Titta

UR Samtiden - Parkinsonrehabilitering med rytmer och musik

UR Samtiden - Parkinsonrehabilitering med rytmer och musikDela
  1. Det kan minska depressiva problem-

  2. -höja motivation
    och också öka självkänslan-

  3. -att göra någonting aktivt
    till musik.

  4. Vad roligt att se att det är
    så många här. Välkomna hit.

  5. Jag vill börja med
    att tacka stiftelsen Hälsofonden-

  6. -för möjligheten att få komma
    hit och berätta om den forskning-

  7. -som sker här inom
    neurorehabilitering i Linköping.

  8. Jag är fysioterapeut i grund
    och botten, i själ och hjärta.

  9. Fysioterapi handlar ju
    till väldigt stor del om rörelse-

  10. -så jag tänkte börja
    med en aktivitet.

  11. Vill ni vara snälla
    och stå upp, tack?

  12. Ni kommer strax att se
    ett antal benämningar på färger.

  13. Er uppgift blir att säga den färgen
    som ordet står skrivet med.

  14. Låt mig demonstrera.
    Här står ordet "grön" med röd text.

  15. Ni ska alltså säga "röd".

  16. Är ni med?
    Jag kommer att klocka er.

  17. Ni behöver inte skrika,
    men ni kan prata lite för er själva-

  18. -så hör jag när det blir tyst
    i lokalen. Då startar vi nu.

  19. Blå, brun, röd, gul.

  20. Grå, lila, grön, svart, rosa.

  21. Jag klockar inte skratten.

  22. 14 sekunder tog det.
    Det var inte så lätt, va?

  23. Nu ska ni börja gå lite på stället.

  24. Gärna med energiska steg
    om ni får plats.

  25. Och så gör vi om samma sak igen
    medan ni går.

  26. Är ni beredda? Då börjar vi nu.

  27. Blå, brun, röd, gul.

  28. Grå, lila, grön, svart, rosa.

  29. Ni kan stanna. 12 sekunder.
    Det gick till och med fortare.

  30. Förmodligen för att ni
    hade fått träna en gång.

  31. Men jag undrar lite stillsamt:
    Vad hände med fötterna?

  32. Kunde ni fortsätta gå på samma sätt?

  33. Ni behöver inte svara.
    Ni kan sätta er ner igen.

  34. Det här var ett test
    på simultanförmåga.

  35. Simultanförmåga kan definieras som
    att man är uppmärksam på eller gör-

  36. -två eller flera saker samtidigt.

  37. Vår vardag är ju full
    av sådana här uppgifter hela dagarna.

  38. Oftast handlar det om-

  39. -en kombination av en rörelse
    och en tankemässigt krävande uppgift.

  40. Bara en sådan liten sak
    som att gå och handla.

  41. Vi måste hitta till affären. Vi
    måste komma ihåg vad vi skulle köpa.

  42. Vi måste anpassa gången. Det
    kan komma en trappa eller isfläck.

  43. Vi måste kunna prata
    med någon som går bredvid oss-

  44. -och kanske bära en väska.

  45. Det här är en fantastisk förmåga-

  46. -som vi tar för given,
    de flesta av oss.

  47. Vårt moderna samhälle kräver att vi
    kan hålla många bollar i luften.

  48. Vi har till och med smarta telefoner
    som ska hjälpa oss.

  49. Det finns till och med ett nytt ord
    för det här också - "multitaska".

  50. Multitaska innebär
    att göra flera saker samtidigt.

  51. Det är också en förmåga
    som uppskattas av många arbetsgivare-

  52. -att de anställda kan göra
    flera saker samtidigt.

  53. Vi tror generellt
    att vi är duktiga på att multitaska-

  54. -men forskning visar
    att vi ofta överskattar den förmågan.

  55. Bara en sådan enkel sak
    som att gå och handla mat i affären-

  56. -ställer mycket krav på samverkan
    i vår hjärna.

  57. Vi måste ha en god
    koncentrationsförmåga, tankesnabbhet-

  58. -minnesfunktion, reaktionsförmåga
    och orienteringsförmåga.

  59. Som sagt,
    vi ska hitta till affären också.

  60. När vi tror att vi gör flera saker
    exakt samtidigt på olika plan-

  61. -så visar forskning
    att vi i själva verket-

  62. -blixtsnabbt skiftar uppmärksamheten
    mellan olika saker.

  63. Det här är krävande för hjärnan,
    men den är också smart.

  64. Den är så konstruerad
    att den tankemässiga förmågan-

  65. -går mycket lättare
    om rörelsen går automatiskt.

  66. En automatisk rörelse är en rörelse
    som går så lätt att göra-

  67. -att vi inte ens behöver tänka på
    vad vi gör.

  68. Vi brukar kalla det rörelseprogram
    eller motoriska program.

  69. Man pratar ju om
    att det sitter i ryggmärgen-

  70. -när man kan en sak
    riktigt skickligt.

  71. Det kan vara saker som
    att borsta tänderna, diska, cykla-

  72. -eller köra landsvägskörning.

  73. Vi har en del
    medfödda rörelseprogram-

  74. -men de allra flesta komplexa
    rörelseprogrammen är inlärda.

  75. Det tar lång tid att lära sig
    sådana här rörelseprogram.

  76. Det kräver många upprepningar-

  77. -och i början gör vi många fel
    och korrigerar hela tiden-

  78. -och vi behöver tänka mycket på
    det vi gör.

  79. Det lär ta 10 000 timmar
    att bli riktigt skicklig på något.

  80. Det är någon sådan här regel
    som man brukar nämna halvt på skämt.

  81. Ni känner säkert igen uttrycken-

  82. -"Övning ger färdighet",
    "Alla är barn i början"-

  83. -och "Ingen föds till mästare".

  84. Det slänger vi fram till våra barn-

  85. -när de tröttnar
    efter typ 3 000 timmar.

  86. Vad många kanske inte vet är att
    även sådana här automatiska program-

  87. -kräver en del medveten och omedveten
    uppmärksamhet.

  88. Det är ju också orsaken till
    vår nya lag som vi fick 1 februari-

  89. -att man inte får hålla i mobilen
    medan man kör.

  90. Vi tror att vi är så skickliga
    på det. "Jag har koll på trafiken."

  91. Men forskningen visar att vi inte har
    så bra koll som vi tror-

  92. -eller som vi gärna vill tro.

  93. Ett sådant inlärt rörelseprogram
    är vår gångförmåga.

  94. Vi kan ju gå utan att tänka på
    varje steg vi tar.

  95. Det här är ju en fantastisk förmåga,
    som ger oss stor flexibilitet.

  96. Men när vi tror att vi bara traskar
    framåt utan att tänka på det-

  97. -så sker det en hel del tankemässiga
    saker och processer i hjärnan-

  98. -mer eller mindre omedvetet.

