Titta

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Om UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Föreläsningar och samtal från temadagen "Livssmärta eller psykisk sjukdom?" med fokus på barn och unga vuxna. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen, Sigtuna. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom? : Psykisk ohälsa bland barn och ungaDela
  1. Astrid Lindgren sa en sak:

  2. "De lyckligaste barnen är de som är
    lätt försummade och högt älskade."

  3. Tycker inte ni
    att det är ganska klokt?

  4. Ja, det ligger till så här
    att när vi ställer den här frågan-

  5. -som vi väldigt ofta ställer
    till varandra, "Hur är det?"-

  6. -så får vi svaret "Ja... Rätt okej"-

  7. -eller "Det är bra." Eller hur?

  8. Hur ofta får ni svaret: "Det är
    inte så bra. Har du en kvart?"

  9. Så svarar vi inte.

  10. Eller när man förstår att nån
    inte mår så bra, och man frågar:

  11. "Hur är det?"
    "Ja, det är skit."

  12. "Det är skit" kan betyda allt från
    att jag är lite trött och ledsen-

  13. -för att det är måndag morgon
    till att jag står i begrepp-

  14. -att hoppa framför tåget,
    och allt däremellan.

  15. Vi har en brist
    på lidandespråk i vår kultur.

  16. Det är lite grand allt eller inget.
    Antingen är det bra eller inte bra.

  17. Antingen är man lycklig och lyckad,
    eller så är man värdelös.

  18. Vi som har varit med ett tag vet ju-

  19. -att livet består
    av allt det där mitt emellan.

  20. Man blir inte trygg
    av att inte vara med om svårigheter.

  21. Man blir inte trygg
    av att ständigt lyckas-

  22. -utan man blir ju trygg av
    att falla och resa sig gång på gång.

  23. Det är så livet ser ut.

  24. Det här är nånting
    som vi behöver utveckla.

  25. Jag är oerhört glad och tacksam
    över att få vara här i dag.

  26. Jag vet att ni alla är intresserade
    av att utveckla ett språk-

  27. -och att utveckla en kontakt, som
    inte behöver vara allt eller inget-

  28. -utan som kan vara
    så där lite mitt emellan.

  29. Jag kan göra lite grand,
    och känna mig nöjd med det.

  30. Jag kan få svaret
    "Det är inte så bra," och säga:

  31. "Ska vi ta en kopp kaffe?"
    Det kanske är det jag kan bidra med.

  32. Jag behöver inte lösa alla problem
    för att det ska vara värt nåt.

  33. Det är märkligt. En vanlig orsak till
    att man inte frågar hur folk har det-

  34. -med den inre människan,
    som är ett väldigt fint uttryck-

  35. -är att man tror att om jag får veta
    att du inte har det bra-

  36. -eller att du funderar på att ta ditt
    liv eller inte orkar med ditt liv-

  37. -så är det jag som är ansvarig
    för att lösa dina problem-

  38. -eller se till att du lever.
    Det känns ju jättestort och svårt.

  39. Om jag däremot tänker att vi är många
    som utrustar oss med varandra-

  40. -så kan varje ögonblick
    bli betydelsefullt.

  41. Ett ögonblick är just ett ögonblick.
    Det går väldigt fort.

  42. Det här att samla på sig goda
    ögonblick under ett helt liv-

  43. -det stärker vår förmåga att orka.

  44. Det är det som är så fantastiskt
    i den bransch som jag jobbar med.

  45. Jag har jobbat med svåra, traumatiska
    händelser i hela mitt vuxna liv.

  46. Under de senaste åren är det
    nästan enbart självmordsfrågor-

  47. -förutom bröstcancer
    en halv dag i veckan.

  48. Är det nåt jag har lärt mig
    så är det att under ett ögonblick-

  49. -kan vad som helst hända, och
    den återkopplingen får man sällan.

  50. "Tack, du räddade mitt liv
    när du bjöd mig på kaffe."

  51. Det får man inte höra,
    men det kan vara så.

  52. Man har turen att finnas
    på rätt plats vid rätt tillfälle-

  53. -och då kan man faktiskt
    rädda ett liv.

  54. Ni kanske inte tror mig. Jag ska
    berätta om ett mejl som jag fick.

  55. Som ordförande i Svenska
    psykiatriska föreningen får man mejl-

  56. -om allt som inte fungerar,
    men ibland om det som fungerar bra.

  57. Det här var ett sånt mejl från en man
    som var på en av mina föreläsningar.

  58. Han är inte vårdutbildad.
    Det var en halvdagsföreläsning.

  59. Han sa: "Jag tog med mig två saker."

  60. Som föreläsare får man vara nöjd
    om åhörarna tar med sig två saker.

  61. Vi får se vad ni tar med er. Det
    kan vara intressant att diskutera.

  62. "Vad tog du med dig?"
    Han hade tagit med sig-

  63. -att vara uppmärksam på hur ens
    medmänniskor mår. Ganska bra lärdom.

  64. Det andra var att det alltid
    är bättre att göra nåt litet-

  65. -än att inte göra nåt alls.
    Bra sammanfattning, tycker jag.

  66. Sen skrev han:
    "Några dagar efter din föreläsning"-

  67. -"gick jag på en hög bro i Stockholm.
    Jag var i min egen värld."

  68. "Jag tänkte inte så mycket
    på dem jag mötte."

  69. "Så kommer en ung flicka mot mig,
    som går och gråter."

  70. "Jag gick förbi, men kom att tänka på
    det du hade sagt."

  71. "Att vara uppmärksam
    på hur ens medmänniskor mår."

  72. "Så jag vände mig om. Då var hon
    på väg att klättra över broräcket."

  73. "Jag kastade mig fram och fick tag
    i henne i sista sekunden."

  74. "Jag ringde 112,
    hjälp kom snabbt till platsen."

  75. Han räddade ett liv. En sån liten
    förändring i hur han tänker-

  76. -och hur han agerar räddar ett liv.

