Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Mänskliga rättigheters framtid - med frågestundDela
  1. Världen som den är
    - not a pretty place.

  2. Men glöm aldrig världen
    som den borde vara.

  3. Alla kan göra nåt.

  4. En liten centimeter mellan världen
    som den är och som den borde vara-

  5. -ger en enorm mening i våra liv.

  6. Ur min ficka
    kommer jag som en trollkarl-

  7. -att lyfta upp en broschyr.

  8. "Your human rights", heter den.
    Den kunde köpas 1950 för 25 cent.

  9. Ser du det? 25 cent.

  10. Den här allmänna deklarationen
    - "förklaring" på svenska - hölls...

  11. Det var ett seminarium då i New York,
    1950.

  12. Där satt en ung kvinna som hette...

  13. ...Sjöholm, tror jag.
    Karin Sjöholm från Nockeby.

  14. Hon var på besök i New York.

  15. Där framme sitter, tycker hon,
    denna oerhört imponerande kvinna.

  16. Så hon köpte den här för 25 cent.
    En stor uppoffring.

  17. Hon går fram till henne
    och ber att få en autograf.

  18. Hon hade den i sin lägenhet i Nockeby
    ända till slutet av 90-talet-

  19. -när jag i tv talade
    om mänskliga rättigheter i Sverige.

  20. Hon skrev till mig: "Du ska
    få broschyren jag köpte 1950."

  21. "Vad roligt att få den här
    broschyren!" Och så öppnade jag den.

  22. Kan du komma fram och bevisa...?
    Vad står det där?

  23. -"With good wishes", undertecknat...?
    -Eleanor Roosevelt.

  24. Om nån vill se det här...

  25. Mina vänner
    säger att jag inte får bära runt den.

  26. "Den ska finnas i ett bank safe
    nånstans!" Ett bankvalv.

  27. Den tillkom, som Dona sa,
    som en reaktion-

  28. -på kanske den värsta perioden
    i mänsklighetens historia.

  29. 1930-1945 var en av de mörkaste
    perioderna i världshistorien.

  30. Vi hade naturligtvis fascismen,
    nazismen, förintelsen-

  31. -av många kategorier människor, fram-
    för allt judar. Många andra också.

  32. Fruktansvärt på mänskliga rättig-
    hets-planet och så krigets fasor.

  33. Vi hade kommunismen, med Gulag.
    Miljoner dog under 30-talet också.

  34. Hela denna mörka period
    skulle ta slut med krigsslutet-

  35. -och antagandet av... Om jag nu
    får trolla fram ett annat dokument.

  36. ...FN:s stadgar - UN Charter.

  37. Det är diplomatisk poesi.

  38. Om ni vill somna gott i natt
    så läs preambeln.

  39. Ni kommer att falla i tårar.

  40. "We, the peoples of
    the United Nations determined"-

  41. -"to save succeeding generations"-

  42. -"from the scourge of war",
    rädda mänskligheten från krigen-

  43. -"and to reaffirm faith"-

  44. -"att förstärka tron på fundamentala
    mänskliga rättigheter"-

  45. -"på värdigheten och
    värdet av den enskilda människan."

  46. Vet ni de tre första orden
    i denna stadga?

  47. De tre första orden i denna stadga
    är "We the peoples".

  48. Inte "We the governments".
    Det är ni. Det är vi.

  49. Nu när jag varken är utrikesminister
    eller vice generalsekreterare i FN-

  50. -är det roligt att se "from the
    people's perspective" på det arbetet.

  51. Och så har vi FN-stadgan, -45,
    San Fransisco...

  52. Allmänna förklaringen, 1948, satte
    den riktning vi ville se i världen-

  53. -efter denna mörka period
    i världshistorien.

  54. Det gick framåt i Sverige,
    de nordiska länderna och Europa-

  55. -dock inte på alla punkter.
    Vi kommer till det sen.

  56. Och tyvärr, under den perioden-

  57. -drabbades vi också
    av detta förlamande, kalla krig.

  58. Det kalla kriget
    låste mycket av utvecklingen.

  59. Vi hade brist
    på mänskliga rättigheter-

  60. -i öststaterna, Sovjetunionen-

  61. -men, och det kan vara intressant
    för de unga:

  62. Även i Västeuropa
    hade vi militärdiktaturer.

  63. Vi hade militärdiktaturer
    i Grekland, Spanien-

  64. -och i Portugal.

  65. Västeuropa hade det
    för bara 40 år sen.

  66. Jo då, det gick framåt.
    De här principerna höll vi fast vid.

  67. Och sen kände vi alla en enorm glädje
    när äntligen muren föll.

  68. Fullt med drömmar om en helad värld-

  69. -grundad på fred, utveckling
    och mänskliga rättigheter.

  70. Jag var FN-ambassadör då.

  71. Alla gränser försvann. Nato-
    ambassadörer satt och pratade-

  72. -med alliansfria och tidigare
    sovjetiska imperiets vasallstater.

