Titta

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Om UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Föreläsningar och samtal från konferensen "Flickor och kvinnor med autism". Inspelat den 29-30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism : Omringad av lejon, del 2Dela
  1. Vi vet att många flickor
    har svårt med att misslyckas.

  2. Vi kämpade jättemycket med "om jag
    inte kan direkt, så vill jag inte".

  3. När det gäller kartläggning, så
    behöver inte bara eleven kartläggas-

  4. -utan även situationer,
    så att vi vet vilka krav de ställer-

  5. -och ser om det matchar
    den person som vi vill ska delta.

  6. Jag ska göra såna här rättelser.

  7. Vi fick kloka synpunkter på rasten.

  8. Att över- och underkänslighet mot
    sinnesintryck finns i kriterierna-

  9. -innebär ju inte att alla har
    en under- eller överkänslighet-

  10. -utan ett av kriterierna
    kan uppfyllas.

  11. Så alla har det inte,
    men jag vidhåller att jag tycker-

  12. -att man ska kartlägga alla
    för att se om det finns-

  13. -för det är tillräckligt vanligt-

  14. -för att behöva titta på det
    hos alla.

  15. Sen kom det upp en väldigt...

  16. Det är ju så här,
    att när vi jobbar i skolan...

  17. ...så har vi ju
    massor med experter att tillgå-

  18. -i form av eleverna
    och deras föräldrar.

  19. En elev blev jag så tagen av,
    så jag glömde fråga vad du hette.

  20. Men du... Vill du säga det?

  21. Ja?

  22. Julia kom upp och hade så otroligt
    kloka tankar och synpunkter-

  23. -så jag hoppas att du gör allvar av
    dem och skriver ner dina upplevelser.

  24. Du sa att du kände igen en hel del
    av vad jag hade pratat om.

  25. "Gör ditt bästa"
    hade du en så bra förklaring på:

  26. "Hur ska jag tolka det?
    Det finns två sätt:"

  27. "Antingen måste jag göra perfektion"-

  28. -"eller så måste jag göra
    till slutet av min förmåga."

  29. Det var väldigt kloka ord
    som vi behöver ta med oss.

  30. Tänk om du får höra det tre gånger
    per dag, och du ska försöka använda-

  31. -all din förmåga tre gånger per dag.
    Det är rätt tufft.

  32. Okej. "Social träning."

  33. Det är ju så
    att vi har hört mycket om flickor-

  34. -och att man jobbar hårt med
    att försöka maskera och hänga med-

  35. -och göra sitt bästa och passa in.
    Om det kan man tänka på olika sätt.

  36. Är det bra att försöka passa in?
    Till viss mån försöker alla göra det-

  37. -men om det blir på bekostnad av
    att jag aldrig får vara den jag är-

  38. -så blir det nog
    mer negativt än positivt.

  39. Vi har hört att det är vanligt
    att skolpersonalen tycker-

  40. -att flickors sociala samspel funkar
    bra, så man tar inte tag i det-

  41. -men som skolpersonal har man ett
    stort ansvar för den sociala miljön.

  42. Det är inget vi kan lämna
    till eleverna.

  43. När de gäller elever med autism-

  44. -och i ännu större utsträckning
    hos flickor-

  45. -så blir det sociala samspelet
    svårare ju äldre man blir.

  46. I lägre klasser och i förskolan
    tänker man på att skapa-

  47. -samspelssituationer och att duka upp
    scener, så att barn kan samspela-

  48. -på ett bra sätt, men när de blir
    äldre tror vi att det inte behövs.

  49. För många elever med autism
    är det ju så-

  50. -att planerade, uttänkta
    samspelssituationer i skolmiljön-

  51. -är viktiga långt upp i åldrarna-

  52. -för man kan inte ta ansvar
    för att hantera det själva.

  53. Och...när det gäller...

  54. Jag är lite kluven när det kommer
    till det här med social träning-

  55. -men vi behöver skapa förutsättningar
    för att få lära sig saker-

  56. -som rör socialt samspel
    och social miljö.

