Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbetDela
  1. Det är häftigt att den symbol
    som har funnits i alla svenska hem-

  2. -när jag var liten, är den
    tekniska förutsättningen för #metoo.

  3. Genom hashtaggen har våra berättelser
    vävts samman och rört varandra.

  4. -Voilà.
    -Molto bene!

  5. -Var skulle nyckeln ligga nu igen?
    -Du kan lägga den i koppen på skåpet.

  6. -Verkligen bra jobbat.
    -Tack.

  7. Du var en stjärna vid kaffemaskinen.

  8. Det är inte många som gör så bra
    mjölkskumskonst första dagen.

  9. Jag lär drömma om cappuccino
    och latte hela natten.

  10. Jag kanske dyker upp
    som din snygge arbetsledare.

  11. -Man vet aldrig.
    -Nej, man vet aldrig.

  12. Jo...jag hoppas på fler pass nu
    innan tentaveckorna börjar.

  13. Jag behöver pengarna. Kan du lägga in
    ett gott ord för mig till Marianne?

  14. -Självklart. Vi är ett bra team.
    -Ja.

  15. Det är ett slitigt jobb. Jag kommer
    att vara stel som en pinne i morgon.

  16. Ja...du är verkligen stel.

  17. -Slappna av lite i axlarna.
    -Nej, jag är lite konstig, faktiskt.

  18. -Jag gillar inte massage.
    -Då har du inte träffat den rätte.

  19. Du...

  20. -Jag vet nån som vill ha en massage.
    -Nej... Nej.

  21. Hur var det? Ville du ha fler pass?

  22. Det är Henrik. Hej, Marianne. Hej.

  23. Ja, det har gått jättebra.

  24. Hon är verkligen en stjärna.

  25. Du... Kan du lägga in henne
    på lite fler pass nästa vecka? Ja.

  26. Ja, det tycker jag.

  27. Ja. Det blir bra. Perfekt.

  28. Det gör vi. Hej.

  29. Du, jag måste gå nu. Men efter
    kaffemaskinen kan du ta disken också.

  30. Vi får prata mer om det här
    nästa vecka. Glöm inte att larma.

  31. Det här var en gestaltning av vad
    sexuella trakasserier kan handla om.

  32. Det här seminariet har temat:

  33. "Efter #metoo - fyra sätt att
    motverka trakasserier på jobbet."

  34. Jag heter Agneta Broberg och är
    generaldirektör sen drygt sju år-

  35. -på Diskrimineringsombudsmannen. Jag
    vill inleda med några reflektioner-

  36. -runt #metoo.

  37. Att sexuella trakasserier är ett
    jätteproblem på svensk arbetsmarknad-

  38. -visste vi långt före #metoo.

  39. Långt före #metoo har vi haft
    den lagstiftning som behövs-

  40. -för att kunna motverka och förebygga
    sexuella trakasserier.

  41. Vi har diskrimineringslagen,
    med sitt förbud mot diskriminering-

  42. -där sexuella trakasserier ingår.

  43. I "aktiva åtgärder" handlar det
    om arbetsgivarens skyldigheter:

  44. Att motverka och förebygga sexuella
    trakasserier och repressalier-

  45. -i arbetslivet. Vi har även
    en arbetsmiljölagstiftning-

  46. -om kränkande särbehandling.

  47. Årsskiftet 2016/2017 förändrades
    regelverket ang. aktiva åtgärder-

  48. -i diskrimineringslagen.
    Nu finns en metod för arbetsgivaren.

  49. Varje år ska man undersöka risker-

  50. -analysera vad man har sett,
    vidta åtgärder och följa upp.

  51. Det är samma metod
    som används i arbetsmiljöarbetet.

  52. Alla förutsättningar finns för
    att arbetsgivare ska kunna förhindra-

  53. -och förebygga. Vi har kunskap
    och lagstiftning, men vad saknas?

  54. Det blir uppenbart,
    när #metoo slår oss hösten 2017-

  55. -att sexuella trakasserier finns
    överallt i alla branscher i Sverige.

  56. Man kan säga mycket om #metoo.
    Det var en kraftfull rörelse.

  57. Men jag tänkte reflektera
    över tre effekter-

  58. -som #metoo har givit oss.

  59. Den första är synliggörandet av-

  60. -hur omfattande sexuella trakasserier
    är i vårt land. Det är viktigt.

  61. Som jag sa, så hade vi kunskapen.

  62. Vi som jobbade med frågorna hade
    kunskapen, men den var inte spridd.

  63. Synliggörandet var en effekt
    som var jättestor och jätteviktig.

  64. Nästa effekt, som kanske är den
    viktigaste av #metoo, handlar om-

  65. -att för första gången i historien
    så flyttas fokus-

  66. -från individ och offer,
    till organisation och struktur.

  67. Man riktar ljuset mot de
    som faktiskt har ett ansvar-

  68. -och makten att göra nåt åt det,
    nåt som kan leda till en förändring.

  69. Den tredje
    handlar om tystnadskulturen.

  70. Tystnadskulturen bröts.

  71. Inte tystnaden från de utsatta,
    utan allas vår tystnad.

  72. Alla som har deltagit, kanske
    skrattat generat och inte sagt ifrån.

  73. Alla som faktiskt har möjliggjort,
    och inte hindrat-

  74. -att sexuella trakasserier
    har fått fortgå under decennier.

  75. De här effekterna är stora, viktiga
    och inte tillfälliga, vill jag påstå.

  76. Det är kanske just detta
    som har saknats för att vår kunskap-

  77. -och lagstiftning ska kunna användas,
    och leda till en verklig förändring.

  78. I dag ska vi ha ett seminarium,
    där vi får ta del av arbeten-

  79. -som har pågått och pågår, för att
    förebygga och motverka trakasserier.

  80. Jag hoppas att ni i dag får ny
    kunskap och framför allt inspireras-

  81. -och tar med er det
    till era arbetsplatser.

  82. Framför allt vill jag att ni känner
    att #metoo inte var tillfälligt.

  83. #metoo fortgår.
    Effekterna av #metoo finns där.

  84. Vi har aldrig haft bättre
    förutsättningar än vi har i dag.

  85. Vårt långsiktiga förändringsarbete
    kan befria våra arbetsplatser från-

  86. -sexuella trakasserier, enligt
    samtliga sju diskrimineringsgrunder.

  87. Med det vill jag presentera
    vår moderator: Anna Öberg Danielsson.

  88. Arbetsmarknadsjournalist,
    författare och debattör. - Välkommen.

  89. Det är mitt jobb att introducera
    den första föreläsaren.

  90. Vi kommer att få se... Agneta säger
    att vi ska vara positiva-

  91. -och se positivt på det som hänt.
    Givetvis.

  92. Anna Rosenmüller Nordlander, jurist
    på Diskrimineringsombudsmannen ska-

  93. -visa att det lönar sig att protest-
    era och använda lagstiftningen.

  94. -Varsågod, Anna.
    -Tack så mycket.

  95. Först lite om vad sexuella trakass-
    erier är enligt diskrimineringslagen.

  96. Sexuella trakasserier är, som Agneta
    nämnde, en form av diskriminering.

  97. Det är ett uppträdande av sexuell
    natur som kränker nåns värdighet.

  98. Bakom definitionen finns vissa
    uttryck som man ska ta hänsyn till.

  99. Det ska vara ett oönskat beteende.
    Det skiljer trakasserier-

  100. -från t.ex. en flirt på jobbet,
    där båda är med på det.

  101. Missgynnande ska finnas,
    och krav på att säga ifrån.

  102. Den som trakasserar
    ska inse att det är oönskat-

  103. -annars ska man säga ifrån.
    Men kravet på att säga ifrån-

  104. -faller bort om det är
    uppenbara sexuella trakasserier.

  105. Vi kan ha definitionen i bakhuvudet
    när jag ska prata om våra rättsfall-

  106. -som vi har drivit i domstolen.
    Det här är i kronologisk ordning.

  107. Julfesten är vårt senaste, men
    jag börjar längst ned med det äldsta-

  108. -för man kan se hur rättutvecklingen
    har varit under den här perioden.

