Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Hbtq-personers våldsutsatthetDela
  1. Män som har blivit våldtagna kan ha
    svårt att veta var de ska söka hjälp.

  2. På sjukhus bollas de runt.

  3. Ingen vet vilken avdelning de ska gå
    till eller vem de ska träffa.

  4. Jag arbetar på RFSL-

  5. -riksorganisationen
    för homosexuellas, bisexuellas-

  6. -transpersoners
    och queeras rättigheter.

  7. Vi har funnits sen 1950-

  8. -och är världens äldsta
    HBTQ-organisation.

  9. Vi har 36 avdelningar i Sverige
    i större och mindre städer.

  10. I dagsläget
    har vi ca 7 000 medlemmar.

  11. Jag vill passa på att säga att RFSL-

  12. -med mina tidigare och nuvarande
    kollegor har bidragit mycket till-

  13. -att förändra för HBTQ-personer
    i Sverige-

  14. -och de rättigheter och lagar
    som finns i dag.

  15. Det går långsamt
    men blir ändå bättre.

  16. Jag är kurator
    på RFSL:s stödmottagning.

  17. Jag är socionom och har stödsamtal
    med våldsutsatta HBTQ-personer.

  18. Jag följer även med på rättegångar,
    gör polisanmälan-

  19. -hjälper personer att få stöd
    från sjukvården, socialtjänsten-

  20. -eller andra professionella
    stöd- och hjälppersoner-

  21. -som våra klienter behöver hjälp av.

  22. De flesta som kommer till oss är
    utsatta för hatbrott-

  23. -trakasserier,
    hot eller verbala kränkningar-

  24. -på grund av att de är HBTQ-person.

  25. Många personer är utsatta
    för våld i nära relationer.

  26. Hedersrelaterat förtryck är
    en del av nära relationer-

  27. -men det finns
    en del andra mekanismer.

  28. Sexuellt våld är
    en del av allt annat våld-

  29. -men vi pratar gärna specifikt
    om det.

  30. Många professionella tycker att det
    är svårt att prata om sexualitet-

  31. -och ännu mer om sexuellt våld.

  32. I alla de här typerna av våld
    kan det förekomma sexuellt våld.

  33. Även hatbrott kan vara sexuellt våld.
    Det återkommer jag till senare.

  34. Vi erbjuder stöd direkt
    till våldsutsatta HBTQ-personer.

  35. Jag och två kuratorer till
    tar emot samtal-

  36. -arbetar nationellt och har kontakt
    med många per mejl och telefon-

  37. -över hela Sverige.

  38. De flesta vi har kontakt med
    bor i eller utanför Stockholm.

  39. Vi är också ett kunskapscentrum.
    Jag kommer exempelvis hit och pratar.

  40. Vi utbildar andra,
    exempelvis på Polishögskolan-

  41. -Nationellt centrum för kvinnofrid,
    eller gör uppdragsutbildningar-

  42. -för socialtjänst, brottsofferjourer
    och så vidare.

  43. Vi gör även påverkansarbete.

  44. Det sker mycket inom styrelsen.

  45. Vi hjälper till med expertis
    inom våld och våldsutsatthet-

  46. -och försöker påverka politiker för
    en förbättring för den här gruppen-

  47. -när det gäller utsatthet.

  48. Folkhälsomyndigheten gör många
    fantastiska undersökningar.

  49. Bl.a. har de under 2014 och 2015
    kommit fram till-

  50. -att det allmänna hälsotillståndet
    har förbättrats bland heterosexuella-

  51. -från 2005-2012.

  52. Men tittar vi
    på homo- och bisexuella...

  53. Det här säger inget om kön
    eller transpersoner.

  54. Personer som identifierar sig som
    homo- och bisexuella...

  55. ...rapporterar betydligt sämre hälsa.

  56. När det gäller transpersoner-

  57. -är det allmänt
    ett ännu sämre hälsotillstånd.

  58. Transpersoner är en utsatt grupp.
    Jag återkommer till det senare.

  59. Gruppen uppvisar mycket ohälsa
    på olika områden.

  60. Hälften uppger bra hälsotillstånd.

  61. Det betyder att hälften uppger
    ett dåligt hälsotillstånd-

  62. -vilket är väldigt höga siffror.

  63. Många uppger psykisk ohälsa.

  64. När de blir tillfrågade vad de tror
    är anledningen till ohälsan-

  65. -så säger de flesta
    att det är livsvillkoren.

