Titta

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Om UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Vi lever i en tid som upplevs som alltmer föränderlig och komplex. Vad betyder detta för människan som individ och för samhällsbygget? Föreläsningar och samtal från Riksantikvariets höstmöte 2018. Inspelat den 7-8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018 : Identitet, minnet och meningen med kulturarvetDela
  1. En intressant fråga är:
    var sitter identiteten, Pontus?

  2. Var sitter den nånstans i vår hjärna?

  3. Så. Om vi börjar med
    Carl Reinhold Bråkenhielm.

  4. Präst, teolog och professor emeritus
    vid Uppsala universitet.

  5. Du forskar ju
    i empirisk livsåskådnings...

  6. Vad ska vi kalla det?
    Empirisk livsåskådningsforskning?

  7. -Det är vad det är.
    -Bra. Då är jag inte ute och cyklar.

  8. Du forskar kring
    vad människor ser som livets mening.

  9. Mycket spännande. Vi förflyttar oss
    från minnet till livets mening.

  10. Sen har vi också Keith Wijkander.

  11. Du är i grunden doktor i arkeologi-

  12. -men vi känner dig
    som kulturhistoriker, kulturutredare-

  13. -och tidigare överintendent
    och överantikvarie och författare.

  14. -Din senaste bok?
    -"Naturen inför rätta" heter den.

  15. Jag liknar Pontus. Jag tog inte med
    nåt ex för att göra reklam.

  16. Ni får leta på nätet.
    Mycket läsvärd, kan jag tipsa om.

  17. Det kan jag intyga. Den kom ut 2017,
    så den är ganska färsk egentligen.

  18. Vad bra. När jag presenterade
    era meritlistor kom jag att tänka på-

  19. -en av konklusionerna från i går:
    det gäller att ta vara på sin tid.

  20. Det känns som att ni alla tre här har
    gjort det. Jag är glad att ni är här.

  21. Carl Reinhold Bråkenhielm får göra
    ett första anförande. Var så god.

  22. Tack så mycket. Jag hade tänkt
    börja med ett sommarminne.

  23. Ett väldigt trevligt sådant, som blir
    bättre varje gång man pratar om det.

  24. Men det finns inte tid för det,
    så jag går rakt på frågan.

  25. Jag kan återkomma till det här minnet
    om det finns tillfälle.

  26. Vad betyder kulturarvet-

  27. -i virrvarret
    av idéer och information-

  28. -för människan som individ
    och samhällsbygget?

  29. Jag tänkte säga några ord
    om den frågan och hur jag kan se-

  30. -att Pontus relaterade till den, och
    sen vad min egen forskning betyder.

  31. Frågan vad kulturarvet betyder-

  32. -kan ha både en faktisk
    och en normativ innebörd.

  33. Det kan handla om det som det betyder
    och det som vi önskar-

  34. -att det skulle kunna betyda.
    Det gör frågan lite svårhanterlig-

  35. -pendlingen
    mellan deskriptivt och normativt.

  36. Sen är det
    det där knepiga ordet "kulturarv".

  37. Riksantikvarieämbetets definition
    klänger jag mig fast vid:

  38. "Alla materiella och immateriella
    uttryck för mänsklig påverkan"-

  39. -"till exempel spår, lämningar,
    föremål, konstruktioner, miljöer"-

  40. -"system, strukturer, verksamheter,
    traditioner, nanmnskick, kunskaper."

  41. Det är inte lite, det,
    även om det kanske är historia-

  42. -och arkeologi som oftast står
    i fokus. Berättelser, kanske också.

  43. Fem snabba punkter, hypoteser.
    En minut var.

  44. För det första, kulturarvet kan, bör
    bidra till samhällets sammanhållning.

  45. Ta "Allsång på Skansen".

  46. Mycket av vårt immateriella kulturarv
    i form av sång och musik finns där.

  47. Är det bra eller dåligt? Ska vi
    värdera det som nåt betydelsefullt-

  48. -eller inte? Ja, det är ju en fråga.

  49. Men det betyder något
    att sjunga ihop.

  50. Något som kanske många
    skulle säga är en del av-

  51. -kanske inte livets mening,
    men en mening i livet.

  52. För det andra,
    kulturarvet är identitetsskapande.

  53. Det finns i kulturarvet ett register-

  54. -av identiteter
    att uppta och omförhandla.

