Titta

Klartänkt

Klartänkt

Om Klartänkt

Vad handlar den vetenskapliga metoden om och hur funkar den? Vem kom på att jorden snurrar runt solen? Vad har Einsteins teorier för betydelse i praktiken? Vem uppfann vaccinet och hur gick det egentligen till? Vi lär oss om hur vår hjärna fungerar och hur man kan undvika att hamna i tankefällor. Vår hjärna kan nämligen vara ganska lättlurad. Vi får också tips på vad man ska undvika och se upp med när man argumenterar för sin sak.

Till första programmet

Klartänkt : Vetenskaplig metod och himlakropparMaterialDela
  1. Hej, och välkomna till denna serie om
    kritiskt och vetenskapligt tänkande.

  2. I det här avsnittet ska vi lära känna
    den vetenskapliga metoden.

  3. Det kanske låter stort och krångligt,
    men det är det inte.

  4. Vetenskaplig metod handlar om
    enkla saker som att se sig omkring-

  5. -fundera på hur saker fungerar
    och prova lösningar på olika problem.

  6. Det har vi människor alltid gjort
    för att göra framsteg.

  7. Som när vi en gång lärde oss
    att skaffa mat.

  8. Vi provade att fiska på ett ställe.
    Fick vi inte napp provade vi nästa.

  9. Vi kanske provade
    olika beten och spön.

  10. Och till sist...

  11. För jordbruket provade vi vilken
    gröda som passade i vilken jord.

  12. När vi såg vilken som fungerade bäst
    satsade vi på den.

  13. Den tidiga människan
    testade sig fram-

  14. -utan att veta att man använde sig av
    ett slags vetenskaplig metod-

  15. -och på många sätt hade man långt
    kvar till att tänka vetenskapligt.

  16. Om man drabbades av missväxt
    och olyckor som var svåra att förstå-

  17. -tog man till förklaringar
    som att planeterna stod i fel lägen.

  18. Men med tiden lärde vi oss att se upp
    mot himlen på ett vetenskapligt sätt-

  19. -och lära oss vad som egentligen
    rör sig i rymden.

  20. Först var grekerna för 2 000 år sen,
    främst Ptolemaios.

  21. Han studerade himlen och kunde visa
    att planeterna gick i banor.

  22. Det var en viktig upptäckt,
    även om han hade begått vissa fel.

  23. Som att placera jorden
    i alltings mitt.

  24. Ptolemaios stod även fast vid tron
    att planeterna har makt över oss.

  25. Med Ptolemaios startade så två läror:
    Astronomi och astrologi.

  26. Man får passa sig, bara två bokstäver
    skiljer. Och i dag så mycket mer.

  27. Astronomi är den vetenskap
    som beskriver planeterna-

  28. -stjärnorna och rymden.
    Det är på riktigt.

  29. Astrologi är hittepå. Det är spådomar
    som kan vara underhållande.

  30. Men inte mer än så.

  31. Det dröjer till 1500-talet innan
    bilden över planeterna blir korrekt.

  32. Tack vare en man vid namn Copernicus.

  33. Han placerar solen i mitten
    och planeterna runt omkring.

  34. Vid tiden är det en modig tanke,
    att jorden inte är alltings mitt.

  35. Den danske astronomen Tycho Brahe
    konstruerar nya instrument-

  36. -och kan för första gången mäta
    planeternas lägen på ett bra sätt.

  37. Hans elev Kepler är bra på matematik
    och kan använda Brahes mätningar-

  38. -för att beskriva
    planeternas rörelser.

  39. En helt ny bild av solsystemet
    tar form.

  40. Och just det här, att hela tiden
    bygga vidare på tidigare upptäckter-

  41. -gör den vetenskapliga metoden
    effektiv och för utvecklingen framåt.

  42. Ett mycket stort framsteg
    kommer med Galileo Galilei.

  43. Han bygger den första stjärnkikaren.

  44. Nu kan han se världen
    som ingen förut har sett den.

  45. Han kan visa att de nya upptäckterna
    stämmer om himlakropparnas rörelser-

  46. -och solen i mitten. Och han
    upptäcker helt nya himlakroppar.