  66. Jag kommer in på hur det hänger ihop.

  67. Det är siffror
    från Folkhälsomyndigheten.

  68. Minoritetsstress är ett lite
    komplicerat akademiskt begrepp-

  69. -men det gör att det går att prata
    om minoriteter generellt.

  70. Jag pratar om HBTQ-personer men det
    här gäller minoriteter i allmänhet.

  71. HBTQ-personer tillhör ju många andra
    minoriteter samtidigt.

  72. Det kan förklaras,
    ganska förenklat, som-

  73. -den extrabelastning som individer
    från minoritetsgrupper utsätts för.

  74. Samhället är inte riktigt gjort
    för mig...

  75. ...på olika sätt.

  76. Det är ett skav i vardagen.

  77. I kollektivtrafiken är det opraktiskt
    för mig att komma av och på.

  78. Jag är inte så bra
    på det majoritetsspråk vi har-

  79. -och har svårt att förstå saker.

  80. Jag upplever
    att det svenska samhället-

  81. -är gjort för och utgår ifrån
    vita personers situation-

  82. -heterosexuella o.s.v.

  83. Jag blir påmind i vardagen
    att jag tillhör en minoritet.

  84. Det får många konsekvenser
    som leder till ohälsa.

  85. Man känner sig osynliggjord
    och ifrågasatt.

  86. Personer irriterar sig på hur jag
    pratar och vad jag har på mig-

  87. -vilken trosuppfattning jag har
    och så vidare.

  88. Det leder till
    att jag blir diskriminerad-

  89. -och i större utsträckning
    utsatt för våld.

  90. Det gör att jag tänker på var jag
    går, med vem, vilken tid-

  91. -och vilka som finns i området.

  92. Man har hela tiden
    ett konsekvenstänkande.

  93. Internaliserad homo-,
    bi- och transfobi.

  94. Jag tar åt mig omvärldens syn på mig
    som HBTQ-person...

  95. ...och har nedsättande tankar
    och åsikter om mig själv.

  96. Det förekommer så klart
    även inom andra minoriteter.

  97. Nu kommer jag in på våld.

  98. Det finns många olika definitioner
    på våld. En vi tycker är bra-

  99. -är från Per Isdal. Den säger:

  100. Det här med att avstå är
    bra att tänka på.

  101. Det kan vi applicera i många
    situationer där våld förekommer.

  102. Att ett aktivt och högljutt motstånd
    inte finns-

  103. -betyder inte att nån uppskattar
    det som händer.

  104. Jag ska ge exempel på det.
    Det är viktigt att se.

  105. Många som blir utsatta för våld
    protesterar inte, av rädsla.

  106. Det kan också vara en fara
    att protestera.

  107. Jag börjar med våld i nära relationer
    ganska övergripande.

  108. Vi har inte så lång tid på oss i dag.

  109. Jag vill ge en bild av HBTQ-personers
    våldsutsatthet generellt-

  110. -och att det förekommer många olika
    typer av våld i olika sammanhang.

  111. Våld i nära relationer...

  112. ...handlar om makt och kontroll.

  113. Att få en person att göra som jag
    vill, om jag är den våldsutövande...

  114. Det är systematiskt och upprepat.

  115. Om man jämför
    med enstaka våldshändelser-

  116. -är det viktigt att se att det händer
    hela tiden och kan ske på olika sätt.

  117. Om en person säger nåt nedsättande
    till sin partner vid ett tillfälle-

  118. -är det en kränkning-

  119. -men det är kanske inte våld i nära
    relation i ett större perspektiv.

  120. Det kan vara fysiskt, psykiskt,
    sexuellt och ekonomiskt våld.

  121. Verbala kränkningar.

  122. Att slå nån. Att hålla fast nån.
    Att ge en örfil.

  123. Att tvinga nån att köpa saker.
    Att kontrollera nån annans pengar.

  124. Att försöka kontrollera
    nån annans arbete.

  125. Att hindra nån från att arbeta
    eller tvinga den att arbeta mer.

  126. Ett gradvis nedbrytande
    av den utsattas självkänsla.

  127. Ett begränsande av livsutrymme på
    olika sätt. Det är mycket kontroll.

  128. Det finns väldigt lite forskning
    om HBTQ-personers utsatthet.

  129. Det finns lite som är skrivet
    av Stjernqvist och Holmberg.

  130. Carin Holmberg arbetade tidigare
    på RFSL:s stödmottagning.

  131. Hon har med en kollega skrivit en bok
    om våld i samkönade relationer-

  132. -alltså bland homo- och bisexuella.