  55. Kanske utmärkande
    för det som kallas VUCA-

  56. -vårt snabbföränderliga,
    oförutsägbara-

  57. -komplexa och mångtydiga samhälle.

  58. En intressant fråga är:
    var sitter identiteten, Pontus?

  59. Var sitter den nånstans i vår hjärna?

  60. Det tredje är
    att kulturarvet ger oss en distans-

  61. -till vår egen
    samhälls- och livssituation.

  62. Inte bara Ingmar Bergmans filmer,
    som vi ser nästan varje dag på tv-

  63. -med tanke på hundraårsminnet.
    Birgit Nilsson har vi också firat.

  64. Hon måste väl sägas vara
    en del av vårt kulturarv?

  65. Hennes operaroller spelar förvisso
    andra samhällen och livsideal-

  66. -som bryter sig, på ett eller annat
    sätt, mot våra egna ideal-

  67. -men som tillhör vårt kulturarv,
    och som kanske utmanar oss i nutiden.

  68. Ofta kan vi ju se dem som sagor-

  69. -utan annan mening
    än att roa och fängsla för stunden-

  70. -men ibland får konsten
    ett existentiellt djup-

  71. -som till exempel i "Lohengrin", när
    Elsa vill hemlighålla sin härkomst.

  72. "Nie sollst du mich befragen."

  73. "Fråga inte om mitt tidigare liv."

  74. Var går gränsen mellan öppenhet
    och hemlighet i mänskliga relationer?

  75. För det fjärde, kulturarvet bidrar
    till vårt kollektiva minne.

  76. Det tangerar ju det
    som Pontus Wasling talade om.

  77. Ett problem är ju att detta minne,
    delar av detta kollektiva minne-

  78. -kan falla i glömska,
    som Pontus också var inne på.

  79. Det kan vara så
    att spåren finns kvar-

  80. -men utan att vi är medvetna om dem.

  81. En kollega till mig skrev nyligen
    en bok om katedralen i staden.

  82. Där finns ett avsnitt
    om den italienska staden L'Aquila-

  83. -som 2009 drabbades
    av en jordbävning.

  84. På tv-nyheterna
    trädde människorna fram-

  85. -fullkomligt förkrossade över offren-

  86. -men också
    över det raserade kulturarvet.

  87. Medeltida kyrkor, bibliotek,
    torn och andra oersättliga inslag-

  88. -i den oersättliga stadsbilden
    har fallit samman.

  89. Framför en raserad medeltida kyrka
    står en man som kämpar med gråten.

  90. "Detta var vårt liv, vårt allt.
    Det är bara att börja om."

  91. Det säger nånting om kulturarvet
    som vi kanske inte tänker på-

  92. -men som vi plötsligt påminns om
    när nånting sånt händer-

  93. -som hände i L'Aquila 2009.

  94. För att trivialisera det hela
    på något sätt:

  95. "Man märker inte kon
    förrän spiltan är tom."

  96. För det fjärde,
    kulturarvet bidrar till livsmening.

  97. Det tangerar
    mitt eget forskningsområde.

  98. Nyligen har jag gjort, och nästa år
    ska vi publicera, en undersökning-

  99. -där 500 människor
    mellan 40 och 80 år-

  100. -intervjuades om livets mening.

  101. Kulturarvet är väl inte
    det första som de nämner.

  102. Byggnader och föremål
    lyser ofta med sin frånvaro.

  103. Den kristna berättelsen,
    det är helt tydligt-

  104. -börjar ersättas
    med naturens berättelse-

  105. -och den biologiska evolutionsläran.

  106. "Livets mening är att ha kul,"
    säger de flesta.

  107. "Livets mening
    är att föra släktet vidare."

  108. Men en man
    i 50-årsåldern svarar ändå:

  109. "Jag tillhör den kristna
    västerländska kulturtraditionen"-

  110. -"och den är jag mycket påverkad av.
    Det är min livsfilosofi."

  111. Och en kvinna i 50-årsåldern säger:
    "Jag älskar min trädgård."

  112. "Jag ser hur allt där
    gror, växer, vissnar och dör"-

  113. -"och spirar nästa år igen.
    Det kan stå som en bild för livet."