  77. Är inte det alldeles fantastiskt?
    Att det är en kraft som finns-

  78. -inom alla människor. Å ena sidan kan
    vem som helst inte orka med sitt liv.

  79. Det ska vi prata mer om. Å andra
    sidan kan vem som helst bli den-

  80. -som räddar ett liv, eller
    som erbjuder nåt som ger orken-

  81. -till den här människan att leva
    lite till, att orka lite till.

  82. Det tycker jag är stort och fint.
    Det borde vi enas i.

  83. Det borde göra att det inte finns
    nån anledning att skämmas-

  84. -när man mår psykiskt dåligt,
    eller inte orkar med sitt liv.

  85. Det finns ingen orsak.
    Man borde tänka:

  86. "Det här delar jag
    med alla andra människor."

  87. Alla vet hur det känns. Därför borde
    man kunna prata med vem som helst.

  88. Jag minns i min naiva ungdom-

  89. -när jag jobbade
    med ungdomar med ångestproblematik.

  90. Jag sa till dem, för det är vanligt
    att få en ångestattack-

  91. -när man åker kommunalt, då sa jag:

  92. "Nästa gång du åker kommunalt
    och känner att ångesten är på väg"-

  93. -"leta rätt på en vuxen som ser
    snäll ut och gå fram till den"-

  94. -"och fråga om du får hålla den
    i handen för att du får ångest."

  95. Det är en naiv instruktion,
    men faktum är att några gjorde det.

  96. De gick fram till en snäll vuxen
    och sa så, och kom tillbaka-

  97. -och sa att det var fantastiskt:
    "Jag fick inte ångest."

  98. "Den som fick hålla mig i handen
    verkade jätteglad."

  99. Det är också det här fina att när vi
    ger nånting känns det väldigt bra.

  100. Vem skulle säga nej,
    att du inte får hålla mig i handen?

  101. Eller om nån sa till mig:
    "Jag är ganska ensam."

  102. "Du är en sån som jag
    skulle kunna ringa mitt i natten"-

  103. -"när jag har det svårt,
    för du verkar så lugn."

  104. Eller "Du verkar så snäll,"
    eller "Du verkar så intresserad."

  105. Skulle nån av er bli sårad över att
    få en sån fråga? Naturligtvis inte.

  106. Man skulle känna sig lite utvald.
    Man kanske skulle säga tack:

  107. "Du får gärna ringa till mig. Jag kan
    tänka mig att ringa till dig också."

  108. Vips har man skapat en livlina.

  109. I dag är det så att många,
    när de får den frågan-

  110. -"Vem skulle du ringa mitt i natten
    om du drabbades av nåt svårt?"-

  111. -svarar: "Det vet jag inte.
    Det finns ingen."

  112. Eller: "Det har jag aldrig tänkt på."

  113. Det finns en hel del
    onödig kontaktlöshet i vår kultur-

  114. -som jag tror att vi ganska snabbt
    kan förändra, om vi hjälps åt.

  115. Att alltid ha någon. Har man någon
    så är man per definition inte ensam.

  116. Det kan faktiskt räcka med en person
    i ett sårbart läge.

  117. Det går däremot aldrig
    att klara sig själv.

  118. "Ensam är stark",
    "Själv är bäste dräng"-

  119. -"Bra karl reder sig själv",
    "Egen lyckas smed", det är falskt.

  120. Man klarar sig inte själv när man mår
    psykiskt dåligt. Det går inte.

  121. Det borde vi
    mycket tidigare acceptera-

  122. -och tänka att det är
    en omöjlig uppgift att sitta ensam.

  123. Då blir det farligt,
    när man sitter ensam.

  124. Då är det fantastiskt att vi har
    så många att vända oss till.

  125. Vi har alla podcaster där man pratar
    om saker som berör oss alla-

  126. -vi har alla
    hjälplinjer och mötesplatser-

  127. -som Sigtunastiftelsen, till exempel.
    Här kan vi prata om viktiga saker.

  128. Här kan vi mötas på riktigt.
    Man behöver inte göra det hela tiden.

  129. Det är det ingen som orkar. Ibland
    måste det vara lite lättvindigt.

  130. Astrid Lindgren sa en sak som är klok
    när det gäller barn och unga.

  131. Det är:

  132. "De lyckligaste barnen är de som är
    lätt försummade och högt älskade."

  133. Tycker inte ni
    att det är ganska klokt?

  134. "Lätt försummade och högt älskade."

  135. För då får man kanske kontakt
    med sin inre förmåga-

  136. -och det här grundläggande, att
    vissa problem måste man lösa själv.

  137. Det är ju en skrämmande insikt,
    men den är icke desto mindre sann.

  138. Vissa problem måste vi lösa själva.

  139. Jag kommer in
    på det här med livslidande.

  140. Det är riskabelt när man gör
    det lidande som hör livet till-

  141. -till en sjukdom, där professionell
    hjälp behövs till varje pris.

  142. Å andra sidan kan ju livets lidande,
    till exempel en förlust-

  143. -innebära att jag hamnar
    i ett tillstånd-

  144. -som gör att jag behöver
    professionell hjälp.

  145. De allra flesta
    klarar sitt eget livslidande-

  146. -med hjälp av sitt nätverk.
    Vi får inte hamna i ett läge-

  147. -där allting som gör ont
    ska hanteras professionellt.

  148. Dit är vi lite grand på väg.

  149. Så fort man öppnar en ny verksamhet-

  150. -så strömmar det in remisser-

  151. -där en del handlar om livslidande-

  152. -och då tänker jag
    att hjälpsökande alltid är av godo-

  153. -men vi som jobbar professionellt
    måste hjälpa människor-

  154. -att sortera var problem hör hemma.