  99. Vi kan snabbt få upp det
    till det medvetna.

  100. Vi måste kunna starta och bromsa
    när vi själva vill det.

  101. Vi måste kunna anpassa hastighet
    och steglängd efter situationen.

  102. Vi måste kunna fatta snabba beslut om
    hur vi ska hantera ett hinder.

  103. Kan vi klättra över? Har vi gjort det
    förut så att vi vet att vi kan det?

  104. Eller måste vi gå runt?
    I så fall, vilken sida ska vi gå på?

  105. Sådana beslut fattar vi blixtsnabbt
    när vi ser någonting i vägen.

  106. Vi måste också kunna hålla balansen
    hela tiden.

  107. I synnerhet om något oväntat händer,
    som om någon stöter till oss.

  108. Och så måste vi kunna prata samtidigt
    med sällskap som går bredvid.

  109. Och vi ska komma ihåg
    vart vi är på väg.

  110. Så det är mycket som sker-

  111. -trots att vi tror
    att vi bara traskar framåt med benen.

  112. Så att gå är i allra högsta grad
    en simultanförmåga.

  113. Vi måste definitivt
    ha koll på trafiken-

  114. -när vi ska gå säkert
    över en trafikerad väg.

  115. Vi måste också kunna kryssa
    mellan folk-

  116. -om vi ska gå på staden
    en söndag eller en lördag.

  117. Så det är mycket som sker på en gång
    fast vi inte tror det.

  118. Forskning visar att ålder och grad
    av skicklighet på den här rörelsen-

  119. -avgör väldigt mycket hur bra vi gör
    de här sakerna samtidigt.

  120. Det är särskilt svårt för nybörjare,
    för barn och för äldre personer.

  121. Med "nybörjare" menar jag en person
    som nyss har börjat med en rörelse-

  122. -till exempel ett barn
    som börjar lära sig gå.

  123. Det är inte riktigt medfött,
    utan de ramlar många gånger.

  124. Man kan kalla dem för
    nybörjare på gång.

  125. Om man lär sig ett nytt instrument
    är man också nybörjare.

  126. Man måste tänka mycket aktivt på
    vad man håller på med i början.

  127. Äldre kan med tiden få lite svårare
    att dela på den här uppmärksamheten.

  128. Forskning visar också att äldre
    ofta prioriterar gång och balans.

  129. Om man till exempel ska gå över
    en svårt trafikerad gata-

  130. -utan övergångsställe-

  131. -då kan äldre personer tillfälligt
    sluta prata med den som går bredvid-

  132. -för att ha full koll på
    att säkert kunna gå över vägen.

  133. Det har visat sig att äldre som inte
    klarar att gå och prata samtidigt...

  134. ...och som stannar när de ska svara
    på en fråga eller berätta något...

  135. ...de har
    en generellt förhöjd fallrisk.

  136. Det här visade
    ett forskarlag från Umeå-

  137. -i en mycket uppmärksammad studie
    från 1997-

  138. -som gav upphov till ett helt nytt
    forskningsområde internationellt-

  139. -just om simultanförmåga.

  140. Det här är en sådan viktig förmåga
    att man har utvecklat flera tester-

  141. -för att testa hur bra vi är på
    att göra saker samtidigt.

  142. Ofta testas det här
    under samtidig gång-

  143. -för man känner till att gången är
    någon form av automatisk rörelse.

  144. Man lägger till
    en tankekrävande uppgift.

  145. Olika forskare använder olika saker-

  146. -men det kan vara att man måste
    subtrahera från en valfri siffra.

  147. Minus 3, minus 3 och så vidare.

  148. Det kan också vara
    en sådan uppgift som ni gjorde.

  149. Man får en stor tavla framför sig
    med sådana här färgade ord-

  150. -där man ska benämna
    det ordet är skrivet med.

  151. Eller så får man läsa av en klocka
    eller räkna upp namn som börjar på p.

  152. Alltså någonting som kräver mer
    av vår medvetna tankeförmåga.

  153. Det vi tittar på
    när vi gör det här testet är-

  154. -om det är någon skillnad på
    att bara gå fram och tillbaka-

  155. -och att gå fram och tillbaka medan
    man gör den här uppgiften också.

  156. Är det så att det går långsammare?

  157. Kanske man till och med stannar
    ibland för att göra uppgiften?

  158. Vi tittar också på
    om det blir variation i gången.

  159. Ibland kan vissa personer
    gå lite bredare mellan fötterna-

  160. -för att försäkra sig om
    en bättre balans.

  161. Sådana saker kan vi titta på.
    Och vilken uppgift prioriteras?

  162. Prioriterar man gången
    och gör inte alls den här uppgiften-

  163. -eller prioriterar man den här
    tankekrävande uppgiften så mycket-

  164. -att man går jättelångsamt eller
    till och med stannar flera gånger?

  165. Vi får mycket information av testet.

  166. Ett annat användbart test
    som vi ofta använder-

  167. -heter Timed Up and Go. Eller TUG,
    som vi lite slarvigt brukar säga.

  168. På kommando får en person
    resa sig upp ur en stol-

  169. -gå tre meter, vända och gå tillbaka
    och sätta sig kontrollerat.

  170. Här får vi
    fyra olika viktiga områden:

  171. Uppresningen, gången,
    vändningen och nedsittningen.

  172. Det här brukar man i regel få göra
    i självvalt normalt tempo.

  173. Inte så fort man kan, utan självvalt.

  174. Och så lägger man på
    en tankemässig uppgift.

  175. Det kan vara att man får räkna ner
    från 100 minus 3, minus 3, minus 3-

  176. -när man går den här sekvensen.

  177. En diagnosgrupp som det här testet
    är väldigt användbart för-

  178. -just för att vi får
    mycket information på kort tid-

  179. -det är Parkinsons sjukdom.

  180. Parkinson är ju en sjukdom
    som i regel innebär-

  181. -att man får en långsam försämring
    med åren.

  182. Sjukdomen beskrevs för 200 år sen av
    den engelske läkaren James Parkinson.

  183. Den drabbar både rörelseförmågan
    och tankemässig förmåga.

  184. Det är också vanligt
    med depressioner, sömnstörningar-

  185. -och allmänt nedsatt motivation till
    att göra saker.