  114. "Jag tror inte på Gud,
    men tycker ändå"-

  115. -"att Tio guds bud
    kan ge en bra vägledning i livet."

  116. Så fungerar alltså kulturarvet,
    kan man säga-

  117. -i våra försök
    att hitta en mening med livet-

  118. -och en mening i livet.

  119. Inte som ett järnvägsspår,
    skulle man kunna säga-

  120. -utan som ett förråd
    av tankar och föreställningar-

  121. -bevarat i vårt minne,
    i våra 86 miljarder nervceller-

  122. -eller kanske hälften så många
    om man är senior.

  123. Ja. Som Pontus har beskrivit det.
    Det är en intressant kontaktpunkt-

  124. -mellan min egen
    livsåskådningsforskning-

  125. -och forskningen om våra hjärnceller.

  126. Tack så otroligt mycket.
    Jag ger ordet till Keith Wijkander.

  127. Tack. Jag har också fått
    en sån här fråga, eller uppmaning-

  128. -att reflektera över eller
    förhålla mig till, som man säger.

  129. Hur ser jag
    på förutsättningarna för förnybara-

  130. -eller hållbara samhällskontrakt?
    Vilka kontrakt behöver vi vårda-

  131. -revidera, formulera
    för att ta till vara kulturarvets-

  132. -och kulturarvsarbetets potential
    och bidra till social hållbarhet?

  133. Frågan var möjligen lite mångtydig,
    men intressant att reflektera över.

  134. Jag ska komma tillbaka
    till den alldeles strax-

  135. -men först en reflektion som har att
    göra med det Pontus har berättat:

  136. Som Pontus beskriver
    neurofysiologin i dag-

  137. -så har den en väldigt tydlig
    empirisk inriktning.

  138. Med empirisk inriktning menar jag-

  139. -idén om att vetenskapen bygger på
    att man gör iakttagelser-

  140. -observationer och experiment,
    och det man ser lär man sig av.

  141. Empirismens store banérförare
    i västerländsk vetenskapstradition-

  142. -är ju skotten David Hume,
    som levde på 1700-talet-

  143. -och som var föregångsmannen
    till hela den väldiga expansion-

  144. -som naturvetenskaperna fick
    under 1800-talet-

  145. -där man tillämpade
    de empiristiska idéerna och rönen.

  146. Möjligheterna till framgångar tycktes
    ju fullständigt obegränsade.

  147. Man trodde sig kunna erövra världen
    och få veta allt-

  148. -med hjälp av
    de empiristiska metoderna.

  149. Sen fanns det naturligtvis
    slavar på triumfvagnen.

  150. I någon mån
    får jag ta den rollen här också.

  151. Det som empirismen, upptäckte man,
    inte kom åt är en kvalitativ aspekt.

  152. Det fungerar nämligen så här...
    Om vi ser och lär av erfarenheterna-

  153. -och sen lägger vi de erfarenheterna
    till grund för nya erfarenheter-

  154. -och sen ackumuleras det successivt
    och så lär vi av de erfarenheterna:

  155. "Det här gick ju inte så bra,
    men det här gick bra."

  156. Sen växer skeendet på det sättet.

  157. Men om det hade varit så enkelt
    tror jag att vi hade levt i nånting-

  158. -som kanske inte är himmelriket,
    men den bästa av jordiska världar.

  159. Människosläktet har ju ändå
    hyfsat många år på nacken-

  160. -och hade det bara handlat om
    att ackumulera erfarenheter-

  161. -då hade vi väl rimligtvis kommit på
    hur man bäst organiserar samhället.

  162. Det verkar ju inte
    som om vi har gjort det.

  163. Då kommer vi
    till den här kvalitativa aspekten-

  164. -alltså om vi i den allra enklaste
    formen tänker oss-

  165. -hur vet vi att ett plus ett är två-

  166. -då inser vi att här finns
    nånting mer än bara siffran ett där-

  167. -och siffran ett där.
    Vi kan ta en samtalsledare-

  168. -och en samtalsledare till,
    utan att förstå den kvalitativa idén-

  169. -vad det innebär att vi lägger ihop
    dem, alltså plustecknet däremellan.

  170. Såna här saker
    som "möjligt", "nödvändigt"...

  171. ..."tillförlitligt", den stora mängd
    av abstraktioner som vi använder...

