Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendetDela
  1. Jag måste klä mig rätt, för jag vet
    att jag kommer att föras till ett rum-

  2. -där jag ombes ta av mig
    min hijab och min överdel.

  3. Det måste jag vara beredd på,
    för det händer åtta av tio gånger-

  4. -när jag flyger via Bromma flygplats.

  5. Jag vill redan från början understryka
    att syftet med det seminariet-

  6. -är att blicka framåt. Vi vill försöka
    hitta sätt för den svenska polisen-

  7. -att förbättra sitt arbete, och vi
    ska försöka utröna olika möjligheter-

  8. -att hantera rasprofilering och
    etnisk profilering inom polisarbetet.

  9. Dessvärre har vi inte med oss några
    representanter från polisväsendet.

  10. Rikspolischefen, Anders Thornberg,
    kunde inte närvara i dag-

  11. -och resten av hans organisation
    har inte svarat på vår inbjudan.

  12. Hur som helst...

  13. Jag kommer även att ge er en
    bakgrund till varför min organisation...

  14. Jag heter Katri Linna
    och jag är chefsjurist-

  15. -på den internationella människorätts-
    organisationen Civil Rights Defenders-

  16. -som har sitt säte i Stockholm,
    men är aktiv på fem kontinenter.

  17. Vi stöttar människorättsaktivister-

  18. -och rapporterar
    om överträdelser över hela världen-

  19. -varhelst mänskliga rättigheter
    och aktivister utsätts för press.

  20. Men vi riktar även
    våra kritiska blickar mot Sverige.

  21. Vi betonar frågor-

  22. -som vi anser vara särskilt intressanta.

  23. Främst där det saknas andra
    intressenter, främst staterna själva-

  24. -som uppmärksammar och hanterar
    brott mot mänskliga rättigheter.

  25. Rasprofilering är en sån fråga.
    Jag har mer att säga om bakgrunden-

  26. -men jag vill introducera temat
    genom att visa en film-

  27. -med några representanter för romerna
    som inte är med oss i dag.

  28. Jag låter dem i stället
    stå för introduktionen.

  29. Jag vet inte vad jag ska säga.
    Jag är så arg.

  30. Jag tänkte:
    "Shit, ett romskt register."

  31. Jag får inte fram...
    Jag känner att jag kvävs av ilska.

  32. Jag tänkte: "Det här var inte bra.
    Det här var inte alls bra."

  33. Att jag skulle finnas med var
    otänkbart. Jag är inte kriminell.

  34. Möjligtvis har jag kört för fort.

  35. Det finns ingen anledning
    till att finnas med där.

  36. Förutom att jag är rom.

  37. Mitt land har gjort det,
    och det är inte okej.

  38. För Sverige är mitt hem.
    Det är mitt land.

  39. Jag minns att jag sa till min fru
    att det...

  40. Det är jobbigt, det här.

  41. Jag sa till min fru:
    "Det är vår dotters namn."

  42. "Det är klart att det inte är."

  43. "Varför skulle hon vara med?
    Hon är bara två år gammal."

  44. Min dotter har levt i Italien
    i över 30 år med sin familj.

  45. Hon har två pojkar.

  46. Varför finns de med i registret?

  47. Man får inga svar heller.

  48. Så... Varför finns vi där?

  49. När vi söker svaren
    så är processen väldigt långsam.

  50. Men de var snabba på att ge oss en
    kränkande ersättning på 5 000 kronor.

  51. Vad spelar det för roll om man inte
    begår brott, när man ändå hamnar-

  52. -hos polismyndigheten ändå, och det
    enda brottet man kan hänvisa till-

  53. -är att man är rom.

  54. Jag har inget förtroende,
    ingen tillit.

  55. Jag litar inte alls på rättsväsendet.

  56. Om nånting händer
    eller om jag behöver hjälp...

  57. Jag kan inte vända mig till polisen.

  58. De har ju registrerat mig. För vad?

  59. Ska man fortsätta lita på samhället-

  60. -på myndigheterna? Ska man ringa
    polisen om det är nåt eller inte?

  61. Om jag har känt mig diskriminerad?
    Oj...

  62. Ja, många gånger.
    Jag har tappat räkningen.

  63. Man accepterar sin diskriminering.

  64. Det var ju ett olagligt register.
    Ska inte de som skapade registret-

  65. -dömas på nåt vis? Finns det
    ingen...? Var hamnar rättsväsendet?

  66. Vi blir oskyldigt registrerade-

  67. -och de har begått en olaglig
    handling. Men vem ska ta skulden?

  68. Det kanske inte är så säkert
    att bo i Sverige längre.

  69. Och att ha den känslan,
    att inte veta-

  70. -hur framtiden för sitt eget barn
    kommer att se ut, är väldigt svårt.

  71. Det kommer jag aldrig över,
    att de har registrerat min familj-

  72. -och andra familjer.
    Det är oförlåtligt.

  73. Jag vill ha ett svar.
    Jag vill veta varför.

  74. Filmen ni precis såg-

  75. -och det juridiska efterspelet-

  76. -var resultatet av en längre utveckling
    i Sverige.

  77. Till att börja med...

  78. Till att börja med
    hade vi Reva-kontrollerna.

  79. År 2012 avslöjade svenska medier-

  80. -att personer stoppades av polisen-

  81. -och ombads identifiera sig,
    bara på grund av sitt utseende.

  82. En av männen i filmen har beskrivit hur
    han själv råkade ut för det här-

  83. -och hans familj
    har bott här sen 1800-talet.

  84. De här kontrollerna utgjorde en del
    av så kallade inre utlänningskontroller-

  85. -som utgör en del av Sveriges
    åtaganden enligt Schengensamarbetet.

  86. De rättfärdigades med ett behov av att
    identifiera s.k. irreguljära migranter.

  87. Efterföljande studier visade dock
    att en väldigt liten del av målgruppen-

  88. -fångades upp i dessa kontroller.

  89. I stället stoppades
    en överväldigande majoritet-

  90. -bara på grund av
    sitt utländska utseende.

  91. Det var under samma period som det
    både i Stockholm och på andra ställen-

  92. -förekom sammandrabbningar
    mellan polis och ungdomar i förorterna.

  93. Särskilt ungdomar
    med invandrarbakgrund.

  94. Upploppen beskrevs
    och förklarades ofta-

  95. -som resultatet
    av en misstro gentemot polisen.

  96. Men inget hände egentligen efteråt.
    Analyserna-

  97. -och de djupare debatterna
    överläts i stort sett åt civilsamhället.

  98. Sen kom registreringen av romerna,
    ämnet som avhandlades i filmen.

  99. Medborgarrättskämpar
    tog sig an fallet-

  100. -och Svea hovrätt slog i maj 2017 fast-

  101. -att staten gjort sig skyldig
    till etnisk diskriminering-

  102. -i och med polisens registrering
    av 4 300 romer.

  103. Bland dem fanns även
    små barn och gamla.

  104. Justitiekanslern beordrade efter domen
    att polisen skulle kompensera-

  105. -var och en av dessa individer
    med 3 500...

  106. 35 000 kronor, 3 500 euro.

  107. Slutsumman
    blev cirka 150 miljoner kronor-

  108. -det vill säga 15 miljoner euro,
    för polisen och skattebetalarna.

  109. När polisen tillfrågades
    varför man hade ett sånt register-

  110. -så sa man att det var oförklarligt.
    Och eftersom det var oförklarligt-

  111. -så kunde inga åtgärder vidtas
    för att undvika en upprepning.

  112. Polisen gjorde ingenting, och staten
    utkrävde inget ansvar från polisen-

  113. -för dess inblandning i fallet.

  114. Så det hela tystades ner.
    Men som vi såg i filmen-

  115. -så hände nåt med de drabbade.

  116. På kort sikt är det naturligtvis
    en personlig tragedi-

  117. -men på längre sikt
    är det även ett samhällsproblem.

  118. Det splittrar samhället
    och minskar polisens makt.

  119. Men kunskapen
    om bruket av rasprofilering-

  120. -inom polisen är begränsad, och
    oftast förnekas det av polisledningen-

  121. -när frågan tas upp i medierna.

  122. Av den anledningen påbörjade
    Civil Rights Defenders redan år 2016-

  123. -ett projekt med universitetsforskare-

  124. -för att ta reda på huruvida,
    varför och hur-

  125. -den etniska och rasrelaterade
    profileringen används inom polisen.

  126. Och hur medborgare påverkas av
    att särskiljas på detta sätt-

  127. -på grund av deras faktiska
    eller uppfattade etniska ursprung.

  128. Vi ser studien av Leandro Molinari
    som det första steget framåt.

  129. Vår fokus ligger nu på
    att få med oss polisen i det här-

  130. -och få dem att vidta åtgärder.