  155. Allting hör inte hemma
    inom psykiatrin.

  156. Om vi skulle resonera så
    att normala reaktioner på trauma...

  157. Vi har många i vårt land som har
    varit med om fruktansvärda trauman.

  158. Om varje normal reaktion på trauma
    skulle hanteras inom psykiatrin-

  159. -skulle psykiatrin bli fullkomligt
    överlastad av normala reaktioner.

  160. Jag ser det här i spektra. Vi måste
    lära oss att hantera, bemöta-

  161. -och hjälpa till
    med allt det här mitt emellan.

  162. Kanske ha lite is i magen,
    när det gäller unga människor.

  163. Det ska jag återkomma till.

  164. Å ena sidan mår den yttre människan
    i Sverige väldigt bra, eller hur?

  165. Man ser sig omkring, och de flesta
    ser rätt så välmående ut här.

  166. Inte alla, men de flesta, men den
    inre människan mår påfallande dåligt.

  167. Psykisk ohälsa, och nu pratar jag
    inte om psykisk sjukdom-

  168. -psykisk ohälsa har fördubblats
    hos barn och ungdomar-

  169. -de senaste tio åren,
    enligt Socialstyrelsen.

  170. Då skattar man ju det själv.
    Man får frågor om sitt mående.

  171. Det är ju rätt hårresande ändå.
    En fördubbling på tio år. Eller hur?

  172. Så ska det inte behöva vara.
    Hur kommer det sig att det ser ut så-

  173. -när vi är så välmående?
    Vi lever i ett välfärdsland.

  174. Vi har våra grundläggande behov
    tillfredsställda, de flesta av oss.

  175. Ändå mår vi inte bra. Här är det
    nånting som vi missar, eller hur?

  176. Där tror jag att vi kan ha olika svar
    beroende på vem vi är.

  177. Det är också viktigt att diskutera
    vad det är vi missar?

  178. Vad är det som gör att vi inte mår så
    bra som vi har det-

  179. -som de kloka Nisse Simonsson,
    Frank Lindblad och Carl Lindgren-

  180. -barnläkare, skriver om?

  181. Så här ser det ut i Sverige.

  182. Det är också så,
    en annan form av psykiskt lidande-

  183. -är ju den stressrelaterade ohälsan.

  184. Är det farligt att bli stressad?

  185. Är det nån som aldrig
    har varit stressad i sitt liv?

  186. Är det nån som aldrig är stressad
    under en dag? Kanske de här dagarna.

  187. Direkt när jag kom hit
    kände jag mig alldeles lugn.

  188. Det var en fantastisk känsla.
    Det tror jag inträffar här-

  189. -i en sån här miljö, med såna här
    människor, med ett sånt här tema.

  190. Men i övrigt, är det så att ni går
    en dag utan att känna nån stress?

  191. Nej, det tror jag faktiskt inte.
    Stress är nödvändig.

  192. Stress skyddar oss.

  193. Stress är ju en form av oro
    som bor granne med ångest.

  194. Tanken är ju att vi ska känna ångest-

  195. -till exempel
    när vi närmar oss nånting farligt.

  196. Ångestreaktionen är nödvändig-

  197. -för att vi inte ska bli uppätna
    av en sabeltandad tiger på savannen.

  198. I dag finns inga sabeltandade tigrar,
    men det finns en hel del hot-

  199. -som ser annorlunda ut, så i grunden
    är den här reaktionen sund och bra.

  200. Vi ska akta oss för det som är
    farligt. Om det kom in en skallerorm-

  201. -och om vi hade
    en förskoleklass längst fram-

  202. -så skulle de inte kasta sig fram
    och klappa skallerormen.

  203. Det sitter i våra gener
    att man ska akta sig för en orm.

  204. De som aldrig har sett en orm vet
    rent genetiskt att det är farligt.

  205. De som har saknat den genetiska
    konstruktionen har dött ut.

  206. De har fått betydligt fler ormbett.
    Så ser det ut.

  207. Vi ska vara glada
    över att kunna känna stress-

  208. -men vi ska vara försiktiga
    med vår stress-

  209. -och hela tiden se till att ha balans
    mellan stress och återhämtning.

  210. Annars kan man bli sjuk av stress.

  211. Men stressrelaterad ohälsa
    är inte heller en psykisk sjukdom-

  212. -jämförbar
    med andra psykiska sjukdomar.

  213. Det gäller att inte blanda ihop det-

  214. -och inte lägga
    all psykisk ohälsa i samma korg-

  215. -för då är vi tillbaka
    till att börja prata om psyksjuka.

  216. Då slutar vi att prioritera
    i resurser. Alla ska inte ha samma-

  217. -utan de med störst behov
    ska ha mest resurser-

  218. -och sen ska man fördela
    på ett rättvist och jämlikt sätt.

  219. Det låter ganska självklart.
    Det är så det är.

  220. Stress och återhämtning
    ska vi tänka på lite till mans.

  221. Ni kanske är jättebra
    på återhämtning. Är ni det?

  222. Hur många skulle säga att ni är
    väldigt duktiga på återhämtning?

  223. Men ändå... Hur många känner igen
    sina egna signaler på stress?

  224. Det var bra. Det är väldigt bra.
    Många gör inte det, nämligen.

  225. Det där att se sig själv
    som en källa till lärande-

  226. -och veta när man närmar sig gränsen,
    är en mycket nyttig lärdom.

  227. Nu är jag nära gränsen, då måste jag
    ta ett steg tillbaka och vila.

  228. Annars kommer utbrändhet, utmattning-

  229. -om man hela tiden gör våld på sina
    gränser och biter ihop lite till.

  230. Det är ingen bra idé.
    Är det då farligt att må dåligt?

  231. Nej, för det mesta är det
    helt normalt och hör till livet.

  232. Många svårigheter saknar lösning.

  233. Man får vänta.
    Man vet, så här känns det nu-

  234. -det är inte farligt, det går över,
    men just nu är det fruktansvärt.

  235. Att också omfamna den känslan,
    att just nu är det fruktansvärt-

  236. -det är vi lite dåliga på.
    Nu låter jag nästan kulturfientlig.