  73. Vi hade en enorm tro
    på att en skördetid skulle komma-

  74. -för fred, utveckling
    och mänskliga rättigheter.

  75. Det såg ganska bra ut på vissa
    fronter, men vi såg krackeleringar.

  76. Vi såg också en negativ utveckling.

  77. Krafter hade samlats
    under kalla krigets tid-

  78. -som ledde till en enorm dynamik
    - dynamit, nästan-

  79. -i tredje världen,
    som det kallades då-

  80. -där drömmarna om självständighet
    och rättigheter blommade ut-

  81. -och ledde till flera inbördeskrig-

  82. -som kom som en överraskning
    även för oss diplomater.

  83. Jag var ansvarig för världens
    katastrofer och levde i detta.

  84. Vi kände
    att det var en övergångsperiod.

  85. Även Ryssland såg ut att gå mot demo-
    krati och mänskliga rättigheter-

  86. -men tyvärr fick demokratin
    ett dåligt rykte.

  87. Jättelika privatiseringar
    och mycket korruption-

  88. -gjorde att demokratibegreppet
    inte fick den lyster det borde ha.

  89. Jag jobbade i FN
    och stred för humanitära frågor.

  90. Första omgången, då jag
    var ansvarig för humanitärarbetet.

  91. Jag blev ordförande i FN:s
    generalförsamling 2005, 2006.

  92. Ett fantastiskt hedersuppdrag.
    Jag var oerhört glad för detta.

  93. Tillsammans med Kofi Annan
    som ni vet lämnade oss nyligen...

  94. Han var en av mina bästa vänner.

  95. Min fru och hans fru
    gick i skola tillsammans i åtta år.

  96. Jag saknar honom enormt.

  97. Vi satt tillsammans en kväll
    och tittade på det dokument-

  98. -vi skulle anta
    den 16 september 2005.

  99. Vi sa:
    "173 paragrafer... Det går inte."

  100. "En sammanfattning!"

  101. Med hjälp av några skarpa, unga
    hjärnor-

  102. -kom vi fram till den här formen:

  103. "Det blir ingen fred
    utan utveckling."

  104. "Det blir heller ingen utveckling
    utan fred."

  105. "Det blir varken fred eller ut-
    veckling utan mänskliga rättigheter."

  106. "There is no peace without develop-
    ment, no development without peace"-

  107. -"and none of the above without
    respect for human rights."

  108. Vi har tre pelare
    på vilket ett samhälle bygger.

  109. Som ett "decent society" bygger på.

  110. Nämligen fred, rättvis utveckling
    för alla och mänskliga rättigheter.

  111. Är en av pelarna svag,
    då blir helheten svag.

  112. Vi som arbetar med fred, utveckling
    och mänskliga rättigheter-

  113. -måste arbeta tillsammans,
    och samtidigt.

  114. I detta långa dokument fanns också
    nåt annat som var viktigt för oss.

  115. Det var en paragraf som handlade
    om ansvaret att skydda.

  116. Skyldigheten att skydda
    sin egen befolkning.

  117. Det var ett stort genombrott.

  118. Bakom oss hade vi Rwanda-folkmordet,
    Srebrenica-

  119. -för att inte tala om andra folkmord.
    Kambodja.

  120. Kurderna under Saddam Hussein.

  121. Vi ville etablera en princip
    som gjorde-

  122. -att regeringscheferna,
    presidenterna-

  123. -skulle veta att de hade ansvar
    över sin egen befolkning.

  124. De måste skydda dem
    från folkmord, etnisk rensning-

  125. -brott mot mänskligheten, krigsbrott.
    De finns uppradade där.

  126. De skulle känna detta tryck.

  127. Problemet är att det ändå
    är svårt att dra gränsen mellan-

  128. -sökande efter solidaritet
    med de som drabbas av detta-

  129. -och suveränitetsbegreppet.

  130. Många medlemsstater
    anser fortfarande-

  131. -att mänskliga rättigheter är en
    intern fråga, vilket är helt fel.

  132. Det heter "universal declaration"!
    De är universella, och gäller alla.

  133. Så den paragrafen var bra-

  134. -men när man skulle genomföra nån
    handling för att stoppa det igen-

  135. -krävdes säkerhetsrådets godkännande.

  136. Där har vi vetot
    som ständigt ger oss problem-

  137. -och som för mig innebar en enorm
    frustration under Syrienkriget.

  138. Jag tänkte på detta krig varje dag.

  139. Jag gjorde allt jag kunde-

  140. -med Kofi Annan som förste medlare,
    Lakhdar Brahimi som andre-

  141. -och Staffan de Mistura som tredje.

  142. Nu ska en ny medlare
    ta över det uppdraget.

  143. En bra, duktig norrman
    som heter Geir Pedersen.

  144. Det har vilat över mig hela tiden:

  145. FN har drabbats av att säkerhetsrådet
    inte ställde upp-

  146. -i denna otroligt viktiga konflikt
    som ledde till enormt mycket lidande.