  133. Det finns en heteronormativ
    förståelse av våld i nära relationer.

  134. Vi har svårt att se nåt annat
    än en man som utsätter en kvinna.

  135. Vi har svårt att förstå
    att kvinnor utsätter andra kvinnor-

  136. -och att män blir utsatta för våld
    av en annan man.

  137. Det finns många likheter med våld
    i heterosexuella relationer-

  138. -men det finns också olikheter.

  139. I gruppen som undersöktes
    i den här studien-

  140. -uppgav en fjärdedel att de
    hade upplevt nån form av våld-

  141. -i en nära relation.
    Det är en väldigt hög siffra.

  142. HBTQ-personer är lika utsatta
    som heterosexuella kvinnor-

  143. -eller kanske mer utsatta.

  144. För HBTQ-personer kan det bli
    en extra utsatthet ibland.

  145. Jag vill inte jämföra lidande-

  146. -men det är bra att se vad som är
    specifikt och vad som är olikt-

  147. -för att kunna hjälpa olika grupper
    och individer med det de behöver.

  148. Det vi ser hos våra klienter är
    ofta dubbel isolering.

  149. De känner sig redan utanför
    samhället.

  150. De blir utsatta för diskriminering
    och våld utanför hemmet-

  151. -och upplever sen också det här
    i sin relation på olika sätt.

  152. De känner ett hot om att bli outad.
    Att vara öppen kan betyda-

  153. -att komma ut för sig själv,
    sin familj, på jobbet-

  154. -eller nån annanstans.

  155. För många finns en öppenhet för vissa
    i vissa sammanhang, och i andra inte.

  156. Att tvinga eller hindra nån
    från att komma ut.

  157. Inför min familj är jag straight.
    Du är min straighta kompis.

  158. Att tvinga nån att inte komma ut.

  159. HBTQ-världen är liten
    och många känner varandra.

  160. Det kan leda till
    en rädsla för att vara öppen-

  161. -för att det kan bli skvaller.

  162. Det blir tydligare på mindre orter
    och i mindre sammanhang.

  163. Professionella är osäkra. Därför ger
    vi den här typen av utbildningar.

  164. Många tycker det är svårt
    att prata om sexualitet-

  165. -och har svårt att fråga om våld.

  166. Hedersrelaterat våld och förtryck har
    delvis andra mekanismer.

  167. Jag förklarar inte vidare.
    Många av er kan nog en del om det.

  168. Klienter som är utsatta
    för hedersrelaterat våld-

  169. -kan få ett bristande socialt
    nätverk.

  170. Jag kanske inte bara lämnar familjen
    utan även vänskapssammanhang.

  171. Jag kan vara rädd att min
    HBTQ-identitet ska komma ut.

  172. Man blir ensam och isolerad
    och rädd för att söka stöd.

  173. Det är vanligt att HBTQ-personer
    lever ett dubbelliv.

  174. Det kan bli en stark rädsla-

  175. -att det andra livet, där man är
    öppen, ska komma ut.

  176. Man kan bli utsatt för omvändelse.

  177. Det vanligaste är
    att nån försöker förklara-

  178. -att du borde vara heterosexuell
    eller cisperson.

  179. Det kan också förekomma-

  180. -att man tvingas gå till läkare
    för att bli heterosexuell-

  181. -eller att man blir utsatt för riter
    på olika sätt-

  182. -och att man får prata med en präst
    eller nåt annat för att bli omvänd.

  183. Jag tar upp transpersoners utsatthet.

  184. Det här är en studie
    från 2010 i Skottland.

  185. Det är inte en svensk kontext.

  186. Det här får vi se som en tendens.

  187. Det går att se att transpersoner
    har störst utsatthet-

  188. -även när det gäller
    våld i nära relationer.

  189. 73 % har upplevt transfobt
    känslomässigt våld.

  190. De blir utsatta för transfobt våld
    i sin partnerrelation.

  191. Här kan man se
    internaliserad transfobi-

  192. -och internaliserad homofobi
    generellt-

  193. -både av förövaren
    och den utsatta personen.

  194. 45 % hade upplevt fysiskt våld
    från en partner eller ex-partner.

