Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Föreläsningar från Lättlästdagen 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018 : Djupläsning: varför, vad och hur?Dela
  1. Vi behöver ledstjärnor.
    Om inte vi vuxna säger:

  2. "Det här tar tid,
    det här behöver göras"...

  3. Vem ska annars säga det?

  4. Djupläsning: Varför, vad och hur?

  5. En elev bland 60 klasser
    i södra Sverige sa:

  6. "Nu fattar ju jag
    vad som står egentligen!"

  7. En speciallärare över 60 lärare sa:

  8. "Jag trodde inte
    att jag kunde lära mig nåt nytt."

  9. Jag har varit lärare i 45 år.

  10. Jag har inte träffat på nån mer
    grundlig djupläsningsmetod än denna.

  11. Den här boken är inte min förtjänst.
    Jo, lite är det...

  12. Judith Langer ligger bakom mycket
    av min svenska forskning.

  13. Skulle jag säga det snabbt, så har
    jag försvenskat Langers forskning-

  14. -och gjort det på svenska villkor.

  15. Jag har fokuserat på varför och hur.

  16. Vad har vi fått höra exempel på
    och det framgår under väg.

  17. Ett barn som läser kommer
    att bli en vuxen som tänker.

  18. Det är några saker som jag...
    Nu får ni träna på sydländsk dialekt.

  19. En blandning av skånska och
    småländska, det ni! Går det bra?

  20. Vi har haft Läslyftet här i Stockholm
    eftersom suget har varit stort.

  21. Då sa de lite försiktigt: "Vi har
    lite problem med era dialekter."

  22. Man pratar väldigt lite om fantasin
    och glädjen med att läsa.

  23. Efter alla år med barn, blivande
    lärare och färdigutbildade lärare-

  24. -att djupläsning förutsätter
    många lässtrategier.

  25. Jag kommer att prata om att den
    förutsätter ganska mycket arbete.

  26. Men lär man sig den, så vet man
    att barnen kommer att bli läsare.

  27. Ett begrepp som jag har lanserat
    de senaste åren är "omläsning".

  28. Ett barn trodde att hon skulle läsa
    om hela boken, vilket hon gjorde.

  29. Men det som jag kallar
    "frågebatterier" genererar omläsning.

  30. Här är Judith Langer och jag
    kallar det "Allas vår läsprocess".

  31. Hon är professor i Albany University,
    norr om New York.

  32. Jag har varit där två gånger
    och tittat i hennes klasser.

  33. Det är från pre-school
    till high school.

  34. Dessa två böcker har jag skrivit
    och jag har redan blivit presenterad.

  35. Jag har funderat väldigt mycket
    på det här med förarbete.

  36. Det är dokumenterad läsning
    i ett stort antal klasser.

  37. Mestadels för grundskolan,
    men läsforskningen är generell.

  38. Sen har jag ett antal bilagor med
    frågemöjligheter som vi ska titta på.

  39. En annan sak som jag har grunnat mig
    fördärvad på är motivation.

  40. Det har varit uppe i nästan
    alla sammanhang här idag.

  41. Då menar jag många samtal om texter.
    Jag skriver texter, inte böcker.

  42. Texter är ju dikter,
    egna berättelser, noveller, kapitel.

  43. Fattigdomens hjälplöshet i "Madicken
    och Junibackens pims" lär oss mycket.

  44. Jag är förespråkare av att läsa
    skönlitteratur på flera språk.

  45. Skolbiblioteket är ju A och O.

  46. Nu är ju jag smålänning
    och lite mogen i ålder.

  47. "In Ireland we never say old,
    we say mature", sa en kvinna.

  48. "Kunde, borde, skulle" har jag
    deletat och säger "bör, ska, måste".

  49. Utifrån de möjligheter som finns-

  50. -ska vi ha relevant litteratur
    för elevernas utvecklingsprocess.

  51. Och tillgång till skolbibliotek.

  52. Vi har inte textsamtal om all text,
    för då kommer tråkighetsfaktorn.

  53. En period i mina mellanstadieklasser
    fick man inte läsa-

  54. -under 10 böcker per termin.
    Jag förklarade varför.

  55. En del lästes med mig, en del hemma
    och en del var fritt val.

  56. Det skulle vara tio böcker.

  57. De hade läst 60 böcker
    när de lämnar mellanstadiet.

  58. Det var väldigt varierat utifrån
    vad jag visste att de klarade.

  59. Lärares stöd och återkoppling.
    Men när blivande lärare säger...

  60. ...att de inte har tid,
    så går jag hem och gråter.