  186. Medelåldern ligger runt 60 år, även
    om runt 10 procent är yngre än 40 år.

  187. I Sverige lever mellan 15 000
    och 22 000 personer med sjukdomen.

  188. Den är något vanligare hos män
    än hos kvinnor.

  189. Samhällskostnaderna beräknas vara
    runt 2 miljarder per år-

  190. -för den här sjukdomen.

  191. Fram till 2015
    hade antalet personer med parkinson-

  192. -närmare fördubblats i världen.

  193. I dag lever runt 6 miljoner personer
    med sjukdomen i världen.

  194. Med tanke på att vi blir allt fler
    som blir äldre-

  195. -och fler som överlever sjukdomen-

  196. -så beräknar man att antalet kommer
    att stiga exponentiellt till 2040-

  197. -till närmare 14 miljoner i världen.

  198. Det här ställer naturligtvis krav på
    en höjd beredskap för sjukvården-

  199. -i framtiden.

  200. Orsakerna är fortfarande inte
    fullständigt klarlagda än-

  201. -men vi vet att miljö,
    livsstil och arv spelar in.

  202. Sjukdomen orsakar
    en förlust av vissa nervceller-

  203. -som frisätter dopamin.

  204. Det här resulterar då i
    en brist på dopamin.

  205. Dopamin är ett för nervsystemet
    mycket kraftfullt signalämne-

  206. -som gör att nervceller
    kan kommunicera med varandra.

  207. Upptäckten av dopaminet
    som signalämne-

  208. -gjorde ju vår svenske forskare
    och Nobelpristagare Arvid Carlsson.

  209. Dopaminet är viktigt
    för vårt nervsystem.

  210. Det reglerar
    flera viktiga funktioner-

  211. -bland annat rörelseförmågan,
    uppmärksamhet, motivation-

  212. -njutning, entusiasm och belöning.
    Och en hel del andra saker-

  213. -men det är de här som man brukar
    betrakta som mycket viktiga.

  214. En tysk patolog vid namn Braak
    lanserade i början av 2000-talet-

  215. -en hypotes
    om orsaken till sjukdomen.

  216. Hans tanke var att sjukdomen orsakas
    av att man andas in-

  217. -ett främmande ämne eller ett virus
    med näsan-

  218. -och så sväljer man ner
    det här ämnet.

  219. Han menar då att det här ämnet
    får fäste i luktcentrum-

  220. -och i mag-tarmkanalen
    till att börja med.

  221. Det skulle då enligt honom förklara
    varför många med Parkinsons sjukdom-

  222. -under många år kan ha problem
    med nedsatt luktsinne-

  223. -förstoppning och depressiva problem-

  224. -långt innan man ser
    några rörelserelaterade problem.

  225. Det här är spännande tankar.

  226. Han menar då att det här viruset
    eller främmande ämnet sprider sig.

  227. Det tar sig in i nervsystemet
    och sprider sig ytterst långsamt-

  228. -i en viss förutsägbar ordning.

  229. Det är spännande tankar, men
    hittills har man inte kunnat påvisa-

  230. -det här främmande ämnet eller några
    förändringar som skulle motsvara det-

  231. -med modern teknik,
    som röntgen till exempel.

  232. Men teorin finns-

  233. -och vi får väl se
    vad framtiden säger om det här.

  234. Vi vet ju att den här sjukdomen
    drabbar flera viktiga hjärnområden-

  235. -men främst drabbar den en struktur
    som kallas basala ganglier.

  236. De kallas så därför att de ligger
    i basen av den stora hjärnan.

  237. Det här är då
    en grupp nervcellskärnor-

  238. -som på bilden här
    syns som lila fält.

  239. Det här är en bild på hjärnan
    där pannan är till vänster.

  240. Den struktur som särskilt drabbas
    kallas för den svarta kärnan.

  241. Den kallas så därför att dess celler
    är lite mörka till färgen.

  242. Härifrån frisätts då
    det här viktiga signalämnet dopamin.

  243. Det i sin tur påverkar de andra
    basala ganglierna på olika sätt.

  244. Det kan både ha en stimulerande
    och en hämmande effekt-

  245. -i en väldigt fin balans.

  246. De här kärnorna har i sin tur en
    kraftig påverkan på hela hjärnbarken-

  247. -det vill säga
    hjärnans yttersta lager.

  248. I synnerhet det som vi ser som blått
    på den här bilden, vår pannlob.

  249. Längst fram i pannloben
    sitter det rationella tänkandet.

  250. Där har vi mycket
    av vår personlighet.

  251. Det är här vi planerar och genomför
    våra aktiviteter.

  252. Vi har vårt sociala beteende här
    och impulskontroll.

  253. Lite längre bak i pannloben finns de
    områden som aktiverar våra rörelser.

  254. Man brukar kalla det för
    motoriska barken.

  255. Här har de basala ganglierna mycket
    stark påverkan på det här området-

  256. -bland annat genom att reglera
    de här automatiska rörelseprogrammen-

  257. -som jag berättade om i början,
    och det gör det på flera sätt.

  258. Dels är de basala ganglierna mycket
    aktiva vid inlärning av nya program.

  259. Det är också mycket aktivt
    när det gäller urval-

  260. -av det lämpligaste programmet.

  261. Dessutom är det delaktigt
    vid aktivering och broms i rätt tid.

  262. Ibland måste vi vara beredda på
    en rörelse.

  263. Om vi till exempel spelar brännboll
    och ska fånga en boll-

  264. -måste vi vara beredda på att göra
    den rörelsen som vi har tänkt oss-

  265. -men vi måste göra det i exakt rätt
    tid. Vi brukar kalla det tajming.

  266. Så de basala ganglierna
    har många uppgifter-

  267. -när det gäller just rörelse.

  268. Vi ser här en annan bild på hjärnan,
    i ett tvärsnitt framifrån.

  269. Det här är hos en frisk person.

  270. Vi ser den svarta kärnan längst ner.

  271. Den ligger längst ner
    i basen av hjärnan.

  272. Det kommer en jämn och fin ström
    av dopamin här-

  273. -och påverkar
    de andra närliggande kärnorna.

  274. Och i slutändan
    kommer de kärnorna att påverka-

  275. -att vi aktiverar våra rörelser.

  276. Som ni ser är de här linjerna
    jämntjocka hela vägen.

  277. Det innebär att det är en jämn
    och välbalanserad ström av dopamin-

  278. -hela vägen.

  279. Till höger är en bild av en hjärna
    hos en parkinson-drabbad person.

  280. I den svarta kärnan ser vi-

  281. -att strömmen av dopamin är mycket
    svagare. Det är som streckade linjer.

  282. Det ger en väldig obalans
    på de andra kärnorna.

  283. I slutändan leder det till en mycket
    minskad aktivering av rörelser-

  284. -och det är klart att då blir det ju
    en stor påverkan på rörelserna.