  131. Så det ska bli intressant att höra mer-

  132. -om Victor Olisas erfarenheter
    från Storbritannien-

  133. -där den här frågan
    har varit väldigt aktuell för polisen-

  134. -och inom debatten i flera årtionden.
    Så vi ligger långt efter i Sverige.

  135. Men nu ska det bli kul att höra mer om
    vad Leandro Molinaris kommit fram till.

  136. Scenen är din, Leandro.

  137. Hur står det till? Mår ni bra?

  138. Jag heter Leandro Schclarek Molinari,
    doktorand på Stockholms universitet.

  139. Jag hoppas att ni förstår min engelska.
    Den är inte lika bra som Katris-

  140. -eller som den
    som efterföljande talare kan prestera.

  141. Men jag hoppas att det går bra ändå.
    Så...

  142. Jag har bara 20 minuter på mig,
    så jag tänker fatta mig kort.

  143. Det här är dagens agenda.
    Först en introduktion.

  144. Den är redan avklarad -
    jag tänker inte säga mer om det.

  145. Förutom att...

  146. Jag tar gärna
    en kopp kaffe med er efteråt-

  147. -och det går även bra att mejla mig
    om ni vill prata mer.

  148. Jag pratar gärna mer
    om det här ämnet senare.

  149. Men i dag blir det snabba puckar.

  150. Jag ska ge er
    en kort bakgrund till rapporten.

  151. Jag ska säga nåt
    om begreppet rasprofilering.

  152. Jag ska säga nåt om tidigare forskning,
    både i Sverige och internationellt.

  153. Sen går jag in på
    vad vår studie handlade om.

  154. Vad hade våra informanter att säga?

  155. Sen ska jag som hastigast
    avrunda med mina slutsatser.

  156. Hoppas det blir bra.

  157. Katri summerade det ganska bra.

  158. 2013 hade vi en stor diskussion
    om registreringen av romer-

  159. -och vi pratade om Reva-kontrollerna
    i Stockholms tunnelbana-

  160. -trots att man gjort likadant
    i Malmö i flera år.

  161. Vi hade även upploppen i Husby, där...

  162. Det blev en diskussion efteråt
    om polisens diskriminering i området-

  163. -och om att
    de var en del av förklaringen-

  164. -till att situationen utvecklades
    så som den gjorde.

  165. Så det var år 2013.

  166. Fram tills dess hade vi inte diskuterat
    rasprofilering särskilt mycket.

  167. När ämnet hade tagits upp-

  168. -så var det ett slags
    importerad diskussion-

  169. -via kriget mot terrorn och kriget
    mot drogerna, alltså genom...

  170. Med andra ord via mediernas
    rapportering om situationen i USA.

  171. Men 2013 hände nåt,
    och diskussionen tog fart.

  172. Så vad är det här för ett fenomen?

  173. Som vanligt finns det ingen definition
    som alla forskare är överens om.

  174. Det pågår djupa och intensiva
    diskussioner bland forskarna-

  175. -om definitionen av det här begreppet.
    Jag utgår från en bred definition-

  176. -där det är ett paraplybegrepp som
    fångar upp såna polisiära insatser-

  177. -som förstärker ojämlika maktrelationer
    på grund av ras eller etnicitet.

  178. Och jag skiljer på rasrelaterad
    och etnisk profilering-

  179. -för när...

  180. Romerna har kämpat väldigt länge för
    att erkännas som en etnisk minoritet-

  181. -och man har nu fått
    det erkännandet från staten.

  182. Så när de utsätts för profilering
    ska man prata om etnisk profilering.

  183. Men när folk som är...

  184. När folk uppfattas på ett visst sätt-

  185. -beroende på deras utseende -
    de kanske är svarta eller latino-

  186. -då handlar det om ras-

  187. -och därför är det viktigt
    att använda sig av båda begreppen.

  188. Hur som helst.

  189. Ännu en viktig poäng är
    att när jag pratar om det här-

  190. -så hävdar jag inte
    att det är ineffektivt eller olagligt.

  191. Även tidigare i svensk historia-

  192. -har insatser
    som riktas mot minoriteter-

  193. -varit en del av statens verktygslåda.

  194. Registreringen av romerna
    som uppdagades 2013...

  195. Det har funnits andra register tidigare.

  196. Det vet vi, så jag vill bara betona-

  197. -att jag inte betraktar det
    som ineffektivt eller olagligt i sig-

  198. -även om det mycket väl kan vara det.

  199. Hur som helst. Internationell forskning.

  200. Den största skillnaden mellan en
    svensk och en internationell kontext-

  201. -är mängden data
    de har i USA och England.

  202. Jag ska inte prata om datans innehåll,
    men om man går in på...

  203. Victor kommer nog att prata
    om det här. Om man besöker-

  204. -den engelska statens
    officiella webbplatser-

  205. -så hittar man statistik
    som tydligt visar skillnaden-

  206. -i hur ofta folk stoppas och visiteras,
    beroende på etnicitet eller ras.

  207. Det ser likadant ut i USA.
    Och ur ett svenskt perspektiv...

  208. Man förbluffas
    över alla denna statistik-

  209. -för i Sverige...

  210. Och de här siffrorna visar tydligt-

  211. -att polisinsatser
    oproportionerligt ofta riktas-

  212. -mot vissa samhällsgrupper.

  213. Så är det i USA,
    i England och i hela västvärlden.

  214. I Sverige finns det inte
    så många studier i ämnet.

  215. Det har gjorts
    några viktiga bidrag till forskningen.

  216. Det viktigaste kom 2006-

  217. -och det var den statliga utredningen
    "Är rättvisan rättvis?"

  218. Men det har gått
    mer än tio år sen dess.

  219. Tove Pettersson, en professor i
    kriminologi på Stockholms universitet-

  220. -gjorde en studie 2005 där hon kollade
    upp alla fall i Stockholm från år 2000-

  221. -där polisen misstänkte narkotikabrott.
    Hon visar i studien-

  222. -att visiteringar av folk över 30
    med svensk bakgrund-

  223. -ger resultat i 67 % av fallen. För
    folk med icke-europeisk bakgrund-

  224. -är motsvarande siffra 24 %.

  225. 2005 visade Tove Pettersson-

  226. -de här fördomarna
    som färgar polisens maktutövande.

  227. Brå... Dessvärre har man inte
    utfört några kvalitativa studier-

  228. -inom ämnet efter det-

  229. -men Brå publicerade faktiskt
    en studie för inte så länge sen-

  230. -där man visade
    att unga i höginkomstområden-

  231. -använder droger i större utsträckning
    än folk i fattigare områden.

  232. Samtidigt blir de mycket mer sällan
    misstänkta av polisen.

  233. Unga som bor i hyresrätter-

  234. -löper 80 % större risk att misstänkas-

  235. -än unga som bor
    i bostadsrätter eller småhus.

  236. Så återigen...

  237. Och den här studien från Brå är...
    Den handlar om klass.

  238. Inte om ras eller etnicitet, utan om
    klass. Men vi vet hur Stockholm ser ut.

  239. Så vi vet att...

  240. ...de här siffrorna även
    går att tillämpa på ras och etnicitet.

  241. Så det finns mycket att forska om här,
    båda kvalitativt och kvantitativt-

  242. -men tidigare forskning visar tydligt
    att dessa fördomar förekommer.

  243. Men de här siffrorna
    kan tolkas på olika sätt.

  244. Forskarna är oeniga
    om hur dessa siffror ska tolkas.

  245. Det är en klassisk oenighet-

  246. -mellan konflikt-
    och konsensusperspektiv.

  247. Enligt vissa beror polisens beteende på
    marginaliserade gruppers kriminalitet.

  248. Andra menar
    att dessa grupper utsätts för fördomar-

  249. -just på grund av
    att de är marginaliserade.

  250. Så man betraktar dessa siffror
    från olika perspektiv.

  251. Jag vill bara säga det.

  252. Ett synsätt är att rasismen
    inom polisen är institutionaliserad-

  253. -men dessa siffror kan även förklaras
    från andra perspektiv.

  254. Nu ska jag prata lite om min forskning.

  255. Jag har gjort två saker.

  256. Dels har jag intervjuat folk-

  257. -som har utsatts för profilering,
    och dels har jag intervjuat poliser-

  258. -för att försöka förstå hur de förklarar
    sitt beteende. Två saker, alltså.

  259. Eftersom jag har ont om tid-

  260. -tänker jag fokusera på den
    andra frågan, polisens redogörelse.

  261. Hur kan vi förstå fenomenet
    ur polisens perspektiv?

  262. Men först ska jag säga nåt
    om det som...

  263. Nåt som är slående
    när det gäller rasprofilering-

  264. -är...likheterna-

  265. -med situationen i USA och i England.