  61. Har vi inte tid till detta,
    så har vi inte tid till mycket.

  62. Det var några ämnen från Läslyftet
    som jag tror att alla känner till.

  63. Frågorna kan användas
    på facklitteratur.

  64. Det här fick jag från en skola. "10
    råd hur man blir en bättre läsare".

  65. Jag håller med Martin Ingvar.
    Får man säga sånt?

  66. Men det har blivit lite bättre
    än vad han sa.

  67. Hur sätter jag igång textsamtal?
    Alla som sitter här har gjort det.

  68. Allt handlar om receptionsteorier.

  69. Det som Carina pratade mycket om,
    Rosenblatt och Langer.

  70. Jag tror att alla här känner till
    Aidan Chambers.

  71. Chambers har varit i Sverige
    och pratat sedan 80-talet.

  72. Hans frågor ger otroligt mycket.

  73. Om man gör det och gör det ofta.

  74. Mina kollegor och jag
    har sett det så här:

  75. Det är receptionsteori som kan
    gå vidare i Langers forskning.

  76. När man pratar om vad man tycker om,
    så är det handlingen.

  77. "Puzzles" - vad är det jag inte
    förstår? Det är på tolkningsplanet.

  78. "Patterns", då är man på
    konstruktionsplanet.

  79. Ni får gärna fota den.
    Den finns inte i nån bok.

  80. Jag har gjort en egen
    som inte blev bra på bild.

  81. Där har jag sett hur mitt läsarliv
    med elever och studenter har blivit.

  82. Vi behöver de där läsarförebilderna
    som kommer varenda dag-

  83. -med en bok under armen och säger:
    "Jag läste färdigt den här boken."

  84. Det här tycker jag är den bästa
    barnboken som i Sverige i år.

  85. "Mitt fönster mot rymden."

  86. Vi vuxna måste vara läsarförebilder.
    Jag sa "måste".

  87. Jag ber inte ens om ursäkt för det.
    Det finns så många jaså-människor.

  88. Fantasi, läslust, textval
    har många nämnt.

  89. Där har vi biblioteket. Jag kan inte
    nog poängtera vikten av det.

  90. Sen kommer kärnan i mitt arbete:
    Tid, textsamtal och omläsning.

  91. Det ger djupläsning, som i sin tur
    ger förståelse och lärande.

  92. Det som Carina var inne på. Det i
    sin tur skapar läsglädje, motivation-

  93. -som genererar ny textläsning.
    Det är väl fullständigt självklart?

  94. Jag har ju gjort det med 60 lärare.
    Resultaten finns dokumenterade.

  95. Judith Langer har,
    vad man kan kalla, fem faser.

  96. En del kallar det läspositioner
    eller förhållningssätt.

  97. De är inte linjära, utan cirkulära.
    Man ska se det i en cirkel.

  98. De ser ut så här.
    Jag har fokuserat på tre.

  99. Tänk nu på den bok ni just nu läser.

  100. Det spelar ingen roll om det är fakta
    eller skönlitteratur eller barnbok.

  101. Nu väntar jag i minst fem sekunder.
    Har ni en bok i huvudet nu?

  102. Det är en planerad operation,
    så jag kommer inte att falla ner.

  103. Ni tar ett steg in i en text,
    ni orienterar er.

  104. Nästan som att springa och orientera.

  105. Ni vill få reda på namn och platser.

  106. Ni börjar sen förstå vad som händer.
    Då är ni ett steg längre fram.

  107. Men Langer säger att läsningen inte
    blir viktig förrän man återkopplar-

  108. -till det man redan vet.
    Så går ju all läsning till.

  109. När jag hörde Langer första gången
    tänkte jag:

  110. "Har jag varit lärare så länge
    och inte tänkt?"

  111. Det här lärde vi dem som jag hade
    mest i en undersökningsklass.

  112. "Jag fattar varför jag är i
    orienteringsfas. Jag läser slarvigt."

  113. Vi lärde dem att se
    var de befann sig.

  114. Det är likadant med teater och film.

  115. Sen kommer ytterligare två faser.
    "Haj-Jenny" av Lisa Lundmark-

  116. -fick bland annat
    Nils Holgersson-priset i år.

  117. Här är några frågor som genererar...
    innan vi ens kommer in i boken.

  118. Vilka tankar ger titeln?
    Vad antyder framsidan och bilderna?

  119. Det tycker jag att vi slarvar med.
    Vi börjar bara läsa.

  120. Vad kommer texten att handla om?
    Här får vi lässvaga barn med oss-

  121. -eftersom vi pratar om det.