  195. Det är extremt höga siffror.

  196. Det tyder på att transpersoner
    behöver mycket stöd och hjälp.

  197. Jag vet att merparten
    av det stöd som finns i dag-

  198. -riktar sig till våldsutsatta kvinnor
    som ofta antas vara heterosexuella-

  199. -eller åtminstone bisexuella
    eller lesbiska.

  200. Vi har skyddade boenden. Skyddade
    boenden är nästan alltid för kvinnor.

  201. Vi har ett boende där vi har haft...

  202. ...homo- och bisexuella män
    och transpersoner.

  203. Det finns inte många skyddade boenden
    för den här gruppen.

  204. Vi hoppas att det förändras.

  205. Många är utsatta och har inte
    möjlighet att få ett skyddat boende.

  206. Deras rättigheter tillgodoses inte
    alls på det området.

  207. Sexuellt våld är vanligt.

  208. En tredjedel hade blivit pressade
    till en oönskad sexuell aktivitet.

  209. Nationellt centrum för kvinnofrid
    konstaterade 2009-

  210. -att personer
    som inte är heterosexuella är-

  211. -mer utsatta för sexuellt våld,
    totalt sett, än heterosexuella.

  212. Det är viktigt att prata om sexuellt
    våld inom alla grupper i samhället.

  213. HBTQ-personer är
    väldigt utsatta för det.

  214. Vår bild är att kvinnor blir utsatta
    och att män inte blir utsatta.

  215. Män som har blivit våldtagna kan ha
    svårt att veta var de ska söka hjälp.

  216. På sjukhus bollas de runt.

  217. Ingen vet vilken avdelning de ska gå
    till eller vem de ska träffa.

  218. Nu finns det en mottagning
    på Södersjukhuset i Stockholm-

  219. -som tar personer oavsett kön.

  220. Vi pratar oftast om sexuellt våld när
    det gäller våld i nära relationer-

  221. -men det kan också förekomma
    vid hatbrott.

  222. Man ser på HBTQ-personer svårigheten-

  223. -hos allmänheten,
    men också hos oss professionella-

  224. -att förstå att kvinnor
    kan utöva våld och sexuellt våld.

  225. Kvinnor
    kan våldta andra kvinnor och män.

  226. Sexuellt våld mellan kvinnor
    har varit omöjligt att prata om.

  227. Det har varit svårt
    att prata om kvinnors kön-

  228. -och sexualitet.

  229. Det gör det ännu svårare att prata
    om sexuellt våld utfört av kvinnor.

  230. Svårigheten med
    att ge utsatta personer hjälp-

  231. -beror på våra stereotypa
    föreställningar.

  232. Män är starka och kan försvara sig.

  233. De är sexuellt aktiva och dominerande
    och vill alltid ha sex.

  234. De kan inte bli våldtagna.
    De är ständigt sexuellt intresserade-

  235. -så sexuella närmanden
    är alltid välkomna.

  236. Vi vet att det inte stämmer-

  237. -men de här föreställningarna
    påverkar oss väldigt mycket.

  238. Nu går jag in på hatbrott.

  239. De flesta jag träffar är
    utsatta för hatbrott.

  240. Många har utsatts
    för olika typer av våld.

  241. De kommer för ett hatbrott och vi
    börjar prata om deras relation-

  242. -och det visar sig att det är
    en destruktiv relation.

  243. Det är inte alltid så åtskilt
    som det låter-

  244. -men för att det ska vara lättare
    att förstå, så delar vi upp saker.

  245. Hatbrott kan förklaras som att bli
    fördömd, hatad eller avskydd-

  246. -för att jag är den jag är.

  247. Det är viktigt att se hatbrotten
    när det gäller olika individer.

  248. Det kan vara blandade motiv.

  249. Vi träffar ofta personer
    där det är svårt att se-

  250. -om det är ett rasistiskt, homofobt
    eller transfobt hatbrott.

  251. Det är en transperson
    men förövaren har nog tänkt-

  252. -att det är en homosexuell man
    och skrikit "jävla bög".

  253. Det är ofta ganska otydligt, även för
    den utsatte, vad det är för motiv-

  254. -vilket gör det svårt i relation
    till polisanmälan och rättsprocess.

  255. Konsekvenser av hatbrott är ofta en
    akut chock, misstro till omvärlden-

  256. -och rädsla för att bli utsatt igen.
    Man blir misstänksam mot människor.

  257. En del hamnar i personlig kris,
    andra inte.

  258. Många blir utsatta för hatbrott
    ideligen-

  259. -så det är en del av vardagen.