  266. Konceptet "driving while black"
    tog form...

  267. Det är egentligen en ordlek.

  268. Egentligen heter det "driving
    while intoxicated", alltså rattfylleri.

  269. Sen började folk säga
    "Jag körde svart"-

  270. -i stället för "Jag körde full".
    Brottet var att vara svart.

  271. Sen spann man vidare på det. "Jag
    gick svart" eller "Jag flög som muslim".

  272. Såna erfarenheter har vi även i
    Sverige. Jag ska ge er ett exempel.

  273. Det är ganska långt. "Jag stoppades
    av polisen tre gånger."

  274. "De frågade varför jag körde en sån bil.
    Jag körde en Saab."

  275. "'De är bekväma', sa jag.
    Letar ni efter nåt?"

  276. "'Ja, två killar.'
    'Som ni ser är jag ensam i bilen.'"

  277. "'Körkort, tack.'
    Jag hade bråttom, så jag bråkade inte."

  278. "'Har du sett en liknande bil?
    Okej, du kan köra vidare.'"

  279. "Framme vid trafikljusen
    stoppades jag av en annan polisbil."

  280. "'Fan, inte igen' tänkte jag."
    Förutom likheterna med exemplen-

  281. -när det gäller rasprofilering
    i England och USA-

  282. -så är det här nånting som drabbar
    vissa människor upprepade gånger.

  283. Att de stoppas av polisen.

  284. Jag har ont om tid,
    så jag ska inte gå in på-

  285. -alla exempel jag har samlat på mig-

  286. -men det här är saker som medierna
    skriver om lite då och då-

  287. -så ni kan läsa vidare där. Jag valde ut
    några exempel från Skåne-

  288. -och här från Stockholm.

  289. Olika exempel där folk pratar om
    hur de har blivit stoppade-

  290. -och där ras eller etnicitet
    är en central beståndsdel.

  291. I vissa fall blir konsekvenserna...

  292. Våld förekommer, men oftast rör
    det sig om helt vardagliga incidenter.

  293. Det händer inte så mycket när
    de här personerna stoppas av polisen.

  294. Men det jag vill fokusera på nu-

  295. -är hur man kan förstå det här,
    ur ett polisiärt perspektiv.

  296. Det jag har gjort...

  297. Jag frågade om jag fick...
    Jag hade ju en massa exempel-

  298. -och jag frågade hur de såg på saken.

  299. "Vad tänker ni om det här?"

  300. Deras första reaktion
    var att avfärda det hela.

  301. "Vi använder oss inte
    av rasprofilering."

  302. "Vi utför färgblint polisarbete.
    Vi jobbar med fakta, inte med ras."

  303. Det är det första polisen säger
    när man konfronterar dem-

  304. -med det här fenomenet.

  305. Ett exempel. "Innan jag blev polis
    jobbade jag på en restaurang."

  306. "När jag körde hem i min gamla Golf
    stoppades jag flera gånger av polisen."

  307. "Mer än tre gånger på ett år. Det
    måste vara för att jag ser utländsk ut."

  308. Det här är en rasifierad polis
    som jobbar i Malmö-

  309. -och innan han blev polis
    utsattes han för rasprofilering.

  310. "Bara för att jag ser utländsk ut.
    De sa aldrig varför de stoppade mig."

  311. "Min lärare på polishögskolan sa:
    'Föreställ dig att du jobbar natt.'"

  312. "'Den enda bilen som är ute och kör
    är en skruttig Golf.'"

  313. "'Då stoppar man den. Hudfärg
    har inget med saken att göra.'"

  314. "Nu förstår jag att det har med
    beteende att göra. Om nån kör illa"-

  315. -"eller gör nåt ovanligt
    så uppmärksammar man det."

  316. "Om skottlossning sket i området,
    och vapen och droger förekommer"-

  317. -"så gör vi extra kontroller."

  318. Den här polisen ändrade uppfattning
    när han blev institutionaliserad-

  319. -eller... När han iklädde sig
    rollen som polis.

  320. Men poängen är avfärdandet -
    "Vårt polisarbete är färgblint".

  321. Men det som är så fantastiskt
    med akademisk, kvalitativ forskning-

  322. -är att man kommer längre
    och kan gräva djupare-

  323. -i det som informanten säger.

  324. Det andra som hände i intervjuerna-

  325. -var en liten öppning. "Men visst
    finns det rötägg inom polisen"-

  326. -"precis som inom den akademiska
    världen. Det finns usla lärare"-

  327. -"usla föräldrar och så vidare.
    Det finns rötägg överallt."

  328. "Och folk begår misstag."
    En polis sa så här:

  329. "Jag kände inte själv till
    registret över romerna."

  330. "Jag hörde om det i media, och tänkte:
    'Vilken idiot kom på det här?'"

  331. "Vad skulle de
    med den informationen till?"

  332. "Den fyller inget syfte."

  333. Här förklaras förekomsten av registret
    som vi hörde talas om tidigare-

  334. -att det är nån idiots fel. Romernas
    långa och ytterst smärtsamma historia-

  335. -reduceras här till en avvikelse.

  336. Det reduceras till "ett misstag"
    och "rötägg"-

  337. -som finns överallt i samhället.

  338. Men det är åtminstone en öppning,
    ett erkännande-

  339. -jämfört med: "Nej, vi sysslar inte
    med sånt. Vi bryr oss inte om ras".

  340. Sen gräver man vidare i intervjuerna-

  341. -och det är det fina
    med kvalitativa studier.

  342. Vissa förfaranden
    erkänner man är rasifierande.

  343. En polis sa så här:

  344. "Hudfärg kan vara ett urvalskriterium.
    Vi utför inre gränskontroller"-

  345. -"en uppgift som polisen måste utföra
    som en del av EU-samarbetet."

  346. "Vi kontrollerar om folk
    har rätt att bo i landet eller inte."

  347. "Det sker på olika sätt. Man kanske
    redan vet vem personen är"-

  348. -"och vet att han inte
    har rätt att vara här."

  349. "Ser man två personer i tunnelbanan"-

  350. -"varav en av dem är en lintott"-

  351. -"medan den andra ser ut som du"-

  352. -"så kommer den som letar efter
    utlänningar att kontrollera dig först."

  353. Argumentet är att om politikerna-

  354. -ger poliserna i uppdrag
    att utföra en viss sorts arbete...

  355. ...så skapar det en polisblick som delar
    upp befolkningen i olika kategorier.

  356. Så vissa förfaranden har rasifierats.

  357. Det finns flera exempel
    på rasifierade förfaranden.

  358. Det kommer vi nog in på
    under paneldebatten.

  359. Fatima kommer nog att prata
    om kriget mot terrorn-

  360. -och hur det har påverkat muslimer.

  361. Min fjärde och sista punkt,
    och jag börjar få ont om tid-

  362. -är att det inte handlar om ras,
    utan om plats.

  363. Det här öppnar upp för en lite mer
    komplex diskussion om rasprofilering-

  364. -som jag tycker det är viktigt
    att vi tar upp.

  365. "När vi vet att kriminella verkar i en
    viss förort utvecklar vi en strategi."

  366. "Vi struntar i om de är chilenare,
    nigerianer eller finnar."

  367. "Det handlar om platsen. Vi lärde oss
    att kriminella i ett visst område"-

  368. -"gillade att köra en viss sorts bil,
    låt oss säga att det var Audi RS6."

  369. "Vår profilering gick ut på att stoppa
    alla dyra Audi-bilar i området."

  370. Så det var inte ras, utan plats.

  371. Men det här resonemanget förklarar
    fenomenet med att "köra som svart".

  372. Killen som jag nämnde tidigare
    körde en Saab.

  373. Problemet är att det ibland är
    den väldigt dyra bilen-

  374. -och ibland den rostiga gamla Volvon
    som stoppas.

  375. Men resonemanget att det handlar
    om platsen komplicerar det hela.

  376. Tullverket utvecklar strategier-

  377. -kring vilka utländska män de ska kon-
    trollera, med plats som utgångspunkt.

  378. Då kommer ras in i bilden - Stockholm
    är en väldigt segregerad stad.

  379. Hela Sverige är väldigt segregerat.

  380. Några slutord. Erfarenheterna och
    konsekvenserna av rasprofilering-

  381. -som dokumenteras i studien är
    viktiga att ha i åtanke i tider när...

  382. Den enda reaktionen från politisk nivå-

  383. -är ett ökat undertryckande av frågan.

  384. Vi måste erkänna skadorna som
    rasprofileringen åsamkar samhället.

  385. Och med det tackar jag för mig.

  386. Tack, Leandro,
    och tack för att du höll tiden.

  387. Det var intressanta resultat.
    Nu vill vi höra från Storbritannien.

  388. Hur, Victor Olisa...

  389. Du är ett slags kollega till Leandro-

  390. -för du har även
    en doktorsexamen i kriminologi.