  285. Inte bara den motoriska barken blir
    påverkad, utan många fler områden-

  286. -men det är så märkbart
    just med den motoriska barken-

  287. -så därför nämner jag det.

  288. Vid parkinson-

  289. -brukar man traditionellt prata om
    motoriska och icke-motoriska symtom.

  290. De motoriska är då rörelserelaterade.

  291. Till de motoriska hör
    bland annat skakningar i vila-

  292. -muskelstelhet,
    gång- och balanssvårigheter-

  293. -långsamma rörelser,
    eller en tröghet i rörelserna-

  294. -och många kan få besvär av
    så kallat gångstopp.

  295. Det yttrar sig så att fötterna
    nästan känns fastklistrade i golvet.

  296. Man kommer ingenstans fast man talar
    om för hjärnan att vi ska gå framåt.

  297. Det blir också svårt att aktivera
    de här rörelseprogrammen i rätt tid.

  298. Till de icke-motoriska symtomen
    räknar man tankemässiga svårigheter-

  299. -depression, ångest,
    sömnsvårigheter och humörsvängningar-

  300. -och man får en långsammare inlärning
    av sådana här rörelseprogram.

  301. Det kräver många fler upprepningar.

  302. De här symtomen...

  303. Beroende på var någonstans
    i medicindosen man befinner sig-

  304. -så kan de här symtomen
    variera kraftigt-

  305. -men sammantaget så leder symtomen
    till en kraftigt ökad fallrisk.

  306. I och med att man också har
    förlångsammade reflexer-

  307. -så är naturligtvis risken
    för svåra skador väldigt stor.

  308. Till de vanliga riskfaktorerna för
    fall räknas gång- och balansproblem-

  309. -tidigare fall, muskelsvaghet
    i benen, tankemässiga svårigheter-

  310. -och förändrad kroppshållning. Med
    tiden blir man något framåtlutad-

  311. -och då förändras också
    tyngdpunkten i kroppen.

  312. Lågt blodtryck är också något
    som många drabbas av.

  313. Så det här är ju
    många fallriskfaktorer.

  314. Det är också jättevanligt
    med fallrädsla.

  315. Det kan bli så att man undviker
    att göra aktiviteter-

  316. -även aktiviteter som man tycker om-

  317. -och det leder på sikt
    till en ond spiral.

  318. Om man inte utsätter sig för
    några aktiviteter i vardagen-

  319. -kommer man att bli svagare i
    sina ben och få en försämrad balans.

  320. Och det brukar ju på sikt
    öka fallrädslan.

  321. Jag vill återvända till tankemässiga
    svårigheter. Vad innebär det?

  322. I och med
    att de basala ganglierna har-

  323. -så starka nätverk
    och kopplingar till hela pannloben-

  324. -så påverkas inte bara rörelserna-

  325. -utan även många
    av de tankemässiga förmågorna.

  326. Man kan få en tröghet i tanken också,
    en långsamhet i tanken.

  327. Man kan få sämre minne och problem
    med koncentrationsförmåga.

  328. Det blir svårt att planera
    aktiviteter och genomföra dem.

  329. Man får en allmänt sämre motivation
    och drivkraft att göra aktiviteter-

  330. -och problem med fokuserad och delad
    uppmärksamhet och simultanförmåga.

  331. Det är fruktansvärt ansträngande
    för hjärnan-

  332. -att ändå försöka göra
    de här sakerna.

  333. Det kräver oerhört mycket energi.

  334. Väldigt många lider därför av
    en mental trötthet-

  335. -som inte liknar någonting annat.

  336. Man brukar kalla det för fatigue.
    Det är svårt att bemästra det här-

  337. -och det kan på sikt påverka
    livskvaliteten.

  338. De här två sista sakerna jag nämnde,
    uppmärksamhet och simultankapacitet-

  339. -kan leda till konsekvenser.

  340. Forskning visar att har man problem
    med de här sakerna-

  341. -så mer än fördubblas fallrisken.

  342. Om man har problem med att dela på
    uppmärksamhet medan man går-

  343. -så leder det här till ytterligare
    gång- och balanssvårigheter.

  344. Man går ännu långsammare
    eller till och med stannar-

  345. -och får flera frysningsfenomen-

  346. -medan man anstränger sig
    och tänker på den tankemässiga saken.

  347. Det är också svårare
    att vända sig om-

  348. -just när man har en belastning
    på den tankemässiga funktionen.

  349. Så det här är ju ett stort problem.

  350. Troliga orsaker
    till det här problemet tros vara-

  351. -att man gör
    omedvetna felprioriteringar.

  352. Man lägger för lite uppmärksamhet
    på just gång och balans.

  353. Äldre personer kan vanligtvis
    prioritera gång och balans-

  354. -men de med parkinson verkar ha svårt
    att prioritera just gång och balans.

  355. Det kan också vara så att rörelse-
    programmen kräver så mycket energi-

  356. -ansträngning och uppmärksamhet-

  357. -på bekostnad av både den
    och den tankemässiga uppgiften.

  358. Den goda nyheten är att det här
    går att träna till viss del.

  359. Det leder oss in
    på behandlingsinsatserna.

  360. Fram till 1970 fanns det inga
    behandlingsinsatser över huvud taget.

  361. I dag prioriteras
    ett multidisciplinärt team-

  362. -runt den drabbade familjen.

  363. För behoven ändras med tiden, och det
    är viktigt med olika professioner-

  364. -som kan fånga upp
    de här problemen i tid.

  365. Till det här teamet hör förstås
    en läkare, en parkinsonsköterska-

  366. -dietist, logoped, kurator, psykolog-

  367. -och arbetsterapeut
    och fysioterapeut.

  368. Det finns en hel del läkemedel i dag
    som kan lindra symtomen.

  369. Det finns ingenting
    som kan bota sjukdomen i dag-

  370. -men det man kan lindra är
    framför allt de motoriska bekymren.

  371. Det vanligaste är att man får
    en aminosyra som kallas L-dopa-

  372. -som omvandlas i nervsystemet
    till dopamin.

  373. En del kan också ha hjälp av-

  374. -djup hjärnstimulering
    med elektricitet.

  375. Det är ett ganska drastiskt ingrepp,
    men det verkar många ha god nytta av.

  376. Man kan också få en pump-

  377. -där man får en jämnare tillströmning
    av läkemedel.