  172. ...när vi gör kausala samband
    och kopplar ihop berättelserna...

  173. ...som Pontus talade om. Dem kan vi
    inte lära oss av erfarenheter.

  174. Den intressanta frågan är:
    Var kommer förmågan att syntetisera-

  175. -förmågan att ta det här språnget-

  176. -från den ena
    kvantitativa erfarenheten-

  177. -som vi adderar till en annan,
    och sen få dem till nånting-

  178. -som går utöver
    enbart summan av de hela.

  179. Det är väl egentligen den frågan
    som man närmar sig-

  180. -när man är intresserad, åtminstone
    för min del, av kulturfrågor.

  181. Den definition av kulturarvet
    som Carl Reinhold läste upp-

  182. -skulle man möjligen kunna säga är
    ganska empiristisk till sin karaktär.

  183. Det är lite så att den räknar upp
    allt som möjligen kan inkluderas-

  184. -i den här erfarenhetssfären,
    men den innehåller ju inte-

  185. -och jag säger inte att det är fel-

  186. -men den innehåller ingen gradering,
    eller nån kvalitativ aspekt.

  187. Vad är det i hela den här summan
    av historiska minnen och artefakter-

  188. -som är viktigare än annat?
    Vad är viktigt och vad är oviktigt?

  189. Det måste ju ni som jobbar
    i den här branschen förhålla er till.

  190. Ni kan inte bevara
    precis vad som helst-

  191. -utan idén med Riksantikvarieämbetet
    och museernas profession-

  192. -är ju att det ska finnas en förmåga,
    en kunskap, en professionalitet-

  193. -att skilja ut det viktiga
    från det mindre viktiga.

  194. Tillbaka till frågan, då. Snabbt nu.

  195. Samhällskontraktet,
    finns det över huvud taget?

  196. Bara för nåt år sen kunde man läsa
    inte minst statsvetenskapliga texter-

  197. -där man raljerade med denna gamla
    rousseauianska, romantiska idé-

  198. -alltså att samhället
    vilar på lagar och förordningar-

  199. -överenskommelser och så vidare.

  200. Det finns inte i den
    föreställningsvärlden nåt utrymme-

  201. -för en konstig figur som svävar
    under eller över i nåt skede.

  202. Så har det varit ganska länge,
    men det är utan tvekan så-

  203. -att idén om samhällskontraktet
    är en bubblare.

  204. Nu talar våra politiker,
    även de främsta-

  205. -som om samhällskontraktet
    var en självklarhet-

  206. -som inte kan ifrågasättas, utan
    som vi måste ägna oss åt att vårda.

  207. Många talar om att samhällskontraktet
    håller på att brytas.

  208. Nånting är det som är i gång här.

  209. Jag tror att den här idén är riktig.

  210. Jag tror också att man får tänka sig-

  211. -att kontrakt,
    det är ingenting som man träffar...

  212. Det är en sorts avtal. De som tycker
    samma sak och håller med varandra-

  213. -behöver knappast sluta nåt avtal.

  214. Själva idén
    med samhällskontraktet handlar om-

  215. -att det finns
    motsättningar i samhället.

  216. Det finns idéer, tankar,
    önskemål, behov, föreställningar-

  217. -ja, identiteter, till exempel,
    som inte riktigt går ihop-

  218. -utan som skaver med varandra.

  219. Ingen har ju en kultur för sig själv.

  220. Ingen utvecklar
    sin alldeles privata kultur.

  221. Vår kultur skapar vi ju
    i samspel med alla andra.

  222. Lever man då i den samhälleliga form-

  223. -som antingen omges av idén
    om staten eller om lokalsamhället-

  224. -så måste det ändå finnas
    nån form av överenskommelse-

  225. -om hur den här...
    vad det är vi lever i.

  226. Vad är det för sorts formation
    som vi befinner oss i?

  227. Då krävs nån form av kontrakt.
    Det innehåller flera paragrafer-

  228. -men det finns bara ett kontrakt.

  229. Frågan om vilka samhällskontrakt
    man ska ändra är lite felställd.

  230. Man kan ändra på olika paragrafer,
    men de får inte spreta för mycket.

  231. Samhällskontraktet handlar om
    att tillräckligt många-

  232. -måste vara överens
    om tillräckligt mycket-

  233. -om vad det är för sorts samhälle som
    vi lever i, vilken berättelse vi har-

  234. -och vart samhället är på väg.