  147. En annan sak som hände-

  148. -under tiden
    jag var vice generalsekreterare-

  149. -var att vi försökte få fram
    programmet Human Rights up Front:

  150. Mänskliga rättigheter i frontlinjen.

  151. Det innebar att vi skulle se mänsk-
    liga rättigheter som en förvarning.

  152. När man bryter mot mänskliga rättig-
    heter är det ett tecken på konflikt.

  153. Man ska lyssna på vibrationerna.
    Man ska agera tidigt, och inte vänta.

  154. Det är det vi nu behöver mobilisera.

  155. Jag har fem minuter kvar.

  156. Jag ska tala om
    vad jag tycker att vi behöver göra.

  157. Civilsamhället är pressat
    i så många delar av världen-

  158. -inklusive, tyvärr,
    i några demokratier.

  159. Civilsamhället har
    nåt som heter "shrinking space".

  160. Det är påvisat att civilsamhället
    inte får spela den roll det ska-

  161. -för att representera
    "we the peoples".

  162. Journalister, media-

  163. -för nu en kamp för sin ställning.

  164. 1 000 journalister
    har dödats sen 2006-

  165. -i sitt arbete. 1 000 har dödats.

  166. De har oftast dödats
    av rena politiska skäl.

  167. De har lyft fram saker,
    öppnat portar, grävt i brunnar-

  168. -och funnit så mycket att regeringar-

  169. -säkerhetstjänster och poliser
    har gått emot dessa personer-

  170. -på ett brutalt sätt,
    för att skrämma.

  171. Till och med nu
    ser vi inskränkningar.

  172. Vi ser en amerikansk president
    öppet kalla-

  173. -några av världens mest respektabla
    nyhetsorgan för "folkets fiender".

  174. Begrepp som användes under perioder
    av den värsta repression.

  175. Överallt behöver vi bevaka det fria
    ordet och de mänskliga rättigheterna.

  176. Dissidenter sitter i fängelser
    över hela jorden, nästan.

  177. De som jobbar med Amnesty
    och Human Rights Watch-

  178. -gör ett jättearbete med att aldrig
    glömma dem, få fram deras namn-

  179. -och hjälpa dem ut.

  180. Jag jobbade med Olof Palme,
    en av mina största läromästare.

  181. Jag kommer ihåg hur vi kämpade
    för att få ut politiska fångar-

  182. -från diktaturerna i Latinamerika
    på 70-talet, till Sverige.

  183. Ni skulle veta hur mycket tårar som
    fälldes i kabinettsekreterarens rum-

  184. -när de tackade för att de överlevt-

  185. -för att vi engagerat oss
    för deras enskilda person.

  186. Det problemet är större nu. Vi måste
    kämpa för mänskliga rättigheter.

  187. Vi får inte släppa taget,
    utan stå upp för mänsklig värdighet.

  188. Vi har olika instrument. Dels ni:

  189. Ingen kan göra allt,
    men alla kan göra nåt.

  190. Dels den ökade kunskapen
    som är tillgänglig för oss.

  191. Vi har Iphones. Vi vet vad som pågår.
    Den kunskapen ska användas.

  192. Vi ska arbeta med de unga.
    Inte bara för dem, utan med dem.

  193. Kvinnorna går fram i stor stil.

  194. De gör en enormt stor förändring
    i fredsarbete.

  195. När jag hade med kvinnor i deleg-
    ationer sattes människan i centrum.

  196. Sen finns de här nya målen.

  197. Här på min kavaj
    har jag de sjutton målen.

  198. Sustainable development goals,
    agenda 2030.

  199. De handlar också
    om mänskliga rättigheter.

  200. Det är inte bara
    politiska och civila rättigheter-

  201. -utan också ekonomiska, sociala
    och kulturella.

  202. De gäller i hela världen.
    De är universella.

  203. Detta program är vad jag vill kalla
    en vägkarta för en hållbar värld.

  204. En verktygslåda
    för att reparera världen.

  205. Jag prövade de här två begreppen på
    Johan Rockström, som ni känner till:

  206. "Bra!" Vi prövade dem på engelska.

  207. Roadmap for a sustainable future
    - bra! Toolbox to repair - bra!

  208. Sen sa han: "Jag kom på nåt bättre!"

  209. "De här målen är
    'a survival kit for humanity'."

  210. Så det finns instrument!

  211. Det måste finnas vilja
    att gå denna väg.

  212. Där ska vi avsluta.

  213. Dag Hammarskjöld sa en sak
    i sina Vägmärken.

  214. Jag rekommenderar den också,
    förutom stadgan.

  215. Sen ska jag försöka komma ihåg
    ett citat av Bertrand Russell.

  216. Det blir ett test
    om jag kan hitta det i minnet.

  217. Jag börjar med Hammarskjöld.
    Han sa om framtiden-

  218. -att det finns två framtider.