  109. Det första målet jag vill prata om
    handlar om ett gruppboende.

  110. Två kvinnor
    jobbade som mentalskötare.

  111. Den ena kom från forna Sovjetunionen
    och den andra från Bosnien.

  112. De hade...
    Det var lite konflikter på jobbet-

  113. -och till jul 2006 satte en chef
    upp en bild i personalrummet.

  114. Bilden föreställde en varelse
    med en huva och en piska i handen.

  115. Man såg även en erigerad penis.
    I pratbubblan stod det:

  116. "Finns det några stygga barn här?
    God jul från chefen."

  117. Kvinnorna tyckte att det var
    en olämplig bild i personalrummet.

  118. "Kan ni ta bort den?"
    Året efter åkte bilden upp igen.

  119. De protesterade och sa
    att det inte var lämpligt.

  120. De skrev till kommunen och sa-

  121. -att de inte ville se
    såna bilder i sitt personalrum.

  122. Trots detta
    fick de ett mejl inför julen 2008-

  123. -där den här bilden var bifogad. Så
    när de öppnar mejlet ser de bilden.

  124. Det anser domstolen
    vara sexuella trakasserier.

  125. Samtidigt får kvinnorna höra
    att cheferna har kallat dem för-

  126. -"öststatsflickor",
    "flickorna från öst", o.s.v.

  127. Domstolen anser, när det gäller
    etisk tillhörighet, att det-

  128. -kan vara trakasserier även om det
    inte är riktat mot en enskild person.

  129. Om den som säger kränkande saker-

  130. -har som syfte att det ska nå
    den man pratar nedsättande om.

  131. Det är ett intressant uttalande, att
    det inte behöver vara riktat mot nån.

  132. Men om syftet är
    att det ska nå dem man kränker-

  133. -då kan det vara trakasserier.

  134. Nästa mål är trafikskolan.
    Där var det en receptionist som...

  135. Chefen tyckte att när man gick hem-

  136. -så skulle man kramas
    och pussas på kinden.

  137. Det eskalerade,
    och blev mer klappar och smekningar.

  138. Han föreslog
    att de skulle åka i väg, bara de två.

  139. En dag sätter han sig bredvid henne
    och börjar smeka henne på låret.

  140. Hon reser sig upp och säger att det
    inte är okej. Sen går hon därifrån.

  141. Hon mår så dåligt av det här
    att hon skickar ett sms till chefen:

  142. "Jag kommer inte till jobbet, för jag
    mår så dåligt av trakasserierna."

  143. Chefen försöker få tag på henne, men
    får tag på hennes sambo, som säger:

  144. "Hon vill inte prata med dig p.g.a.
    det här." Och där blir hon uppsagd.

  145. Hon förlorar jobbet för att hon
    har påtalat sexuella trakasserier.

  146. Här är det intressant...
    Agneta nämnde repressalier.

  147. Domstolen anser att när chefen
    säger upp henne i nära anslutning-

  148. -till hennes protester, så är det
    repressalier. Så får man inte göra.

  149. Bageriet. Det är ett mål
    som handlar om jargong, kan man säga.

  150. På den här arbetsplatsen var det en
    väldigt rå och sexualiserad jargong.

  151. En bagare var ledande i jargongen.

  152. Man jämförde bakverk med mäns
    könsorgan och kvinnors könsorgan.

  153. Man höll inte på dagligen,
    men väldigt ofta.

  154. Kvinnorna deltog ibland-

  155. -men oftast var det:
    "Ja, ja, låt dem hålla på."

  156. En kvinna blev sexuellt trakasserad
    av den här bagaren genom olika...

  157. Han sa: "Knyt inte förklädet så hårt,
    för då blir jag alldeles till mig."

  158. "Är bröstvårtorna styva?", o.s.v.

  159. Det viktiga i målet, där man ser
    att rättutvecklingen har gått framåt-

  160. -är att Arbetsdomstolen
    bedömer jargongen på arbetsplatsen.

  161. Den grova sexualiserade jargongen.
    Kan det vara sexuella trakasserier?

  162. Domstolen säger: "Ja, under vissa
    förutsättningar, i vissa kontexter"-

  163. -"så kan grovt sexualiserad jargong
    även utgöra sexuella trakasserier."

  164. Det är viktigt att ha med sig,
    att även jargong kan omfattas av-

  165. -förbudet mot sexuella trakasserier.

  166. Nästa mål handlade om en ung kvinna
    som jobbade på ett kafé.

  167. Hon hade varit där drygt en månad,
    när hon frågar sin chef:

  168. "Hur kan jag förbättra mitt arbete?"
    Hon vill ha ett utvecklingssamtal.

  169. Absolut, säger chefen. "Vi går in på
    det här rummet och diskuterar det."

  170. De går in, och där finns det en stol.

  171. Chefen sätter sig, och säger:
    "Kom och sätt dig i mitt knä."

  172. Det är hennes första arbetsplats.
    Vad ska hon göra nu?

  173. Han säger det igen,
    och då sätter hon sig i knät.

  174. Sen säger chefen att hon är
    väldigt fin och presterar bra.

  175. Han ska fixa löneförhöjning,
    och har hon pojkvän?

  176. Samtidigt pussar han henne på kinden
    och tafsar på henne.

  177. När det knackar på dörren-

  178. -puttar han bort henne och säger:
    "Dags att jobba."

  179. Det intressanta som domstolen kommer
    fram till är att man anser det vara-

  180. -uppenbara sexuella trakasserier.
    Hon behövde inte säga ifrån.

  181. När det pågick,
    med pussarna på kinden och alltihop-

  182. -så frågar han om det är okej.

  183. Hon är rädd och nickar, men kropps-
    språket säger att det inte är okej.

  184. Men domstolen ser det
    som uppenbara sexuella trakasserier.

  185. Man lägger tydligt ansvar
    på arbetsgivaren.

  186. Arbetsgivaren menar att det var ett
    skämt att hon skulle sitta i knät.

  187. Domstolen säger att
    oavsett om det var skämt eller ej-

  188. -så är det arbetsgivarens ansvar
    att lösa situationen.

  189. Det är orimligt att man ska sitta
    i knät på en chef och diskutera lön.

  190. Vårt sista mål jag tänkte...
    - Förlåt, jag gick nästan in i dig.

  191. Det är en julfest. Man kan nog
    föreställa sig vad som hände här.

  192. Men det är lite spännande, och som
    vi har sett och dragit lärdom av-

  193. -att om det finns en, så kan det
    finnas fler. Så var det på julfesten.

  194. -Där tänkte jag stanna så länge.
    -Snyggt, Anna, när det gäller tiden.

  195. Väldigt intressant.
    Om man då tänker sig att...

  196. Nu är lagen skärpt,
    som Agneta och du sa.

  197. Kan man få böter om man inte har
    rutiner, eller utövar repressalier?

  198. Nja, man ska ha riktlinjer
    där arbetsgivaren tar avstånd-

  199. -från trakasserier och repressalier.

  200. Har man inte det kan Nämnden
    för diskriminering döma ut ett vite.

  201. Repressalier ligger under
    ett annat kapitel. Då är det alltså-

  202. -diskrimineringsersättning som dom-
    stolen ger. Det är två olika saker.

  203. Hur stark är den här förändringen?
    Vad kan ni göra med den?

  204. Det är främst arbetsgivaren
    som ska jobba med detta.

  205. Man ska ha rutiner och riktlinjer,
    så att det är tydligt vad som gäller.

  206. DO hade redan innan #metoo började
    tillsyn av rutiner och riktlinjer.

  207. Vi har gjort en stor granskning
    gällande det.

  208. Men det visar sig, som ni själva
    har sagt i pressmeddelande-

  209. -att många arbetsgivare
    inte känner till det. Så vad göra?

  210. Det här är ett utmärkt tillfälle att
    sprida kunskap. Det är ett lagkrav.

  211. Arbetsgivaren ska känna till det,
    och jobba med de här frågorna.

  212. Så nytt är det inte. Det var
    1 januari 2017 som lagen förändrades.

  213. Tack så mycket, så länge. Om jag får
    be att du sätter dig längst bort där.

  214. Då ska vi ge oss i väg till Norge.
    Vi ska få höra...

  215. DO och Arbetsmiljöverket i Sverige
    ska ta fram en gemensam plattform-

  216. -för hur man ska hantera
    diskrimineringsfrågor.