  57. Det är viktigt
    att få lära sig om personlighet.

  58. Vem är jag?
    Vad är mina starka och svaga sidor?

  59. Vilka situationer är svåra?
    Vilka orsakar stress?

  60. Hur känner jag igen stress? Vad har
    jag för strategier att stressa ner?

  61. Vad har jag för strategier
    för att ta mig ur svåra situationer?

  62. Man behöver få lära sig
    om kommunikation.

  63. Vad händer om jag säger si eller så,
    så att man kan göra informerade val.

  64. Man behöver kanske få lära sig
    hur hjärnan fungerar-

  65. -så att man kan förstå
    sina egna reaktioner.

  66. För ett tag sen träffade jag en ung
    kvinna med autism från England.

  67. Hon höll på just då
    att skriva en bok om menstruation-

  68. -för det var nåt som hon och många
    andra hade haft svårt att hantera-

  69. -så hon tyckte att det behövdes
    en instruktionsbok om menstruation.

  70. När jag gjorde en sökning på vad
    det finns för forskning ute i dag-

  71. -så sa ett par studier
    att när det gäller menstruation-

  72. -och flickor med autism, så är den...

  73. Den ställer till större svårigheter
    än för andra flickor och påverkar...

  74. Vi är mest kvinnor här,
    men man får väl prata om det ändå.

  75. Det kan ju påverka humöret-

  76. -men för många med autism påverkar
    det känsligheten för sinnesintryck.

  77. Saker och ting blev mycket jobbigare
    precis före och under menstruationen.

  78. Det behöver vi vara medvetna om-

  79. -och prata och undervisa om.

  80. Man måste inte ha ont.
    Man kan hantera smärta, o.s.v.

  81. Det glömmer man väldigt lätt bort.

  82. När vi tänker på socialt lärande, som
    jag hellre säger än social träning-

  83. -för det känns lite...
    Det finns kluvna känslor där.

  84. Det handlar mycket om att lära sig
    att stå upp för sig själv.

  85. Vi har hört
    att många flickor med autism-

  86. -är utsatta och
    riskerar att utsättas för övergrepp.

  87. Man måste lära sig
    att stå upp för sig själv-

  88. -och vilka signaler man ska titta på.
    Att lära sig att förhandla-

  89. -jobbade vi mycket med
    när vi hade tjejgrupp i Norrköping.

  90. Är det nåt man har nytta av,
    så är det att kunna förhandla.

  91. Att kunna väga fördelar och nackdelar
    och sen ta ett beslut.

  92. Detta behöver vi göra
    mycket visuellt.

  93. Och man behöver lära sig
    problemlösningsstrategier.

  94. Det som gör att jag är lite kritisk
    mot "social träning"-

  95. -är att det är ju så himla svårt.

  96. När man ska lära ut socialt samspel,
    så finns det så väldigt få regler-

  97. -men när jag tittar
    på de program som finns ute-

  98. -så hävdar en hel del
    att det finns regler.

  99. Man lär sig statiska regler för hur
    man inleder och avslutar ett samtal-

  100. -och vad man pratar om-

  101. -men ibland gör det personen
    ännu mer obekväm i situationen.

  102. Dels är det svårt att komma ihåg
    reglerna, dels gäller de sällan.

  103. De ändras ju
    från situation till situation.

  104. När jag tittade på
    vad det finns för forskning-

  105. -kring effekterna
    av träningsprogrammen-

  106. -så är det inte
    jättestora positiva resultat.

  107. De ger mest resultat när det gäller
    social kunskap, alltså faktakunskap-

  108. -men de lär sig inte samspelet.

  109. En sak som jag tycker att vi
    i alla fall måste vara medvetna om-

  110. -är att fundera på vad vi gör.

  111. Lär vi personen
    att uppföra sig icke-autistisk?

  112. Lär vi... Pressar vi personen
    att börja maskera ännu mer-

  113. -eller lär vi personen
    att stå upp för den man är-

  114. -och hantera situationer utifrån det?

  115. När jag frågade alla de här
    unga vuxna personerna med autism-

  116. -via vårt kontaktnät, så sa en kvinna
    att hon tycker det är viktigt.

  117. "Jag har haft nytta av
    att lära mig socialt samspel."

  118. "Jag känner igen fler situationer nu,
    och då kan jag hantera dem bättre."

  119. "Men det måste vara
    en tvåsidig anpassning."