  47. Galileo menar att den
    som vill utforska världen-

  48. -inte ska låta sig styras av känslor
    och förutfattade meningar.

  49. Inte av auktoriteter som makthavare,
    eller andliga ledare.

  50. De bestämmer inte vad som är sant.

  51. I stället ska man med öppna sinnen
    tänka klart, experimentera-

  52. -och se på sina resultat.
    Man ska dra objektiva slutsatser-

  53. -och ha modet att se det nya.

  54. Allt som astronomerna har upptäckt
    leder till en gigantisk gåta.

  55. Vad är det som gör att planeterna
    befinner sig i sina banor?

  56. Svaret ska ges av Isaac Newton.

  57. Han studerar det som de föregående
    astronomerna har skrivit och säger:

  58. "Om jag sett längre än andra är det
    för att jag stått på jättars axlar."

  59. Det är sent 1600-tal när Isaac Newton
    sägs se ett äpple falla-

  60. -när han får sin snilleblixt.

  61. "Tänk om samma kraft som drar äpplet
    till jorden också drar i planeterna?"

  62. Han tänker att föremål med massa
    dras mot varandra.

  63. Styrkan ska bero på storleken
    på massan och avståndet.

  64. Det kan förklara hur jorden
    drar äpplet mot sig-

  65. -och att äpplet drar i jorden, men
    jorden är så stor att det inte märks.

  66. Dessutom hur planeter, månar
    och solen kan dra i varandra-

  67. -till att forma banor.

  68. Allt det här finns bara på papper
    först. Det är en hypotes.

  69. För att veta att hypotesen stämmer
    måste den utsättas för test.

  70. Nu gör man det, genom att mäta
    hur starkt månen drar i jordens hav.

  71. Man mäter helt enkelt tidvattnets
    variationer på olika ställen.

  72. Om hypotesen inte stämmer överens
    med testet får man börja om.

  73. Men om det stämmer, som det gör
    med Newton och tidvattnet-

  74. -då accepteras det hela som en teori,
    i det här fallet gravitationsteorin.

  75. En vetenskaplig teori är alltså nåt
    som testas och håller för testerna.

  76. Det är vad vi i vardagligt tal
    skulle kalla för kunskap.

  77. I början av 1900-talet-

  78. -bygger Albert Einstein vidare på
    Newtons upptäckter med en ny tanke:

  79. Einstein tänker att himlakropparna
    kanske även kan dra i ljusstrålar.

  80. Hans hypotes testas
    vid en solförmörkelse år 1919.

  81. Forskare lyckas se en stjärna
    som är gömd bakom solen.

  82. Men ljuset från stjärnan böjer sig
    runt solen och når jorden.

  83. Detta bekräftar Einsteins hypotes och
    giltigheten i hans relativitetsteori-

  84. -som förutsäger en rad nyheter.
    Han menar att en kropp-

  85. -med tillräckligt stor massa, inte
    bara böjer ljus, utan sväljer det.

  86. Förutsägelsen om svarta hål.

  87. Einsteins teorier är viktiga
    även i vår vardag.

  88. Kartorna i din mobiltelefon skulle
    inte fungera utan hans beräkningar.

  89. Flygplan, bilar och båtar
    skulle inte kunna navigera som i dag.

  90. För själva tiden går snabbare
    ute i rymden, säger Einstein-

  91. -där GPS-satelliterna flyger.

  92. GPS-klockorna skulle dra sig
    och ge fel på en mil per dag-

  93. -utan relativitetsteorin. Vi skulle
    alltså snart vara helt vilse.

  94. Men medan all ny kunskap om rymden
    och planeterna forskades fram-

  95. -hur gick det för vidskepligheten
    i astrologin?

  96. Vi lämnade ju den för 2 000 år sen.
    Den har inte tagit många steg framåt.

  97. Den står och stampar med samma
    sorts spådomar om kärlek och rikedom.

  98. Vår kunskap om universum däremot
    den har tagit jättekliv.

  99. Vi har gjort stora framsteg genom att
    våga tänka nytt och våga prova-

  100. -med hjälp av vetenskaplig metod.