  378. Det är olika läkemedel som man
    distribuerar via den här pumpen.

  379. På forskningsfronten
    sker det också mycket.

  380. Det forskas enormt mycket
    runt parkinson, vilket är glädjande.

  381. Från 80-talet har man försökt-

  382. -att transplantera
    dopaminproducerande celler-

  383. -direkt i de basala ganglierna,
    men det har man inte lyckats med än.

  384. I Finland och i Sverige
    pågår just nu en studie-

  385. -där man injicerar ett protein
    direkt in i hjärnan.

  386. En gång i månaden,
    tror jag att man gör det.

  387. På sikt hoppas man att det här
    kan leda till en bromsmedicin.

  388. Det gör man sig
    stora förhoppningar om.

  389. När man fått diagnosen är det viktigt
    att få kontakt med fysioterapeut.

  390. Bara för någon vecka sen
    kom de första svenska riktlinjerna-

  391. -för fysioterapi
    och Parkinsons sjukdom.

  392. Sen 2014 har det funnits
    europeiska riktlinjer-

  393. -och nu har de översatts till svenska
    förhållanden, vilket är glädjande.

  394. I de riktlinjerna identifierar man
    fem viktiga områden-

  395. -som man behöver satsa på.

  396. Där har vi fysisk aktivitet,
    som styrke- eller konditionsträning.

  397. Det har visat sig väldigt viktigt
    för nervsystemet.

  398. Gång- och balansträning,
    fallpreventiva åtgärder-

  399. -och förflyttningsteknik är de
    områden som man ser som kärnområden.

  400. Högt prioriterat
    är gång- och balansträning.

  401. Det beror på att man vill försöka
    förhindra framtida fallhändelser.

  402. Vid träningen bör man verkligen
    specifikt träna gången och balansen.

  403. Det kan man göra genom att till
    exempel träna på att öka steglängden-

  404. -eller att variera hastigheten
    eller att träna på vändningar.

  405. Inom specifik balansträning finns
    också många program för parkinson-

  406. -där man bland annat får gå på olika
    underlag och stå på olika underlag.

  407. Det är viktigt att träningen har
    en tydlig progression-

  408. -så att det hela tiden
    blir lite svårare.

  409. Det är också viktigt att man tränar
    under en lång tid och regelbundet.

  410. Det här har visat sig vara
    ett problem. Många slutar för tidigt.

  411. De tycker det är tråkigt. Det händer
    inget. De får inga förbättringar.

  412. Men det tar tid
    att lära om nervsystemet-

  413. -att anpassa sig
    till de nya förutsättningarna.

  414. Så vi står inför en utmaning-

  415. -att hitta tillräckligt intressanta,
    roliga och spännande träningsmetoder-

  416. -så att folk får en större motivation
    att fortsätta träna på sikt.

  417. Det är också viktigt
    att utmana simultanförmågan.

  418. Det är också något som tas upp i de
    svenska och europeiska riktlinjerna.

  419. Forskningen visar verkligen
    att det här går att träna.

  420. Man kan göra det på olika sätt.

  421. Man kan till exempel kombinera
    flera rörelser samtidigt-

  422. -som att gå rakt fram
    och dribbla en boll.

  423. Eller också kombinera rörelser och
    någon tankemässigt krävande uppgift-

  424. -som att gå och räkna upp vilda djur,
    till exempel.

  425. Att verkligen utmana
    den här simultanförmågan.

  426. Forskning visar att den här träningen
    förbättrar flera saker hos parkinson.

  427. Bland annat blir det lättare att
    utföra automatiska rörelseprogram.

  428. Man kan få en snabbare tanke
    och informationsbearbetning.

  429. Förmågan att hålla balansen
    har också visat sig förbättras.

  430. Ett verktyg som kan vara till stor
    hjälp vid den här typen av träning-

  431. -kallas cueing-strategier.

  432. Det finns inget bra svenskt namn,
    så man har tagit över det engelska.

  433. "Cueing", vad är det för någonting?

  434. Det handlar om att man lägger på
    en yttre stimulans på något sätt-

  435. -därför att den inre stimulansen
    tycks vara defekt.

  436. Det stödjer reglering och inlärning
    av automatiska rörelseprogram.

  437. Det finns
    flera olika former av cueing.

  438. Man pratar om synbaserad, visuell.

  439. Där kan man tejpa markeringar
    på golvet-

  440. -och ta steg utefter dem.

  441. Tankemässig, kognitiv cueing...

  442. Där kan man med tanken tänka: "Nu
    ska jag ta längre steg. Nu och nu."

  443. Man kan till och med räkna då.
    "Ett, två", till exempel.

  444. Den cueing-strategi
    som är mest beforskad är...

  445. Oj, förlåt. Känsel har vi här också.
    Känselbaserad.

  446. Det innebär att man klappar på
    en kroppsdel, benet till exempel-

  447. -för att komma i gång och träna.

  448. Och man kan stampa med fötterna
    för att få ett starkare intryck.

  449. Men det som är mest beforskat
    är ändå hörselbaserad cueing.

  450. Auditiv kallar man det.

  451. Här handlar det om
    att tillföra någon form av rytm-

  452. -som kommer in via örat-

  453. -antingen med musik
    eller också metronom kan fungera bra.

  454. Det finns
    ett starkt vetenskapligt stöd för-

  455. -att just den här rytmiska träningen-

  456. -förbättrar många kvaliteter i gången
    hos personer med parkinson.

  457. Bland annat får man en bättre
    steglängd, en ökad gånghastighet-

  458. -och en bättre gångrytm.

  459. Man kan vända runt med färre steg.

  460. Det blir inte
    den här trippande gången då.

  461. Och man kan få mycket färre gångstopp
    medan man har den här rytmen i örat.

  462. Den här träningen påverkar också
    balans och allmän rörelseförmåga-

  463. -och ger
    bättre armpendelrörelser också.

  464. Dessutom förbättrar träningen både
    planeringen och genomförandet av-

  465. -de här automatiska
    rörelseprogrammen.

  466. Men hur fungerar det, då?
    Man vet inte till 100 procent-

  467. -men man tror
    att det här sker på två sätt.

  468. Dels tror man att rytmen påverkar
    en annan del av de basala ganglierna-

  469. -som kallas för putamen,
    som ni ser här på bilden.

  470. Det andra sättet är-

  471. -att rytmen stimulerar alternativa
    vägar och områden i hjärnan-

  472. -utan att passera
    de basala ganglierna.

  473. Det finns många sådana nätverk
    som ansvarar för rörelse-

  474. -som aldrig kommer in
    i de basala ganglierna.

  475. Bland annat har vi kraftiga nätverk-

  476. -mellan hörselbarken
    och den motoriska barken.