  237. Vi lever i en kultur
    där man ska vara så lycklig.

  238. Ni som har småbarn som ni lämnar
    på förskola, hur många har det?

  239. När ni lämnar barnet som gråter,
    vad säger man till barnet som gråter?

  240. Det är få som säger:
    "Vad bra att du gråter."

  241. "Jag är också ledsen,
    men vi ses ju snart."

  242. I stället säger man: "Inte ska du
    vara ledsen. Du älskar att vara här."

  243. Eller hur? Eller barnet som säger:
    "Jag är så blyg."

  244. Då säger man: "Det finns inget att
    vara blyg för. Alla är ju snälla."

  245. Tänk om man i stället sa: "Vad bra.
    Var blyg så länge som det behövs."

  246. Det blir en tillgång att vara ledsen
    eller rädd, eller att bli arg-

  247. -en tillgång att reagera.

  248. Det är så, tror jag, som vi bryter
    det här att man ska vara så lycklig-

  249. -och lugn och harmonisk
    och läsa självhjälpsböcker-

  250. -och hela tiden lösningsorienterad.
    Ett visst lidande saknar lösning.

  251. Det måste man kunna skilja mellan,
    annars hamnar vi i det här.

  252. Nästan en miljon människor i Sverige
    äter antidepressiva läkemedel.

  253. Nästan en miljon. Då är det ändå så
    att många som behöver antidepressiva-

  254. -inte äter det, för att man har
    missat deras depression eller ångest.

  255. Väldigt många
    äter antidepressiva läkemedel-

  256. -när de egentligen skulle önska sig
    terapi, till exempel-

  257. -eller samtalsstöd, eller både och.

  258. Jag är verkligen
    ingen psykiater som är mot läkemedel.

  259. Läkemedel kan var livräddande,
    men det löser inte alla problem.

  260. Det är jag som löser problemen, men
    jag kan behöva hjälp på olika sätt.

  261. Det är inte farligt att må dåligt,
    men det är farligt-

  262. -särskilt när man är ung, att må
    dåligt utan att ha nån att prata med.

  263. Särskilt om jag skäms över att jag
    mår dåligt och känner mig misslyckad.

  264. Att bli skammad, att bli utskämd,
    kan vara riktigt, riktigt farligt.

  265. Är det nån här mer än jag
    som har gjort nåt som ni skäms över?

  266. Men titta vilken ärlig grupp!
    Det brukar vara jag och en till.

  267. Då kan man minnas
    hur det är att skämmas ensam.

  268. Man kan minnas
    hur stort det blir på nolltid.

  269. Möter man en människa
    som har drabbats av psykisk sjukdom-

  270. -av att inte orka med sitt liv,
    så skäms de alltid.

  271. Om man föreställer sig att det blir
    tyst runt om, då blir det farligt.

  272. Då kan det gå fort. Då kan jag,
    särskilt när jag är ung-

  273. -hamna i ett feltänkande
    som blir livsfarligt.

  274. Därför är det problematiskt
    att det är så svårt-

  275. -att prata om psykisk ohälsa
    och självmord, att vi saknar ord.

  276. Vi behöver bredda språket och hitta
    sätt att uttrycka oss runt detta.

  277. Hur jag mår egentligen.
    Det behöver man öva sig på.

  278. Det här är ett exempel.
    Jag kallar det existentiell tomhet.

  279. Det möter jag hos många unga,
    som den här unge mannen säger:

  280. "Det går bra för mig. Jag är duktig
    i skolan, ser hyfsat bra ut"-

  281. -"har kompisar och en fin familj.
    Jag kommer att kunna få bra jobb"-

  282. -"om jag fortsätter anstränga mig.
    Säkert familj också. Men sen då?"

  283. "Är livet inte mer än så?
    Det känns så meningslöst."

  284. Den här existentiella tomheten...
    Man anstränger sig...

  285. Man jobbar mot ett mål...
    men det känns ändå tomt.

  286. Kan ni känna igen det här?

  287. Att fylla livet
    med nåt som känns meningsfullt-

  288. -och att göra det
    så tidigt som möjligt.

  289. Det ska kännas meningsfullt inte för
    att jag är 100 procent presterande-

  290. -just i den stunden,
    utan för att jag gör nåt som stämmer-

  291. -med det som jag värderar i mitt liv.
    Hur ofta funderar ni på livsvärden?

  292. Hur ofta funderar ni över den här
    frågan som är ganska användbar:

  293. Jag lever tills jag är 95,
    och får träffa tre människor-

  294. -som har varit viktiga för mig, som
    ska säga vad jag har betytt för dem.

  295. Vad skulle jag då vilja att de sa?

  296. Det kan vara
    en bra sak att fundera över.

  297. Det säger mycket
    om hur jag är som människa.

  298. Skulle jag vilja att de sa att jag
    var rolig, att jag var pålitlig-

  299. -att jag var en duktig lyssnare,
    att jag var intresserad?

  300. Ja, vi är olika där, tack och lov.

  301. Det tål att funderas över. Åt vilket
    håll vill jag att mitt liv ska gå?

  302. Vad är då psykisk sjukdom? Det är en
    form av behandlingskrävande ohälsa.

  303. Det som inte går över av sig själv,
    eller som kanske gör det-

  304. -men det tar väldigt lång tid.
    En depression går över så småningom-

  305. -men den kan göra mycket större skada
    om man går och drar på den.

  306. Det finns de som går och drar
    på depression månad ut och månad in-

  307. -och tänker att det säkert går över.
    Många saker kan man gå och dra på.

  308. Jag gick med en bruten fot
    i två veckor.

  309. Jag tänkte att det går säkert över.
    Andra har det säkert värre.

  310. Det är baksidan
    av att jobba med svåra saker-

  311. -att triviala saker som en bruten fot
    ägnar man inte nån uppmärksamhet.