  391. Så vad tycker du om...?

  392. Vad ligger bakom den svenska polisens
    förfaranden av det här slaget?

  393. Känner du igen det här? Och även...

  394. Vissa skulle nog säga att
    "hot spot"-teorin har sina poänger.

  395. Eller att polisblicken
    är en del av polisens verktygslåda.

  396. -Kan du kommentera det?
    -Tack.

  397. God morgon.
    Det är väldigt roligt att vara tillbaka.

  398. Jag börjar med den sista frågan.

  399. Likheterna
    mellan våra institutioner är slående.

  400. I det här fallet polisen.

  401. Jag har varit polis i över 35 år, och
    har jobbat mycket med poliskontroller.

  402. Jag har både utfört dem
    och haft ett översynsansvar.

  403. Jag har också jobbat på politisk nivå-

  404. -och ansvarat för Metropolitan-polisens
    poliskontroller.

  405. Hur polisen utför kontrollerna,
    hur vi utför översyn av dessa-

  406. -och skälen vi anger för dem...

  407. Leandros arbete speglar detta-

  408. -så det är två olika länder
    och två olika förutsättningar-

  409. -men poliserna arbetar på samma sätt,
    får samma resultat-

  410. -och uppger
    samma skäl för sina beteenden.

  411. Det är väldigt intressant
    och väldigt viktigt.

  412. Jag hoppas att skälet till
    att jag fortsätter att bli inbjuden hit-

  413. -är att jag försöker göra två saker.
    Det ena är att prata med kollegor.

  414. Tyvärr är de inte här i dag,
    men jag brukar säga till dem-

  415. -att vi har hållit på med det här
    i Storbritannien i över 50 år.

  416. En rad olika människor har utmanat
    sättet vi utför poliskontroller på-

  417. -för att hjälpa oss att bli bättre.
    Och det är svårt för en institution-

  418. -som sätter stolthet i att
    tillhandahålla en jämlik samhällstjänst-

  419. -att bli utmanad på det sättet.
    Men vi har blivit bättre.

  420. Våra kontroller har blivit bättre-

  421. -och vi har ökat allmänhetens
    förtroende för polisens kontroller.

  422. Det kan man prata med kollegor om,
    men vi får ta det en annan gång.

  423. Jag vill även säga att det är viktigt-

  424. -att ni alla, oavsett om ni agerar
    som privatperson, som en grupp-

  425. -som en institution eller som en del
    av det lokala eller nationella styret-

  426. -kan hjälpa polisen att förbättra sättet
    de utför sina kontroller på-

  427. -när det gäller rasprofilering
    och etnisk profilering.

  428. Och varför säger jag det? Jo, för att
    polisen är en viktig institution-

  429. -som gör många saker bra
    och på rätt sätt.

  430. Men när det inte görs bra kan
    konsekvenserna bli förödande.

  431. Polisen skiljer sig
    från många andra institutioner.

  432. Vad menar jag med det? Man vänder
    sig till utbildningsväsendet-

  433. -om man vill ha en utbildning.

  434. Man vänder sig till en läkare
    om man vill ha behandling.

  435. Och ibland vänder man sig till polisen
    om man behöver hjälp.

  436. Skillnaden är att polisen kan komma till
    en även om man inte vill ha dem där-

  437. -och oavsett om man behöver dem.
    De kan komma ändå.

  438. Om det mötet är bra så är man nöjd,
    men om det inte är bra-

  439. -kan det få skadliga effekter.

  440. Alla som har stoppats och kropps-
    visiterats av polisen, ställ er upp.

  441. Alla som har stoppats
    och kroppsvisiterats.

  442. Intressant.
    Jag vill att ni ser er omkring.

  443. Vilka sitter och vilka står? Okej.

  444. Om ni har stoppats fler än fem gånger,
    stå kvar. Resten sätter sig ner.

  445. Under hela ert liv. Inte fem gånger
    på en dag, utan totalt sett.

  446. Okej, tack. Ni kan sätta er igen.

  447. Åter till det Leandro sa. Jag
    fortsätter med min presentation. Vi...

  448. Vi pratar om ras och etnicitet.

  449. I Sverige, och i de flesta europeiska
    länder, pratar man inte om ras.

  450. Eller om etnicitet. Man dokumenterar
    inte skillnader beroende på etnicitet.

  451. Men det gör vi. Försök att minnas-

  452. -vilka som stod upp, de som hade blivit
    stoppade och kroppsvisiterade.

  453. Det fanns en slående skillnad
    mellan dem och de som satt ner.

  454. Förutom att de var av ett visst kön
    så hade de ett annorlunda utseende.

  455. Ni ser annorlunda ut. När polisen
    stoppar och kroppsvisiterar folk-

  456. -så har de inga superkrafter som gör
    att de vet vilka som är muslimer-

  457. -vilka som är kriminella,
    vilka som är...

  458. Det handlar om utseende -
    ni ser annorlunda ut.

  459. Och de flesta som stod upp
    är antagligen svenska medborgare.

  460. Er nationalitet är oviktig. Ert utseende
    påkallar polisens uppmärksamhet.

  461. Jag har ändrat lite här.

  462. Man säger att polisen är portvakten
    till det straffrättsliga systemet.

  463. Er kontakt med polisen avgör om ni
    hamnar i det straffrättsliga systemet.

  464. Jag ändrade lite på det. Polisen är en
    portvakt till era framtida möjligheter.

  465. Ta registreringen av romer
    som ett exempel.

  466. Många av de vi hörde i filmen
    har aldrig begått ett brott.

  467. Det var inte därför de registrerades.
    En av dem hade kört för fort nån gång.

  468. Men tvååringen har inte begått brott.

  469. Men vad innebär det för tvååringens
    framtida möjligheter?

  470. Polisen kanske kollar honom när
    han spelar fotboll många år senare.

  471. Han kanske hänger med sina vänner
    en fredagskväll.

  472. Polisen frågar vad han heter.
    "Jaha, du är med i registret."

  473. Tror ni att det är positivt?
    Antagligen inte.

  474. Man kan påverka
    den personens möjligheter-

  475. -att skapa sig ett liv
    och utnyttja sin fulla potential.

  476. Så polisen kan vara en portvakt
    till framtida möjligheter.

  477. Väldigt viktigt. Och som sagt
    så behöver ni inte gå till polisen-

  478. -men polisen kan komma till er. Och ett
    dåligt möte kan få konsekvenser.

  479. Jag har listat några saker som polisen
    kan påverka både positivt och negativt.

  480. Ur FN:s deklaration
    om mänskliga rättigheter.

  481. Rätt till liv, frihet och personlig
    säkerhet. Respekt för privatlivet.

  482. Skydd från diskriminering.
    Polisen kanske inte diskriminerar er-

  483. -men om ni anmäler till polisen
    att ni har utsatts för diskriminering-

  484. -så kanske det beror på ert utseende,
    ert ursprung-

  485. -och olika antaganden de gör om er-

  486. -om de utreder saken lika noggrant
    som en anmälning från nån annan.

  487. Bara en tanke.

  488. I Storbritannien har man studerat
    polisens arbete ända sen 60-talet.

  489. Om man frågar poliser vad
    deras uppgift är så säger nog 99 %-

  490. -att de är brottsbekämpare.

  491. Men tidiga studier
    av polisens arbete visade-

  492. -att de mestadels
    ägnar sin tid åt att bevara friden.

  493. 60-talets forskare beskrev polisens roll
    som fredsbevarande.

  494. De bevarade friden. Men polisen
    ser sig som brottsbekämpare.

  495. Och ibland har de med brott att göra.

  496. Om man tittar på
    vad den brittiska polisen sysslar med-

  497. -så ägnas 20-30 % av deras tid-

  498. -åt brottsbekämpning. Det är inte
    deras huvudsakliga syssla.

  499. En annan av deras uppgifter
    är att bevara friden.

  500. I Storbritannien
    kallas det för "drottningens fred".

  501. De ser till
    att våra offentliga platser är trygga.

  502. Att folk inte är för stökiga eller för
    fulla, och sjunger julsånger i juni.

  503. Det är i stora drag polisens uppdrag.

  504. Men en stor utmaning för polisen-

  505. -är att folk vänder sig till dem
    för allt möjligt.

  506. Vem ringer man om man låser sig ute?
    Polisen.

  507. Vem ringer man om man
    tappar bort bilnycklarna? Polisen.

  508. En forskare sa: "Det polisen känner
    att de måste göra nåt åt"-

  509. -"är när nåt
    som inte borde få hända händer"-

  510. -"och nån måste göra nåt åt saken."

  511. När folk är osäkra
    och känner att nåt är fel-

  512. -så ringer man polisen.