  219. En framtid är i horisonten.

  220. Visionen. Principerna.
    Det vi fick med oss från barnsben.

  221. Om värderingarna som ska styra oss.

  222. Principerna är den värld vi vill ha.

  223. Men framtiden är också
    varje steg ni måste ta-

  224. -i morgon, i övermorgon, nästa vecka,
    nästa månad, nästa år.

  225. Det vill säga allt arbete
    det innebär att nå visionen.

  226. Tänk på det när ni sätter er
    med era arbetsuppgifter.

  227. Det är en del i att
    till slut nå det mål vi ville ha.

  228. Vi kan inte bara leva uppe i det blå
    eller gräva oss ner i marken-

  229. -utan känsla för ett mål.

  230. Nu kommer testet av minnet. Vid min
    ålder är det allvarliga utmaningar.

  231. Jag var 26 år gammal.

  232. Jag läste självbiografin
    av Bertrand Russell.

  233. Han var nobelpristagare,
    fredsaktivist...

  234. Han var matematiker och filosof
    med ett oerhört rikt liv.

  235. Det kanske inte är relevant,
    men han hade tre äktenskap bakom sig.

  236. En mycket vital man.

  237. Han skrev sina memoarer
    vid 85 års ålder.

  238. Jag tänker att det finns hopp.
    Jag har inte skrivit min bok än.

  239. Han skrev sina memoarer i tre
    volymer. Fantastisk bok och text-

  240. -och underbar engelska.

  241. Men jag fastnade redan vid prologen
    för denna bok.

  242. Första inledningen, bara.
    En sida och en kvart.

  243. Första paragrafen ska jag nu,
    hoppas jag, läsa för er.

  244. Missar jag så kommer jag
    att gå ut bakvägen.

  245. Jag tar den på engelska först,
    och ger en kortversion på svenska.

  246. "Three passions"-

  247. -"simple, but overwhelmingly strong"-

  248. -"have governed my life:"

  249. "the longing for love"-

  250. -"the search for knowledge"-

  251. -"and unbearable pity
    for the suffering of mankind."

  252. "These passions, like great winds"-

  253. -"have blown me hither and thither,
    in a wayward course"-

  254. -"over an ocean of anguish,
    sometimes driving me to despair."

  255. Slut på citatet. Jag klarade det.
    På svenska:

  256. Ja säger vi till längtan efter
    kärlek, sökandet efter kunskap-

  257. -och den outsägligt starka
    medkänslan-

  258. -för människors lidande!

  259. Men vi säger nej till ångesten
    och till desperationen.

  260. Vi säger ja till handlingskraft
    och möjlighet att förändra världen.

  261. Världen som den är
    - not a pretty place.

  262. Men glöm aldrig världen som den
    borde vara. Ni kan göra skillnad.

  263. En liten centimeter mellan världen
    som den är och som den borde vara-

  264. -ger en enorm mening i våra liv-

  265. -och gör gott
    för de som ska ta över efter oss.

  266. Tack för att jag fick komma.

  267. Tack Jan
    för denna historiska tillbakablick-

  268. -men även inblick i nutiden,
    såsom det är just nu.

  269. Hur skulle du säga att den allmänna
    förklaringen står sig i dag?

  270. När jag tänker på den allmänna
    förklaringen brukar jag fråga mig:

  271. Är det här ett tandlöst dokument,
    eller är det progressivt?

  272. Har det verkligen nån verkan?

  273. Hade vi enats kring
    ett liknande dokument i dag?

  274. Hur går tankarna kring den allmänna
    förklaringen i vår verklighet?

  275. Den är absolut oundgänglig,
    liksom FN-stadgan.

  276. Jag anser att den nu är under press,
    och testas.

  277. För mig är de 30 artiklarna skrivna
    i eldskrift.

  278. Det är otroligt viktigt att vi kan
    dem, förstår att de är universella-

  279. -och att de måste vägleda oss.

  280. Men det är risk
    att det betraktas som tandlöst-

  281. -och att ledare anser
    att mänskliga rättigheter-

  282. -är en intern fråga
    vi inte ska bry oss om.

  283. Det finns en tendens
    att underminera olika aspekter-

  284. -som det fria ordet
    du representerar i hög grad.

  285. Journalister, civilsamhälle,
    och att man devalverar orden...

  286. Att man talar om "fake news",
    alternativa fakta och så.

  287. Man får inte gå med på det. Det är
    meningen att det här ska stärka oss.

  288. Vi får aldrig tappa lystern och
    valören i de mänskliga rättigheterna-

  289. -men erkänna
    att "we have a tough time".

  290. -Behöver de skrivas om? Justeras?
    -Ingen chans!

