationen slut.

  452. Men jag vill visa er några släktord
    som bevisar-

  453. -att det finns en koppling
    mellan finska och chantiska.

  454. Chanterna räknar så här:

  455. Ej, kätken, kolem, njele, wät, kut.

  456. Det finns likheter
    ända upp till siffran sex.

  457. Och hundra är såt,
    som liknar finskans sata.

  458. Fisk är kul, fågel är lont.

  459. Fast egentligen betyder lont gås.

  460. Men det liknar finskans ord
    för fågel.

  461. Pil är njål, hand är köt,
    blod är wer.

  462. Öga är sem, gryta är put.

  463. Kåta är kåt. Gå är menta.

  464. Vara är wolta. Hämta är tuta.
    Föra är wetä.

  465. Så de orden som föddes
    när språket föddes-

  466. -det vill säga när
    det ursprungliga ordförrådet föddes-

  467. -liknar varandra.

  468. Språken har förstås förändrats
    så mycket-

  469. -att det bara finns några ord
    som har tydliga likheter.

  470. Men det finns också många ord
    vars uttal förändrats i så stor mån-

  471. -att man måste vara språkforskare
    för att kunna se likheterna.

  472. Här slutar min presentation.

  473. Om ni har frågor
    besvarar jag dem väldigt gärna.

  474. Och jag ska visa...
    - Kan du hjälpa mig stänga av...

  475. Jag ska visa...

  476. ...tidskrifter och böcker.

  477. Alltså...

  478. De har en tidning
    som är skriven på chantiska.

  479. Den utkommer
    två gånger i månaden.

  480. Jag borde tillägga att dialekterna
    skiljer sig så mycket från varandra-

  481. -att exempelvis nordchanterna och
    östchanterna inte förstår varandra.

  482. Ryska är det enda språket
    som alla förstår.

  483. Den här tidningen är skriven
    på den norra dialekten.

  484. Och det finns förstås även...
    - Du kan skicka vidare.

  485. Det finns också tidningar för barn.

  486. Den här tidningen heter Solen.

  487. Och den här heter Haren.

  488. Så det finns också chantiska texter
    riktade till barn.

  489. Och...

  490. Det finns också chantiska författare.

  491. Den mest kända är Jeremei Aipin,
    vars romaner har översatts till finska.

  492. "Den sista morgonstjärnan"
    berättar om chanternas öde.

  493. Och den här romanen
    som heter "Sibiriens blodiga snö"-

  494. -handlar om revolten,
    eller det folkliga upproret 1933.

  495. Och ja... Här har vi...

  496. Det här är en abc-bok
    som är skriven för östchanter.

  497. Så om det råkar finnas
    en lärare på plats-

  498. -kan personen lära barn att skriva
    med den här.

  499. Jag har tagit med mig några exemplar-

  500. -av kartan
    över de finsk-ugriska folken.

  501. Den är på engelska och ryska.

  502. Jag har redigerat kartan
    och är stolt över den.

  503. Och jag är glad över
    att få ge fyra exemplar till er.

  504. Så ni får slåss om dem.

  505. Tack så mycket.

  506. Översättning: Frej Grönholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språksläktingar i Sibirien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Márta Cspregi, professor vid universitetet i Budapest, har forskat om de uraliska folken, framförallt om chantifolket i Sibirien. Chanterna försöker hålla sitt språk och sina traditioner levande och kan sägas vara avlägsna språksläktingar med meänkielitalande. Originaltitel: Kielisukulaisia siperiassa. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Asien, Chanter, Etnologi, Finsk-ugriska folk, Meänkieli, Minorietsspråk, Minoriteter, Sibirien, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Våra kvinnor

Vad och vilka har utformat tornedalskvinnan till den hon är? Författaren Tyra Helena Lindström ger en kort berättelse utifrån sina böcker om hur tornedalskvinnans vardag såg ut på 1800- och 1900-talen. Vad utvecklade henne till den starka kvinnan både fysiskt och psykiskt? Originaltitel: Meän vaimoihmisiä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språksläktingar i Sibirien

Márta Cspregi, professor vid universitetet i Budapest, har forskat om de uraliska folken, framförallt om chantifolket i Sibirien. Chanterna försöker hålla sitt språk och sina traditioner levande och kan sägas vara avlägsna språksläktingar med meänkielitalande. Originaltitel: Kielisukulaisia siperiassa. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Utifrån hit eller härifrån ut

Hur tar tornedalingar emot kulturimpulser utifrån och hur når de ut med sina egna berättelser? Författaren Bengt Pohjanen lyfter fram behovet att tornedalingarna själva bestämmer vad deras kultur är, samt att som språklig minoritet själv få välja vilka berättelser som når ut. Originaltitel: Ulkoa tänne vai täältä ulos. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.