  260. Isolering. Många blir rädda
    och håller sig hemma.

  261. Jag pratar med mina klienter om hur
    de ska våga gå ut när det är mörkt-

  262. -efter att det här har hänt.

  263. Hur kan vi jobba så att du vågar
    åka hem till din kompis-

  264. -eller vågar gå ut på en fest
    och komma hem sent på kvällen?

  265. Nån form av isolering
    är väldigt vanlig.

  266. Man är försiktig ett tag
    och isolerar sig på olika sätt.

  267. Otrygghet.
    Det kan även vara för anhöriga.

  268. När det gäller HBTQ-personer är
    det vanligt-

  269. -att förövaren är nån
    man har en nära relation till-

  270. -nån i familjen, en vän
    eller nån man känner i skolan.

  271. Budskapsbrott.

  272. När det förekommer i offentligheten
    så vet förövaren inte vem offret är-

  273. -utan ser en person och reagerar.

  274. Den här gruppen av personer
    tycker inte jag om.

  275. Det är en person som bryter mot
    normer jag vill upprätthålla.

  276. Så där ska du inte få se ut. Du ska
    inte få hålla den personen i handen.

  277. Många känner skam efteråt.
    Det gäller våld generellt.

  278. Vid våld i nära relationer är
    det många som känner skam.

  279. Det hindrar oss att söka hjälp.
    Vi skäms.

  280. Varför hade jag de där kläderna?
    Varför gick jag där?

  281. Varför hade jag inte sällskap hem?

  282. Varför började jag bråka
    med min partner?

  283. Om jag inte hade börjat provocera-

  284. -hade jag inte blivit kontrollerad
    på det sättet.

  285. Man ifrågasätter sin identitet.
    Det är väldigt olika.

  286. När det gäller transpersoner är
    det många som tänker-

  287. -att det inte är värt det.

  288. Jag vill se ut så här och vara öppen
    men det är inte värt det.

  289. Det är farligt.
    Jag är rädd för att bli utsatt igen.

  290. Undvikande. Man ändrar sitt utseende.

  291. Man ändrar sitt sätt att prata.
    Man undviker platser.

  292. Jag träffar ofta personer som säger:
    "Till det området kan jag inte åka."

  293. Jag kan inte hälsa på X för den bor
    där och där hände det här.

  294. Jag kan inte åka i kollektivtrafiken
    efter den här tiden på kvällen.

  295. Jag tar alltid taxi hem,
    fast jag egentligen inte har råd.

  296. Jag lämnar min familj för att jag
    blir utsatt för hatbrott.

  297. En normalisering...

  298. I våras träffade jag och mina
    kollegor en kollega från London-

  299. -som arbetar med hatbrottsutsatta
    i London.

  300. Han pratade om en transkvinna som han
    träffade vid ett flertal tillfällen.

  301. Hon var utsatt för hatbrott. Han sa:

  302. "Jag ska hjälpa dig att anmäla. Du
    måste visa att det här inte är okej."

  303. Hon blev utsatt ofta.
    Hon isolerade sig inte.

  304. Hon blev ständigt utsatt
    och gick till polisen för jämnan.

  305. De tog henne inte på allvar.

  306. Det verkade osannolikt att hon blev
    utsatt för nya brott varje vecka.

  307. De trodde
    att hon hade psykiska problem.

  308. Jag är inte förvånad över att hon är
    utsatt hela tiden. Det är vanligt.

  309. För många är det inte aktuellt
    att anmäla allt.

  310. Vi har ju annat att göra i livet
    än att springa på polisstationen.

  311. Varför det inte anmäls är
    väl mest gissningar.

  312. De vi träffar säger att många inte
    ser det som ett hatbrott.

  313. Det är en normalisering av våld-

  314. -och ser det inte som nåt brottsligt
    när nån säger kränkande saker.

  315. Många är rädda att bli kränkta
    i mötet med myndigheter.

  316. Det förekommer ofta, tyvärr.

  317. Alla professionella
    ska kunna ge ett gott bemötande-

  318. -oavsett sexualitet,
    könsidentitet eller annan bakgrund.

  319. Många känner skam
    och vill inte prata om det.

  320. De är rädda för repressalier.

  321. Det kan vara nån jag känner. Om den
    får veta att jag har polisanmält-

  322. -kanske våldet trappas upp.

