Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Föreläsningar från Lättlästdagen 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018 : De är ju precis som jag!Dela
  1. När läsandet fungerar
    möts läsaren och texten-

  2. -på en scen,
    och där uppför man ett skådespel.

  3. När jag gick i tredje klass
    läste vi "Nils Holgersson".

  4. Vi gjorde på det där viset,
    som många av er säkert känner igen.

  5. Man läste en bit var. Och jag
    måste säga: Jag förstod ingenting.

  6. Och jag tyckte
    att det var jättetrist.

  7. Men en gång läste fröken för oss.

  8. Och det var den där lilla händelsen
    när Smirre räv kommer-

  9. -till den gamla vildgåsen Akka-

  10. -och ber henne att hon ska lämna
    Nils Holgersson till honom.

  11. Nils Holgersson hade ju varit oerhört
    dum mot alla djur hemma på gården.

  12. Men då säger Akka:

  13. "Inte kan jag ge dig Tummetott."

  14. "Från den yngsta
    till den äldsta av oss"-

  15. -"vill vi gärna ge våra liv
    för hans skull."

  16. Selma Lagerlöf skriver
    att Nils låg vaken och lyssnade.

  17. "Aldrig hade han trott att han
    skulle få höra något så stort"-

  18. -"som att någon ville våga livet
    för hans skull."

  19. "Från den stunden", skriver Selma
    Lagerlöf, "kunde ingen mer säga"-

  20. -"att Nils Holgersson
    inte tyckte om någon."

  21. Det var alldeles tyst i klassen
    när fröken läste.

  22. Och så hände något märkligt-

  23. -något som jag
    var helt oförberedd på.

  24. Jag fick tårar i ögonen.

  25. Och jag har många gånger undrat,
    inte minst som pedagog-

  26. -varför hon läste för oss.
    Det var enda gången.

  27. Kanske tyckte hon att just
    den där lilla berättelsen hade-

  28. -något alldeles speciellt
    att säga oss barn-

  29. -att den på något vis
    skulle beröra oss.

  30. Folke Isaksson, som var poet
    och författare, skrev:

  31. "Att läsa är att söka."

  32. "Vi söker oss själva. Vi söker
    bekräftelse på det vi tänkt, känt"-

  33. -"anat och drömt om
    och på vår egen existens."

  34. "Vi vill finna bevis på
    att vi är till"-

  35. -"och lever i ett större spektrum
    än det vardagliga."

  36. "Bland romangestalterna söker vi
    efter vår avbild"-

  37. -"eller efter den som liknar oss"-

  38. -"och samtidigt skulle kunna tillföra
    oss något annat."

  39. "Någon som är jag
    plus mina oprövade möjligheter"-

  40. -"eller är jag
    i ett annat sammanhang"-

  41. -"i en annan tid, på en annan plats."

  42. "Vi söker oss själva",
    skrev Folke Isaksson.

  43. Och jag har tänkt att den här korta
    föreläsningen ska handla om det.

  44. Hur kan vi göra-

  45. -så att de barn och unga,
    som vi vill ska läsa, känner-

  46. -att "det här är precis som jag"?

  47. Jag har i många år arbetat
    som lärare och forskare-

  48. -speciellt då med intresse
    av barns läsande och möte med text.

  49. Och det är min fasta övertygelse
    att texten man möter måste beröra-

  50. -att man får tårar i ögonen,
    kill i magen eller att man ryser.

  51. Jag vill berätta om tre personer
    som har betytt mycket för mig-

  52. -i min undervisning
    och i min forskning.

  53. Sylvia Ashton Warner
    var nyutexaminerad lärare-

  54. -på Nya Zeeland 1950.

  55. I hennes klass gick
    nästan bara maoribarn-

  56. -och hon skulle lära dem att läsa.

  57. Läseböckerna var, som i många
    gamla kolonier, på engelska.

  58. Det betydde bland annat att seder
    och bruk, som kläder och mat-

  59. -hörde hemma i England, långt ifrån
    vad barn på Nya Zeeland var vana vid.

  60. Julen, till exempel,
    där visade man på snö.

  61. På nya Zeeland infaller julen
    mitt i sommaren.

  62. Barnen var ointresserade
    och bråkiga.

  63. Men då kom Sylvia Ashton Warner på-

  64. -att hon med hjälp
    av några maorikvinnor-

  65. -skulle tillverka läseböcker-

  66. -utifrån barnens ord,
    vanor och erfarenheter.