  291. Vissa vill ändra stadgarna i FN,
    även med vetorätten. Ha!

  292. Två generalförsamlingar,
    men så finns ändå vetorätten kvar.

  293. Det kommer inte att ske. Vetorätten
    måste man komma åt genom opinion-

  294. -och insikten om att
    ett veto är ett misslyckande-

  295. -eller i alla fall dålig smak.

  296. Det ska de känna av när det händer.

  297. När de använder det ska det vara:
    "Nu ligger vi illa till i världen!"

  298. Jag har sagt till dem, efter
    tre glas vin vid en lång middag:

  299. "Jag tycker att ni fem permanenta
    som har vetorätt ska arbeta"-

  300. -"som man gör i katolska kyrkan."
    De blev helt ställda.

  301. De låses in, när de väljer påvar.

  302. De kommer inte ut
    förrän röken kommer upp.

  303. Ni ska förhandla fram texter,
    inte bara lägga in veto!

  304. Förhandla. Visa diplomati.

  305. Hade vi fått det
    från Kofi Annans formel 2012-

  306. -hade det fruktansvärda kriget
    blivit en helt annan sak.

  307. Det är den vägen vi får gå.
    Vad var frågan?

  308. Du är fortfarande på frågan.

  309. Jag frågade om den allmänna
    förklaringen är progressiv.

  310. Det finns en diskussion
    om att den inte är tillämpningsbar-

  311. -kanske som ett sätt
    att komma runt den.

  312. Jag vill varna för de
    som vill ändra den. Du har nog rätt-

  313. -i att vi inte fått en lika
    progressiv förklaring i dag som då.

  314. Då hade folk minnen från kriget,
    den fruktansvärda perioden 1930-1945.

  315. De gjorde ett dokument som verkligen
    visade vägen för en mänsklig framtid.

  316. I dag tror jag samhällsklimatet, pol-
    ariseringen inom och mellan länder-

  317. -skulle ge ett sämre dokument.

  318. Jag vill varna er som är engagerade
    i flykting- och migrationsfrågor:

  319. När de kräver en ny förhandling
    för flyktingkonventionen 1951-

  320. -så vill jag säga "akta er".

  321. Principerna som finns där,
    som asylrätten-

  322. -är otroligt viktiga att behålla.

  323. När man talar om att hitta en ny text
    vill jag varna. Gör inte detta.

  324. Samhällsklimatet i dag är sämre.

  325. Vi såg hur det blev när man skrev om
    den svenska migrationslagen.

  326. Den blev mycket mer osolidarisk.
    Så man ska nog vara försiktig.

  327. Årets tema för MR-dagarna är
    "Ett liv fritt från våld".

  328. Om vi fokuserar på temat: Hur skulle
    du säga att världen ser ut i dag?

  329. Är den mer eller mindre fri
    från våld-

  330. -jämfört med när förklaringen kom,
    1948?

  331. Internationella krig har gått ner
    i antal, men är på väg att vända.

  332. Inbördeskrig har också gått ner
    ett tag-

  333. -men finns fortfarande kvar.

  334. Kurvan går upp och ner.
    Just nu är det mer våld inom länder-

  335. -och mellan länder än för tio år sen.
    Den trenden måste vi möta.

  336. Sen finns också våld
    på individuell nivå.

  337. Vi har fruktansvärda situationer
    för kvinnor, till exempel.

  338. Det sexuella våldet som också drabbar
    barn, både pojkar och flickor.

  339. Jag har sett otroligt mycket ont
    på det området.

  340. Det finns den enormt ruskiga
    människohandeln, human trafficking.

  341. Vi måste gå tillbaka till en allmän
    accept av vår gemensamma mänsklighet.

  342. Our common humanity.

  343. Våldet är ett typiskt tecken på
    en situation där man inte har medlen.

  344. När det väcks hat,
    och man pekar ut människor-

  345. -som inte värda
    lika mycket som andra-

  346. -därför de tillhör
    en etnisk eller religiös grupp-

  347. -eller har en annan sexuell läggning
    och så.

  348. Då slirar man
    på det mänskliga värdet.

  349. När man ger nån lägre värde har man
    släppt tanken på allas lika värde-

  350. -och då är det lättare
    att utöva våld.

  351. Så när den amerikanske presidenten
    kallar flyktingar för djur-

  352. -så händer just detta.

  353. Varje gång man pekar ut nån som
    mindre värd öppnar man för våldet.

  354. Det finns en koppling mellan
    mänskliga rättigheter och våld.

  355. Det är viktigt att komma ihåg de här
    sakerna, som är så centrala-

  356. -och påminna makthavare om det.
    Såna som jag var.

  357. Det är "we the peoples"
    det handlar om.

  358. Allt handlar om hur mycket respekt
    vi visar den enskilda människan-

  359. -samtidigt som den enskilda människan
    också har krav på sig-

  360. -att värna och arbeta för fred,
    rättvisa-

  361. -och att vi ska respektera
    andras rättigheter.