  312. När jag kom till ortopeden
    skällde han ut mig, och frågade:

  313. "Vad jobbar du med?" Skulle jag säga
    att jag är psykiater...

  314. Det blev inget bra,
    men foten blev bra.

  315. Vissa saker ska man inte dra på.
    Mycket forskning visar-

  316. -att ju tidigare insatser vid
    svår psykisk sjukdom desto bättre.

  317. Då frågar vän av ordning
    om man hos unga kan avgöra-

  318. -vad som är allvarligt och inte.
    Då är ju svaret nej. Det tar tid.

  319. Många har haft tonåringar och vet-

  320. -att tonåringar kan uppvisa
    vilket symtom som helst-

  321. -i den psykiatriska sjukdomsbilden.

  322. De kan ligga i sängen och vägra
    att kliva upp, som mina tre söner.

  323. De kan svara med gutturala läten
    när man ställer en vänlig fråga.

  324. De kan vägra att äta,
    vägra att borsta tänderna-

  325. -säga att du har förstört deras liv,
    för att du har glömt köpa mjölk.

  326. Så kan det vara. Är det
    psykisk sjukdom? Troligen inte.

  327. Det är det här att värdera över tid,
    och också över situation.

  328. Om problemen bara finns i hemmet,
    men utanför hemmet fungerar det bra-

  329. -det har man
    som förälder varit med om.

  330. "Din Erik är så ordentlig. Han skulle
    aldrig lämna tallriken på bordet."

  331. "Va?" tänker man.
    "Är det min Erik vi diskuterar?"

  332. Nånstans har det ändå sjunkit in.
    Nu är min Erik 33 år-

  333. -men ni förstår vad jag menar.

  334. Psykisk sjukdom är inte
    situationsberoende på det sättet.

  335. Den som har varit
    ordentligt deprimerad vet-

  336. -att depressionens svarta hund,
    den bär man med sig överallt-

  337. -även när man gör nåt roligt:
    man umgås med sina barnbarn-

  338. -man träffar sin bästa kompis,
    ingenting känns roligt.

  339. Det är väldigt skrämmande,
    och fortfarande är det så-

  340. -att särskilt männen och pojkarna
    går med obehandlade depressioner-

  341. -och dör av obehandlade depressioner.

  342. Såna ärenden
    blir jag hela tiden inkopplad i.

  343. Det krossar nästan mitt hjärta,
    för jag vet att det finns behandling.

  344. Det är nånting med att se
    ett tillstånd som måste behandlas-

  345. -och sen se till att den personen
    får adekvat behandling.

  346. Då handlar det inte om
    att prata sig frisk, nödvändigtvis.

  347. Det finns depressioner
    som är akut livshotande-

  348. -eller som gör det omöjligt
    att kliva ur sängen.

  349. Till exempel bipolär sjukdom,
    eller manodepressiv sjukdom.

  350. Det debuterar ofta i tonåren,
    som hos en ung man som jag träffade-

  351. -synnerligen intelligent, hade växt
    upp med en bild av att vara korkad-

  352. -för att han tillbringade
    sin gymnasietid i sängen.

  353. Han fick hela tiden höra att bara han
    skärpte sig så skulle det lösa sig.

  354. Det blev hans självbild:
    "Jag är lat."

  355. "Om jag skärpte mig så skulle jag
    klara mitt liv som alla andra."

  356. Han fick ingen hjälp. Han hade
    bipolär sjukdom, visade det sig.

  357. En depression gjorde
    att han inte orkade upp ur sängen.

  358. Det hade inget med vilja att göra.

  359. Nån klok person har sagt:
    "Att vara deprimerad"-

  360. -"är som att vilja ta sig i kragen,
    men inte ha nån krage att ta sig i."

  361. Man vill, men man kan inte. Då är man
    inte betjänt av "Skärp dig."

  362. "Om du bara anstränger dig lite..."
    Då behövs annan hjälp.

  363. Däremot kan man vara lat i perioder.
    Det har vi också alla varit med om.

  364. Då kan man vara utmärkt betjänt
    av nån som hjälper en att komma upp:

  365. "Det känns bättre bara du är
    på benen." Och så känns det bättre.

  366. Man måste hitta hela spektret.
    Det finns svår depression-

  367. -det finns livslidande, när man är
    lite nedstämd, och allt däremellan.

  368. Man behöver behandling.
    Det orsakar lidande-

  369. -och nån slags funktionsnedsättning-

  370. -att jag inte
    klarar av mitt liv som jag brukar-

  371. -och det är inte spontant övergående.

  372. Jag ska inte visa en massa
    krångliga vetenskapliga bilder-

  373. -men det här är intressant.
    Det är svensk forskning som visar-

  374. -ett tvärsnitt genom hjärnan
    hos 28-åriga enäggstvillingar-

  375. -där en har schizofreni.

  376. Schizofreni var en sjukdom
    som man tidigare förklarade-

  377. -bland annat
    med relationen till mamma.

  378. Man talade till och med
    om schizofreniframkallande mödrar.

  379. Tänk er det. Vad fruktansvärt.

  380. Man stängde in de här människorna
    på institution kanske hela deras liv.

  381. Man behandlade dem
    med barbariska metoder-

  382. -sänkte ner människor i iskalla bad,
    tömde människor på blod-

  383. -knuffade ner dem från broar, för att
    chocken skulle öka tillfrisknandet.

  384. Det finns de som har släktingar
    som har varit med om det.

  385. Insulinchocker. Vi hade inget annat.

  386. Den som tog fram lobotomin, alltså
    att operera bort delar av hjärnan-

  387. -som behandlingsmetod,
    fick Nobelpriset.

  388. Därför behöver man komma ihåg,
    även när man är medicinkritisk-

  389. -att det finns länder där det saknas
    behandling mot psykisk sjukdom.

  390. Sverige är inte ett av dem.
    Sen övermedicinerar vi-

  391. -och överbehandlar ibland, men man
    ska minnas att det är mycket biologi.