  67. Det blev en succé.

  68. Och Sylvia Ashton Warner skrev en bok
    om sina erfarenheter: "Teacher".

  69. Den blev förbjuden på Nya Zeeland men
    en bestseller i många andra länder.

  70. Det måste ändå nämnas
    att nu ser det annorlunda ut.

  71. Nu finns de flesta texter
    både på engelska och maori-

  72. -och universitetet i Auckland har
    ett Sylvia Ashton Warner-bibliotek.

  73. En som läste Sylvia Ashton Warner,
    och inspirerades, var Pablo Freire-

  74. -som arbetade med vuxna outbildade
    bönder och fiskare i Brasilien.

  75. Precis som Ashton Warner kritiserade
    Freire det traditionella sättet-

  76. -att lära sig läsa och skriva.

  77. Så han började använda sig av texter
    som låg nära de personer-

  78. -som han skulle lära att läsa.

  79. Det var ord som "sådd", "skörd",
    "missväxt", "båt", "storm"-

  80. -och så vidare.

  81. En av Freires mest kända teser var-

  82. -"reading the word and the world".

  83. Alltså, texten skulle finnas
    mitt i världen.

  84. Orden skulle beröra.

  85. Men Freires arbete upplevdes som hot-

  86. -och vid militärkuppen 1964
    fängslades Freire-

  87. -och senare utvisades han till Chile.

  88. En annan som läste
    Sylvia Ashton Warners bok "Teacher"-

  89. -var den svenska småskollärarinnan
    Ulrika Leimar.

  90. Hon började ifrågasätta de texter
    som fanns i de läseböcker-

  91. -som man använde till nybörjare.

  92. De lärde sig en bokstav i taget
    i en speciell ordning.

  93. Ulrika Leimar menade att vissa ord
    och bilder var helt obegripliga-

  94. -för barnen.
    Ordet "os", till exempel.

  95. Det var till synes lätt,
    för de hade lärt sig bokstaven o-

  96. -och de hade lärt sig bokstaven s.

  97. "Men vad händer inom barnet?",
    sa Ulrika Leimar.

  98. Och hon påstod till och med-

  99. -att en del barn hade lättare att
    läsa ordet "ishockey" än ordet "os".

  100. Texten "en fin fot, sa far"...

  101. Den är tillrättalagd
    för att man ska öva på bokstaven f.

  102. Men vilket barn känner
    "hur ska det här gå?"-

  103. -och vill fortsätta?

  104. I texten, som också vänder sig
    till nybörjare, om kamelen Pucko-

  105. -av Karin Danielsson, kan man läsa:

  106. "Här är en kamel. Den heter Pucko."

  107. "Här bor Pucko. Pucko bor i en öken."

  108. "Pucko är så ensam."

  109. Varför är han ensam?

  110. Hur ska det här gå?

  111. I den här texten finns bokstaven ö-

  112. -och den kanske barnen
    inte har lärt sig i klassen än.

  113. Och det finns till och med
    konsonantförbindelser.

  114. Men vem kan motstå att känna igen sig
    och vilja veta hur det ska gå?

  115. Ulrika Leimar delade svenska lärare
    och forskare i två grupper-

  116. -eller det blev snarare
    två grupperingar omkring henne.

  117. Många förstod vad hon var ute efter.
    Andra var oerhört kritiska.

  118. Och Ulrika Leimar for illa.

  119. Det är tre personer som har arbetat
    för att texter som barn möter-

  120. -lyssnar på eller läser själva
    ska beröra-

  121. -men som har fått betala dyrt
    för sin övertygelse.

  122. Det här var på 1950-1970-talet,
    så visst var det länge sedan.

  123. Men hur är det i dag?

  124. Har de som undervisar
    förstått annorlunda?

  125. Nej, uppdelningen finns fortfarande.

  126. I en ny bok om barns läsinlärning-

  127. -som skänks till studenter
    på lärarutbildningen-

  128. -står det att de första ord
    som de flesta barn läser är "is"-

  129. -"ros", "ror", "mor" och "vas".

  130. Och därför ska man lära ut
    bokstäverna i en viss ordning.

  131. Men hur var det nu med "öken"
    och "ensam"?

  132. För att inte tala om alla ord
    som barn kommer i kontakt med.

  133. Kanske hellre "mamma" än "mor" i dag-

  134. -ord på alla leksaker, ord på saker
    som de ser i sin omgivning.