  362. Vi måste stå upp för rättigheter
    men också acceptera skyldigheter.

  363. Jag är MR-jurist och engagerad
    och aktiv på alla sätt och vis-

  364. -som en del av civilsamhället.
    Jag upplever mer och mer...

  365. Jag har jobbat mycket med migration.

  366. Jag upplever mer och mer,
    när jag radar upp alla rättigheter-

  367. -att rättigheter kopplade till
    migration är särskilt hotade i dag.

  368. Det här är mina egna reflektioner.

  369. Alla rättigheter kopplade till flykt-

  370. -som utmanas under
    och efter en flykt:

  371. Trygghet, rätten till
    familjeåterförening...

  372. Vi har gått i från den dramatiskt.

  373. Rätten till skolgång, utbildning...

  374. Vilka rättigheter skulle du säga
    är särskilt utsatta i dag?

  375. -Dona, tack!
    -Tack själv...?

  376. Vet du varför?
    För att jag läste en rad-

  377. -av Ola Larsmo i DN förra veckan.

  378. Det händer sällan att jag gör det
    här, men jag skrev upp vad han skrev.

  379. Och lade den i min kalender.

  380. När du sa det tänkte jag
    "Ola Larsmo!" Så här säger han:

  381. "Du och flyktingen i gummibåten"-

  382. -"delar
    det gemensamma människovärde"-

  383. -"som är demokratins fundament."

  384. Ser ni vad det här är?
    Vi delar samma människovärde-

  385. -och detta är demokratins fundament.

  386. Det kan inte uttryckas bättre,
    och du har helt rätt!

  387. Jag har sett det sen jag jobbade med
    den stora migrationskonferensen 2016.

  388. Vi får kämpa så enormt för att värna-

  389. -inte bara flyktingars
    mänskliga rättigheter-

  390. -utan också migranters.

  391. I världen finns det
    260 miljoner människor-

  392. -som är födda i ett land
    och bor och lever i ett annat land.

  393. Det finns 68,5 miljoner flyktingar
    i världen-

  394. -40 miljoner inom sina egna länder.

  395. Jag medlade i Darfur. Det finns
    miljontals internflyktingar där.

  396. 28,5 är flyktingar över gränser.
    Av dessa 28,5 miljoner flyktingar...

  397. Jag ska tala om
    nåt som många inte vet.

  398. 80 % av dem finns i länder nära
    konflikter. Oftast fattiga länder.

  399. Kring Syrien, Afghanistan
    och Somalia. Där finns 80 %.

  400. 20 % har kommit till rikare länder.

  401. Europa klarade inte 1-2 miljoner
    på en befolkningsbas på 500 miljoner.

  402. Sverige och Tyskland ställde upp
    och tog en stor del-

  403. -men andra länder vägrade. Ungern
    tar emot tio, femton kvotflyktingar.

  404. Dessa människor kan hamna
    i kategorin "de som är problemet".

  405. Samvetslösa ledare
    för politiska grupperingar-

  406. -som delar in folk i "vi och dom"
    använder flyktingar och migranter-

  407. -som politiska verktyg,
    och förenklar verkligheten.

  408. De blir ett slagträ
    i den politiska diskussionen.

  409. Det är så farligt. Då får du in
    ett gift i det politiska livet-

  410. -som vi har sett i Europa och USA.

  411. Det måste vi bekämpa-

  412. -genom att till exempel göra
    en rationell analys-

  413. -om vad migration och flyktingskap
    innebär för världen.

  414. Det var inte lätt för små samhällen
    i Sverige att ta emot 400 personer-

  415. -på en vecka eller två.
    Det är inte lätt.

  416. Men i det globala och nationella
    perspektivet-

  417. -är det faktiskt så
    att flyktingar och migranter-

  418. -är ett positivt ekonomiskt element
    för samhällen.

  419. Valutafonden och OECD har visat
    att migranter och flyktingar...

  420. Utan dem skulle vi ha minus en till
    två procent på vår BNP, vår tillväxt.

  421. Vi skulle ha minus demografisk
    utveckling utan migranter.

  422. Dessutom kommer remissor
    från de som arbetar i rika länder.

  423. De skickar hem till sina familjer,
    byar, städer.

  424. Det är tre gånger mer än det samlade
    offentliga biståndet i världen.

  425. För det fjärde och sista:

  426. Vill vi ha samhällen med mångfald?
    Erkänner vi att världen finns där?

  427. Shakespeare talar om det:
    "Det finns en värld utanför Verona."

  428. Jag höll nationaldagstalet 2014. De
    bad mig tala om Sverige i världen.

  429. Jag talade om Hammarskjöld,
    Palme, som jag arbetade med-

  430. -Raoul Wallenberg, kvinnor och män
    som var ute i militära operationer...