  217. I Norge har man redan gjort det.
    Nu ska vi få höra vad de gör i Norge.

  218. Helene Jesnes, du är jurist på-

  219. -Likestillings- og
    diskrimineringsombudet-

  220. -som är motsvarigheten
    till svenska DO.

  221. Och Trine Hammer, Arbeidstilsynet,
    alltså Arbetsmiljöverket. Varsågoda.

  222. Tack. Vi är stolta över
    att presentera ett samarbete-

  223. -med två offentliga institutioner.

  224. Utgångspunkten 2016 var-

  225. -att förekomsten
    av sexuella trakasserier var hög.

  226. 13 % av unga kvinnor hade upplevt
    sexuella trakasserier varje månad.

  227. Vi upptäckte... Vi har ett överlappande
    regelverk som vi ansvarar för:

  228. Förbud mot trakassering, som ligger
    i arbetsmiljö- och jämställdhetslagen.

  229. Vi förmedlade olika tolkningar
    av vad det är. Det gjorde-

  230. -att man angav en högre tröskel
    för vad sexuella trakasserier är.

  231. Vi upptäckte att många verksamheter-

  232. -hade dålig eller ingen
    HMS-utbildning om trakasserier.

  233. Vi var särskilt oroade
    över utelivsbranschen-

  234. -efter att vi hade
    tagit del av en forskningsrapport.

  235. På Internationella kvinnodagen
    8 mars 2017-

  236. -lanserades en Fafo-rapport. Den visade
    att 20 % av LO-medlemmarna-

  237. -i hotell- och restaurang och vårdsekt-
    orn har upplevt sexuella trakasserier.

  238. Även i tidigare rapporter
    framgick att anställda-

  239. -speciellt i utelivsbranschen,
    var utsatta för sexuella trakasserier.

  240. 8 maj 2017 upprättades
    ett formellt samarbetsavtal-

  241. -mellan LDO och Arbeidstilsynet i Norge.

  242. Vi har under flera år
    haft ett samarbetsavtal-

  243. -men det har inte varit
    så operativt och konkret-

  244. -som det vi upprättade i maj i fjol.

  245. Vi kunde inrätta-

  246. -en gemensam projektgrupp
    med anställda från båda myndigheterna.

  247. Vi började arbeta
    för en gemensam förståelse av-

  248. -vad sexuella trakasserier är.

  249. Vi utarbetade även en gemensam
    vägledning, som främst riktade sig-

  250. -till hotell- och restaurangbranschen.
    Där fanns de största utmaningarna.

  251. Arbeidstilsynet i Norge
    skulle kontrollera detta-

  252. -ute på arbetsplatserna.

  253. LDO utarbetade en kurs om hur
    man förebygger sexuella trakasserier-

  254. -som även den
    skulle användas mot branschen.

  255. Vi fick också med oss
    parterna i arbetslivet.

  256. Det har varit en väldigt viktig faktor
    i det här arbetet.

  257. Sen hände det nåt,
    för #metoo kom i oktober.

  258. Vi trodde att vi måste övertyga folk om
    att sexuella trakasserier fanns.

  259. Men det ändrade #metoo på.

  260. Plötsligt insåg man... Vi har ju också
    haft många upprop i Norge.

  261. Man insåg att det inte bara gällde
    utelivsbranschen, utan alla branscher.

  262. Regeringen hade inte
    mycket information om det här-

  263. -så de ville veta var samarbetet
    mellan LDO och Arbeidstilsynet stod.

  264. Det var nästan bara det som fanns.

  265. Vi var väl förberedda,
    för vi hade redan påbörjat arbetet.

  266. Försvarsministern uttrycker det väldigt
    bra, om hur #metoo har varit i Norge.

  267. "#metoo är en kulturrevolution. Det som
    godtogs i går, är otänkbart i morgon."

  268. Det var viktigt att ändra hemsidorna,
    så att de som söker...

  269. Arbeidstilsynet är mycket större i Norge
    än likestillingsombudet.

  270. Arbetsgivare går in på Arbeidstilsynets
    hemsida för att hämta information.

  271. Där stod det att trakasserier
    måste upprepas och vara ihållande.

  272. Det är inte trakassering mellan
    jämlika kolleger. Det ändrade vi på.

  273. Enskilda händelser kan vara trakass-
    ering och ske mellan jämlika kolleger.

  274. Nu hade vi en gemensam förståelse
    för jämställdhets- och arbetsmiljölagen.

  275. Det här är kampanjen, vår stjärna,
    som jag hoppas ha tid att prata lite om.

  276. Lägg märke till att här skulle vi
    egentligen se kampanjens hemsida.

  277. Kampanjen är aktuell för alla
    som arbetar med sexuella trakasserier.

  278. www.settestrek.no.
    Där hittar ni det här.

  279. Det här är som sagt vår stjärna.

  280. Vi ville utveckla nåt som var enkelt
    och tydligt för alla anställda.

  281. Det ska vara tydligt formulerat och
    enkelt att använda för den enskilde.

  282. Man ska inte behöva vara akademiker
    och läsa en massa dokument.

  283. Vi har fått respons från
    olika branscher, t.o.m. fotbollslag-

  284. -att de gärna använder det här.

  285. Sex åtgärder, varav det första är
    en kartläggning av riskfaktorer.

  286. Vad kan gå på tok på arbetsplatsen?

  287. Hur kan vi förebygga och förhindra det?

  288. Jag ska ta ett konkret exempel
    från restaurangbranschen.

  289. Tänk er att Trine, 22 år,
    jobbar på en restaurang på Stureplan.

  290. Julen närmar sig, och på fredag
    ska finansbranschen ha julbord.

  291. Vad kan hända då? Jo, Trine kan få...
    Alkoholen flödar på dessa julbord.

  292. Sexuella kommentarer förekommer.
    Nån försöker ragga upp henne.

  293. Nån kanske säger: "Vad fin du är i dag.
    Vad får jag för dricksen?" Sånt händer.

  294. Om man inte har kartlagt detta, så
    är det svårt för Trine att hantera det.

  295. Om man inte pratar om det på arbetet...
    Vi har exempel på just detta.

  296. När Trine berättar för kollegerna,
    så skrattar de.

  297. Då har man inte gjort den riskbedömning
    som gör att man kan reagera.

  298. Efter kartläggningen behövs tydliga
    regler för hur man förebygger det.

  299. Och hur man uppför sig. Nolltolerans
    för sexuella trakasserier räcker inte.

  300. Man måste prata om det.
    Man kunde t.ex. ha sagt-

  301. -att sexuella närmanden
    kolleger emellan är förbjudet.

  302. Man får inte kalla varandra
    hora och homo, och så vidare.

  303. Sexuella närmanden ska inte
    förekomma. Därför behövs regler.

  304. Det behövs bra rutiner
    om situationen skulle uppstå-

  305. -så att man är väl förberedd.

  306. Arbetsgivaren måste vara tydlig med
    att om det händer, om nån trakasserar-

  307. -så får det konsekvenser.
    Både för kolleger och gäster.

  308. Tydligt ledaransvar. Det är
    helt avgörande i det här arbetet.

  309. Man ska veta vad arbetsgivaren anser.
    Det blir en del av jobbet.

  310. När man gör det här,
    så måste man prata om det.

  311. Folk har olika gränser, och syn på vad
    man anser vara sexuella trakasserier.

  312. Arbeidstilsynet gjorde en satsning inom-

  313. -hotell- och restaurangbranschen.
    Det var självklart att börja där.

  314. Ja, det finns i alla branscher,
    men nånstans måste man börja.

  315. Hur ser det ut? Fungerar
    vägledningen som vi har utarbetat?

  316. Som Helene sa,
    så kan den användas i alla branscher.

  317. Arbeidstilsynet upprättade en
    ny kontrollpunkt, där vi skulle fråga-

  318. -om verksamheterna hade rutiner för
    att förebygga och hantera trakasserier.

  319. Vi fann, från 2018 och fram till nu-

  320. -att 50 % inte har rutiner
    på det här området.

  321. Det är allvarligt, speciellt i en
    bransch som toppar statistiken-

  322. -som den allra mest utsatta för detta.