  122. Vad händer härnäst? Jag utgår ifrån
    att man läser en bit i taget.

  123. I förståelsefasen rör man sig genom
    texten och utforskar samband.

  124. Orden har jag på remsa, eller
    så anpassar man till rätt ålder.

  125. Den där frågan älskar jag.
    "Vad berättas inte?"

  126. Om de inte kan berätta mycket
    har vi frågan: "Hur tänker du då?"

  127. Säger jag det till maken
    blir det hotfullt.

  128. Man kan säga "Hur tänker du
    i det här sammanhanget?"

  129. En elev sa inget i klassrummet på
    tre år, men hon kom på det i dörren.

  130. Barn är ju olika och vi med.

  131. Langer skriver att tredje fasen är
    ett starkt skäl till att vi läser.

  132. "Sannolikt" och "möjligen".

  133. Om man läser hennes bok
    kan man till och med höra-

  134. -på eleverna vilket ordval de har.

  135. I en avhandling
    finns väldigt tydliga tecken på-

  136. -ordvalen i de olika faserna.

  137. Astrid Lindgren-priset vanns i år
    av Jacqueline Woodson.

  138. När jag såg temat idag tänkte jag
    att boken är alldeles utmärkt.

  139. "En brun flicka drömmer" är skriven
    på fri vers som ser ut så här:

  140. Bästa sidan i boken!
    Ni förstår varför.

  141. Boken är så bra
    i massor av sammanhang.

  142. Ni språklärare
    kan ju ta den på engelska.

  143. Återkopplingsfrågor
    skulle kunna vara:

  144. Hur skulle du reagera
    om du var i liknande situation?

  145. Vad kan du lära av detta?

  146. Vad tar du med dig:
    miljö, natur, människor, ord?

  147. Då börjar ju eleverna att bläddra.
    Och där har vi omläsningen.

  148. Jag har nästan haft tårar i ögonen
    när jag jobbade med fyr-femman.

  149. Lärarstudenter har sagt: "Jag har
    knappt läst böcker. Hur ska det gå?"

  150. Då säger jag: "En bok var 14:e dag
    under fyra år. Vad blir det?"

  151. Ja, sån är jag.

  152. Djupläsning innebär alltid nån form
    av omläsning med frågor, hypoteser-

  153. -och kan bedrivas i alla åldrar,
    med all sorts litteratur.

  154. De får ju in frågorna i huvudet.

  155. Precis som med mig och Chambers
    på 80-talet, så sa mina elever:

  156. "Vi kan det här, har du nåt nytt?"
    Det går inte med bara en strategi.

  157. Till och med femteklassare tröttnar
    och vill ha nåt nytt.

  158. Vi kan få väldigt unga barn med oss.
    De klasser som jag jobbar med-

  159. -och de som fortbildade sig
    pratade om det här.

  160. Vi vet ju alla att det inte
    finns nåt som heter snabbläsning.

  161. Det finns inget som heter det.
    Däremot om man har erfarenheter...

  162. När jag skulle läsa Miljöbalken
    på en kurs på Linnéuniversitetet-

  163. -så var jag i orienteringsfasen
    i fyra kapitel.

  164. För jag har ju inte läst sånt förut.

  165. Våra barn, ungdomar och vuxna
    behöver tillägna sig:

  166. En stor mängd olika lässtrategier.
    De behöver behärska djupläsning.

  167. Förstå vikten av omläsning
    som de tror är nåt oerhört tråkigt.

  168. Känna motivation och läsglädje
    för att bli kompetenta läsare.

  169. Här är bilden
    som skulle vara en remsa.

  170. Den finns strukturellt i min bok.

  171. Sen tror jag...

  172. Nu har jag pratat varför
    och mycket hur.

  173. Vi kan backa tillbaka om det behövs.

  174. De där böckerna som kan fånga oss...

  175. Det här är "Mitt fönster mot rymden"
    av Oskar Kroon.

  176. Illustratör är Josefin Sundqvist.

  177. Jens sa förut att barnboksförfattare
    har två mottagare.

  178. "Först var allt så bra,
    men det fattar man inte då."

  179. "Tiden gick och stjärnorna satt
    där de skulle."

  180. "På våren kom tornseglarna som skrev
    meddelanden till oss i luften."

  181. "Rymden växte, det var långt
    till jordens undergång."

  182. "Mamma jobbade jämt och kom hem
    och berättade om svarta hål."

  183. "Pappa köpte ekologiskt."

  184. "Tandläkarna tittade djupt i munnarna
    och tyckte det såg bra ut."

  185. "Dammsugarna blev bara bättre,
    t.o.m. brödrostarna utvecklades."

  186. "Hos Hedvig fanns detektivbyrån under
    loftsängen och det blev pasta igen".

  187. "Årstider kom och gick.
    Nästan alltid växlande molnighet."

  188. "På radion pratade de om katastrofer,
    men jag märkte inga såna."

  189. "Allt var så bra.
    Sen blev det helt annorlunda."