  120. "Det är inte bara vi med autism
    som ska anpassa oss"-

  121. -"utan ni neurotypiska
    måste också det."

  122. "Man måste få lära sig
    acceptera vem man är"-

  123. -"och få lära sig att acceptera
    sina särdrag och brister."

  124. Så vi måste fundera på vad vi gör
    när vi pratar om socialt lärande.

  125. Det är viktigt, men vi måste göra det
    med respekt och hänsynsfullhet.

  126. Vad är viktigast att få lära sig?

  127. Jag tror att förhandling är viktigt.

  128. Att förstå vad jag gillar och inte
    gillar och hur jag kan uttrycka det.

  129. När vi gör det här, så jobbar vi
    väldigt mycket med visuellt stöd.

  130. Hur påverkas humöret och av vad?

  131. Det finns bra material
    av Nåkkve Balldin att jobba med.

  132. Vad ger energi? Vad ger inte energi?

  133. När kan jag tanka under skoldagen?
    Vad gör att jag får energi?

  134. Hur reglerar jag energinivån? Sånt är
    oerhört viktigt för välbefinnandet.

  135. Det här var ett svar jag fick
    från unga vuxna med autism.

  136. "Att lära mig kämpa för mina rättig-
    heter var viktigare än att passa in."

  137. I ett par studier har man frågat
    tonåringar. I löjligt få studier-

  138. -har man frågat tonåringarna
    vad de tycker om social träning.

  139. Vad säger de då? De säger så här:

  140. Ja... Det var blandade åsikter.

  141. Det kan vara bra
    eller otroligt pinsamt.

  142. De sa: "Vi vill sätta våra egna mål."

  143. "Ni ska inte tala om vad jag ska lära
    mig. Vi vill sätta våra egna mål."

  144. "Vi vill helst inte bara ha en grupp
    som ska träna sociala saker."

  145. "Vi vill ha en gemensam aktivitet."

  146. "Vuxna kan vara bra att ha.
    De kan sätta saker på plats"-

  147. -"och få saker att börja,
    men många vuxna fattar inte."

  148. "De har inte en 'clue'
    om hur tonåringar samspelar"-

  149. -"och vad som gäller
    i tonårsgruppen."

  150. Jag har länge pratat
    om risken för "tantifiering".

  151. När vi har sociala grupper,
    så är det tanter som jag som har dem-

  152. -och så lär jag tonåringar och barn
    att vara social som en gammal tant.

  153. Det funkar ju inte bra. Det blir
    ju ännu mer udda och konstigt.

  154. En annan sak är,
    att när vi sätter ihop grupper-

  155. -så är det ofta så att flickor...

  156. Vi sätter ihop en grupp med unga med
    autism, och så är det en flicka där.

  157. Det blir inte heller riktigt bra.

  158. Vi måste försöka se till så att...

  159. ...flickorna får finnas
    i ett sammanhang med fler flickor-

  160. -så att de kan dela sina upplevelser
    med andra flickor.

  161. Många av ungdomarna tyckte att det
    var viktigt med social delaktighet-

  162. -men det funkar bäst i en aktivitet.

  163. Vi kanske ska tänka mycket mer
    på social delaktivitet i skolan.

  164. Vi kan erbjuda det mer än vad vi gör.

  165. Det här är en bild
    från nåt som heter CoderDojo.

  166. Jag kan inte låta bli. Jag vet att
    jag ska forska, vilket jag gör också-

  167. -men det här är en internationell
    rörelse som skapar...

  168. Det finns fritt material på nätet-

  169. -och så kan man skapa datorklubbar.
    Det är för alla - små barn och uppåt.

  170. På vårt universitet
    fanns en CoderDojo-klubb-

  171. -och vi skapade en
    för tonåringar med autism.

  172. Vi började för 2 1/2 år sen med fyra
    elever. Jag var där för en månad sen-

  173. -och nu kommer det
    mellan 40 och 50 elever varje lördag.

  174. De träffas och delar en aktivitet
    och ett intresse.

  175. De skapar också sociala nätverk.

  176. Vi har förstås utvärderat det här,
    eftersom jag ju måste forska-

  177. -och de säger: "Vi delar
    en aktivitet. Det är en trygg miljö"-

  178. -"för alla har autism,
    och de övriga fattar det."