  323. Det är viktigt att säga att även
    i Arbeidstilsynet känns det obekvämt.

  324. Det är svårt att prata om
    och svårt att ta upp.

  325. Det är lättare för både oss och
    verksamheterna, att upprätta rutiner-

  326. -och hantera det tekniska,
    som maskiner och utrustning.

  327. Och inte de "mjuka" områdena,
    som sexuella trakasserier.

  328. Inspektörerna
    måste känna sig trygga med temat-

  329. -innan de besökte arbetsgivarna för
    att kontrollera och vägleda om detta.

  330. En åtgärd var att LDO
    och Arbeidstilsynet slog sig ihop-

  331. -om en utbildning för våra inspektörer-

  332. -innan vi skickade ut dem på inspektion.
    Det har varit otroligt viktigt.

  333. Hur som helst...

  334. När vi nu vet att 50 %
    av verksamheterna saknar rutiner-

  335. -så ger det oss en bra utgångspunkt
    för att jobba vidare med olika insatser.

  336. Det vi har lärt oss av vårt samarbete-

  337. -är att vi får gjort mycket mer ihop
    än var och en på sin kant.

  338. Vi har ett
    ganska överlappande regelverk.

  339. Vi har etablerat en samsyn
    på vad sexuella trakasserier är.

  340. De som vänder sig till oss
    får enhetlig vägledning.

  341. Vi säger samma saker.

  342. Det är viktigt för dem som kontaktar
    våra respektive myndigheter.

  343. Vi drar nytta av varandras kompetens,
    erfarenheter och kontaktnätverk.

  344. Att vi har ett samarbetsavtal
    som är väldigt konkret och praktiskt-

  345. -upplever vi också som otroligt viktigt.

  346. Men arbetet har bara börjat.
    Det är nu vi börjar...på riktigt.

  347. Vi är stolta över
    det vi har åstadkommit så långt.

  348. Tack så mycket.
    Om jag får be att ni delar bord.

  349. En fråga.
    När vi talades vid i telefon, Helene-

  350. -så konstaterade vi att även om ni
    har gjort allt detta...

  351. Ni kan inte ta arbetsgivare till dom-
    stol, eller göra det vi just hörde.

  352. Nej, det är ganska stor skillnad
    mellan DO i Norge och i Sverige.

  353. Vi har möjligheten,
    men det saknas medel till det-

  354. -så vi går inte till domstol.

  355. Det betyder att i Norge är det
    mycket få mål som prövas rättsligt.

  356. Och då är det inte
    för just sexuella trakasserier.

  357. Man kan ha blivit uppsagd
    p.g.a. sexuella trakasserier-

  358. -eller man har blivit omplacerad, och
    anser att det är på osakliga grunder.

  359. Där kommer sexuella trakasserier in.
    Så utmaningen för oss är-

  360. -att offren för sexuella trakasserier
    inte har ett fullgott rättsligt skydd.

  361. Finns det nån diskussion om det,
    inte minst med tanke på #metoo?

  362. Ja, och det är väldigt bra.

  363. Ombuden har länge hävdat att detta
    bör tas upp av Diskrimineringsnemnda-

  364. -som i dag handlägger mål av det här
    slaget, men motståndet har varit stort.

  365. Man anser att sexuella trakasserier
    skiljer sig från andra mål.

  366. Men efter #metoo
    har ett förslag varit ute på remiss-

  367. -om att Diskrimineringsnemnda
    ska kunna ta upp såna mål från 2020.

  368. Så det hoppas vi på.

  369. Trine, ni har inriktat er på
    hotell- och restaurangbranschen.

  370. Men på de här kurserna är det
    andra arbetsgivare som vill komma-

  371. -så varför inte bredda perspektivet
    till alla branscher?

  372. De riktar sig främst
    till hotell- och restaurangbranschen.

  373. Men innan vi skulle åka ut
    och hålla de här kurserna-

  374. -så skulle vi ju
    lägga ut kursinnehållet.

  375. Skulle vi begränsa det till utelivs-
    branschen? Vi valde att inte göra det.

  376. Det var viktigare för oss
    att kurserna blev fullbokade.

  377. Alla sorters branscher har anmält sig.
    Det är mycket viktigare-

  378. -än att det bara är utelivsbranschen.
    Flera branscher har nytta av detta.

  379. När vi pratades vid i telefon, så
    konstaterade ni att #metoo nog inte-

  380. -var lika stort i Norge som här.
    Varför? Har ni nån idé om det?

  381. Det är en bra fråga. Men ni har haft
    fler upprop än vi har haft i Norge.

  382. Det har varit ganska stort, men
    många branscher har inte hörts av.

  383. Till exempel advokater
    och finansbranschen, med fler.

  384. Jag vet att fackföreningar och branscher
    har samarbetat nära på uppropen.

  385. Jag vet inte hur det är i Norge,
    men samarbetet är kanske inte lika bra-

  386. -mellan olika fack och branscher.
    Att man inte har vågat ta tag i det.

  387. I Norge används inte jämställdhets-
    och diskrimineringslagen så ofta.

  388. Den blir aktuell när det blir politik.
    Man känner till arbetsmiljölagen-

  389. -men jämställdhetslagen
    är inte prioriterad.

  390. Diskrimineringsombudsmannen är
    mycket synligare i Sverige än i Norge.

  391. Ja... Kanske.

  392. Har du nån tanke om varför det
    skiljer sig mellan Norge och Sverige?

  393. Sverige är ett större land.

  394. Tack så mycket, så länge.
    Nu ska vi få höra hur...

  395. ...ett fackförbund...
    Ja, förlåt. Självklart!

  396. Anna ska få en extra applåd sen.
    Hon fick ingen, och det var mitt fel.

  397. Nu ska vi få höra hur LO-förbundet
    Handels har jobbat med #metoo.

  398. Men också de två upprop som omfattade
    era medlemmar. Varsågod, Mona...

  399. Moa Sahlin! Den felsägningen
    har du säkert hört förut.

  400. Inte så ofta som jag trodde när jag
    gifte mig. Här är en knapptelefon.

  401. Det var här jag första gången såg,
    där nere i hörnet-

  402. -knappen som då hette "fyrkant"
    och nu heter "hashtagg".

  403. Det är häftigt att den symbol
    som har funnits i alla svenska hem-

  404. -när jag var liten...är den
    tekniska förutsättningen för #metoo.

  405. Genom hashtaggen har våra berättelser
    vävts samman och rört vid varandra.

  406. Vi har skapat den här rörelsen
    som har brutit en tystnadskultur-

  407. -och som gör att vi inte ser mellan
    fingrarna med oriktiga handlingar.

  408. Vi har vågat prata om saker
    som kvinnor har behövt ha strategier-

  409. -för att hantera,
    och i stället gå emot det.

  410. Det är viktigt att säga
    att inte alla män utsätter-

  411. -men nästan alla kvinnor
    har varit utsatta.

  412. Nästan alla kvinnor har strategier
    för att inte råka illa ut.

  413. Det är magnituden i det här.
    Det är viktigt att komma ihåg.

  414. Den 10 januari 2018-

  415. -kom de för oss i handelsbranschen
    helt avgörande uppropen.

  416. Det var berättelser
    under #obekvämarbetstid-

  417. -och #taggarnautåt,
    som är floristernas upprop.

  418. Det var berättelser om kunder-

  419. -som tittar ut från provhytten och
    onanerar medan de stirrar mot kassan.

  420. Om kolleger och chefer som tafsar-

  421. -och om väktare
    med väldigt grov jargong.

  422. Om utsatthet, och en arbetsmiljö
    människor inte ska behöva vara i.

  423. För oss som fackförbund är det
    en kärnuppgift att jobba för-

  424. -att människor ska ha det bra
    på jobbet. Man ska kunna må bra.

  425. Vi hade fem tjejer
    som har jobbat med uppropen.

  426. Maria, Christina,
    Matilda, Grynet och Rut.

  427. De har möjliggjort för folk
    att berätta sina berättelser-

  428. -så vi bjöd in dem.

  429. Första mötet var en heldag. De kom
    från Luleå, Skellefteå och Stockholm.

  430. De fick träffa ledningen och folk
    från andra delar av verksamheten.

  431. Hela förbundet skulle höra vad
    de hade att säga, deras analyser-

  432. -för de hade tänkt en massa saker.