  477. Då ser vi här hur rytmen och musiken
    kommer in i örat.

  478. Örat sitter här ungefär.
    Hörselcentrum sitter då väldigt nära.

  479. Och här är det nära
    till den motoriska barken.

  480. Här vet man att det finns
    väldigt starka kopplingar.

  481. Det skulle kunna stimulera till
    att man aktiverar rörelse.

  482. Det andra sättet är också
    att det går via andra vägar.

  483. Då tänker man sig
    att man stimulerar lite längre ner.

  484. Man stimulerar hjärnstammen
    och ryggmärgen direkt-

  485. -via de här hörselstimuleringarna.

  486. Det tredje sättet man nämner är
    att det blir lättare-

  487. -att synkronisera rörelserna
    i takt till musiken.

  488. Då är det lillhjärnan
    som är inkopplad här också.

  489. I år kom det en alldeles ny studie-

  490. -som för första gången
    har påvisat ett område i hjässloben.

  491. Det är det gula området här.

  492. Man har känt till att det finns,
    men man har inte kunnat se det förut.

  493. Här sker alltså tolkningen
    och varseblivningen av rytmen-

  494. -som kommer in via örat.

  495. Vi känner igen rytmen här, och där är
    det också väldigt starka nätverk-

  496. -direkt till den motoriska barken.

  497. Så det finns flera mekanismer i-

  498. -hur just hörselbaserad cueing
    kan förbättra och aktivera rörelse.

  499. Väldigt spännande.

  500. Inte nog med det. Musik och rytm har
    också andra effekter på parkinson.

  501. Det är inte bara den här rytmen, utan
    just användandet av musik i terapi-

  502. -har visat sig att det stimulerar
    till en ökad dopaminproduktion-

  503. -och ett annat signalämne
    som kallas för serotonin-

  504. -som har med välbefinnande att göra.

  505. Man kan få en bättre tankemässig
    förmåga, som bättre arbetsminne-

  506. -simultanförmåga,
    koncentration och uppmärksamhet.

  507. Det är också lättare
    med inlärning av nya rörelseprogram.

  508. Man kan få en känslomässig reglering.

  509. Det här upplevs ju
    som mentalt stimulerande.

  510. Det kan minska depressiva problem-

  511. -höja motivation
    och också öka självkänslan-

  512. -att göra någonting aktivt
    till musik.

  513. Dessutom har viss forskning visat-

  514. -att om det finns
    något verbalt inslag, som sång-

  515. -då kan röstkvaliteten
    förbättras också.

  516. Det är många med parkinson
    som får problem med rösten.

  517. Man blir hes,
    och rösten blir väldigt svag.

  518. Så det är många andra goda effekter
    av att använda musik i terapi också.

  519. En form av den här rytmträningen-

  520. -som har blivit populär
    de senaste åren är dans.

  521. Då tränar man ofta tango, irländsk
    folkdans eller vals och foxtrot.

  522. Det har också kommit ett nytt koncept
    från USA: Dans för Parkinson.

  523. Det erbjuds inte över hela landet än,
    men på vissa platser finns det.

  524. En annan form av rytmträning
    som är högst intressant-

  525. -är skapad av Ronnie Gardiner.

  526. Ronnie Gardiner sitter här i lokalen.
    Fantastiskt.

  527. Hej, Ronnie.

  528. Ronnie är jazztrummis och har spelat
    med Charlie Norman i många år.

  529. Hans metod används faktiskt
    redan sen 25 år i Sverige.

  530. Säkert har många av er
    hört talas om det i något sammanhang.

  531. Det har fått en stark internationell
    spridning sen 2010 ungefär.

  532. Det är väldigt stort i Nederländerna,
    bland annat. Metoden utvecklades-

  533. -för att komplettera neurologisk
    rehabilitering och friskvård-

  534. -men det används också inom skolan.

  535. Barn med dyslexi till exempel
    har visat sig ha god nytta av det.

  536. Ronnie själv har fått ta emot
    flera utmärkelser för sin metod-

  537. -bland annat fick han ta emot
    S:t Eriksmedaljen 2001.

  538. 2015 fick han årets Mensapris-

  539. -och 2017 blev han invald som
    hedersmedlem i Stroke-Riksförbundet-

  540. -för sin metod.

  541. De grundläggande komponenterna i
    metoden är nitton separata symboler.

  542. De är för metoden helt unika.

  543. Symbolerna föreställer händer
    och fötter i olika kombinationer.

  544. De här symbolerna är blåa och röda.

  545. Den blå färgen
    symboliserar höger kroppshalva-

  546. -och den röda färgen
    symboliserar vänster kroppshalva.

  547. Symbolerna kombineras på olika sätt.

  548. Varje symbol har ett eget namn
    och en egen rörelse-

  549. -som deltagarna
    vartefter ska lära sig.

  550. Man sätter sen in de här unika
    symbolerna i specifika scheman-

  551. -med en rad eller åtta rader.
    Det finns många olika varianter.

  552. Bara fantasin sätter gränser.

  553. Sen följer man schemana
    takt efter takt-

  554. -till takten av en taktfast musik.

  555. Det är ofta populärmusik
    man använder.

  556. Huvudsaken är att det finns en tydlig
    rytm, och tempot är det viktiga.

  557. Här ser ni ett exempel på en sådan
    symbol. Den här kallas för toom.

  558. Det är höger kroppshalva.
    Det är blå färg.

  559. Motsvarigheten på vänster sida
    heter bick.

  560. Det är två av nitton symboler.

  561. Sen sätter man in toom och bick
    och allt vad de heter i scheman.

  562. Det är som ett notsystem
    där man sätter in symbolerna-

  563. -och så får deltagarna följa schemana
    till takten av musik.

  564. I början
    brukar den snälla ledaren peka-

  565. -men så småningom
    får man klara sig själv.

  566. Jag tänkte
    att ni skulle få testa själva nu.

  567. Ni kan sitta, tror jag. Om ni vill
    kan ni stå, men det tar lite tid.

  568. Effekten blir större om man står upp,
    men det här är bara en demonstration.

  569. Om man står upp får man
    den här tyngdöverföringen också-

  570. -och mycket bra träning av balansen.
    Men ni kan sitta, som sagt.

  571. Den här symbolen, toom,
    den går till så-

  572. -att man stampar med höger fot
    i golvet. Allihop.

  573. Man klappar höger hand på låret
    samtidigt och säger:

  574. "Toom, toom, toom, toom."

  575. -Toom, toom, toom, toom.
    -Bravo.

  576. Nu har vi ju Ronnie Gardiner här.
    Nu får ni visa vad ni kan.

  577. Och vi har en motsvarighet
    på vänster sida.

  578. Vi stampar med vänster fot i golvet,
    klappar på vänster lår och säger-

  579. -"bick, bick, bick"
    högt och ljudligt.