  179. De säger också att de är respekterade
    och att ingen försöker ändra på dem.

  180. Det föräldrarna säger är-

  181. -att de lär sig oerhört många sociala
    och kommunikativa färdigheter.

  182. Jag läste en studie där 70 kvinnor
    pratade igenom sina skolupplevelser.

  183. Det de sa var
    att de måste få hjälp med rasterna.

  184. "Ge oss nåt som laddar energi, för
    de vanliga rasterna gör inte det."

  185. "Respektera individuella skillnader.
    Jag ska inte vara som alla andra"-

  186. -"utan jag ska trivas med mitt liv
    och känna mig nöjd med vad jag kan."

  187. Mitt barnbarn...
    Äntligen fick jag prata om det!

  188. Pia sa att jag måste nämna titlar,
    och jag har en som jag är stolt över:

  189. Att jag är mormor.

  190. Jag har hälsat på. Han fyllde ett år,
    och det här är efter kalaset.

  191. Även om man inte har autism, så kan
    socialt samspel vara utmattande.

  192. Jag har tillstånd att visa bilden.

  193. Det måste vi komma ihåg,
    för det är lätt att utgå ifrån-

  194. -att de efter rasten
    har laddat batterierna.

  195. Elever med autism har inte gjort det.
    De har oftast dränerat sin energi-

  196. -och behöver få tid att pusta ut.

  197. Så en viktig kartläggning
    är att titta på energiåtgång och se-

  198. -om vi tar energi
    under hela skoldagen.

  199. Finns det möjlighet för eleverna
    att ladda energi och samla ihop sig?

  200. När Jacinta berättade om sin skoltid-

  201. -så berättade hon att hon var väldigt
    mobbad genom hela sin skoltid.

  202. Vad vet vi om mobbing? Det finns
    väldigt många olika rapporter.

  203. En rapporterade att 94 procent
    av alla elever med autism-

  204. -sa att de hade blivit mobbade, men
    det ligger mellan 60 och 90 procent.

  205. Mobbing sägs avta lite
    när eleverna blir äldre.

  206. Det ser man inte hos elever med
    autism, så det måste uppmärksammas.

  207. Det sägs
    att vi måste lära elever med autism-

  208. -att förstå det här mobbing.
    Det har man tittat på-

  209. -och det visade sig att
    när man ger dem teoretiska tester-

  210. -om vad som är och inte är mobbing-

  211. -så var de med autism bättre på att
    se vad som var och inte var mobbing-

  212. -men i vardagen kanske de
    inte uppfattar eller signalerar det.

  213. Där måste vi vara uppmärksamma, och
    skolpersonalen har ett stort ansvar.

  214. Man har tittat på skolpersonal.
    Vi kan delas in i tre olika grupper.

  215. Nu generaliserar jag,
    men man tittar ju på gruppnivå.

  216. Som skolpersonal finns det de som...

  217. Det finns de som säger
    att det här med mobbing är...

  218. ...en naturlig del av utvecklingen.
    "Du måste lära dig att säga ifrån."

  219. "Ignorera det.
    Det är nånting som bara händer."

  220. "Det ingår i
    den sociala utvecklingen.

  221. "Jag blev mobbad, och inget har hänt
    med mig. Titta vad bra jag funkar."

  222. Vissa vill jobba med offren,
    så att de blir tuffare-

  223. -och vissa säger att vi måste
    undvika situationer där mobbing sker.

  224. De två första grupperna gör inte
    så mycket åt mobbing. "Sånt händer."

  225. Och det här börjar ju jättetidigt.
    Hur många av er har hört:

  226. "Han slår dig
    för att han tycker om dig."

  227. Nej, vet du vad! Skulle du som vuxen
    acceptera om nån kom fram och...

  228. "Du är intresserad!"
    Nej, det är inte okej!

  229. Vi måste göra nånting åt det här.

  230. Vad är det som fungerar? Kan jag ge
    er nåt recept? Det kan jag ju inte-

  231. -men i en studie
    hade man jobbat med elevstöd.

  232. Man hade jobbat med eleven med autism
    och försökt ta reda på när det hände-

  233. -och vad de kunde göra, och så hade
    man engagerat en grupp andra elever-

  234. -och frågat
    om de ville stötta eleven.