  513. "De har en högljudd fest, jag
    ringer polisen." Så polisen känner-

  514. -att de måste göra en massa saker
    som samhället vill att de gör.

  515. Det försätter dem i en svår sits, för
    de förväntas göra en rad olika saker-

  516. -och man dömer polisen efter deras
    förmåga att få tyst på grannen-

  517. -och deras förmåga
    att lösa stöld av ens egendom.

  518. Så folk ringer polisen
    oftare än de borde.

  519. Men polisen
    utför framför allt sitt arbete-

  520. -på offentliga platser...

  521. ...och det råder konkurrens
    om de offentliga platserna.

  522. Folk vill utnyttja dem till olika saker.

  523. Om man kommer från en viss kultur
    så tillbringar man sin tid där.

  524. Man umgås med sina vänner där.

  525. I vissa områden,
    om man ser till Leandros studie...

  526. I ett välbärgat medelklassområde vill de
    ha sitt offentliga rum för sig själva.

  527. De vill inte att unga bråkstakar
    som inte bor i området kommer dit.

  528. Så det råder konkurrens om platserna,
    och polisen förväntas skydda dem.

  529. De ser till att de är trygga. Polisens
    arbetsplats är de offentliga utrymmena.

  530. Och de har en mängd olika uppgifter.
    De kanske utreder brott-

  531. -eller kollar upp misstänkta personer.

  532. De kanske har ett uppdrag från staten
    att kolla upp migranter.

  533. Folk rör sig inom vissa områden-

  534. -som inte ser ut som alla andra.

  535. De kanske är där för att skapa problem
    eller för att stjäla saker.

  536. Och vi har olika fall av moralpanik.

  537. Registret är ett sånt exempel. Hos oss
    pratas det mycket om ungdomsvåld.

  538. Unga personer som har ihjäl varandra.

  539. Medierna pratar
    om ett ökat ungdomsvåld-

  540. -men det är inte bara unga som dödar
    varandra. Det är äldre personer med.

  541. Men det leder till en moralpanik.
    "Våra ungdomar dödar varandra."

  542. Så regeringen har olika initiativ,
    och ett sånt initiativ-

  543. -är fler poliskontroller.

  544. Det löser inte problemet
    med ungdomsvåldet.

  545. Men nåt måste göras, så man
    ger polisen det här uppdraget.

  546. Och om man tittar
    på forskningsstudier-

  547. -där man har fått polisen att
    dokumentera vad de faktiskt gör-

  548. -så förstärks bilden av att polisens
    arbete inte främst är brottsrelaterat.

  549. En kriminolog beskrev polisen
    som "den hemliga socialtjänsten"-

  550. -eftersom de hjälper samhället, men
    inte på grund av att de bekämpar brott.

  551. Det här är viktigt, för när vi
    kommer till det vi pratar om i dag-

  552. -det vill säga poliskontroller och
    etnisk och rasrelaterad profilering-

  553. -så förstår man hur polisen
    hamnar i situationer-

  554. -där de inte behandlar folk
    så jämlikt som de borde.

  555. Det här är ett annat citat
    från en forskare.

  556. Man vill ju att polisen ska hjälpa en-

  557. -vare sig man är ett offer eller inte,
    men när man kallar på polisen-

  558. -så får man inte bara nån
    som har makt att hjälpa en-

  559. -utan nån som även har
    en massa andra befogenheter.

  560. Om man inte samarbetar, eller om
    de inte kan lösa problemet fredligt-

  561. -så har de verktyg för att tvinga en
    att uppföra sig.

  562. Det kan vara en batong. Våra poliser
    inte beväpnade, men det är era.

  563. Med dessa verktyg kan man tvinga folk
    att göra som man vill-

  564. -eller så kallar man på förstärkning.

  565. Så om prat inte räcker...

  566. ...så kan polisen använda våld
    för att få sin vilja fram.

  567. Om man kopplar det till poliskulturen,
    och det är nog likadant i Sverige-

  568. -så betraktar polisen
    sitt arbete som farligt.

  569. Så det gäller att skydda sig själv. Det
    kan röra sig om stökiga ungdomar-

  570. -eller om våld i hemmet,
    men det finns alltid risker-

  571. -för folk är oförutsägbara.

  572. Man har även auktoriteten
    som en polis för med sig.

  573. Allt detta är en del av poliskulturen.

  574. Ett uppdrag
    att hjälpa samhället på rätt väg.

  575. Polisarbetet ses som ett tufft arbete-

  576. -som måste utföras bestämt
    och utan diskussion.

  577. Men eftersom polisarbetet
    så att säga isolerar poliserna-

  578. -så skapas ett "oss och dem"-
    tänkande. "Vi poliser förstår varandra"-

  579. -"men vissa förstår oss inte".

  580. Det leder till att man delar upp folk
    i dem och oss.

  581. Och vissa av "dem"-

  582. -är såna som här kategoriseras
    som polisens tillhörigheter - avskrädet.

  583. I Storbritannien är det de hemlösa-

  584. -fyllona och lösdrivarna,
    och genom åren-

  585. -har andra grupper lagts till
    i denna avskrädeskategori.

  586. En förklaring kan vara
    att registret över romer-

  587. -handlar om en kategori människor
    som ses som "dem", avskräde.

  588. För vem står upp för deras rättigheter?

  589. Samhället anser antagligen
    att de utgör ett problem.

  590. Att de är dysfunktionella.

  591. "Vi låter polisen ta hand om dem."
    Ingen står upp för deras rättigheter.

  592. I Storbritannien kanske unga,
    svarta män hamnar i den kategorin-

  593. -på grund av deras våldsamma livsstil
    och våldsamma beteende.

  594. När man då ber polisen
    att utföra vissa uppgifter-

  595. -så kanske de behandlar
    dessa grupper annorlunda-

  596. -men det är ingen som klagar för det.

  597. Men polisen kan inte upprätthålla
    alla lagar samtidigt.

  598. De använder sitt omdöme,
    och det är viktigt.

  599. Jag tänkte använda mig
    av ett av Leandros exempel.

  600. Polisen sa
    att det handlade om platsen.

  601. De stoppade alla Audi RS6.

  602. Och det är helt okej.
    Men tänk er två olika situationer.

  603. Polisen stoppar en Audi RS6
    med två svarta män i.

  604. De stoppar en annan Audi RS6
    med två vita män i.

  605. Här måste de använda sitt omdöme.
    Till vilka tror ni de säger:

  606. "Vart fick ni bilen ifrån? Vad jobbar
    ni med? Hur har ni råd med den?"

  607. "Vi söker igenom den efter stöldgods."

  608. Och till vilka säger de: "Snygg bil.
    Ha en trevlig dag. Ni kan fortsätta."

  609. De använder sitt omdöme.

  610. Man kanske inte ser vilka som sitter
    i bilen när man stoppar den-

  611. -men när man väl har stoppat den
    så spelar omdömet en viktig roll.

  612. Då är det en medveten tanke.
    Hur kommer man fram till-

  613. -att man ska ställa påträngande frågor
    till just de här människorna-

  614. -medan man till några andra säger:
    "Ni hör hemma i en sån bil."

  615. "Ni kan köra vidare."

  616. Omdöme är viktigt.
    Det är viktigt att förstå-

  617. -att poliser
    ibland fattar felaktiga beslut.

  618. Jag ska ge er ett exempel.
    Om polisen stoppar...

  619. Mitt i London ligger City of London,
    där finanskvarteren ligger.

  620. På vardera sida om dessa-

  621. -ligger olika minoritetsområden,
    och folk därifrån passerar igenom.

  622. Så om polisen stoppar en bil
    med tre unga, svarta män-

  623. -så visiteras de, och om de känner
    en doft av cannabis-

  624. -så kanske de får följa med till
    stationen för en grundlig visitation.

  625. Men det finns mäktiga män som jobbar
    på de stora finansbolagen i området-

  626. -som använder droger,
    och de har dem på sig.

  627. Tror ni att polisen stoppar dem
    i jakt på droger?

  628. Avgör själva.

  629. Här har vi några saker.
    Är polisen rättvis?

  630. Leandros presentation
    har redan gett er mycket att tänka på.

  631. Lite data om stopp och kroppsvisitation.
    - Jag är strax klar.

  632. Här ser vi två saker.

  633. Leandros siffror var för år 2016/2017-

  634. -då ungefär 298 000 personer
    stoppades och visiterades.

  635. Det här är olika etniska grupper
    per 100 000 stoppade.

  636. Längst ner har jag försökt...

  637. 2009/2010...

  638. En svart person löpte 6,5 gånger
    större risk att stoppas-

  639. -än en vit person.

  640. Efter det
    har antalet poliskontroller minskat-

  641. -till dagens knappa 300 000.

  642. 2009/2010 genomfördes
    cirka 700 000 poliskontroller-

  643. -så de har minskat med nästan 50 %.