  431. Men jag ville inte bara
    tala om Sverige i världen.

  432. Jag ville också tala om världen
    i Sverige. Det är lika viktigt.

  433. Att vi ser världen i Sverige.

  434. Varor är en sak - frihandel.
    Idéer - det fria flödet av idéer.

  435. Mänskliga rättigheter är en annan sak
    som går över gränser - och människor.

  436. Sverige är mer än förr en del av vär-
    lden och världen en del av Sverige.

  437. Om vi tänkte så
    hade det kanske sett annorlunda ut.

  438. För att inte fastna i migration: Är
    det andra rättigheter som du känner-

  439. -är särskilt utsatta
    och riktigt hotade?

  440. -Om du ska välja två stycken.
    -Jag ska hålla mig kort.

  441. -Ja, för det var det som...
    -I got your point.

  442. Vi ska inte glömma
    de ekonomiska rättigheterna.

  443. I Afrika och Asien måste man veta att
    rättigheterna också är ekonomiska.

  444. Rockström är också
    väldigt tydlig med-

  445. -att den ekonomiska hållbarheten
    ska man inte vifta bort.

  446. Och rätten till utbildning.
    Den finns i de här målen.

  447. Jag jobbar mycket
    med Agenda 2030-målen.

  448. Ett fantastiskt verktyg för att göra
    skillnad. Fler borde använda dem.

  449. Vi är enade om dem.
    De har förenat oss.

  450. Ett totalt enhälligt beslut.

  451. Du har, som jag lyfte när jag
    presenterade dig, en bred erfarenhet-

  452. -av topparbete inom FN.

  453. MR-dagarna är ett initiativ
    startat av civilsamhället.

  454. Det är tack vare dem som vi är här.

  455. Jag vill fråga dig... Det blir
    konstigt. Du får formulera om det.

  456. Vad tycker du om civilsamhället-

  457. -och deras arbete med att realisera
    de mänskliga rättigheterna?

  458. -Vad är dina reflektioner?
    -Det vet du ju själv.

  459. Det är en ledande fråga.
    Det är så självklart.

  460. Jag skulle vilja veta
    att vi får mer dynamik...

  461. Som jag sa så tycker jag
    att civilsamhället är hotat.

  462. I Sverige är det inte det. Om du vet
    nåt annat ska jag göra vad jag kan.

  463. Men jag ser i så många länder
    att folk får kämpa för sitt utrymme.

  464. Vi måste stå upp för det.

  465. Det är därför jag är så hårt driven
    med att det är "we the peoples".

  466. De första tre orden är mer riktade
    till folkrörelser än till regeringar.

  467. Hela tanken med FN var ju att
    människan skulle sättas i centrum.

  468. Det är otroligt viktigt.

  469. Dessutom tror jag att civilsamhället
    också har att göra med...

  470. ...att stoppa hopplöshet
    och modlöshet.

  471. Det är ett verktyg för att agera,
    att göra nånting.

  472. Så välj en folkrörelse, välj en sak.

  473. Det kan vara mänskliga rättigheter,
    miljö - allt möjligt som man tror på.

  474. Man får ett verktyg man kan arbeta
    med tillsammans med andra människor.

  475. Världens två viktigaste ord!

  476. "Tillsammans" och "ansvar".

  477. För framtiden och nästa generation.

  478. Arbetar man ihop får man hjälp,
    stöd, känsla av att vara ett team.

  479. Man jobbar framåt och sätter
    ett gemensamt mål. Hammarskjöld.

  480. Du minns många såna punchline.

  481. Du var orolig för att du inte mindes
    dem, men du sätter många av dem.

  482. Jag håller med dig,
    men jag är ändå lite fundersam.

  483. Du sa att civilsamhället inte är
    hotat i Sverige. Å ena sidan nej.

  484. Men man är lite sliten nu.

  485. Det politiska klimatet
    är ganska hårt.

  486. Samtalstonen är ganska pessimistisk.

  487. Jag kan jämföra med för några år sen
    och uppleva en stor skillnad.

  488. Ibland går civilsamhället in och tar
    ansvar för det som åligger staten.

  489. Så hotat - nej,
    men ändå ganska utsatt.

  490. Man kämpar, ekonomin ska rulla och
    man sitter i alla samverkansgrupper-

  491. -och försöker pitcha politiker
    med rapporter som är bra-

  492. -men som de inte väljer att läsa.

  493. Det är att vara hotad på ett sätt.

  494. Men kom ihåg att livet, politiken-

  495. -och konjunkturerna varierar.

  496. Det går upp och ner i era personliga
    liv, era professionella liv-

  497. -men man får aldrig "despair",
    man får aldrig ge upp.

  498. Jag säger till mina barn:
    "Man lär sig mer i uppförsbacke."

  499. När man har en period
    då man får kämpa mer-

  500. -då ska du känna ännu mer motivation.
    Alva Myrdal.

  501. Hon sa en gång till en kollega
    till mig som var ganska arrogant...

  502. Det gick inte så bra för honom
    i karriären, heller.

  503. Hon var ju en stor nedrustnings-
    ambassadör och minister.

  504. Den här kollegan till mig
    sa till henne:

  505. "Är det inte ändå helt orealistiskt,
    det här med total nedrustning?"