  433. Det här samarbetet fortsätter.
    Vi ska träffas på måndag.

  434. Vi håller på med
    en rapport med berättelser-

  435. -och deras analyser
    av vad vi behöver göra nu.

  436. Det är tur för oss att vi kan jobba
    med dem, och det är vi glada över.

  437. Det handlar om...

  438. Vänta lite. Jag ska göra så här.
    Jag tappade bort mig.

  439. De krävde att vi skulle-

  440. -ta större ansvar för dessa frågor.

  441. Vi måste visa att det är våra frågor.

  442. Vi var inte tydliga nog, med t.ex.
    en ingång på hemsidan där det stod:

  443. "Klicka här om du utsatts för sexu-
    ella trakasserier." Vi la till det.

  444. Vi har ändrat vårt utbildningssystem.
    Vi har 155 000 medlemmar.

  445. Alla kommer att kunna gå en kurs
    för att lära sig använda-

  446. -fackförbundets verktyg
    mot sexuella trakasserier.

  447. Alla våra 14 000 förtroendevalda
    ska gå igenom ett utbildningssystem-

  448. -med en tydligare del
    om sexuella trakasserier.

  449. Förbundet ska vara redo att möta upp
    när nån berättar. Vi ska äga frågan.

  450. Vi vill visa alla i uppropen
    att vi är ett verktyg för förändring.

  451. Nåt vi har varit inne på... Både Anna
    och Agneta har varit inne på det.

  452. Det handlar om otrygga anställningar,
    som vi såg i filmen i början.

  453. Makt hänger ihop med vem som utsätts.

  454. Normanställning är när man har en
    anställning tills vidare på heltid.

  455. Det som borde vara norm
    på svensk arbetsmarknad.

  456. För arbetarkvinnor i våra branscher
    är det under 20 % som har det.

  457. Arbetsmiljöverket har visat
    att en tidsbegränsad anställning-

  458. -fördubblar risken för att
    utsättas för sexuella trakasserier.

  459. Det ingår i grundproblematiken, så vi
    jobbar hårt för trygga anställningar.

  460. Det är en del av att ändra den makt-
    obalans som gör att folk utsätts.

  461. Både vi och hotell- och restaurang
    har kunder på arbetsplatsen-

  462. -eller gäster, om man så vill.

  463. Nåt vi jobbar med handlar om rätten
    att neka folk tillträde.

  464. Nu kan samma kund komma tillbaka
    och bete sig illa mot personalen-

  465. -gång på gång, men har
    fortfarande rätt att komma in.

  466. Vi måste kunna ha
    besöksförbud till butik-

  467. -precis som man har
    i andra dysfunktionella situationer.

  468. Det är på gång. Vi har arbetat med
    det länge och vill ha det på plats.

  469. Den sista delen har vi varit inne på,
    nämligen arbetsmiljöverktygen.

  470. Vi vill utbilda våra skyddsombud.
    Det finns mängder med verktyg.

  471. Här ser vi Prevents checklista.
    Den är väldigt konkret och pekar på-

  472. -bl.a. arbetsmiljöföreskrifter.

  473. Den är öppen för alla. Det är bra,
    för det är svårt att angripa-

  474. -den psykosociala arbetsmiljön
    utan tydliga verktyg.

  475. Arbetet är otroligt viktigt. Kraften
    i det gör att vi kan försätta berg.

  476. Det är det vi jobbar på nu.

  477. Missförstå mig rätt,
    men du låter stolt över era upprop.

  478. Jag är otroligt stolt. Att man
    vågar prata om det och samordnar sig.

  479. Det är inte så enkelt
    med massor av butiker och florister-

  480. -att man får ihop det.

  481. Är det här...? Facket ska ju vara
    en slags förändringskraft.

  482. Så beskriver man sig själv, och att
    medlemmarna ska ta egna initiativ.

  483. -Är det här den nya kraften?
    -Ja, det finns en kraft i det här.

  484. Gå tillbaka till när statusarna
    började rulla i oktober.

  485. När man läste de här...

  486. "Kan vi dela bilden av
    att också jag har varit utsatt?"

  487. Om alla kvinnor delar den, så
    kan vi visa magnituden i problemet.

  488. När jag såg det, så tänkte jag:
    "Har jag varit med om nåt?"

  489. Och det har jag ju. Skulle jag
    berätta om det? Det är lite jobbigt.

  490. Det är fortfarande skamligt. Sen såg
    jag att kompisar började dela det.

  491. Klart jag ska berätta!
    Det är inte hos mig skammen ligger.

  492. Den största förändringen var att
    många i våra branscher tog steget.

  493. Systemet finns på plats.
    Vi är redo att hjälpa till.

  494. Men det kräver att man vågar
    göra den där "lilla" förändringen-

  495. -som egentligen är början på
    ett kollektivt uppvaknande-

  496. -som gör att man
    kan möta upp lagar och system.

  497. De gör ingen nytta i byrålådan,
    men det krävs mod av de där ute-

  498. -som är utsatta.
    Jag tror att man behöver båda.

  499. Den där kraften du pratar om,
    att skriva i statusraden...

  500. -Finns den kvar? Det är ett år sen.
    -Det tycker jag.

  501. Det är svårt att backa tillbaka. Vi
    har tagit det här och pratar om det.

  502. Det har satt i gång mycket. Många
    institutioner har börjat flytta fram.

  503. Regeringen i Norge och Sverige,
    fackförbunden, arbetsplatserna...

  504. Nåt har satts i rörelse. Den rörelsen
    fortgår, men vi måste vårda den.

  505. Därför är det viktigt-

  506. -att utbilda många medlemmar,
    så att det hålls i gång.

  507. -Hur många fackförbund gör som ni?
    -Jobbar på ett bra sätt? Många.

  508. Men ett så nära samarbete med sina
    upprop, är nog LO ganska ensamma
    om.

  509. Hur är det med era "motparter"?
    Arbetsgivarna ni förhandlar med?

  510. Våra motparter... Svensk Handel
    har en massa projekt på gång.

  511. De kommer bl.a. att kopiera det
    som Visita ska prata om sen.

  512. -Vi har inte jobbat så nära ihop.
    -Varför har ni inte det?

  513. -Ja...vi har försökt.
    -Okej. Tack så mycket.

  514. Vi ska få ett exempel på
    att jobba ihop.

  515. Lina Tidell, du är jurist på Visita.

  516. Du ska berätta hur ni...
    Visita är en arbetsgivarorganisation.

  517. Hur ni och fackliga motparter
    har samarbetat.

  518. Hej. Jag jobbar som arbetsrättsjurist
    på Visita - Svensk besöksnäring.

  519. Vi organiserar hotell-
    och restaurangföretagare, campingar-

  520. -kaféer, nöjesparker,
    skidanläggningar och spaföretag.

  521. Vi har över 5 000 medlemsföretag-

  522. -och våra kollektivavtal tillämpas
    på över 7 000 arbetsplatser.

  523. Vi har väldigt många
    små medlemsföretag.

  524. 70 % har tio eller färre anställda.

  525. Besöksnäringen är
    en jobb- och integrationsmotor.

  526. Många unga och nyanlända får
    sitt första jobb inom besöksnäringen.

  527. Ca 30 % är mellan 16 och 24 år gamla,
    för att ge en bild av vår bransch.

  528. Schyst vardag är en webbutbildning-

  529. -inom främst
    den psykosociala arbetsmiljön.

  530. Om hur man får vara på arbetsplatsen.
    Hur ska en schyst vardag se ut?

  531. Jag tänkte visa ett filmklipp
    från utbildningen.

  532. Det är nog nu. Det är över. Du ska
    känna dig trygg på din arbetsplats.

  533. Webbutbildningen tar fokus på-

  534. -hur vi ska hantera sexuella
    trakasserier och kränkningar.

  535. Hur vi ska förebygga och motverka
    att det sker på arbetsplatserna.

  536. Det är ett projekt som Visita
    och våra fackliga motparter-

  537. -Hotell- och restaurangfacket,
    Unionen och Kommunal har jobbat fram-

  538. -tillsammans med Prevent, som ju
    nämndes i ett tidigare föredrag.