  392. Vi ser på bilderna. Den högra kvinnan
    har schizofreni, den vänstra inte.

  393. Det svarta är luft. Enäggstvillingar
    har identisk genuppsättning-

  394. -så om det bara handlade om biologi
    så skulle båda vara sjuka-

  395. -men det handlar om
    ungefär häften gener, hälften miljö.

  396. Som de flesta sjukdomar. Hon som är
    sjuk har mer luft i hjärnan. Ser ni?

  397. Det är mer svart.
    Det här är viktig kunskap-

  398. -att veta att det finns
    en biologisk sårbarhet.

  399. Det betyder inte
    att mitt liv är förstört, men kanske-

  400. -att jag inte behöver skämmas.
    Jag skäms ju inte för bröstcancer-

  401. -eller hjärt-kärlsjukdomar.
    Jag kan ha biologisk sårbarhet-

  402. -för psykiatriska sjukdomstillstånd.
    Då är det saker jag ska akta mig för-

  403. -till exempel droger,
    men det är en egen föreläsning.

  404. Bara ni kommer ihåg, har man
    mycket psykisk sjukdom i familjen-

  405. -så ska man akta sig för droger.
    Då kan man ha en biologisk sårbarhet-

  406. -för att bli sjuk
    av till exempel hasch. Visste ni det?

  407. I det här läget, om man drabbas
    av sjukdom, vad behöver man?

  408. Det förändras inte beroende på-

  409. -vilken typ av lidande
    man är utsatt för-

  410. -livslidande, stressrelaterad
    psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom.

  411. Vad behöver man? Andra människor.

  412. Man behöver nån som bryr sig,
    en känsla av sammanhang.

  413. Man behöver sina grundläggande behov
    tillfredsställda.

  414. Tror nån att behoven förändras
    för att man drabbas av nåt svårt?

  415. Möjligen förstärks behoven,
    men i grunden är de desamma.

  416. Det gör ju det hela lite lätt ändå.

  417. Att vi som medmänniskor,
    och vi som inte är vårdgivare-

  418. -det finns alltid
    många saker man kan göra-

  419. -vare sig det är schizofreni
    eller en ledsen tonåring-

  420. -en människa med schizofreni,
    eller en ledsen tonåring.

  421. Det här vill man inte möta:
    "Hoppa då, det skiter väl jag i."

  422. Den här skylten satt på Västerbron.
    Jag har ingen aning om varför.

  423. Det kan man fundera lite över.
    Det kan vara att märka ut en plats-

  424. -där det är säkert att hoppa. Vissa
    ägnar sig åt såna här "challenges"-

  425. -där man utmanar varandra. Att hoppa
    från Västerbron är ju livsfarligt.

  426. Att ta en selfie på spåren
    är också livsfarligt-

  427. -men det görs ibland,
    åtminstone i Stockholm.

  428. Man står på spåret och tar en selfie
    med tåget bakom sig.

  429. Men man kanske inte vet
    när man är sjutton-

  430. -att ett tåg har en bromssträcka på
    två kilometer. Det kan inte bromsa.

  431. Där kommer vi vuxna in.
    Vi måste påtala konsekvenser.

  432. En annan sak
    som skiljer vuxna och ungdomar-

  433. -är att de främre delarna av hjärnan
    inte är färdigutvecklade-

  434. -förrän man är i 25-årsåldern.
    Visste ni det?

  435. De främre delarna, där sitter omdömet
    och förmågan till konsekvenstänkande.

  436. Man kan alltså inte tänka helt klart.

  437. Tar man bort de här delarna
    så är vi ganska lika bananflugor.

  438. Det här är det som gör oss unika.

  439. En rent biologisk oförmåga
    att se konsekvenser-

  440. -då måste vi vuxna
    vara de som pratar om det.

  441. Befinner jag mig
    i det här svarta rummet-

  442. -med kaos, hopplöshet,
    jag känner mig helt ensam-

  443. -jag är övertygad
    om att ingen bryr sig-

  444. -då kan det vara livsfarligt
    med tystnad.

  445. Å andra sidan kan det vara
    livräddande att sträcka fram handen.

  446. "Jag ser dig, jag finns här för dig,
    jag hjälper gärna till, jag lyssnar."

  447. Det här förhållningssättet
    kan vi alla, både som medmänniskor-

  448. -och professionella,
    bli väldigt duktiga på att förmedla.

  449. Jag kommer att göra allt i min makt
    för att hjälpa dig.

  450. Det som står i min makt kan variera.
    Det kan vara den här stunden-

  451. -som du och jag möts
    i omklädningsrummet till fotbollen.

  452. Men jag sitter där
    och ser att du har det jättejobbigt.

  453. "Jag har också haft det jobbigt.
    Kan vi prata lite?"

  454. "Kan vi ses på fredag?" Det kan vara
    det som står i min makt just då.

  455. Eller så kan det vara att möta nån
    i ett professionellt sammanhang-

  456. -och göra det mesta möjliga
    av den tid vi har tillsammans.

  457. "Tyvärr har vi inte
    så mycket tid som jag skulle önska"-

  458. -"men jag ska göra allt jag kan.
    Vad tycker du att vi ska prata om?"

  459. "Vad är viktigast att hinna med?"
    Bara att ha den inställningen.

  460. Vi kan ägna mer tid åt att tala om
    vad vi inte kan göra än vad vi kan.

  461. Den som behöver hjälp är ointresserad
    av vad vi inte kan göra-

  462. -och intresserad av vad vi kan göra.
    Min man och jag var på restaurang.

  463. Kyparen kom fram och sa: "Ni kan inte
    förvänta er nån service."

  464. "Vi har mycket sjukdom i personalen."
    Då gick vi därifrån, förstås.

  465. Tänk om han hade sagt: "Välkomna hit.
    Jag är glad att ni är här."

  466. "Om ni har bråttom kanske ni ska
    välja en annan restaurang."