  235. Finns inte den där berättelsen,
    det här kittet-

  236. -då blir det oroligt i samhället.
    Det blir nån sorts olust.

  237. Samhällskontraktet, man märker inte
    av det förrän man börjar sakna det.

  238. Det här med kulturarv är för mig
    i väldigt hög grad likt normer.

  239. Normer är för mig egentligen
    outtalade föreställningar-

  240. -som är så viktiga och som vi tar så
    för givna att vi inte formulerar dem.

  241. Jag är tveksam
    till begreppet normkritik.

  242. En norm som kan kritiseras
    är ingen norm för mig.

  243. Det är nånting som håller på att
    sjunka ner i träsket av värderingar-

  244. -eller till och med åsikter.
    Det är på väg ut redan.

  245. Vid vissa tidpunkter behöver
    de här kontrakten förnyas ordentligt.

  246. Det sker inte successivt,
    utan vid vissa kritiska skeenden.

  247. Det är väl mycket som talar för att
    vi befinner oss i ett sånt skede.

  248. Kulturarvet tror jag,
    i kvalitativ mening-

  249. -är träffande att beskriva som summan
    av alla de gamla överenskommelser-

  250. -som egentligen vår nuvarande
    överenskommelse bygger på.

  251. Det är en tradition, en pålagring
    av gamla överenskommelser-

  252. -som ligger till grund för de nya.

  253. När vi säger
    att vi behöver kulturarvet-

  254. -är det för att det är vår
    samlade lärdom om hur vi bär oss åt-

  255. -när vi ska skapa
    ett nytt fungerande samhällskontrakt.

  256. Så är det.

  257. Kulturmiljön tror jag är viktig
    i det här sammanhanget.

  258. Det resonemang som jag har fört
    blir väldigt abstrakt-

  259. -och svårt att hålla kvar i huvudet.
    Vi glömmer bort det.

  260. Då tänker jag mig att det fysiska
    kulturarvet, det konkreta-

  261. -vi använder nog det
    för att hålla i minnet-

  262. -för att skapa
    en gemensam referensram-

  263. -till hur de här
    kulturella överenskommelserna-

  264. -som vi bygger samhället på
    har sett ut och ser ut just nu.

  265. Tar vi bort dem så raserar vi också-

  266. -förutsättningarna
    för det gemensamma komihåget.

  267. Slutsatsen blir
    att kulturarvet är viktigt-

  268. -för att skapa förutsättningar-

  269. -för nya och förnyade
    samhällskontrakt.

  270. Sen är det de kontrakten
    som skapar den sociala hållbarheten.

  271. Det blev som Riksantikvarieämbetet
    framställer det, fast tvärtom. Så.

  272. Lysande.
    Tack, både Keith och Carl Reinhold-

  273. -för reflektioner som har planterat
    nya tankar i min hjärna.

  274. -Vad säger du, Pontus?
    -Det spänner över stora områden.

  275. Min bakgrund är ju dels,
    faktiskt, en humaniorabakgrund-

  276. -som jag började med innan jag tog
    steget över till naturvetenskaperna.

  277. Jag tror att humaniorabakgrunden
    har gjort att jag har skrivit boken-

  278. -och är intresserad av större frågor.

  279. Det som är så spännande är just-

  280. -att det är både högt och lågt,
    kan man säga, i detta.

  281. Jag hade ju den här nervcellen här
    som alibi för mitt samtal-

  282. -och ur naturvetenskaplig synpunkt-

  283. -så är ju hjärnan
    det här väldigt komplicerade organet-

  284. -det mest komplicerade föremålet
    som vi känner till i universum-

  285. -och väldigt svårt att studera.

  286. Å ena sidan så-

  287. -hur man än gör
    när man ska registrera nånting-

  288. -så är det bara små
    elektriska impulser man märker av-

  289. -med elektroder i hjärnan.
    Det är bara det man kan hitta.

  290. Naturvetenskap
    handlar om det man kan mäta.

  291. Går det att mäta
    så är det möjligt att studera.

  292. Å ena sidan. Å andra sidan är det
    allas våra beteenden och identiteter.