  506. Hon tittade på honom
    med sina stålgrå ögon:

  507. "Unge man!
    Det är ovärdigt att ge upp."

  508. Det är ovärdigt att ge upp.

  509. Så har jag tänkt alla gånger
    jag är provocerad och nere.

  510. Nu jävlar! De ska inte komma åt mig.
    Jag ska se till att jag kommer upp.

  511. -Får jag säga...?
    -Absolut.

  512. -Det är kort.
    -Ja, varsågod.

  513. Det är Martin Luther.

  514. Inte Martin Luther King,
    utan den riktiga Martin Luther.

  515. Mycket pragmatisk.
    Åtta barn hade han, för övrigt.

  516. Alla hans församlingsmedlemmar
    var så oroliga.

  517. Det gick omkring en siare 1527
    och sa att världen skulle gå under.

  518. Siaren var en agitator,
    och folk trodde på honom.

  519. De kom till Martin Luther och sa:

  520. "Käre pastor!", eller
    vad han kallades. "Vad ska vi göra?"

  521. "Jorden ska gå under nästa år!"

  522. Då säger Martin Luther,
    som den pragmatiske ledare han är-

  523. -med förbindelse vertikalt uppåt,
    antagligen:

  524. "Ja... Även om jorden går under
    nästa år"-

  525. -"eller till och med i morgon"-

  526. -"så planterar jag mitt äppelträd
    i dag."

  527. Precis! Låt dem inte skrämma dig.
    Det är det värsta som finns.

  528. Att fruktan finns. Det är i rädslan
    allt det här obehagliga händer.

  529. "Vi och dom", titta över axeln.

  530. Inte det öppna, härliga,
    varma samhälle vi ska ha.

  531. Så vi ska plantera våra äppelträd
    i dag-

  532. -och inte ge upp.

  533. När du är inne i det positiva
    så avrundar vi.

  534. Vi knyter säcken med en sista fråga.

  535. En stor fråga.
    Vi försöker hålla det kort ändå.

  536. Jag gillar inte dina antydningar.
    Har vi inte trevligt ihop?

  537. Jag ser projektledaren där...

  538. Skämt åsido. Jag tror att det här är
    en fråga många ställer sig-

  539. -framför allt när det är svårt.

  540. Var och varannan dag undrar vi:
    Hur kommer framtiden att se ut?

  541. Vad säger du?

  542. Det finns fyra sorters människor.

  543. Det finns orubbliga pessimister.

  544. Det finns obotliga optimister.

  545. Och så finns det två sorter emellan.

  546. Det är bekymrade optimister
    - där är jag-

  547. -och pessimister
    som ännu inte gett upp.

  548. Okej? Tänk efter.
    Vilken kategori hör ni till?

  549. Jag hoppas ni finns i mittskiktet.

  550. Bekymrade optimister eller
    pessimister som ännu inte gett upp.

  551. Obotliga optimister - kul för er,
    men det är inte realistiskt.

  552. Pessimisterna
    - vad ska vi då leva här för?

  553. Framtiden blir vad vi gör den till.

  554. Var och en av oss.

  555. Vi har en tuff tid nu.

  556. Jag har inte varit så bekymrad
    på länge som jag är nu.

  557. Vibrationerna
    som jag känner i marken...

  558. ...är väldigt oroande.

  559. Nu gäller det att vi mobiliserar
    alla goda krafter-

  560. -kring mänskliga rättigheter
    men också kring demokratin.

  561. Mina föräldrar fick uppleva demo-
    kratins frukter. Vad det skulle ge.

  562. Mamma hade fyra år i skolan, varannan
    dag på landsbygden i norra Halland.

  563. Hon bodde i ett dragigt torp. Systern
    dog i tuberkulos, nitton år gammal.

  564. Jag såg mitt första badkar
    när jag var tio.

  565. Jag fick då se: "Åh! Wow!"

  566. Jag var den första
    som fick ta en examen i min familj.

  567. Det kom ett rättvist utbildnings-
    system som inte håller standarden nu.

  568. Läs Dagens Nyheter i dag, förresten.

  569. Man fick i sig de här värderingarna
    som byggde upp Sverige.

  570. Respekten för mänskliga rättigheter
    och demokrati.

  571. Om vi får energi från FN-stadgan och
    mänskliga rättighets-deklarationen-

  572. -ska vi använda det
    som en jättelik drivkraft-

  573. -för att inte fortsätta
    i den negativa trenden-

  574. -där vi befinner oss nu.

  575. Vi måste alla ta ett ansvar.

  576. Framtiden är vår gemensamma.
    Särskilt din, du som är så ung.

  577. Tack, Jan.

  578. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering > FN
Ämnesord:
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta nationerna, Internationella organisationer, Internationella relationer, Mänskliga rättigheter, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.