  467. "Tyvärr har vi lite ont om personal,
    men jag ska göra allt jag kan"-

  468. -"för att ni ska få det trevligt."
    Då hade vi stannat.

  469. Vi hade haft
    ett oändligt överseende med honom.

  470. Det är jag övertygad om.
    I stället gick vi och var lite sura.

  471. Det är en sak
    som alla kan öva sig i att utstråla:

  472. "Jag är här för dig. Jag ser dig.
    Jag vill gärna hjälpa till."

  473. Så. Livsvärden. Jag var inne på det.

  474. Man kanske kan säga
    nåt positivt om Svenska akademien.

  475. Det är inte så mycket av det nu,
    men jag citerar Kerstin Ekman-

  476. -som har uttryckt det här
    fantastiskt bra.

  477. "Under århundradena har vi långsamt
    erövrat en humanism i vårt land."

  478. "Ibland är den skymd,
    ibland djupt nergrävd."

  479. "Men den finns där
    som en guldreserv."

  480. Letar man efter sin egen guldreserv-

  481. -så är det
    väldigt mycket lättare att ge.

  482. Det kan bli en motkraft
    mot den existentiella tomheten.

  483. Om vi som vuxna som möter
    unga människor som inte mår bra-

  484. -där vi kanske inte vet vad det
    handlar om, om vi har inställningen-

  485. -att det går att prata om,
    och inte börjar prata om oss själva-

  486. -"Ja, precis så var det för mig,"
    och sen pratar man om sig själv.

  487. Ganska många ungdomar berättar att
    det är en vanlig reaktion hos vuxna.

  488. Vi hjälper till att formulera.
    Vi sätter ord på saker tillsammans.

  489. Hela tiden är det du som är experten.
    Jag frågar dig.

  490. "Tycker du att det här stämmer?
    Är det här som du skulle beskriva?"

  491. Jag visar att jag bryr mig, att
    det är normalt och kan hända alla.

  492. "Du behöver inte skämmas inför mig.
    Så där kan det bli."

  493. Tänk om en stor andel
    av våra mogna män i Sverige-

  494. -sa till yngre män att det
    inte är konstigt om man blir ledsen-

  495. -när en relation tar slut. "Det är
    modigt att visa att man är ledsen."

  496. "Det är modigt att be om hjälp.
    Bra gjort. Vad starkt av dig."

  497. "Det hade jag aldrig vågat
    i din ålder." Tänk att höra det.

  498. Då växer man
    och blir en kompetent individ.

  499. Det blir man när man har fallit
    några gånger och rest sig igen.

  500. Då har man en ny, viktig kompetens
    i livet. Det behöver man få höra.

  501. Perspektivet att det går över.

  502. Inte det här lite hurtiga:
    "Det går över, ska du se..."

  503. Det är ingen mening med det,
    men: "Så svårt kan det kännas"-

  504. -"men så småningom blir det faktiskt
    bättre även om du inte tror det nu."

  505. "Så länge det känns så här
    finns vi här för dig."

  506. "Du kan alltid vända dig till mig."

  507. "Jag vet inte vad jag ska säga
    eller göra, men jag finns här."

  508. Den inställningen är så trösterik.

  509. Så det sista. Vi har undersökt
    det här vetenskapligt.

  510. Vi frågade föräldrar-

  511. -ungefär 700 föräldrar
    som har mist ett barn i självmord-

  512. -om de hade varit med om nånting-

  513. -i anslutning till
    att de fick dödsbeskedet.

  514. En situation som många av er vet
    av personlig erfarenhet-

  515. -och andra kan föreställa sig,
    är nåt av det svåraste man är med om.

  516. Fanns det nånting som en
    professionell person sa eller gjorde-

  517. -som man uppfattade som positivt
    när det hände-

  518. -och som man uppfattar som positivt
    än i dag, två till fem år senare.

  519. Man kan tänka sig att det finns,
    men att det är väldigt ovanligt-

  520. -och storslaget för att balansera
    denna fruktansvärda förlust.

  521. Då ställer jag en mycket ledande
    fråga. Tror ni att det är storslaget?

  522. Nej, det är små omsorger.

  523. Glädjande nog hade ungefär 50 procent
    erfarenhet av de små omsorgerna-

  524. -som blev ett minne för livet.

  525. Pernilla Omerov
    skrev sin avhandling om det här-

  526. -som finns att tillgå
    om nån är intresserad.

  527. Det var saker i stil med:
    "Hon hade så snälla ögon."

  528. "Han strök mig över kinden,
    det glömmer jag aldrig."

  529. "Det märktes
    att personalen brydde sig om mig."

  530. "Sjuksköterskan fick tårar i ögonen
    när han sa att min son var död."

  531. "Vi fick inte den vanliga landstings-
    filten utan en specialfilt."

  532. "Den var blå."

  533. "Hon flyttade min brits så att
    jag inte skulle få solen i ögonen."

  534. Jag träffade en ung kollega som sa:
    "Jag har blivit deprimerad."

  535. "Och vet du, min husläkare
    ringde mig på fredag eftermiddag"-

  536. -"för att fråga hur det var."
    Han tyckte att det var fantastiskt.

  537. Jag tycker att det kanske inte är
    storslaget, utan ganska självklart-

  538. -men för honom blev det
    oerhört betydelsefullt.

  539. Minns detta:
    är man inte professionell-

  540. -då är det inte diagnostik
    man ska ägna sig åt.

  541. Man ska utveckla sin förmåga att se
    skillnad på det som är allvarligt-

  542. -för det finns, och då ska man alltid
    söka professionell hjälp-

  543. -och då kan man alltid ringa 1177
    om man är osäker-

  544. -för att ta reda på vad det finns
    för professionell hjälp.

  545. Fram till dess kan man ha lite
    is i magen och försöka förstå.

  546. "Jag behöver förstå mer
    av det du går igenom."