  135. Texten får inte vara obegriplig.

  136. Jag tror att vi använder
    ett stort mått av inbildning-

  137. -när vi läser en text.

  138. Och då ska man veta
    att det gamla ordet var "inbildning"-

  139. -som kommer av tyskans "einbilden".

  140. Man skapar sig en inre bild.

  141. Och det är viktigt när man läser.

  142. En av mina döttrar...
    Det var några år sedan-

  143. -men den här boken används
    fortfarande. Hon läste sin läsläxa.

  144. Och då läste hon så här:

  145. "'Nu är Ari vår Ari', sa Elsa."

  146. "'Ja, nu är Ari en ros', sa mor."

  147. Helt obegripligt.

  148. Och både ordet "mor" och "ros"
    finns med.

  149. Det visade sig
    - och här var hon mer insatt än jag-

  150. -så hon förstod egentligen bättre
    än jag - att lilla Ari var adopterad-

  151. -av familjen Ros.

  152. "'Nu är Ari vår Ari', sa Elsa."

  153. "'Ja nu är Ari en Ros', sa mor."

  154. Men vilken sjuåring ljudar sig
    igenom "Ros" och tänker-

  155. -"aha, det börjar med versal!
    Det måste vara ett egennamn"?

  156. Här är det viktigt att jag påpekar-

  157. -att jag inte menar-

  158. -att man inte ska öva
    på de enskilda bokstäverna.

  159. Självklart ska man göra det.

  160. Och självklart
    behöver alla barn träna-

  161. -så att de får en teknik-

  162. -och får en fonologisk färdighet.

  163. Det är alltså inte det
    som jag menar i dag.

  164. Och jag menar också att man får skoja
    och tossa sig med ord-

  165. -att man, precis som Povel Ramel
    talade om, får vara lite "ordkynnig".

  166. Det tycker ofta
    både äldre och barn om.

  167. Det är viktigt att kunna ta
    ett steg tillbaka och betrakta ordet.

  168. Det sägs, och jag har märkt-

  169. -att barn eller unga som har svårt
    för att lära sig läsa-

  170. -ofta inte vågar
    det där skojet med orden.

  171. Men "två myror och en stack"...

  172. Eller "fyra bagare och en smet"...

  173. Eller: Vad är det som händer-

  174. -om en kniv och en gaffel får barn?

  175. Då blir det en kniffel.

  176. Eller: Vad händer om en stövel-

  177. -och en mössa får barn?

  178. Ja, då blir det en stössa.

  179. Den engelska literacyforskaren
    Brian Street brukade tala om-

  180. -att det i skolan förekommer
    två former av literacy:

  181. "Autonomous" och "ideological".

  182. Och han menar
    att "autonomous literacy" innebär-

  183. -att man har en träning
    som är isolerad-

  184. -ifrån barnens
    och de ungas erfarenhetsvärld.

  185. "Ideological literacy" menar han är-

  186. -situationer, där sociala, kulturella
    och kanske även religiösa sammanhang-

  187. -ingår och bildar utgångspunkt
    för undervisningen.

  188. Jag ser ibland ideological literacy
    som en större ring-

  189. -och inuti den
    kan autonomous literacy befinna sig.

  190. I en intervju som jag läste
    i bokförlaget Viljas katalog-

  191. -läser jag att Johanna Nilsson, som
    har skrivit flera lättlästa böcker-

  192. -vill att läsarna
    ska bli tagna på allvar.

  193. Hon säger att hon inte vill lämna dem
    ensamma med stora, jobbiga frågor.

  194. Att känna sig ensam, till exempel,
    är en sådan fråga.

  195. Men det är inte ovanligt
    att barn och unga behöver hjälp-

  196. -att komma in i det som de läser.

  197. Amerikanska forskaren Judith Langer
    menar att den som ska läsa en text-

  198. -först befinner sig utanför texten.

  199. Och då kan han eller hon
    behöva handledning-

  200. -och komma in i texten,
    för att kunna bilda sig-

  201. -eller skapa
    inre föreställningsvärldar-

  202. -av det som händer i texten.

  203. Då kan det vara en hjälp,
    säger Langer, om det finns en vuxen-

  204. -som kanske jämför något
    som finns i texten-

  205. -med något
    som finns i läsarens eget liv.