  293. Där har man ju olika infallsvinklar-

  294. -där man inom neurovetenskapen
    gärna börjar i nervcellsänden-

  295. -med de här elektriska impulserna-

  296. -och så finns de här sakerna
    som ni har tagit upp.

  297. Men jag tänkte bara...
    Det är en intressant...

  298. Det är intressant att det å ena sidan
    är det oerhört enkla men komplexa-

  299. -rent biologiska, och sen det här
    som uppstår ur det här.

  300. Så som jag ser det, i alla fall.

  301. Identitet var du inne på.
    Vad är det för nånting?

  302. Jag tror att det har mycket att göra
    med livshistorien som vi berättar...

  303. ...och som vi skapar under tiden.

  304. Det som man kan vara med om,
    som kanske en del har märkt av-

  305. -är om man vaknar upp en morgon,
    från sömnen-

  306. -eller, vilket inte är så ovanligt,
    att vakna från att ha varit sövd-

  307. -under en operation,
    så finns det en del som upplever-

  308. -att de inte har nån jag-identitet.

  309. Det beror på att de inte har tillgång
    till sin livshistoria-

  310. -under en väldigt kort period.
    Det är en väldigt märklig upplevelse-

  311. -har jag förstått.

  312. Om man å andra sidan
    tar de här demenssjukdomarna-

  313. -så är det, om man frågar människor,
    det man allra minst vill råka ut för.

  314. Alzheimers sjukdom.

  315. Anledningen till det
    är att man då ändras som person-

  316. -just eftersom den här historien
    suddas ut, och identiteten.

  317. Den är väldigt viktig. Exakt på
    vilket sätt kan jag inte svara på-

  318. -men så är det ju helt klart.

  319. När det gäller vikten av kulturarvet-

  320. -så är det en fråga som jag inte vet
    om jag är lämpad att svara på.

  321. Det finns de som är bättre på det,
    men det är några av mina kommentarer.

  322. Tack. Eftersom jag ska avrunda
    den här programpunkten nu-

  323. -ger jag en halv minut var
    till Keith och till Carl Reinhold.

  324. Frågan om jaget och upplevelsen
    av jaget är otroligt intressant.

  325. Vi talar ofta
    om identiteter som nåt konstruerat-

  326. -att vi bygger upp en identitet.

  327. Att nåt är konstruerat betyder inte
    att det är mindre viktigt-

  328. -utan det säger nåt om uppbyggnaden,
    men man kan notera-

  329. -att bland våra
    mer framstående och uppburna tänkare-

  330. -så har till exempel Lévi-Strauss
    och Foucault båda uttryckt-

  331. -väldigt tydligt att den här idén
    om att de är ett jag-

  332. -är nånting som de känner sig
    väldigt otrygga med.

  333. Jag har väldigt svårt att förstå idén
    om att jag är ett jag-

  334. -säger till exempel Lévi-Strauss.
    Det kan ha att göra med-

  335. -att när de av våra medmänniskor
    som lyckas klättra upp lite högre-

  336. -på de här tänkandets höjder
    än var vi andra befinner oss-

  337. -så blir det som att fundamentala
    föreställningar sätts i fråga.

  338. Kanske inte bara är identiteten
    är konstruerad, utan även jaget.

  339. Vem är du egentligen, Pontus Wasling?

  340. -Tack. - Har du en snabb replik?
    -Ja, kort bara.

  341. David Hume, som du nämnde-

  342. -spekulerar i en av sina
    mest betydelsefulla böcker om jaget.

  343. Han tittar in i sig själv och ser
    bara ett virrvarr av erfarenheter-

  344. -och minnen, men nåt jag
    hittar han inte, säger han.

  345. Men vem är det som tittar,
    kan man då undra. Är inte det jaget?

  346. Låt mig till sist bara nämna
    det här sommarminnet.

  347. I somras var min fru och jag
    på friluftsteater.

  348. Romateatern satte upp Bergmans
    "Sommarnattens leende"-

  349. -i klosterruinen,
    och i programbladet stod det:

  350. "Pjäsen belyser
    de grundläggande frågorna"-

  351. -"om vad det är att vara människa."

  352. En recensent sa: "Under det lättsamma
    finns de klassiska livsfrågorna"-

  353. -"om livets mening, åldrandet
    och frågan om vad kärlek är för nåt."