  190. Inledningen är så snärtig
    att den är oemotståndlig.

  191. Sen kommer nästa kapitel:

  192. "Det började med hostan.
    Först lite, sen värre."

  193. "Då flyttade mamma ut i soffan. Det
    går inte att sova när det låter så."

  194. Jag som har tre barn och tre barnbarn
    tänkte att den kommer att bli jobbig.

  195. Men boken är både jobbig och glad.

  196. Den skildrar en vanlig familj,
    det måste sluta bra.

  197. Både en tuff och underbar bok.

  198. Det finns pizzakartonger
    för ingen hinner laga mat.

  199. Den är mycket ömsint.

  200. Om jag backar tillbaka
    och tittar på...

  201. ...den här.

  202. "Hur skulle du reagera om du var i
    liknande situation som karaktären?"

  203. Det kanske man inte vågar fråga ifall
    nån har en sjuk pappa eller mamma.

  204. Det får man ta ställning till.

  205. Men om tredje fasen är
    ett starkt skäl till att vi läser...

  206. Sannolikt och möjligen är ord som
    används ofta i återkopplingsfasen.

  207. Det finns ingen
    som inte återkopplar till den boken.

  208. Vi kör fram igen.

  209. Jag tycker att vi vuxna ska gå
    omkring och säga "jag är en läsare."

  210. Jag brukar ha böcker i öronen,
    jag har en bok runt halsen.

  211. "Bestäm vilken bok du vill läsa nästa
    gång." Fånigt, men jag bjuder på det.

  212. Hela mitt liv som lärare
    har jag alltid kommit med en bok.

  213. Alla kan bli djupläsare,
    men det gäller att hitta ingången.

  214. Det finns en bok för alla barn.
    Det kanske bara är en dikt.

  215. Nu är jag inne på slutvarvet.

  216. Jag är väldigt tydlig.

  217. Jag började med skog,
    men kommenterade inte den.

  218. Jag siktar alltid mot stjärnorna.

  219. Annars hade jag inte hållit på
    i 45 år utan en tråkig stund.

  220. Jag har varit arg många gånger,
    men det är världens bästa yrke.

  221. Jag har ofta nått trädtopparna.
    Men de där ramlade i Gudrun och Per.

  222. Jag är från det området
    där stormarna tog all skog.

  223. Jag brukar använda den här fyren
    som blinkar och leder oss nånstans.

  224. Vi behöver ledstjärnor. Om inte
    vi vuxna säger "Det här tar tid."

  225. "Du måste upp för nästa trappsteg",
    vem ska annars säga det?

  226. Remsan behöver man inte ha.
    Man tar bara de frågor man behöver.

  227. Det var studenterna som hittade på
    att man kan göra färdiga remsor.

  228. Litteraturen idag
    utgår ifrån översättningen-

  229. -av Judith Langers
    "Litterära föreställningsvärldar."

  230. Hon satt inlåst i ett slott
    i Italien och skrev den.

  231. Den är inte metodisk. Det finns
    en annan bok som är metodisk.

  232. Den nya upplagan ser ut så,
    den är blå.

  233. Där finns den femte fasen med.

  234. Sen finns min egen bok
    som är typ mitt lästestamentet.

  235. Jag lärde mig läsa över axeln på
    min storasyster. Ni vet hur det är.

  236. Hon var fem år äldre. Men det fanns
    inte mycket annat att göra på landet.

  237. Ja... Jag tror att det blir bra där.

  238. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Djupläsning: varför, vad och hur?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läsfrämjande verksamhet, Läsförståelse, Läslust, Skönlitteratur
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Läsning och ohälsa

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Hjärnforskning och läsning

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Första mötet med svenskan

Journalisten och författaren Negra Efendic berättar om sina upplevelser av att vara ny i Sverige, om sin pappas första möte med lättläst litteratur, och om sin bok "Jag var precis som du" som bearbetats till lättläst 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Vårdad, enkel och begriplig

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

De är ju precis som jag!

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Jakten på ett autentiskt språk

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Djupläsning: varför, vad och hur?

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Konsten att skriva lättläst

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta SOS - skolan och Sverige

Munser

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag är smartare än läraren

11-åriga Hanna läser flera böcker i veckan. Hon kallar böckerna för "stoppknappar", för att när hon läser är det som att hennes hjärna tar en paus från alla intryck runt omkring henne. Hanna är särbegåvad. Det innebär att hon har en extremt snabb inlärningsförmåga. Hon ligger därför långt före sina jämnåriga kompisar i skolan i de flesta ämnena. Hanna säger att det är både en förbannelse och en gåva att vara särbegåvad. I skolan har det tagit flera år och ett par skolbyten att hitta undervisning på rätt nivå.