  539. De jobbar med arbetsmiljöfrågor, in-
    formerar och utbildar i arbetsmiljö.

  540. De stöttar också med verktyg
    för den privata arbetsmarknaden-

  541. -som man kan använda
    i sitt arbetsmiljöarbete.

  542. Prevent ägs av Svenskt Näringsliv,
    LO och PTK.

  543. De hjälpte oss
    att ta fram webbutbildningen.

  544. Vi på Visita hade sett att det fanns
    ett behov av att ge medlemsföretag...

  545. Eller höja kompetensen om hur man
    ska hantera sexuella trakasserier-

  546. -på arbetsplatsen, och kränkningar.

  547. Vi lyfte det med våra motparter,
    i vårt gemensamma arbetsmiljöråd.

  548. Alla tyckte att det var en bra idé.
    Det var inför att OSA-föreskrifterna-

  549. -skulle träda i kraft på våren 2016.

  550. Det här projektet
    startade hösten 2015.

  551. Vi ville satsa på en webbutbildning.
    Vi hade redan två lyckade projekt:

  552. Schyst vardag och Säker vardag.

  553. Vi ville jobba med den här typen
    av verktyg just för att det är-

  554. -nåt som kan användas
    på arbetsplatsen.

  555. Man behöver inte
    åka på kurs i Stockholm-

  556. -utan man kan
    använda den på arbetsplatsen.

  557. Man kan involvera hela arbetsplatsen
    och använda utbildningen-

  558. -i samtal om hur det ser ut
    och vad man kan göra åt det.

  559. Projektet finansieras av AFA, som ägs
    av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

  560. Det lanserades i oktober 2016,
    innan de nya reglerna-

  561. -i diskrimineringslagen
    trädde i kraft.

  562. Metoden som finns i diskriminerings-
    lagen hur arbetsgivaren ska arbeta...

  563. De reglerna
    finns inte med i utbildningen.

  564. Hur arbetsgivaren ska jobba
    förebyggande följer arbetsmiljölagen-

  565. -med systematiskt arbetsmiljöarbete
    och OSA-föreskrifterna som grund.

  566. Det får man tänka på när man
    tar del av den här utbildningen.

  567. Den här utbildningen
    riktar sig till... Nästa bild, tack.

  568. Till hela besöksnäringen. Till
    arbetsgivare, chefer, skyddsombud-

  569. -och medarbetare på arbetsplatsen.

  570. Andra branscher
    använder sig av utbildningen.

  571. Svensk Bilprovning, t.ex. har tagit
    in den i sitt eget utbildningssystem-

  572. Vi vet att den uppskattas
    av andra företag och branscher.

  573. Utbildningen ska ge kunskap om vilka
    krav man kan ställa på arbetsplatsen.

  574. Vad är sexuella trakasserier?
    Vad är förbjudet?

  575. Hur man kan agera om man
    har blivit utsatt för kränkningar.

  576. Om man far illa för att en kollega
    eller gäst trakasserar en sexuellt-

  577. -vad gör man då? Var får jag hjälp
    och vad händer med informationen?

  578. Den tar upp vilka krav som ställs
    på arbetsgivaren i olika frågor.

  579. Det vill säga, de krav som före-
    skrifterna ställer på arbetsgivaren-

  580. -och hur den ska agera om kränkningar
    och sexuella trakasserier förekommer.

  581. Arbetsgivarens utredningsskyldighet
    tas upp, och hur man-

  582. -får stopp på kränkningar
    eller sexuella trakasserier.

  583. Den tar upp hur arbetsgivaren
    i samverkan ska arbeta förebyggande.

  584. Detta ska ju göras
    i samverkan med skyddsombud.

  585. Vi på Visita vill hjälpa medlems-
    företagen att jobba förebyggande-

  586. -och motverka sexuella
    trakasserier på arbetsplatsen.

  587. Efter att #metoo
    öppnade dammluckorna-

  588. -så startade vi själva ett upprop
    som heter #nolltolerans.

  589. Vi ville visa att den här frågan
    är väldigt viktig.

  590. Det möjliggör för våra medlemsföretag
    att skriva upp sig på ett upprop-

  591. -att ens egen arbetsplats
    är fri från trakasserier.

  592. Från kolleger, chefer
    och även från gäster.

  593. När man skrivit upp sig får man en
    klisterlapp att sätta upp på dörren-

  594. -bredvid Visitamärket,
    som visar att man är medlem.

  595. En viktig signal till gäster, an-
    ställda och potentiella medarbetare.

  596. På den här arbetsplatsen ska det inte
    finnas kränkningar och trakasserier.

  597. Under året som gått
    har vi varit väldigt aktiva.

  598. Vi har föreläst
    om sexuella trakasserier.

  599. Om arbetsgivarens skyldigheter.

  600. Vi har så klart våra vanliga kurser,
    som vi hade innan också.

  601. Om diskrimineringslagen, arbetsmiljö-
    lagen och sexuella trakasserier.

  602. Men vi informerar också
    i våra nyhetsbrev och på hemsidan.

  603. Där kan våra medlemsföretag ta del av
    hur lagstiftningen ser ut-

  604. -och hur man ska agera.

  605. Vi marknadsför
    webbutbildningen Schyst vardag-

  606. -men vi kan göra mer för att få våra
    medlemsföretag att ta del av den.

  607. Vi har som sagt BAR,
    Besöksnäringens arbetsmiljöråd-

  608. -där vi samtalar med våra fackliga
    motparter om arbetsmiljöfrågor.

  609. Vi jobbar vidare med de här frågorna.
    Schyst vardag är två år gammalt-

  610. -men vi tar de här frågorna vidare.

  611. Tack så mycket.
    Du kan ställa dig vid det bordet.

  612. Vad har det lett till?
    Ni jobbar jättemycket med det här.

  613. Händer det nåt på företagen
    och bland medarbetarna?

  614. Vi ser en ökad aktivitet
    i de här frågorna.

  615. Man vill gå på våra kurser
    och man kommer på våra seminarier.

  616. I vår arbetgivarrådgivning-

  617. -hade vi en ökad efterfrågan på
    både hur man löser en situation-

  618. -och hur man jobbar förebyggande.
    Så vi ser ett ökat intresse.

  619. Vet ni om det leder till ett minskat
    antal fall ute i verkligheten?

  620. Nej, vi har inte gjort nån särskild
    undersökning efter Schyst vardag.

  621. Varför gör ni...?
    Ni jobbar med era fackliga motparter.

  622. Handels har lite svårare med sina,
    och jag vet inte hur det är annars.

  623. Varför har ni tagit tag i det här
    som arbetsgivare-

  624. -när andra verkar mer passiva när
    det gäller att samarbeta med facken?

  625. Vi har haft ett mångårigt och
    bra samarbete i arbetsmiljöfrågor.

  626. Vi har inga
    motstående intressen i det här.

  627. Det känns självklart för alla
    att samarbeta i de här frågorna.

  628. -Grunden är arbetsmiljöarbetet?
    -Ja, att vi har det här rådet.

  629. De här frågorna har ju...
    Arbetsmiljöfrågor är nåt-

  630. -som vi har diskuterat
    och pratat om i många år.

  631. Vi har dessutom haft utbildningarna
    Säker vardag och Bättre vardag.

  632. Tack så mycket. Du kan sätta dig
    bredvid de andra föreläsarna.

  633. Ja, "föreläsarna"
    tycker jag att vi kan säga.

  634. Vi har en kort stund
    till ett samtal mellan er allihop.

  635. Det är ett år sen
    #metoo stod på högkant.

  636. Det har varit massor av reportage,
    skriverier och seminarier.

  637. När man lyssnar på er får man en
    känsla av att mycket positivt händer.

  638. Men bilden som ges är väl tyvärr
    kanske också den omvända.

  639. Risken för backlash finns,
    säger en del. Det har lugnat ner sig.

  640. Vi kanske... Ja, ni vet.
    Ni har läst samma artiklar som jag.

  641. Var skulle ni säga att vi befinner
    oss nu? - Anna, du kan börja.

  642. Är du positiv eller pessimistisk?