  235. Man hade inkluderat mobbare
    i gruppen och lärt den gruppen-

  236. -om autism
    och vad som kan vara jobbigt.

  237. De hade fått en tydlig roll
    som stödpersoner.

  238. Utvärderingen
    var kanske inte tipp-topp.

  239. De kanske inte hade gjort sitt bästa,
    men mobbingen minskade faktiskt-

  240. -och eleverna med autism
    kände sig tryggare i skolan-

  241. -för de hade alltid nån att gå till
    och söka stöd hos och att prata med.

  242. Men om vi börjar tidigt...

  243. Nån sa att vi borde
    prata mycket mer om förskolan.

  244. Det börjar ju jättetidigt det här
    med att acceptera och fira olikheter-

  245. -och att prata om hur vi umgås
    med varann, för om vi gör det...

  246. Om valet är att låtsas vara nån annan
    eller bli mobbad...

  247. Vi måste jobba med den sociala
    miljön. Många med autism säger:

  248. "Jag är jag,
    och jag måste få vara den jag är."

  249. Okej...

  250. En ny ingrediens: klasskamraterna.

  251. Jag har pratat om dem underförstått-

  252. -för som skolpersonal måste vi
    ta ansvar för den sociala miljön.

  253. När jag handleder och är ute med
    skolstödsteam i Perth där jag bor-

  254. -där det uppstår
    precis samma situationer-

  255. -så hamnar man i diskussion om att
    man inte kan göra si och så för nån-

  256. -för det blir inte rättvist.

  257. "Klasskamraterna accepterar inte
    att vi gör olika. Det pekar ut nån."

  258. Jag blir så trött
    på denna definition av rättvisa.

  259. Vi vet ju egentligen allihop, att
    det att göra lika är inte rättvist.

  260. Jag tror att ni alla
    har sett den här bilden-

  261. -på tre barn
    som ska titta över ett plank.

  262. De får en lika stor låda att stå på,
    och den som är lång lyckas se-

  263. -men inte de två korta. Men om man
    ger dem olika höga bänkar att stå på-

  264. -så kan alla se. Så rättvist är att
    göra olika, vilket vi måste etablera-

  265. -från förskolan.

  266. Jag har sagt det här hundra gånger
    och ska säga det en hundraförsta:

  267. Jag har en dröm, att direkt
    på förskolan, så möter barn-

  268. -vuxna som säger:

  269. "Här, vet du, är vi så himla
    rättvisa, så här gör vi olika."

  270. Den här bilden
    hade vi i klassrummet i Norrköping.

  271. Så fort det blev tal om orättvisa,
    så hänvisades till den här.

  272. Det tog inte lång tid innan de sa:
    "Jag vet, vi gör olika."

  273. Det är nåt som vi måste jobba med.

  274. Klasskamraterna kan behöva specifik
    hjälp att förstå andra klasskamrater.

  275. De kan behöva hjälp att samspela
    med andra, vilket ibland kan vara-

  276. -att man pratar om det
    eller erbjuder aktiviteter-

  277. -där man kan samspela.

  278. Man kan behöva hjälp med att förstå
    hur man kan hjälpa sin kompis.

  279. Väldigt många skolor
    jobbar med organiserat kompisstöd-

  280. -vilket kan vara ett bra alternativ.

  281. Nåt som också har kommit fram
    när vi frågade elever-

  282. -var att stöd i umgänget
    med kamraterna var bra.

  283. Om en kompis finns där och hjälper
    till, så kan det kännas tryggare.

  284. Men precis som med skolpersonal,
    så är det här nånting-

  285. -som vi måste jobba med
    kontinuerligt.

  286. Det är inte nåt vi inleder skolåret
    med, utan vi jobbar kontinuerligt.

  287. Ska man berätta om autism
    i klassrummen?

  288. Det finns inget forskningsstöd
    för vare sig det ena eller det andra.

  289. Flera rapporter säger att när man gör
    det, så skapas det mer förståelse.

  290. Andra rapporter säger att många
    tonåringar tycker att det är jobbigt.

  291. Det är en avvägningsfråga som man
    måste avväga med eleven och familjen.

  292. Man måste också fundera på
    hur man gör det.

  293. Det finns material med enkla övningar
    som jag har använt.

  294. Man kan göra det på en massa olika
    sätt. Det finns exempel där ute.

  295. Det är känsligt
    och man måste alltid ha samförstånd.

  296. Men det finns inget som säger att man
    inte pratar om olikheter generellt.

  297. När försvann det i utbildnings-
    väsendet? När jag var liten-

  298. -så hade vi dagar
    om olika funktionsnedsättningar.