  644. I takt med
    att antalet poliskontroller minskade-

  645. -så minskade även snedfördelningen.

  646. Här slutar minskningen,
    och siffrorna stiger igen.

  647. Så antalet poliskontroller
    minskar i alla kategorier-

  648. -men snedfördelningen ökar sen igen.

  649. Tänk på det jag sa
    om omdöme och medvetenhet.

  650. Är det en medveten strategi
    att inrikta sig på svarta och asiater-

  651. -och stoppa dem oftare?

  652. Under min tid inom polisen-

  653. -har man försökt få polisen
    att använda sin makt på rätt sätt.

  654. Bakom det finns flera olika faktorer.

  655. Missnöje från allmänheten
    som ibland leder till social oro.

  656. 1982 hade vi upplopp i södra London
    på grund av polisens kontroller.

  657. Ibland handlar det
    om offentliga utredningar.

  658. Polisen kan vilja förbättra förfarandet
    för att få fortsätta med kontrollerna.

  659. Ibland känner man bara
    att det inte kan vara rätt-

  660. -att en social institution
    beter sig på det sättet.

  661. Så mitt budskap till er-

  662. -är att vi alla kan hjälpas åt-

  663. -för att få polisen att förbättra
    sina förfaranden.

  664. Det gynnar både polisen och folket.

  665. Här är några saker vi kan göra.
    Civilsamhället kan göra en insats.

  666. Den akademiska världen också, genom
    att anordna konferenser-

  667. -där man kan dela med sig
    av sina idéer för att försöka hjälpa-

  668. -denna mäktiga institution
    att tillhandahålla sina tjänster-

  669. -på ett jämlikt sätt. Tack.

  670. Tack, Victor. Alltid lika intressant
    att höra om 50 års erfarenhet-

  671. -när vi i Sverige
    precis har kommit igång.

  672. Nu lämnar jag över till våra
    riktiga experter, Fatima och Diana.

  673. Välkomna upp. Det ska handla om-

  674. -huruvida man kan dela med sig av
    bilden som har presenterats här i dag.

  675. Och kan ni även ta upp
    den delen av studien-

  676. -som vi inte hann ta upp?

  677. Du kan stå här framme.

  678. Så...

  679. Vad skulle ni vilja se för utveckling?
    Vad skulle vara det som...?

  680. Vad vill ni säga till den svenska
    polisen? Även om de inte är här.

  681. De kanske tittar på det här efteråt.

  682. Varsågoda. - Diana, vill du börja?
    Eller det får ni avgöra själva.

  683. Jag ska försöka prata på engelska,
    men jag är inte så bra på det-

  684. -så jag hoppas att ni förstår mig.

  685. Leandros
    och Civil Right Defenders rapport-

  686. -var väldigt viktig,
    för den belyste ett problem-

  687. -som har drabbat romerna
    under en längre tid i Sverige.

  688. Jag har själv blivit stoppad och
    visiterad ända sen barndomen-

  689. -för bland romerna
    var det allmänt känt att det...

  690. Inte så att vi gick och väntade på det,
    men det var välkänt bland vårt folk-

  691. -att polisen ofta
    stoppar och visiterar romer-

  692. -utan skäl, så...

  693. Det fanns även andra komponenter,
    som trakasserier och diskriminering-

  694. -och nåt som vi ser allvarligt på
    är att det även drabbar våra barn.

  695. Registreringen av romer
    drabbade även barn-

  696. -och du pratade tidigare om det här.

  697. Det kan påverka
    våra barns möjligheter i livet.

  698. Det gäller även vuxna romer.

  699. Det har stora konsekvenser
    för romerna-

  700. -för det har ökat misstron till polisen.

  701. En allvarlig konsekvens
    är att romer som utsätts för brott-

  702. -inte vänder sig till polisen.

  703. Och det är välkänt inom polisen.

  704. För om vi ringer dem
    så utsätter de oss för trakasserier.

  705. De visiterar oss,
    fast det var vi som bad om hjälp.

  706. De kollar vår identitet
    och kollar om det finns några...

  707. Efterlysningar.

  708. Så vi har även...

  709. Vi har utsatts för det här
    väldigt länge, så det har djupa rötter.

  710. Jag tror inte
    att urvalet sker slumpartat.

  711. Rapporten heter "Slumpvis utvald".

  712. För romerna sker de här kontrollerna
    om och om igen.

  713. Det är en bra titel,
    men vi vet att det inte sker slumpvis.

  714. Ett annat problem inom polisen-

  715. -är den strukturella rasismen-

  716. -som har blivit legitim.

  717. Så jag tror att det som måste ske-

  718. -är att regeringen och polis...

  719. Polismyndigheten
    måste göra rent hus-

  720. -för det är nånting som är ruttet där.
    Den här registreringen av romer-

  721. -hade vi känt till i flera år.

  722. Men det visar på
    att nåt är fel inom polisen-

  723. -och nånting måste göras åt det,
    genom lagstiftning-

  724. -och genom att man upphör
    med denna diskriminering.

  725. För det handlar
    om diskriminering och rasism.

  726. Så det är viktigt
    att vi säger vad det faktiskt är.

  727. Det är rasism och diskriminering, och
    vi måste kalla det vid dess rätta namn.

  728. Jag heter Fatima Doubakil, och jag
    vill tacka både Victor och Leandro-

  729. -för deras presentation,
    och jag vill tacka för inbjudan.

  730. Det är alltid kul att prata med Diana,
    för hon har kämpat hårt för romerna-

  731. -och mot rasprofilering.
    Innan jag svarar på frågan-

  732. -vill jag nämna de tre områdena
    där Sveriges muslimer-

  733. -utsätts för rasprofilering. Nummer ett
    är flygplatsernas säkerhetskontroller.

  734. Det är där som en majoritet av
    muslimerna utsätts för rasprofilering.

  735. Jag kan ta mig själv som exempel.

  736. Innan jag ska ut och flyga,
    oftast via Bromma flygplats-

  737. -måste jag klä mig rätt, för jag vet
    att jag kommer att föras till ett rum-

  738. -där jag ombes ta av mig
    min hijab och min överdel.

  739. Det måste jag vara beredd på,
    för det händer åtta av tio gånger-

  740. -när jag reser via Bromma.

  741. En gång reste jag
    med mitt tre veckor gamla barn-

  742. -så de visiterade även hans blöja.
    De kollade den med en metalldetektor.

  743. Så flygplatserna är ett stort problem.

  744. Sen har vi de segregerade områdena,
    där merparten av alla muslimer bor.

  745. Leandro pratade i sin rapport-

  746. -om trakasserierna
    som polisen utsätter folk för.

  747. Om man kör en fin bil
    blir man stoppad.

  748. Jag växte upp i ett segregerat område-

  749. -och jag blev ofta stoppad med
    min bror, för han körde en fin bil.

  750. Han var ung och nyanställd på Volvo,
    så han köpte en Volvo.

  751. Så jag stoppas ofta när jag är
    i sällskap med en man som inte är vit.

  752. Om en svart familjemedlem kör bilen-

  753. -så blir jag stoppad för att jag
    sitter i en bil med en svart man.

  754. Det tredje området är de preventiva
    metoderna mot radikalisering.

  755. Det är ett stort problem,
    särskilt för muslimska aktivister-

  756. -men även för muslimska organisa-
    tioner. Där sker rasprofileringen-

  757. -genom att Säpo
    kontaktar muslimska aktivister-

  758. -genom nåt
    som de kallar för en dialog...

  759. De vill öppna för en dialog,
    så de ringer muslimska aktivister-

  760. -eller så dyker de bara upp
    på möten eller vid moskén-

  761. -och ställer frågor och samlar in data-

  762. -för att utreda om det förekommer
    några radikala aktiviteter-

  763. -eller om personen i fråga
    är värd att utreda vidare-

  764. -när det gäller radikalisering. Det är
    dessa tre områden som folk talar om-

  765. -och som jag försöker belysa
    i vårt arbete med rasprofilering.

  766. När det gäller konsekvenserna...

  767. Victor pratar om ras, men i Sverige
    skyr man det begreppet.

  768. Vi anser inte att det har nån betydelse.
    Som Leandro nämnde i sin rapport-

  769. -så säger polisen när man frågar
    om de använder sig av rasprofilering-

  770. -att de inte ser till hudfärgen.
    Det är ett enormt problem i Sverige.

  771. För att ens komma i närheten
    av allt de gör i Storbritannien-

  772. -måste vi erkänna att ras
    har betydelse, och att polisen-

  773. -men även andra myndigheter,
    använder rasprofilering-

  774. -mot marginaliserade grupper som
    romer, afrosvenskar och muslimer.

  775. Det var en sak.
    En annan sak som jag vill ta upp-

  776. -är moralpaniken
    som Victor pratade om.