  354. Men, och det är bara en reflektion,
    jag har inte stött på någon-

  355. -som har reflekterat över mötet
    mellan den lättsamma pjäsen-

  356. -de djupare frågorna och platsen,
    Roma klosterruin-

  357. -ett kulturarv som förvandlas
    till en teaterkuliss.

  358. Är det ofta så med vårt kulturarv,
    kan man fråga.

  359. Tack för en fin slutkläm-

  360. -där en väldigt vacker plats nämns,
    som jag rekommenderar ett besök till.

  361. Jag vill tacka
    Pontus, Carl Reinhold och Keith.

  362. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Identitet, minnet och meningen med kulturarvet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett tvärdisciplinärt samtal om människans förutsättningar att förhålla sig till tid, minne, komplexitet och förändring. Medverkar gör Pontus Wasling, hjärnforskare, Carl Reinhold Bråkenhielm, präst, teolog och professor i empirisk livsåskådningsforskning, samt Keith Wijkander, filosofie doktor i arkeologi, författare och mångårigt verksam inom svensk kulturpolitik. Moderator: Evelina Wahlqvist. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Biologi, Samhällskunskap
Ämnesord:
Allmän medicin, Etnologi, Kulturarv, Medicin, Minnet, Nervsystemet, Neurologi, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Socialantropologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Bildning som demokratiprojekt i en splittrad tid

Föreläsning med Ida Östenberg, författare och docent i antikens kultur och samhällsliv. Med exempel från antikens Grekland och Rom belyser och analyserar hon samtiden med särskilt intresse för demokrati, nationalism och betydelsen av bildning. I ett efterföljande samtal medverkar även Henrik Berggren, historiker och författare, samt Carl Heath, regeringens särskilda utredare för att värna det demokratiska samtalet. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och socialt hållbar utveckling

Jenny Lönn, kommunikationsstrateg, utvecklar strategier åt kunder inom vitt skilda sektorer. Hon arbetar för ett företag som är internationellt verksamt inom omvärldsanalys, förändringsarbete och tillväxtstrategi. Hur väcker vi engagemang kring kulturarvets roll i vår föränderliga tid? Avslutande samtal med riksantikvarie Lars Amréus och Jörgen Peters, länsråd i Halland. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

En personlig resa i en föränderlig tid

Sada Mire kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Hennes sätt att utforska somalisk och afrikansk historia var en resa som först började med att förstå svenskt arv och dagens samhälle. Idag är hon gästprofessor i Nederländerna, och den enda aktiva somaliska arkeologen i Somalia och Somaliland. Hon är även grundaren till organisationen Horn Heritage. Föreläsningen följs upp av en intervju av Karin Altenberg. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Identitet, minnet och meningen med kulturarvet

Ett tvärdisciplinärt samtal om människans förutsättningar att förhålla sig till tid, minne, komplexitet och förändring. Medverkar gör Pontus Wasling, hjärnforskare, Carl Reinhold Bråkenhielm, präst, teolog och professor i empirisk livsåskådningsforskning, samt Keith Wijkander, filosofie doktor i arkeologi, författare och mångårigt verksam inom svensk kulturpolitik. Moderator: Evelina Wahlqvist. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Det senaste från Uppåkra arkeologiska center

Under tusen år var skånska Uppåkra en maktplats. Karin Nilsson, från Stiftelsen Uppåkra arkeologiska center, berättar om dagens Uppåkra som en innovativ mötesplats med fokus på barn och arkeologisk metodik. Här får barn utforska arkeologiska gåtor med hjälp av data från två av världens främsta forskningsanläggningar - Max IV och ESS, belägna i Lund. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Från Davos till Karlshamn

I somras klubbades Davosdeklarationen "Towards a high-quality Baukultur for Europe". Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn, delar med sig av sina perspektiv på arkitektur, rotlöshet och platstillhörighet. Vad krävs av en byggnad eller miljö för att den ska vara betydelsefull för många? Och hur kan arkitekter och planerare arbeta för att skapa och tillvarata dessa värden på lokal nivå? Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och framtiden

Sara Sabatini forskar i konsthistoria vid universitetet i Genua. Hon ingår i ESACH (The European students association for cultural heritage) som är ett gränsöverskridande nätverk mellan åtta länder i Europa för samarbete inom kulturarvet med ett ungt perspektiv. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.