  206. Eller jämför det som finns i texten
    med något annat som man har läst-

  207. -eller med något som man har sett
    på film, till exempel.

  208. Då är det lättare att skapa sig
    de här inre föreställningsvärldarna.

  209. En hjälp kan också vara,
    som just i en bok av Johanna Nilsson-

  210. -"När Eli mötte Amy".

  211. Där börjar boken med
    att i den här boken finns Eli-

  212. -som boken handlar om,
    Amy, som kommer ny till Elis klass-

  213. -Stina, Oskar och Jens,
    som alla går i Elis klass-

  214. -och Fanny,
    som går i samma skola som Eli.

  215. Alltså, Judith Langer menar-

  216. -att vi kanske på det viset
    kan hjälpa den som läser-

  217. -att komma in i texten.

  218. När läsandet fungerar-

  219. -är det många som har påstått-

  220. -bland annat en Louise Rosenblatt
    redan på 1920-talet-

  221. -att då möts läsaren och texten
    på en scen.

  222. Och där uppför man
    ett skådespel tillsammans.

  223. Hon kallar det för "transaktion"
    eller "transaction".

  224. Jag skulle ha skrivit det med c-

  225. -eftersom hon sedan kallar det
    för "reader" och "respons".

  226. Alltså, den som läser-

  227. -eller även lyssnar
    till en berättelse, möter texten.

  228. Och där kommer läsaren
    med sina erfarenheter-

  229. -och skapar ett skådespel
    tillsammans med författaren.

  230. Jag har många gånger läst Artursagan
    tillsammans med mellanstadieelever.

  231. Ni vet, den gamla kungen
    Uther Pendragon och hans hustru-

  232. -som så länge hade längtat
    efter ett barn.

  233. Och så äntligen får de
    en liten pojke-

  234. -som är så, så fin.

  235. Men så dröjer det inte länge förrän
    kungen blir uppsökt av en figur-

  236. -som säger att det är bäst
    om de lämnar ifrån sig pojken.

  237. För kungen kommer att dö, och sedan
    kommer det att bli krig i landet.

  238. Pojken kommer att fara illa. Och det
    skedde precis som mannen hade sagt.

  239. Krigen mellan de små kungarna
    höll på i femton år.

  240. Till slut var folk så trötta på det,
    så de bad ärkebiskopen i Canterbury-

  241. -att göra något. De flesta av er
    känner till berättelsen, tror jag.

  242. Han kallade ju till tornerspel.
    Folk kom från hela landet.

  243. Utanför katedralen
    lät han placera en sten-

  244. -på stenen ett städ
    och i städet ett svärd.

  245. Och där stod det
    att den som drar svärdet ur städet-

  246. -ska vara Britanniens konung.

  247. Dit kom folk strömmande
    från hela landet.

  248. Det gjorde även en man
    som hade två söner.

  249. En man hette sir Kay och ansågs
    som en väldigt god riddare-

  250. -och så var det lillebror Artur.

  251. Det var ju många av de här kraftfulla
    riddarna, med gott självförtroende-

  252. -som hade hyllats i många sammanhang,
    som försökte få upp svärdet.

  253. Ingen lyckades...

  254. ...förrän en dag
    den unga pojken Artur hoppade upp-

  255. -och drog upp svärdet
    och satte ner det igen.

  256. Om man använder
    "reader-respons-metoden"-

  257. -kan man be eleverna:

  258. "Tänk dig att du kan gå in i huvudet
    på Uther Pendragon"-

  259. -"sir Kay eller Artur"-

  260. -"och så skriver du ner
    vad de har för tankar i huvudet."

  261. Ja...

  262. Fyra flickor skrev
    om Uther Pendragon.

  263. En av dem skrev så här: "Jag vill
    aldrig lämna ifrån mig mitt barn."

  264. "Jag är så rädd, för Merlin
    har berättat att jag snart ska dö."

  265. "Får barnet en snäll familj?"

  266. "Jag undrar om det finns
    några andra barn i den familjen."

  267. Fem pojkar och en flicka gick in
    i huvudet på Artur.

  268. Och en pojke skriver: "Är jag kung?
    Han ljuger. Kan jag vara kung?"

  269. "Vad har jag gjort? Jag har bara
    dragit ett svärd ur en sten."