  777. Vi såg det i det senaste valet.

  778. Hur hanterar vi social orättvisa
    i vårt samhälle?

  779. Vi har segregerade områden, där de
    flesta invånarna är svarta och bruna.

  780. Vad är alla partiers lösning på
    problemet med rasrelaterad orättvisa?

  781. Fler poliser. Relationerna mellan polis
    och invånarna i dessa områden-

  782. -är redan väldigt ansträngda, för de
    unga männen känner sig trakasserade.

  783. Om vi skickar in fler poliser
    kommer situationen bara att förvärras.

  784. Sen har vi moralpaniken när det gäller
    terrorism och anti-terrorism.

  785. Vad säger
    alla politiska partier i Sverige?

  786. "Det krävs fler preventiva åtgärder
    mot radikalisering." Så hur tror ni...?

  787. Och polisen och även andra personer,
    ute i civilsamhället-

  788. -förväntas samla in data åt polisen.

  789. De måste göra sig skyldiga till
    rasprofilering för att samla in datan.

  790. De måste tänka: "Det här är
    en muslim, som även är aktivist."

  791. "Hon har även..."

  792. "Hon är kritisk
    mot vårt lands politiska struktur."

  793. Så den här moralpaniken
    är inte till nån hjälp-

  794. -när det gäller frågan om ras-
    profilering. Det förvärrar bara saken-

  795. -och gör invånarna i dessa områden
    mer oroliga för bli trakasserade-

  796. -och övervakade av polisen.
    Det var det jag hade att säga.

  797. Vill våra första talare
    kommentera det här?

  798. Om ni kan kommentera kort.

  799. Jag tror att likheterna mellan-

  800. -den svenska och den brittiska polisens
    resultat är slående.

  801. Om man tittar på det svenska folket
    och Sveriges historia-

  802. -så hade man förväntat sig
    mycket mer upplysta institutioner-

  803. -och man hade förväntat sig
    ett annat resultat.

  804. En likhet som är slående
    är svårigheten-

  805. -att få polisen att delta i samtalet.

  806. Det är svårt i såna här öppna forum,
    men att föra såna här samtal privat-

  807. -är enormt viktigt, för innan polisen,
    både som individer och som institution-

  808. -börjar föra det samtalet, så saknar
    man självförtroendet som krävs-

  809. -för att erkänna sina brister.

  810. Först då kan man leta efter lösningar
    och försöka implementera dessa-

  811. -för att göra polisen effektivare-

  812. -och återskapa
    allmänhetens förtroende.

  813. Så den likheten är verkligen slående.

  814. Jag har en fråga
    om polisens effektivitet.

  815. Det är svårt för oss att veta om det är
    effektivt att stoppa och visitera folk.

  816. Vi vet inte hur ofta
    man borde hitta nån-

  817. -som faktiskt tillhör
    den grupp man är ute efter.

  818. Som exempelvis irreguljära migranter.

  819. Det gjordes
    en stor studie i Finland nyligen-

  820. -och en sak som man kom fram till...

  821. De hade utfört en enorm kontroll
    av migranter i centrala Helsingfors-

  822. -och kontrollen visade-

  823. -att bara en av hundra personer till-
    hörde gruppen irreguljära migranter.

  824. 99 personer utsattes alltså
    för den här kontrollen-

  825. -utan att ha nåt att göra med det här.

  826. När polisen tillfrågades
    om det magra resultatet-

  827. -så sa man att det var bättre än när
    man kontrollerar nykterhet i trafiken.

  828. Då var det bara en av 700 personer.

  829. Så för oss vanligt folk
    låter det inte särskilt effektivt.

  830. Hur arbetar man effektivt?
    Hur mycket borde de...?

  831. Hur många borde man hitta
    med dessa metoder?

  832. Och hur många...?
    För nåt händer med personerna-

  833. -som över huvud taget inte
    har med saken att göra.

  834. Det innebär en hög kostnad för
    samhället och för den drabbade.

  835. Kan du kommentera det, Victor?

  836. Det är svårt att mäta effektivitet.

  837. Jag sa tidigare att folk
    ber polisen om olika saker.

  838. Om man är utelåst, och polisen släpper
    in en, så är det en framgång.

  839. Om de hittar ens stulna bil
    så är det en framgång.

  840. Om man stoppas och visiteras,
    och polisen förklarar-

  841. -varför man blev stoppad,
    och man tror på förklaringen-

  842. -och de försäkrar att inget kommer
    att hända, så är det en framgång.

  843. Men om vi pratar
    om svenska förhållanden så tror jag...

  844. Om polisen, både på individnivå
    och på institutionell nivå-

  845. -dels känner att tilliten till polisen
    inte kommer att sjunka i det mötet-

  846. -eftersom de förklarar vad som händer,
    och den som blir stoppad tror på det-

  847. -och dels att förtroendet för polisen
    förblir oförändrat.

  848. Även om man inte blir stoppad och
    visiterad inser man som medborgare-

  849. -om polisen sköter
    det här väldigt dåligt.

  850. De två viktigaste måtten på framgång
    är: Kan de bibehålla folks tillit-

  851. -och folkets förtroende?
    Tillit från de som drabbas-

  852. -och förtroende från de som inte
    drabbas, men som hör talas om det.

  853. Det är viktiga mått,
    och om man kan använda dem...

  854. Man behöver inte ens polisen för det.
    Om man kan mäta det här-

  855. -så ger det samhället
    och medborgarna-

  856. -förtroende
    för vad deras institutioner gör för dem-

  857. -och i deras namn.

  858. Diana, du hade en kommentar.

  859. Min syn på det här historiska systemet-

  860. -som polisen använder sig av är att
    det är slöseri med tid och pengar.

  861. Först måste polisen
    erkänna det här problemet.

  862. Bara det är ett stort problem.

  863. Man måste erkänna problemet
    för att kunna göra nåt åt det.

  864. Jag har ett exempel. För två månader
    sen skulle min svärson-

  865. -hämta mig, min dotter och mina
    två barnbarn vid tågstationen.

  866. Min svärson körde,
    och medan vi körde-

  867. -körde polisen upp bredvid oss,
    och sen lade de sig bakom oss.

  868. Sen stoppade de oss.

  869. De bad om hans körkort,
    och han gav det till dem.

  870. De kollade det, och när han kom
    tillbaka försökte han förklara sig.

  871. Han sa: "Allt är bra,
    men du har nåt fel på baklyktan."

  872. Min svärson sa: "Fungerar den inte?"

  873. "Jodå, men det är nåt fel med den.
    Jag kan inte förklara det."

  874. "Vi kan gå ut och titta."
    "Nej, den fungerar. Kolla det sen."

  875. "Det är ingen brådska.
    Det var bara nåt konstigt med den."

  876. Vi hittade inga fel-

  877. -men han kände att han var tvungen att
    förklara varför han stoppade oss.

  878. Så ser vår vardag ut.

  879. Jag tänkte på det här med moralpanik,
    som Fatima tog upp.

  880. Nu pratas det mer och mer-

  881. -om problemet med ungdomsvåldet,
    och det är så synd-

  882. -att polisen inte får höra
    dina visdomar i dag.

  883. Det finns nog en risk för att den
    enkla lösningen är fler poliskontroller-

  884. -i berörda områden.

  885. Man sätter upp övervakningskameror
    och utövar större kontroll-

  886. -vilket faktiskt påverkar en massa
    oskyldiga människor, som bor där.

  887. I stället för att känna sig beskyddad
    känner man sig bevakad.

  888. Vi ska ta frågor från publiken-

  889. -men har du några kommentarer först,
    Leandro?

  890. Jag tänkte kommentera
    det här med effektivitet.

  891. Nåt som är viktigt att tänka på-

  892. -är att det för vissa låter väldigt
    effektivt att stoppa alla romer.

  893. Om man inte är rom själv så störs man
    inte av det, och vi måste inse att...

  894. Om man inte bor i ett segregerat
    område kanske det är effektivt att...

  895. För man påverkas inte av det.
    Så vi ska komma ihåg-

  896. -att en sån här hård attityd
    är effektiv för vissa.

  897. Särskilt för politiker
    som går till val på såna frågor.

  898. Men man måste se att det finns
    en konflikt i effektivitetsbegreppet.

  899. Och jag tror att det är... Fast
    vi vill ju att polisen ska lösa brotten.

  900. Det utförs grova brott i Sverige,
    som inte blir lösta-

  901. -och det borde vara...
    Det är polisens problem.

  902. Victor, sist vi talades vid
    pratade vi om...

  903. Polisen åtnjuter
    ett stort förtroende i samhället-

  904. -men inte bland de grupper
    där det förtroendet behövs mest.