  547. Det är sällan jättebråttom.

  548. Det här att vänta in
    inte minst unga människor-

  549. -som kanske är skrämda av det de
    har varit med om och av hur de mår-

  550. -men som blir lugnade av att
    det finns en vuxen som är lite lugn-

  551. -och som lyssnar klart
    och som finns tillgänglig-

  552. -och som ser mig
    som den expert jag är.

  553. Alla unga har tyckt att det var
    positivt när jag har frågat:

  554. "Vad tycker du?
    Hur tycker du att vi ska gå vidare?"

  555. "Vad tror du att det här handlar om?
    Vilken hjälp skulle du behöva?"

  556. "Vad skulle passa just dig?" Ingen
    förväntar sig ett färdigt program-

  557. -som utesluter mig själv
    och mina preferenser.

  558. Det här tror jag
    att vi behöver bli bättre på.

  559. Hinner jag bara...
    Jag ska läsa om ett ögonblick.

  560. Det är en Bodil Malmsten. Hon mådde
    väldigt psykiskt dåligt som ung-

  561. -och gjorde självmordsförsök.
    Hon skriver så här:

  562. "Han var socialläkare i Hägersten,
    jag var asocial."

  563. "Nervös, nervlugnad, överviktig,
    onödig, själmördad, sjukskriven."

  564. "Van vid psykologiskt bemötande,
    Rorschachplumpar"-

  565. -"och deltagande hmmm
    från andra sidan receptblocket."

  566. "Bejerot tog inte fram receptblocket.
    Sa inte hmmm."

  567. "Verkade inte tycka
    att jag var ett ynkligt offer"-

  568. -"som måste bemötas psykologiskt."

  569. "Frågade mig om det var något
    jag ville göra. Ville? Jag? Göra?"

  570. "Jag förstod inte frågan.
    Vad hade 'ville', 'jag' och 'göra'"-

  571. -"för samband med en som jag?"

  572. "Pinad fick jag till slut ur mig att
    jag skulle vilja skriva men att..."

  573. "Bejerot bad om det jag skrivit"-

  574. -"sände det
    till en litteraturkritiker, som sa"-

  575. -"att man inget kunde säga. Utom att
    jag var en ung människa som skrev."

  576. "Punkt.
    Och punkt för mig som patient."

  577. "Det är det som är
    miraklet i Hägersten."

  578. "Att Bejerot
    trodde mig om att ha en vilja"-

  579. -"att dold någonstans i min späcksjäl
    fanns en vilja som var min."

  580. "Att Bejerot trodde på den."
    Det här är skäl att leva.

  581. Att vara en människa
    som nån annan tror på.

  582. Kanske särskilt när jag har förlorat
    tron på mig själv.

  583. Det får vi aldrig glömma bort.

  584. Det här är,
    för den som är intresserad...

  585. Mina böcker är väldigt praktiska.
    Man kan få praktiska råd-

  586. -om hur man kan förhålla sig
    och säga och göra-

  587. -som professionell och medmänniska,
    och det finns mycket på nätet.

  588. Tusen tack.

  589. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Längtan efter ett meningsfullt liv finns hos oss alla och med depression och ångest kommer ofta en känsla av tomhet. Men var går gränsen mellan livssmärta och psykisk sjukdom? Hur kommer det sig att psykisk ohälsa hos barn och unga är så utbrett och vad kan vi göra åt det? Psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har ägnat hela sitt yrkesliv åt psykiskt lidande i olika former. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn- och ungdomspsykiatri, Depression hos ungdomar, Psykiatri, Psykisk hälsa, Psykiskt sjuka
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Längtan efter ett meningsfullt liv finns hos oss alla och med depression och ångest kommer ofta en känsla av tomhet. Men var går gränsen mellan livssmärta och psykisk sjukdom? Hur kommer det sig att psykisk ohälsa hos barn och unga är så utbrett och vad kan vi göra åt det? Psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har ägnat hela sitt yrkesliv åt psykiskt lidande i olika former. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Från ond till god cirkel

Genom att dela med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa i Pillerpodden fångar Emma Westas Rödin upp mängder av unga. Hur påverkar fördomar, normer, tabun, tystnad och okunskap stigmatiseringen av psykisk ohälsa? Här ger hon handfasta tips på vad vi kan göra för att se, stötta och sätta igång en förändring. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk hälsa och ohälsa

Psykiatern Ullakarin Nyberg samtalar med Emma Westas Rödin, som genom Pillerpodden har kontakt med mängder av unga som mår dåligt. Har de samma bild av verkligheten? Vad är det som gör att livet gör ont och hur vet man när gränsen till sjukdom har passerats? Hur kan vi stödja den som upplever livssmärta men inte är psykiskt sjuk? Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Det kreativa uttrycket som kraftkälla

Nyanlända har ofta traumatiska upplevelser i bagaget. Att träffas i ett skapande sammanhang kan leda till läkande samtal. Psykologen Minna Forsell och konstpedagogerna Ashraf Atraqchi och Thomas Woodski är engagerade i projektet Express yourself där ungdomar får uttrycka sig genom konsten. Moderator: Ulrika Lind. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Du är så jävla känslig

Under hela uppväxten fick Hannah Harvigsson kritiska kommentarer om hur känslig hon är. Orden fastnade i djupet av hennes person. Senare i livet insåg hon vilken tillgång det är att ha nära till sina känslor. Idag är hon artist och låtskrivare med artistnamnet Hanutten och många känner igen sig i hennes texter. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Oro - att leva med tillvarons ovisshet

Oro, liksom rädsla, ångest, stress och nervositet handlar om att vi inte kan kontrollera vad som händer i livet. Ibland är oron konstruktiv, men den kan också försvåra våra möjligheter att leva fullt ut. Varför verkar en del människor aldrig oroa sig, medan andra oroar sig för allt? Och kan man lära sig att minska oron? Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, föreläser om detta. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.