  580. -Bick, bick, bick, bick, bick.
    -Bra.

  581. Nu har ni lagt de här symbolerna
    i korttidsminnet-

  582. -i alla fall så länge som vi behöver
    kunna dem. I morgon har ni glömt dem.

  583. Det här schemat tänkte jag
    att vi skulle följa.

  584. Jag kommer att peka.

  585. Jag går inte igenom schemat nu,
    för det är lite ont om tid.

  586. Jag pekar, och ni följer symbolerna
    och säger namnet och gör rörelsen.

  587. Jag kommer att räkna in två gånger
    till två, och sen startar vi.

  588. Passa på att känna efter
    hur takten känns i början.

  589. Är ni beredda? Toom och bick.
    Ni kan dem nu.

  590. Som stöd har ni orden här nere. Det
    här är bara en kort demonstration.

  591. Nu kom jag ihåg vad jag skulle säga.

  592. Vi människor har en inneboende
    förmåga att vilja driva upp tempo-

  593. -men det här är träning av tajming,
    så försök att hålla takten-

  594. -och dra inte i väg i tempot.
    Det kräver lite ansträngning.

  595. Då kör vi i gång.
    Känn efter takten, bara.

  596. En, två, en, två.

  597. Toom, toom, toom, toom.

  598. Bick, bick, bick, bick.

  599. Toom, toom, bick, bick.

  600. Toom, bick, toom, bick.

  601. Toom, toom, toom, toom.

  602. Bick, bick, bick, bick.

  603. Toom, toom, bick, bick.

  604. Toom, bick, toom. Jag hör ingenting.

  605. Toom, toom, toom, toom.

  606. Bick, bick, bick, bick.

  607. Toom, toom, bick, bick.

  608. Toom, bick, toom, bick.

  609. -Toom, toom...
    -Toom, toom, toom, toom.

  610. Bick, bick, bick, bick.

  611. -Toom, toom...
    -Fortsätt nu.

  612. Toom, bick, toom, bick.

  613. Toom, toom, toom, toom.

  614. Bick, bick, bick, bick.

  615. Toom, toom, bick, bick.

  616. Toom, bick, toom, bick.

  617. Och stopp.

  618. Mycket bra. Jag hörde minsann att ni
    ansträngde er att hålla takten.

  619. Som ni ser här så har vi
    en kombination av-

  620. -färger, symboler, ljud och rytm.

  621. Det blir väldigt kul.
    Ofta blir det så att man gör fel-

  622. -och så skrattar man lite besvärat
    och tittar på sin kamrat.

  623. Och så skrattar man och har kul ihop.

  624. Vår hypotes här är att det finns
    flera saker i den här metoden-

  625. -som är högst intressanta
    just för parkinson.

  626. Dels tränar man uppmärksamhet.

  627. Man måste ha stenkoll på var man är
    någonstans. Det lyckades ju ni med.

  628. Det tränar minnet
    och inte minst simultanförmåga.

  629. Att göra rörelserna
    samtidigt som man måste komma ihåg...

  630. Nu var jag ju snäll och hade namnen,
    men oftast plockar man bort namnen-

  631. -för då ska man lära sig dem.

  632. Dessutom använder vi
    kraftfulla stimuli här på olika sätt-

  633. -både visuellt och med känseln
    och så rytmen från musiken.

  634. Och det skulle kunna leda till att
    man får mindre problem med gångstopp-

  635. -där fötterna limmar fast i golvet-

  636. -och också en förstärkning
    av inlärning av nya rörelseprogram.

  637. Dessutom skulle det kunna ge
    en känslomässig reglering-

  638. -som ju annan rytmik också har visat.

  639. Det är mentalt stimulerande och kul
    att hålla på med det här.

  640. Förhoppningsvis
    kan man höja motivationsnivån-

  641. -och få en bättre självkänsla också.

  642. Om man känner att man behärskar
    det här då känner man:

  643. "Det här gick bra. Jag kan det här."

  644. Och inte minst så har vi
    den sociala gemenskapen i gruppen.

  645. Det brukar bli en väldigt fin
    stämning i de här grupperna.

  646. Jag är själv ledare också.
    Det glömde jag säga.

  647. Det är naturligtvis väldigt viktigt-

  648. -att sådana här nya metoder
    utvärderas vetenskapligt.

  649. I dag är det vetenskapliga stödet
    för metoden relativt svagt-

  650. -men intresset för forskningen
    växer väldigt mycket.

  651. Det märks på antalet
    kandidat- och masteruppsatser-

  652. -som växer även internationellt
    inom många olika professioner.

  653. Jag känner åtminstone till
    läkare, psykologer-

  654. -arbetsterapeuter, musikterapeuter
    och en hel rad fysioterapistudenter-

  655. -som har skrivit
    master- och kandidatuppsatser.

  656. 2014 kom det en studie
    från Stockholm av Kerstin Thornberg-

  657. -där hon försökte fånga
    deltagarnas upplevelse av-

  658. -att vara med på träning
    under en period.

  659. Och 2017 publicerades två artiklar
    från ett gäng i Göteborg-

  660. -där man gjorde en större
    randomiserad och kontrollerad studie-

  661. -där man tittade på effekter
    av den här metoden.

  662. Man tittade också på
    upplevelserna av-

  663. -hur det kändes att delta
    i den här typen av träning.

  664. Men de här båda projekten
    handlade om stroke.

  665. Vårt forskarlag publicerade 2013
    en liten pilotstudie.

  666. Inte så många personer var med.

  667. Syftet med studien var bara
    att försöka se-

  668. -om det gick att göra en studie
    över huvud taget.

  669. Vi tittade på genomförbarheten
    och följsamheten.

  670. Tyckte folk att det var så kul
    att de ville fortsätta?

  671. Vi ville också identifiera
    några bra mätinstrument.

  672. Man vill ju gärna
    satsa på rätt mätinstrument-

  673. -om man gör en större studie.

  674. Och vi ville hitta trender
    på olika sätt-

  675. -både rörelsemässigt
    och tankemässigt.

  676. Resultatet visade att det var
    väldigt hög följsamhet. 93 procent.

  677. Och det gick alldeles utmärkt
    att genomföra studien.

  678. Vi fann också lämpliga mätinstrument.

  679. Några fick vi förkasta.
    En och annan har vi bytt ut.

  680. På den korta tiden, bara sex veckor,
    så såg vi ändå positiva trender-

  681. -både när det gällde rörelse-
    relaterade symtom och tankemässiga.