  905. För det är där de utreder dessa brott.

  906. Du får gärna prata lite mer om det.

  907. Var ska detta
    ökade förtroende skapas?

  908. I områden
    där förtroendet för polisen är lågt-

  909. -och där brotten sker...

  910. Låt oss säga att det sker fler brott
    i segregerade områden.

  911. För att lösa brotten måste man få hjälp
    av folket som bor där.

  912. Det är ett riktigt dilemma.

  913. Personerna som polisen behöver
    för att lösa brotten-

  914. -är samma personer
    som inte gillar dem.

  915. Tekniken är en liten del i en utredning.
    Övervakningskameror och sånt.

  916. Med teknikens hjälp kanske man
    kan fånga offer och förövare på bild.

  917. Men man behöver andra bevis för
    att förklara vad de gjorde på platsen-

  918. -och vad förövaren gjorde. Den
    informationen kommer från vittnen.

  919. Utan förtroende tar det längre tid
    att få fram den informationen-

  920. -och det kostar mycket mer. Låt oss
    ta en mordutredning som exempel.

  921. En mordutredning kan ta en vecka
    att lösa om folk pratar med polisen.

  922. Om det tar en månad... Föreställ er
    hur många mantimmar det kräver.

  923. Det rör sig om enorma kostnader.

  924. Ur ett ekonomiskt, moraliskt och insti-
    tutionellt perspektiv är det vettigt-

  925. -att bygga upp ett förtroende
    med folk i brottsutsatta områden.

  926. Så det är inte vettigt, det som sker,
    men det sker ändå.

  927. Men jag säger inte
    att vi är bättre i Storbritannien.

  928. Vi har fortfarande samma problem,
    trots att vi har haft lång tid på oss.

  929. Hur kan vi uppmuntra polisen,
    både som institution och som individer-

  930. -att använda sitt omdöme bättre?

  931. För det är mycket effektivare
    både för dem och för samhället.

  932. -Fatima.
    -Får jag säga en sak?

  933. Under 2018 hade vi 50 skjutningar
    i segregerade områden.

  934. Många av dem med dödlig utgång. Och
    statens och polisens-

  935. -syn på dessa områden är intressant.

  936. Föreställ er att
    50 vita ungdomar blev skjutna-

  937. -och tio av dem dödades.
    Det skulle bli ett ramaskri.

  938. Man skulle kräva att nåt gjordes
    åt att dessa barn dör-

  939. -på grund av brottslighet.

  940. Och just att det är våra områden.
    Precis som du sa-

  941. -så har vi ingen som för vår talan.

  942. Det är därför man hör så bisarra saker
    från politikerna, som att skicka...

  943. Alla problem ska lösas
    med fler poliser i våra områden.

  944. Polisen löser inte alla problem. Det
    krävs politiska reformer, med mera.

  945. Statsministern sa i år att han inte...

  946. Han utesluter inte möjligheten att
    skicka militär till segregerade områden.

  947. Bara att han säger det-

  948. -visar bristen på respekt
    för alla som bor i dessa områden.

  949. Jag ville bara foga ännu ett ämne
    till diskussionen.

  950. Vi står inför stora problem, och vi
    har inte lösningarna klara för oss.

  951. Det är synd att polisen inte alls
    deltar i den här debatten-

  952. -utan bara ber om mer resurser
    och fler poliser.

  953. Att skapa förtroende
    borde vara det första steget-

  954. -mot en lösning.

  955. -Har vi frågor från...?
    -Jag kommer från Danmark.

  956. Jag är socialarbetare, och
    som färgad feminist och som kvinna-

  957. -är det problematiskt
    att alla program i dessa områden-

  958. -ofta går ut på att vi har befriats
    från vår kultur och vår bakgrund.

  959. Fienden är vår kultur,
    vår bakgrund och vår religion-

  960. -och i Danmark tystas vi ner-

  961. -när det handlar om diskriminering.
    Vi får ingen information alls-

  962. -om våra rättigheter och möjligheter.
    Det är helt tyst om det.

  963. Vi söker inte själva informationen,
    utan vi sväljer bara smörgåsarna-

  964. -och mötena
    som är programmerade för oss.

  965. Har ni samma problem i Sverige?

  966. Har vi nån kommentar från Fatima?

  967. Tack för din fråga. Ja, självklart.

  968. Problemet är inte...
    Frågan om diskriminering-

  969. -står inte högst upp
    på samhällsagendan.

  970. Och frigörelsen och civiliserings-
    processen pågår fortfarande.

  971. Men när det gäller
    rasprofilering i Sverige-

  972. -så skrev tretton muslimska
    organisationer en skuggrapport-

  973. -till rasdiskrimineringskommittén, i lag
    med Afrosvenskarnas Riksförbund.

  974. Och Civil Rights Defenders
    skrev en rapport om rasprofilering.

  975. Vi vände oss till FN
    för att sätta press på Sverige-

  976. -att göra nåt åt rasprofileringen,
    och de sa att den svenska staten-

  977. -måste bekämpa
    och förhindra rasprofilering.

  978. Vi försöker alltid
    vara aktiva och proaktiva-

  979. och vi försöker hitta lösningar.

  980. Jag förstår dig, men vi försöker
    hitta sätt att bekämpa rasprofileringen-

  981. -och den strukturella diskrimineringen
    som vi utsätts för.

  982. Vi har tyvärr inte tid
    med fler frågor från publiken.

  983. Det är kul att se att ni hade frågor,
    så det beklagar jag.

  984. Vi måste vara klara till klockan tolv,
    så jag vill ge paneldeltagarna-

  985. -max en halv minut
    för att sammanfatta.

  986. Vad måste göras framöver?
    Vad är viktigast? - Diana.

  987. Man måste föra
    tuffare diskussioner om det här-

  988. -och få politikerna-

  989. -att ta upp den här frågan.

  990. Att erkänna problemet
    är det första steget-

  991. -och sen måste vi kräva-

  992. -en nolltolerans inom polisen.

  993. För det här handlar i grund och botten
    om diskriminering och rasism.

  994. Man måste ställa hårdare krav
    på polisen.

  995. Och det är ett problem att politikerna-

  996. -sänder ut signaler
    om att det här är okej.

  997. Tack. - Fatima?

  998. Elefanten är i lös i rummet,
    så jag tror att vi i framtiden-

  999. -kommer att prata om ras och om
    att rasprofilering är ett problem.

  1000. Så jag tror att det kommer. Och
    det är viktigt att minoritetsgrupper-

  1001. -är aktiva i den här frågan-

  1002. -och att såna som ni skriver såna här
    rapporter och håller frågan levande.

  1003. -Det kommer att skapa förändring.
    -Victor, har du några råd åt oss?

  1004. Vi har pratat om polisen i dag,
    och polisen kan inte lösa-

  1005. -frågor om etnisk profilering,
    rasprofilering och diskriminering.

  1006. Men polisen spelar en viktig roll-

  1007. -när det gäller vilka som dras in
    i det här och vilka som får deras stöd.

  1008. Och budskapet är att den brittiska
    polisen har gjort stora framsteg-

  1009. -när det gäller
    att förbättra våra förfaranden.

  1010. Ibland
    har det krävts allvarliga incidenter.

  1011. Upplopp, mord, dåliga utredningar -
    huvudsaken är att vi kan förändras.

  1012. Det är inte bara specialutredningar som
    kan få polisen att förändras.

  1013. Alla kan spela en roll. Man kan visa
    uppskattning när polisen gör nåt bra-

  1014. -och man kan tvinga dem
    att ta sitt ansvar-

  1015. -när de gör fel. Om alla både stöttar
    polisen och utkräver ansvar av dem-

  1016. -så kan polisen förändras. De kan för-
    bättra sin kontakt med medborgarna.

  1017. Tack. - Leandro, några sista ord?

  1018. Ni har redan sagt det så bra,
    så det är en ära att få avsluta här.

  1019. Om jag ska försöka avsluta
    lite positivt-

  1020. -så tror jag att det är uppenbart-

  1021. -att vi jämfört med 10-15 år sen-

  1022. -nu har börjat diskutera dessa frågor.

  1023. Det finns fler aktivister i dag-

  1024. -som diskuterar saker som ras,
    rasism och rasprofilering, med mera-

  1025. -och det är positivt,
    för förändring kommer underifrån.

  1026. Så har det alltid varit.
    Med det tackar jag för mig.

  1027. En sista grej, bara. Du var tveksam
    till titeln "Slumpvis utvald".

  1028. Vi pratade
    om att sätta dit ett frågetecken.

  1029. Nu är det upp till polisen att avgöra om
    vi ska dit med ett frågetecken. Tack!

  1030. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund
Ämnesord:
Brottsbekämpning, Etik, Juridik, Kriminologi, Mänskliga rättigheter, Polisarbete, Polisen, Politik, Politiska aktivister, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.