  270. Sedan är det sju flickor
    och sju pojkar...

  271. Det här med syskon...
    De går in i sir Kays huvud.

  272. Och en flicka skriver: "Jävla Artur."

  273. "Varför skulle man ha en lillebror
    som gick och blev kung"-

  274. -"samma dag som jag själv
    hade tänkt vinna ett tornerspel."

  275. "Varför, varför, varför? Nu går jag
    här och känner mig ynklig"-

  276. -"bara för att en, som är mindre
    än mig, har blivit större än mig."

  277. I mitt avhandlingsarbete
    följde jag sju barn i tre år-

  278. -från att de var fyra tills de var
    sju år. Nu har jag träffat dem igen.

  279. De var arton och nitton år
    och gick ur skolan i våras.

  280. En av mina frågor till dem var:
    "Läser du?"

  281. Man kan konstatera att ingen av dem
    nämnde läsning som ett intresse.

  282. Men att flera av dem skulle vara
    så negativa till-

  283. -och rentav hata att läsa böcker,
    gjorde mig förvånad och förskräckt.

  284. Det är fingerade namn.
    Jael: "Att läsa är inte min grej.

  285. "Det är otroligt långtråkigt."

  286. Och Mini: "Jag hatar det!
    Jag tycker inte om att läsa böcker."

  287. "Det tar en evighet för mig."

  288. Mohammud: "Jag läser inte så mycket."

  289. "Jag blev tvingad att läsa som liten,
    så jag har fått dålig smak för det."

  290. Det är klart att jag blir bekymrad.
    Vad har de varit utsatta för?

  291. Varför känner de så?

  292. Då kan det hända att det är så
    att det behövs någon form av brott.

  293. Något behövs
    för att de ska bli fångade.

  294. Till exempel Sara sa att hon nyligen
    hade läst en bok som var jättebra.

  295. Alla hennes kamrater tyckte det.
    "Du måste läsa den", sa hon.

  296. Och det var boken "Medan han lever",
    skriven av Elaine Eksvärd-

  297. -där hon skildrar sin uppväxt,
    då hennes pappa förgår sig sexuellt-

  298. -på henne under hela barndomen.

  299. En annan flicka, Linnéa, säger:

  300. "Jag började läsa när jag var tolv.
    Jag gillade inte att läsa."

  301. "Mamma sa 'du kan väl läsa', men jag
    tyckte att det var jättetråkigt."

  302. "I helga lågstadiet kunde alla läsa.
    Jag satt där och ljudade."

  303. "Men en julafton läste pappa 'Harry
    Potter' för mig och mina bröder."

  304. "Jag lyssnade lite,
    och på kvällen snodde jag boken."

  305. "Jag läste nog till klockan fem
    på morgonen."

  306. Och det sista exemplet
    på ett sådant brott-

  307. -läste jag om i tidningen i somras.

  308. Jag tror att ni har stött
    på namnet på den här personen.

  309. "Jag är uppvuxen i ett hem som
    i stort sett bara bestod av böcker."

  310. "Det gjorde mig ganska avigt inställd
    till läsande."

  311. "En period betalade min bekymrade mor
    fem spänn för varje bok jag läste."

  312. "Jag blev inte direkt ekonomiskt
    oberoende av det, men ändå..."

  313. "I mitten av 1970-talet, hittade jag
    Sjöwall och Wahlöös böcker"-

  314. -"om Martin Beck, Gunvald Larsson,
    Lennart Kollberg och de andra."

  315. "Det fick mig att inse
    hur magisk läsning kan vara."

  316. "Jag plöjer numera böcker
    - helt gratis."

  317. Sa vem?

  318. Är det någon som har ett förslag?

  319. -Nästa föreläsare, kanske.
    -Nej, Niklas Strömstedt.

  320. Okej. Tack.

  321. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De är ju precis som jag!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läs- och skrivkunnighet, Läsfrämjande verksamhet, Läslust
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Läsning och ohälsa

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Hjärnforskning och läsning

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Första mötet med svenskan

Journalisten och författaren Negra Efendic berättar om sina upplevelser av att vara ny i Sverige, om sin pappas första möte med lättläst litteratur, och om sin bok "Jag var precis som du" som bearbetats till lättläst 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Vårdad, enkel och begriplig

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

De är ju precis som jag!

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Jakten på ett autentiskt språk

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Djupläsning: varför, vad och hur?

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Konsten att skriva lättläst

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om musik

Hur använder du musik i tillvaron? Vad är musiken bra till? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.