  299. Man pratade om det öppet.

  300. Jag kanske är extremt naiv...

  301. ...men jag tror inte att saker
    blir farliga om man pratar om det.

  302. Ofta blir det farligare om vi inte
    pratar om det. Då blir det pinsamt.

  303. Jag tror att saker blir enklare om
    man pratar om det på ett odömande...

  304. ...och accepterande sätt.

  305. Men ska man göra det, så måste man
    vara bekväm med att göra det.

  306. En annan person med autism
    sa så här när vi frågade:

  307. "Det kan vara bra, men den som pratar
    måste vara trygg i att göra det"-

  308. -"på ett bra och accepterande sätt."

  309. När jag tänker på socialt samspel,
    så tänker jag mycket kring-

  310. -det här med att ordna aktiviteter.

  311. Titta på personens starka sida
    och intressen och ordna aktiviteter-

  312. -där elever kommer samman
    på ett naturligt sätt-

  313. -för det bygger också kommunikation,
    socialt samspel-

  314. -och känslan
    av att tillhöra en grupp.

  315. Många av våra tonåringar som kommer
    till datorklubben säger så här:

  316. "Det här är enda gången jag känner
    att jag tillhör en grupp."

  317. Vi har ett gäng tjejer där som jobbar
    väldigt mycket med videokonst.

  318. De är väldigt kreativa. En tjej sa:

  319. "Jag behöver inte spela eller
    maskera. Jag kan vara den jag är."

  320. Man går inte för att lära sig umgås,
    utan man utgår från en aktivitet.

  321. Det andra kommer liksom lite med...
    på köpet.

  322. Vi har gjort en liten rapport-

  323. -på utvärderingen av den här klubben-

  324. -som finns på nätet
    och som man kan ladda ner.

  325. Vi har försökt identifiera
    vad man behöver ha på plats-

  326. -för att en aktivitetsbaserad...

  327. Här handlar det
    om de här datorklubbarna-

  328. -men det som vi identifierar
    är egentligen väldigt generellt.

  329. Om ett program
    ska bygga på styrkor och intressen-

  330. -vad behöver då finnas för att de med
    autism ska känna att de hör hemma?

  331. Jacinta berättade att...

  332. ...när hon började känna...

  333. ...att hon ville försöka
    vara den hon är-

  334. -så började saker och ting
    ändras för henne.

  335. Om vi då tittar
    på ytterligare en ingrediens-

  336. -som handlar om undervisningen...

  337. Det finns otroligt mycket att säga,
    så jag berör bara några få saker.

  338. Men jag tror att...

  339. I undervisningssituationer måste
    vi tänka att "olika" är standard.

  340. Det här låter nördigt, men alla
    känner till normalfördelningskurvan.

  341. I varje klassrum
    har vi en normalfördelningskurva.

  342. Om jag planerar för den smala gruppen
    i mitten, så är det väldigt många-

  343. -som inte kan hantera situationen.

  344. I de fall där det fungerar,
    så säger skolpersonalen:

  345. "Jag planerar för olikheter."

  346. "Om jag ska förmedla en kunskap,
    så har jag ett antal olika material."

  347. "Olika kommunicerar på olika sätt."

  348. "Man kan..."

  349. "Ibland grupperar jag...
    eleverna på olika sätt."

  350. Vi måste komma ifrån det här:

  351. "Ska jag behöva göra en sak till?"

  352. Om man ska planera för hela klassen-

  353. -och sen göra en sak till
    för den och den, så blir det jobbigt-

  354. -men om jag utgår från
    att det är en grupp av olikheter-

  355. -där jag måste redan från början
    ha planerat, så att mitt budskap-

  356. -förmedlas på olika sätt,
    så blir det inte extraarbete.