  101. I sin enklaste form har vi använt
    den metoden sen urminnes tider.

  102. Sen utvecklar vi
    allt mer avancerade instrument.

  103. Vi bestämde himlakropparnas
    positioner och banor.

  104. Newton och Einstein byggde vidare
    och förklarade kropparnas rörelser-

  105. -och själva tiden.

  106. Effekterna av upptäckterna
    sprider sig i hela vår moderna värld.

  107. I dag är alla framsteg
    gjorda med vetenskaplig metod-

  108. -en förutsättning
    för det liv vi lever.

  109. Tack för att ni har tittat. I nästa
    avsnitt handlar det om medicin.

  110. Stora framsteg, och rena rama
    sockerpiller. Vi ses då. Tack för nu.

  111. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vetenskaplig metod och himlakroppar

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den vetenskapliga metoden handlar om att se sig omkring, fundera på hur saker fungerar och prova lösningar på olika problem. Här får vi veta hur gravitationen påverkar olika himlakroppar till exempel jordens förhållande till solen. Och vilka var Copernicus och Newton, och på vilket sätt har de med saken att göra?

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Fysik > Fysikens historia, Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Astronomi, Copernicus, Nicolaus, 1473-1543, Filosofi, Forskningsmetodik, Gravitation, Kunskapsteori, Naturvetenskap, Newton, Isaac, 1643-1727, Solsystemet, Vetenskap, Vetenskapshistoria, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Klartänkt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlartänkt

Vetenskaplig metod och himlakroppar

Avsnitt 1 av 4

Den vetenskapliga metoden handlar om att se sig omkring, fundera på hur saker fungerar och prova lösningar på olika problem. Här får vi veta hur gravitationen påverkar olika himlakroppar till exempel jordens förhållande till solen. Och vilka var Copernicus och Newton, och på vilket sätt har de med saken att göra?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlartänkt

Vetenskaplig metod och vaccin

Avsnitt 2 av 4

Vi får lära oss olika metoder som används i vetenskaplig forskning. Vad är till exempel dubbelblindstudier och hur de går till? Och så får vi veta vilken viktig roll våra kossor spelade vid upptäckten av vaccinet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlartänkt

Att undvika tankefällor

Avsnitt 3 av 4

Hjärnan kan vara ganska lättlurad ibland. Dessutom tänker den gärna fort men fel. Det är lätt hänt att falla i tankefällor och för argumentationsfel, till exempel personangrepp. Men om vi förstår på vilket sätt våra hjärnor fungerar och hur vi tänker kan vi öka vårt kritiska tänkande, och minska risken för dessa fällor och fel.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlartänkt

Argumentationsfel

Avsnitt 4 av 4

Vad ska man undvika och se upp för när man argumenterar för sin sak? Genom att hålla ögonen på olika argumentationsfel så kan vi undvika att bli lurade, och därmed tänka klarare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kolla myten

Är myten om Bermudatriangeln sann?

Är det metangas från undervattensvulkaner som gör att skepp sjunker i området? Claudia tror inte det. Men hennes pappa Stefan, som har delat ett varnande klipp i sociala medier, tror att det är sant. Emma Frans, doktor i epidemiologi, författare och föreläsare, vill undersöka det här vetenskapligt. För att ta reda på mer träffar hon Philip De Croy som är religionshistoriker specialiserad på myter och död. Sedan gör hon en laboration för att ta reda på om skepp kan sjunka av metangasbubblor. Resultatet visar vem som hade rätt, Claudia eller Stefan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Amina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Värme

Hur släcker man bränder, och vad händer om man slickar på järn i ett frysrum? Amina och Alicia testar att släcka bränder på brandmäns sätt och Alicia blir utmanad att slicka på iskallt järn. Grafik-Filippa förklarar värmestrålning, ledning och strömning utifrån Amina och Alicias upplevelser.