  323. Det är ett vanligt problem vid våld
    i nära relationer. Man ser likheter.

  324. De tror inte att det ger nåt
    resultat, och det stämmer delvis.

  325. Polisen är inte ointresserad
    men de har inte det de behöver-

  326. -för att få tag i gärningspersonerna.

  327. Personen är inte öppen med sin
    läggning eller könsidentitet.

  328. Mina klienter frågar ofta vilka som
    får veta om de gör en polisanmälan.

  329. En polisanmälan skickas ju inte
    automatiskt till ens jobb-

  330. -men vill man inte vara öppen,
    så kan man vara rädd.

  331. Om det blir rättegång
    kommer saker att offentliggöras.

  332. Jag ska avsluta med bemötande.

  333. När jag träffar
    enskilda yrkesgrupper...

  334. Jag vet inte om ni är här privat
    eller som professionella-

  335. -vad ni arbetar med
    eller tillhör för organisation.

  336. Jag träffar mest socialsekreterare,
    personer från sjukvården-

  337. -eller polisstudenter
    på Polishögskolan.

  338. Då pratar jag mycket om bemötande
    utifrån deras framtida yrkesroll.

  339. Det går att prata om bemötande
    på ett mer generellt sätt-

  340. -som vi alla kan tänka på i vårt
    privata liv och som professionella.

  341. De normer jag har pratat om leder
    till minoritetsstress och ohälsa.

  342. De strukturer vi har i samhället
    gynnar vissa-

  343. -och vissa blir extremt ogynnade.

  344. HBTQ-personer och andra minoriteter
    behöver förhålla sig-

  345. -och hantera risker ofta.

  346. De är rädda och är ständigt oroliga
    för diskriminering och våld.

  347. Vi ska ha med oss det här,
    i mötet med varandra.

  348. Beroende på vilka vi är
    har vi helt olika möjligheter-

  349. -och olika rädslor.

  350. Dåligt bemötande kan leda till
    att vi handlar fel-

  351. -och att en person missgynnas-

  352. -och att vissa grupper
    inte söker hjälp.

  353. De känner inte
    att stödet är till för dem.

  354. Det är viktigt att prata
    om mäns våld mot kvinnor.

  355. Men när det inom socialtjänsten
    heter "kvinnofridsteam"-

  356. -är det inte konstigt att
    våldsutsatta män eller transpersoner-

  357. -inte känner att de kan gå dit.

  358. Små förändringar kan göra mycket.
    Inga av oss är perfekta.

  359. Vi har mycket att lära
    på olika områden.

  360. Det är viktigare
    att vi försöker möta-

  361. -personer som inte är det vi är vana
    vid, och att vi vågar göra fel.

  362. Vi kan försöka vara ödmjuka och säga
    att vi inte kan så mycket om det här.

  363. När vi träffar klienter-

  364. -ska vi inte lägga på den stödsökande
    personen att lära oss saker.

  365. Det är vanligt att HBTQ-personer
    upplever att de ska berätta-

  366. -eller hålla en föreläsning
    för sin psykolog-

  367. -om hur det är att leva
    som ung bisexuell kvinna i dag.

  368. Så ska det inte vara.

  369. Är vi i vår yrkesroll ska vi
    ta ansvar för vår kunskapsbrist.

  370. Jag hoppas att det här
    har gett er kunskap-

  371. -om HBTQ-personers våldsutsatthet.

  372. HBTQ-personer är våldsutsatta
    på fler sätt än de jag har tagit upp.

  373. Vi fokuserar på våld...

  374. ...som handlar om att personen blir
    utsatt för att den är HBTQ-person...

  375. ...eller våld i nära relationer
    där det här också ofta är en del.

  376. Här finns kontaktuppgifter för er som
    vill veta mer eller hänvisa nån.

  377. Vi välkomnar både enskilda
    och professionella att rådfråga oss.

  378. Det kan gälla en själv, nån man
    träffar i yrket, eller en bekant.

  379. Vi hjälper utsatta personer
    att hitta stöd på andra ställen.

  380. Det finns väldigt mycket
    bra verksamhet.

  381. Många kvinno- och tjejjourer är
    bra på HBTQ-personer.

  382. Socialtjänsten
    arbetar mer och mer med frågorna.

  383. Ungdomsmottagningarna är ofta bra och
    en bra plats för unga att gå till.

  384. Tack för att ni lyssnade.

  385. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hbtq-personers våldsutsatthet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund
Ämnesord:
Bisexuella, Hatbrott, Hbtq, Homosexuella, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Transpersoner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.