  357. "Det är svårare än att bara göra
    en sak." Ja, men om det blir rutin-

  358. -så kommer vi att komma
    väldigt långt.

  359. I rapporterna säger de att de måste
    få lära på det sätt de lär sig bäst.

  360. "Utgå inte ifrån
    att det är ett sätt eller ett annat"-

  361. -"utan försök att fråga mig
    hur det är jag behöver göra"-

  362. -"för att kunna lära mig."

  363. Jag vet inte hur många gånger vi
    behöver säga det, men vi måste jobba-

  364. -mycket med att visualisera.

  365. Det handlar ju om på alla nivåer.

  366. Det handlar inte bara om ett schema.

  367. Jag är ledsen, men när man säger-

  368. -att alla skolor har en struktur
    i och med veckoschemat...

  369. Det räcker inte. Det är inte till-
    räckligt detaljerat och ändras ofta.

  370. "Vi skulle haft, men..." Nej, vi
    måste ha ett mer detaljerat schema-

  371. -och vi måste, i uppgifter
    och när jag står här och pratar-

  372. -ha visuellt stöd,
    så att vi vet vad vi pratar om.

  373. Det är inte ett kladdigt möte-

  374. -utan en kaka som är bakad
    med en viss frukt som vi pratar om.

  375. Det kan gå så snett
    när vi har olika bilder i huvudet.

  376. Man kan och ska även använda kommuni-
    kation, men på ett medvetet sätt.

  377. Vi kan lära oss att bli mycket bättre
    på att ge feedback.

  378. Vi vet att många flickor
    har svårt med att misslyckas.

  379. Vi kämpade jättemycket med "om jag
    inte kan direkt, så vill jag inte."

  380. Med feedback kan man tydligt visa
    att man blir bättre när man övar.

  381. Vi jobbade mycket med att se på vad
    de hade gjort och vad som hade hänt.

  382. Man lär sig av att öva. Vi ska
    förmedla det växande tankesättet-

  383. -som ni kan läsa mycket mer om.

  384. Det här har jag lärt mig
    av en annan kollega.

  385. Susanne berättade en jättebra
    historia för mig för längesen.

  386. Du berättade om en kvinna
    som hade stöd i sitt hem.

  387. Det var viss stödpersonal
    som hon funkade så himla bra med.

  388. Det de gjorde, när du tittade på det,
    var att de använde "feed forward".

  389. De satte ord på
    både vad de själva gjorde...

  390. "Jag sätter den här,
    för då blir det så."

  391. "Jag häller i lite sånt,
    för då händer detta."

  392. Vi kan använda det här mer medvetet.

  393. Vi kan sätta ord på
    eller visualisera sånt som inte syns.

  394. Om jag hjälper eleven att se hur jag
    tänker, eller om jag hjälper eleven-

  395. -att förstå
    hur de har kommit fram till saker-

  396. -och hjälper dem
    att upptäcka goda strategier...

  397. Vi är bättre på att säga
    att de har gjort fel-

  398. -än att säga: "Wow! Det blev bra.
    Jag såg att du gjorde det och det."

  399. Då hjälper vi eleven
    att upptäcka deras goda strategier-

  400. -och de processer som funkar.

  401. Vi måste också ibland hjälpa eleven
    att sätta ord på...

  402. "Jag ser att du har jobbat hårt.
    Jag ser att det här är si eller så."

  403. "Personliga drag och starka sidor".

  404. "Low arousal" har ni läst mycket om.

  405. Det är ett väldigt bra sätt
    att arbeta på.

  406. Det här är mitt barnbarn som leker
    kurragömma. Han fattar inte riktigt.

  407. I undervisning när det inte går bra,
    så är det "brist på motivation".

  408. Jag ska avsluta
    med att prata om motivation-

  409. -för det är en jättestor grej. Vi kan
    inte ta för givet att den brister.

  410. Vi måste ta reda på om eleven har
    förmåga, färdighet och motivation.

  411. Bara om vi svarar ja på båda
    de frågorna, så har vi inga problem.

  412. Om vi svarar ja på förmåga och
    färdighet och nej på motivation-

  413. -kan vi göra
    motivationshöjande insatser.