  643. Jag är otroligt positiv. Det pågår
    mycket arbete, som vi har hört här.

  644. Det pågår mycket arbete.
    Kraften i #metoo stannar inte här-

  645. -men går kanske in i en annan fas
    med arbetet ute på arbetsplatserna.

  646. Det är otroligt positivt.

  647. Jag tror att vi har en möjlighet nu
    att fortsätta med arbetet framåt.

  648. Det pågår mycket arbete i det tysta
    som det inte skrivs om i medierna.

  649. Det innebär inte att det
    har avstannat, utan snarare tvärtom.

  650. Nu pågår det en massa ute på våra
    arbetsplatser. Så jag är positiv.

  651. Helene och Trine?

  652. Vi är också väldigt positiva. Den
    stora ändringen vi ser efter #metoo...

  653. Vi som är ombud har hållit kurser
    i det här långt innan #metoo.

  654. Då måste folk övertygas om att det
    var ett problem. Nu blir vi kontaktade-

  655. -av arbetsgivare och chefer
    som vill lära sig mer om det.

  656. Vi är positiva, men det finns
    fortfarande saker vi kan ändra på-

  657. -som gör kraven
    ännu tydligare för arbetsgivare.

  658. I Norge handlar det om
    att förtydliga lagstiftningen-

  659. -om att sexuella trakasserier
    är en del av HMS-arbetet.

  660. Det är så i dag,
    men det kan verka otydligt.

  661. Så några små ändringar kan behövas.

  662. Det är som sagt nu arbetet börjar,
    när strålkastarna slocknar...

  663. ...och det ska fortsätta i det tysta.

  664. Det här pågår ju
    i alla branscher i Norge.

  665. Vi är ingen stor myndighet, men vi har
    hand om många arbetsmiljöområden-

  666. -och vi ska se till att verksamheter
    följer lagar och regler.

  667. För vår del
    gäller det att vi har resurser-

  668. -för att kunna ta tag i det här arbetet
    även i fortsättningen.

  669. Att det inte bara blir just nu,
    när det är väldigt aktuellt.

  670. Vi behöver resurser
    för det framtida arbetet-

  671. -och ha en kontinuitet i vårt kursutbud.

  672. Vi måste fortsätta med dem,
    och med vårt samarbete, förstås.

  673. Moa, du var väldigt optimistisk.
    Full av tillförsikt, verkar det som.

  674. Det är jag. Det byggs saker
    som finns kvar under lång tid.

  675. Man gör systematiska förändringar,
    och vi bygger för att-

  676. -hålla grytan kokande, men...

  677. Det finns orosmoln också.

  678. Många unga tjejer definierar sig som
    feminister, medan få killar gör det.

  679. Hur man ska få med hela arbetsplatsen
    på tåget, och känna det engagemanget-

  680. -är en utmaning
    som ligger framför oss.

  681. -Lina?
    -Jag ser positivt på utvecklingen.

  682. Det här är inte bara nu.

  683. Jag tror att social hållbarhet,
    inklusive arbetsmiljö-

  684. -och hur man tar dessa frågor
    på allvar är nåt som blir...

  685. Arbetsgivare förstår
    att man måste ta det på allvar-

  686. -om man vill vara
    en attraktiv arbetsgivare.

  687. För vår bransch,
    som kämpar med kompetensförsörjning-

  688. -att människor
    söker sig till den här branschen...

  689. Att man har bra arbetsplatser,
    fria från sexuella trakasserier-

  690. -är ett sätt
    att locka till sig medarbetare.

  691. Fler arbetsgivare
    förstår att det är nåt-

  692. -som man måste ta tag i. För att man
    vill vara en bra arbetsplats.

  693. Nu är ni bara kvinnor som sitter här.

  694. I publiken är det mycket kvinnor,
    men inte bara.

  695. På ett annat seminarium om #metoo
    för några veckor sen-

  696. -sa skådespelaren Eva Röse,
    som var med i skådespelarnas upprop-

  697. -på sitt oefterhärmliga sätt:
    "Var fan är snubbarna?"

  698. Var är alla män? Är det viktigt
    att fler män engagerar sig?

  699. -Moa, du var inne på det.
    -Ja, det är viktigt.

  700. Och att man hittar ett bra...
    Hur gör man det?

  701. För oss handlar det om att ha med det
    i utbildningen för förtroendevalda.

  702. Man ska "mainstreama" frågan,
    så att det blir ett verktyg för alla-

  703. -och man kan se detta med strukturer.

  704. Vad säger ni andra?

  705. Vi är nog helt eniga här i panelen.
    Alla krafter behövs.

  706. Det är inte ett individproblem,
    utan ett större problem.

  707. Alla måste samverka för
    att få arbetsplatser fria-

  708. -från sexuella trakasserier.
    Vi är nog helt eniga.

  709. Ja, vi är eniga.
    Men det är också viktigt...

  710. Det är fler kvinnor som utsätts
    för trakasserier, men det är viktigt-

  711. -att de män som ser det
    och är närvarande, faktiskt reagerar.

  712. Där kan vi göra mer
    för att få med oss männen.

  713. När man tar upp de här frågorna
    och arbetsgivaren kanske-

  714. -använder sig av Schyst vardag, så
    blir det ett underlag för diskussion.

  715. Självklart ska det
    involvera alla på arbetsplatsen.

  716. -Ville du säga nåt mer?
    -En liten kommentar.

  717. Vi har en man hos oss
    som är väldigt engagerad.

  718. Han är 57 år. Det är häpnadsväckande
    starkt när han talar om detta.

  719. Jämfört med en lite yngre kvinna.
    Han har bytt arbetsplats-

  720. -och där ville man ha en man för
    budskapet får så mycket större effekt.

  721. Männen måste med, så det inte blir ett
    kvinnoproblem. Det är allas problem.

  722. -Moa, du hade nåt att tillägga.
    -Ja...

  723. Det var 64 yrkesupprop i Sverige.

  724. Det ser olika ut i olika branscher,
    precis som inne hos oss.

  725. Vi har både den kvinnodominerade
    detaljhandeln och lagersidan.

  726. I de branscherna ser uttrycken
    av de här strukturerna annorlunda ut.

  727. Vi ska lyfta fram dem också.
    Vi har berättat om kaféer, butiker-

  728. -och lite personalfester.

  729. På byggsidan kanske man är ensam tjej
    och det är en väldigt rå jargong.

  730. Nån klipper av dina byxor
    till shorts-

  731. -och arbetströjan
    har blivit ett linne.

  732. Du blir inte längre en av kollegerna,
    utan bara en sexualiserad person-

  733. -i dina kollegers ögon.

  734. Det är viktigt att lyfta fram även
    det, och prata om hur man bygger-

  735. -en schyst arbetsplats. Rå, men
    hjärtlig är inte hjärtlig för alla.

  736. Och lyssna in det, så man
    inte bara hör om servicebranschen-

  737. -som vi är vana
    att prata om på det sättet.

  738. IF Metall och Industriarbetsgivarna
    har jobbat mycket med jargong.

  739. Nakenkalender på väggen... Man får
    inte tappa bort den problematiken.

  740. Många män känner igen sig i den
    delen. Man kan få med dem på tåget-

  741. -genom att också beskriva det. Vi har
    ju en väldigt delad arbetsmarknad.

  742. Om man ser till... Ni har pratat om
    hjälpmedel, kurser och allt ni gör.

  743. Finns det nåt mer konkret?

  744. Det är nog inte lätt att få i gång
    diskussionen på arbetsplatserna.

  745. Finns det nåt ytterligare man
    skulle kunna göra för att hålla...

  746. ...grytan kokande?

  747. Jag vet inte vem av er som
    vill säga nåt klokt om det? Trine?

  748. Jag kan börja.
    Många av oss har barn. Och ungdomar.

  749. I många branscher,
    och speciellt i utelivsbranschen-

  750. -så är det ofta det första mötet
    man har med arbetslivet.

  751. Jag tänker att vi
    kan förbereda dem mycket bättre-

  752. -på vad som väntar och vilka rättigheter
    de har. Vad de inte ska acceptera.

  753. Det gäller för både kvinnor och män,
    som är kanske 16-17 år-

  754. -och ska ut i arbetslivet.
    Så tidigt in i skolan...