  682. Tillräckligt för att bestämma oss för
    att gå vidare-

  683. -med en ordentlig klinisk prövning.
    Och där står vi i dag.

  684. I dag driver vi ett projekt
    med 48 deltagare-

  685. -som slumpmässigt fördelades till
    träningsgrupp och kontrollgrupp.

  686. Träningsgruppen har träffats-

  687. -två gånger i veckan under
    tolv veckor. En timme per gång.

  688. Kontrollgruppen har bara fortsatt
    med sina vardagsaktiviteter.

  689. Vi har haft tre mätpunkter. Dels
    baslinje innan den här fördelningen-

  690. -direkt efter träningsperioden-

  691. -och sen
    ytterligare tre månader senare.

  692. Nu står vi inför den allra sista
    mätningen i mitten av mars.

  693. Vi är så spända.

  694. Som ni förstår så har jag
    inga resultat att förmedla i dag-

  695. -eftersom vi inte är klara
    med studien.

  696. Men jag kan säga att det vi valde
    att titta på i första hand-

  697. -det var simultanförmåga.

  698. Då valde vi den här Timed Up and Go.

  699. Man reser sig upp från en stol
    och går och vänder sig om.

  700. Sen fick de en mycket svår
    tankemässig uppgift.

  701. De fick subtrahera med 7
    i stället för 3, som är det vanliga.

  702. När man gör en större klinisk studie
    vill man inte bara titta på en sak.

  703. Vi bestämde också en rad andra saker
    vi skulle utvärdera.

  704. Då tog vi in en arbetsterapeut,
    som gjorde tankemässiga tester.

  705. Minne, tankesnabbhet
    och uppmärksamhet.

  706. Vi tittade också på balansförmågan.

  707. Alla fick även bära ett
    aktivitetsarmband under fem dagar-

  708. -för att se om aktivitetsmönstret
    i vardagen skulle förändras.

  709. Dessutom fick alla fylla i
    tre frågeformulär-

  710. -som handlade om livskvalitet,
    gångstopp och fallrädsla.

  711. Sist men inte minst så gjorde vi
    intervjuer, enskilda och i grupp-

  712. -för att försöka se-

  713. -hur de upplevde
    att vara med i själva träningen.

  714. Det jag kan säga nu är alltså
    på gruppnivå innan fördelningen.

  715. Jag vet ju inte vilka som har varit
    i träningsgrupp eller kontrollgrupp.

  716. Medelåldern låg runt 70 år, och det
    var fler män än kvinnor som var med.

  717. Det som var
    ett riktigt uppvaknande för mig-

  718. -det var när jag såg
    att 95 procent uppger-

  719. -antingen en måttlig eller hög grad
    av fallrädsla.

  720. Och så många som 80 procent
    har en självupplevd dålig balans.

  721. Det här fick mig verkligen att inse
    vad viktigt det är-

  722. -att vi kommer på
    vetenskapligt beprövade metoder-

  723. -som förbättrar balansen.

  724. Så att personer med parkinson
    kan få känna sig trygga-

  725. -och slippa känna den här fallrädslan
    på den nivån.

  726. Resultatet av Timed Up and Go visade-

  727. -att skillnaden mellan
    att göra bara den enkla rörelsen-

  728. -och att lägga på
    en tankemässig uppgift-

  729. -var att det tog i snitt
    7 sekunder längre att göra.

  730. Jag såg många mönster. Ibland
    stannade vissa helt och hållet.

  731. Vissa fortsatte att gå flera varv
    medan de räknade.

  732. Det här är naturligtvis på gruppnivå,
    så jag kan ju inte säga så mycket än-

  733. -men i snitt är det-

  734. -en 63-procentig ökning
    av hastigheten att göra sekvensen.

  735. Nyligen publicerades en studie
    som visar-

  736. -att om det tar mer än 42 procent-

  737. -så är det en indikation på
    att det finns en förhöjd fallrisk.

  738. Sammanfattningsvis kan vi säga
    att simultanförmågan är en förmåga-

  739. -som många av oss tar för givet-

  740. -men den behövs för att säkert
    navigera i vår omgivning.

  741. Parkinson kan tidigt ge problem
    med simultanförmåga-

  742. -och Ronnie Gardiners rytm-träning
    har potential-

  743. -att förbättra simultanförmåga
    genom olika effektmekanismer.

  744. Vår forskning syftar till
    att utvärdera Gardiners rytmträning-

  745. -främst med avseende på simultan-
    förmåga men också en hel del annat.

  746. Jag är ju fysioterapeut,
    och som jag sa i början-

  747. -så handlar mitt yrke
    till stor del om rörelse.

  748. Rörelse är så självklart
    för de flesta av oss.

  749. Att bara röra sig fritt till musik-

  750. -kan ge oss en stark känsla
    av glädje, lust och liv.

  751. Det ser man inte minst
    på pyttesmå barn.

  752. När man sätter på glad musik
    så börjar de direkt att röra sig.

  753. Alla vi människor har det inbyggt
    i oss att rörelse är glädje.

  754. Därför är det oerhört viktigt att vi
    försöker hitta träningsmetoder-

  755. -som kan förbättra rörelseförmågan
    hos personer med parkinson.

  756. Tack ska ni ha.

  757. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Parkinsonrehabilitering med rytmer och musik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Parkinsons sjukdom kan tidigt ge problem med simultankapaciteten, den förmåga som vi behöver för en säker navigering i vardagen. Här berättar Petra Pohl, legitimerad fysioterapeut, och universitetslektor vid Linköpings universitet, om Ronnie Gardiner-metoden (the Ronnie Gardiner method). Det är en lekfull rytm- och musikbaserad träningsmetod för att förbättra simultankapaciteten. Inspelat den 22 februari 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Forskning, Medicin, Musik, Nervsystemet, Neurologi, Parkinsons sjukdom, Rehabilitering, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Big Cities

Trädgård på taket

I Paris växer det urbana jordbruket och allt fler gemensamma trädgårdar skapas. Detta gynnar hela staden. Förutom de rent hållbarhetsmässiga aspekterna, skapas det sociala länkar mellan boende, föreningar och grannskap.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Cykelmannen och langningen

Polisen i Stockholm utreder 2013 en langare som säljer sprit och cigaretter till tonåringar och elever på mellanstadiet. Han kallas för cykelmannen eftersom han cyklar när han levererar sina varor. Ryktet säger att han säljer alkohol för att kunna komma i kontakt med barn. En flicka hamnar på akuten alkoholförgiftad. Vilka är de bakomliggande motiven för att sälja alkohol till barn och vad får det för konsekvenser?