  414. Jag ser mycket
    av belöningssystem i Australien.

  415. Jag är rädd för det,
    för om man inte vet att man är där-

  416. -så blir belöningen ytterligare
    en förstärkning av att jag inte kan.

  417. Så belöningssystem
    låter förödande enkelt-

  418. -men det är svårt att använda,
    för vi måste vara säkra på-

  419. -att barnet har förmågan
    och att motivationen brister.

  420. Det finns ett till krux med det här.

  421. Jag kanske är jättemotiverad,
    men i dag har jag inte sovit.

  422. Det har varit strul, så även om jag
    är motiverad, så orkar jag inte.

  423. Och så missar jag min belöning.

  424. Det som gör mig
    ännu mer...konfunderad-

  425. -är belöningssystem för hela klassen.

  426. Jag hoppas att det har försvunnit.
    Har det det? Nej.

  427. Om hela klassen sköter sig
    stoppar jag i en boll.

  428. Om hinken är full
    får de göra nåt roligt.

  429. Sen är det ett par elever-

  430. -som alltid blir orsaken till att
    det inte stoppas en boll i hinken.

  431. Hur motverkar det mobbing?

  432. Inte alls, skulle jag säga.

  433. Så.

  434. Vi behöver flexibilitet i hjälpmedel,
    instruktioner, grupper och dagsform.

  435. En flexibilitet som innebär-

  436. -att alla faktiskt inte måste gå
    i stora sammanhang.

  437. Ibland är det bättre
    att få börja i ett litet sammanhang-

  438. -och att sen gå ut i ett större.
    Vi måste inte misslyckas först-

  439. -innan vi ser alternativa lösningar
    till att få kunskap-

  440. -och att utveckla de förmågor
    man kan. Det var allt för mig. Tack.

  441. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Omringad av lejon, del 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Flickor, Inkluderande utbildning, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Skolan, Tillhörighet, Trygghet, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickan ingen ser

Bloggaren och coachen Lotten Grape är mamma till två barn med särskilda behov. Här berättar hon om sina erfarenheter av utredningar och kamp för att hennes dotter skulle få rätt stöd. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 1

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 2

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Ett A-barns betraktelser

Förr i tiden delade man in barn i "A- och B-barn". Ordkonstnären och författaren Anna Planting-Gyllenbåga var under sin uppväxt var övertygad om att hon tillhörde gruppen "B-barn". Efter att ha fått sin autismdiagnos var det många pusselbitar som föll på plats. Med dikter och anekdoter berättar hon här om livet före och efter diagnosen. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att ta på sig rätt glasögon

Är det verkligen så stora skillnader mellan flickor och pojkar i förskoleåldern? Gunilla Westman Andersson, specialpedagog och lektor, delar här med sig av sin forskning som fokuserar på flickor. Det finns tecken på autism även hos flickor om man bara vet vad man ska leta efter. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 1

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 2

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att studera med asperger och ADD

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Vad säger Socialstyrelsen

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Konsten att fejka arabiska

När journalisten och författaren Lina Liman fick sin autismdiagnos som vuxen hade hon tillbringat sju år som patient inom psykiatrin. Hon hade mött nästan hundra läkare, tvångsvårdats och ordinerats starka mediciner. I självbiografin "Konsten att fejka arabiska" (2017) berättar hon om hur det är att leva med en diagnos så länge utan att veta om den och hur allt kan ändras av rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Att vara en hackkyckling

Malin Engelbrektsson har gjort en handbok för dig som är utsatt för mobbning, känner dig kränkt, utfryst och ensam. "Att vara en hackkyckling" ska vara ett stöd för dig som mår dåligt psykiskt eller fysiskt i skolan. Intervjuare: Behrang Miri.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Var ska Joel bo, i Stockholm eller Tornedalen?

Joel flyttar över 100 mil bort, från Stockholm till byn Hedenäset i Tornedalen. Hur är det att börja i en klass där det bara är fem elever i 2:an, mot att ha varit 75 elever i den gamla skolan? Och hur är det att bo med bara halva sin familj? Joels mamma fick ett nytt jobb i Övertorneå och Joel ville följa med. Varannan helg åker de hem till Stockholm till resten av familjen. Vi får följa Joel från januarivintern till skolavslutningen i juni.