  755. -I grundskolan, i princip?
    -Ja.

  756. Det kan orsaka
    psykisk ohälsa senare i livet.

  757. Vi har problem med psykisk ohälsa
    i Norge. Ju tidigare man förebygger-

  758. -och förbereder ungdomarna
    på arbetslivet, desto bättre är det.

  759. Skola var ett förslag. - Moa?

  760. Jag tycker att Visitas klistermärkes-
    kampanj är smått briljant.

  761. Man blir påmind på kaféet om att här
    finns både arbetstagare och kunder.

  762. Den typen av ledarskap i våra egna
    organisationer är jätteviktig.

  763. Vi hade också ett upprop
    bland aktiva i fackföreningsrörelsen.

  764. Nu pratar vi om hur vi bygger
    ett tryggt fackförbund för varandra.

  765. Att våga tänka på sina egna
    positioner, för att hålla i gång det.

  766. Att gå på sina egna organisationer,
    och inte bara jobba ut mot andra.

  767. -Det ledarskapet behövs.
    -Har ni andra nåt förslag?

  768. Jobba med de aktiva åtgärderna,
    dokumentera och följa upp arbetet-

  769. -för att se var det finns brister
    och hur man ska jobba vidare.

  770. Att man kan gå tillbaka och se
    vad som fungerar, och ta nästa steg.

  771. Att dokumentera sitt aktiva
    åtgärdsarbete är jätteviktigt.

  772. -Och det ska man göra.
    -Lina?

  773. Jag tänker på
    introduktionen på arbetsplatsen.

  774. Hur man får unga att förstå.

  775. Men oavsett ålder, så är det viktigt
    just vid introduktionen-

  776. -vad som gäller på arbetsplatsen.

  777. Det tror jag är mycket av nyckeln
    till att få en arbetsplats-

  778. -fri från sexuella trakasserier.
    Att trycka på det från början.

  779. -Nolltolerans är nolltolerans.
    -Det är få arbetsplatser...

  780. ...där arbetsgivaren vid första mötet
    talar om för en vad som gäller.

  781. Helene, lagstiftningen
    i Norge behöver förstärkas.

  782. Behöver vi en starkare lagstiftning
    i största allmänhet? Även i Sverige?

  783. Jag förstår om du inte kan svensk
    lagstiftning, men borde lagstiftaren-

  784. -ha en tydligare signal?

  785. Ja, jag tänker
    att man fortfarande inte ser det här-

  786. -som en tydlig del av HMS-arbetet.
    Det känns svårt att ta tag i.

  787. Jag skulle tro att lagstiftningen
    är ungefär densamma i Sverige.

  788. När definitionen på sexuella
    trakasserier finns i jämställdhetslagen-

  789. -så måste den kopplas på ett mer
    tydligt sätt till arbetsmiljölagen.

  790. Så att det blir tydligare
    vad man ska göra.

  791. Och att utbildning runt sexuella
    trakasserier blir en obligatorisk del-

  792. -av HMS-utbildningen
    på arbetsplatserna.

  793. Det finns alltså anledning att vara
    optimistisk. Mer kommer att hända.

  794. Det finns mer att göra, och ni
    har gett några konkreta exempel.

  795. Nu ska Anna Rosenmüller Nordlander
    få en extra applåd.

  796. -Då ska Agneta avsluta seminariet.
    -Tack.

  797. Jättespännande. Jag har massor att
    berätta om, men tiden är begränsad.

  798. Anna har lovat att vi ska sluta prick
    tolv, så jag försöker begränsa mig.

  799. Ett litet förtydligande: Vi pratar om
    två saker ang. diskrimineringslagen.

  800. Vi pratade om riktlinjer och rutiner.
    Anna nämnde bl.a. det.

  801. Riktlinjer måste alla arbetsgivare ha
    för att ta avstånd från sexuella-

  802. -trakasserier, och trakasserier
    på övriga diskrimineringsgrunder.

  803. Rutiner ska man ha för att veta
    hur man ska agera när det händer.

  804. Det är nåt att hålla sig i, för den
    som utsätts och för arbetsgivaren.

  805. Man ska veta vad som behöver göras.
    Sen har vi s.k. aktiva åtgärder.

  806. Jag pratade om det inledningsvis:
    metoden.

  807. Varje arbetsgivare ska undersöka
    riskerna för diskriminering-

  808. -analysera det man ser, planera
    och vidta åtgärder när det behövs-

  809. -och sen följa upp,
    i en årlig cirkel.

  810. Behöver vi mer lagstiftning? Nej.

  811. Vi har konstaterat att den finns,
    men att det saknas nåt som behövs.

  812. Där hävdade jag att #metoo och
    dess effekter, är det som behövs.

  813. Vi hör om arbetet som pågår
    i fack och arbetsgivarorganisationer.

  814. Synd att inte allt som pågår sprids
    i media, för det händer jättemycket.

  815. Många fackförbund och arbetsgivar-
    organisationer har börjat jobba.

  816. Ett exempel är Teaterförbundet och
    Svensk Scenkonst, som tillsammans-

  817. -direkt när #metoo startade,
    diskuterade hur de skulle agera.

  818. De tillsatte en kommission utanför
    fack- och arbetsgivarorganisationer.

  819. Den gjorde en genomgripande
    undersökning och kom med en rapport-

  820. -i mars/april i år.

  821. Man analyserade orsaker till de
    omfattande sexuella trakasserier-

  822. -som förekom inom dessa branscher,
    med förslag till åtgärder.

  823. Det pågår massor av arbete.
    Det är bara ett exempel.

  824. Rapporten finns för övrigt
    att ta del av på förbundens hemsidor.

  825. Det pågår jättemycket.
    Det har inte stannat, det fortsätter.

  826. Det fina är
    att vi har en lagstiftning-

  827. -som lägger skyldigheter
    på arbetsgivare.

  828. Men vi behöver
    utveckla stöd från olika håll.

  829. Från DO:s håll... Det är nån skylt
    där nere, som jag inte kan läsa...

  830. Tre minuter kvar! Jag får prata fort-

  831. -men då hör inte ni, så jag ska
    prata lugnt. Var var jag nånstans...?

  832. Hur sa? Stöd! Tack.

  833. Från DO:s sida
    är det självklart viktigt...

  834. Vårt uppdrag är att se till att vi
    får ett samhälle utan diskriminering-

  835. -även på arbetsplatser, så vi behöver
    tillhandahålla allt stöd vi kan.

  836. Det gör vi redan i dag,
    men vi tar nu fram en e-utbildning-

  837. -en guide och en vägledning...
    "Guide till aktiva åtgärder."

  838. Steg för steg tar den oss
    igenom hur man kan arbeta-

  839. -när det gäller metoden, varje år.

  840. Vi har också arbetat mycket
    tillsammans med Arbetsmiljöverket.

  841. När #metoo hände,
    tog regeringen krafttag och gav-

  842. -Arbetsmiljöverket och DO
    ett gemensamt uppdrag:

  843. Att ta fram en digital plattform.

  844. Det har vi gjort, och plattformen
    lanseras inom några veckor.

  845. Den ska tydligt visa på hur
    regelverken ser ut, hur de går ihop-

  846. -och hur man kan jobba med
    samma metod inom båda regelverken.

  847. Vi har även tagit fram en broschyr,
    som vi tycker är bra:

  848. "Mellan den som utsätts
    och den som utsätter står du."

  849. Den är riktad till arbetsgivaren, och
    beskriver och förklarar regelverken.

  850. Det fina är att Arbetsmiljöverkets
    inspektörer, och de är flera tusen...

  851. När de är ute på arbetsplatserna, så
    delar de ut den till arbetsgivarna-

  852. -som ett första stöd.
    Sen finns den digitala plattformen.

  853. Nu är mina minuter är slut.

  854. Återigen, vi har aldrig
    haft bättre förutsättningar.

  855. Låt oss hålla dörrar och fönster
    öppna för det fortsatta arbetet-

  856. -överallt i vårt land. Tack för
    att ni ville delta här i dag.

  857. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete, Genusfrågor, Jämställdhet, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Sexuella trakasserier, Sociala frågor, Statskunskap, Trakasserier, Våld i arbetslivet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.