Titta

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Om UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hjärnan rymmer hela vår värld: den lagrar minnen, skapar känslor och styr allt som händer i kroppen. Samtidigt är den ett mysterium. Hur vet jag att min verklighet överensstämmer med din? Vad är egentligen intelligens - och går det att skapa en artificiell intelligens? Och varför är det så svårt att vara lycklig? En vetenskapsjournalist, en psykiater, en politiker och en inspirationsföreläsare talar om olika perspektiv på hjärnan. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna : Vad är en normal hjärna?Dela
  1. Jag skulle nog inte
    kalla det medvetande.

  2. Det är bara en väldigt duktig robot!
    Det är en robot som kan prata.

  3. Är det nån som har sett en hjärna på
    riktigt? Det är ett märkligt objekt.

  4. På Hagströmerbiblioteket i Stockholm
    så finns det två glasskålar-

  5. -med Gustaf Retzius och Gustaf
    Frödings hjärnor. Dem höll jag i.

  6. Men man inte är säker på vilken
    som är vilken. De kan ha förväxlats.

  7. Jag sa att jag har hållit i en hjärna.

  8. Eller i en glasskål med en människas
    hjärna i. Har du sett en riktig hjärna?

  9. Ja, på en av mina första lektioner
    i neurovetenskap på universitetet.

  10. Vi kom in ett rum med en massa
    människohuvuden som var avsågade.

  11. Sex eller sju människohuvuden
    som stirrade på en.

  12. Alla var delade i olika vinklar
    för att visa olika delar av hjärnan.

  13. Hur kändes det att se det? Knepigt?

  14. Det är rätt svårt för ens hjärna
    att förstå sig på ett huvud på ett bord.

  15. Det känns nästan som en vaxfigur.

  16. Det är nästan för svårt att förstå
    att huvudet en gång innehöll ett liv.

  17. Åsa, du som är psykiater...

  18. Berättelserna som Helen skriver om,
    har du träffat på liknande fall-

  19. -i ditt yrkesliv som psykiater?

  20. Tja, Helen har ju ansträngt sig
    för att hitta de mest extrema fallen.

  21. Nej, ingen har förvandlats till en tiger
    under ett samtal.

  22. Men det har hänt att människor
    har försvunnit under ett samtal.

  23. -Vad menar du med det?
    -Att de inte är där mentalt.

  24. Bara en kropp sitter i stolen-

  25. -eftersom personen har stängt av
    och förflyttat sig någon annanstans.

  26. Det är intressant.
    Man kan få tillbaka dem på olika sätt.

  27. Det roliga med psykiatri är att man
    interagerar med en annan hjärna.

  28. Ibland tänker jag på psykoterapi
    som två hjärnor som interagerar.

  29. Och våra ögonbottnar
    är faktiskt en del av hjärnan.

  30. Det innebär att en del av hjärnan
    sticker ut ur skallen-

  31. -så när vi ser på varann
    har våra hjärnor direktkontakt.

  32. Visst är det fantastiskt?
    Man känner det när man ser på någon.

  33. Man känner en sorts trådlös koppling.

  34. Som psykiater försöker man påverka
    någon att återvända, eller stanna kvar-

  35. -beroende på vad det är som sker.

  36. Jag förstår inte hur någon läkare
    kan välja ett annat område än psykiatri!

  37. Kan ni föreställa er att ha samma
    intresse för eksem eller ryggvärk?

  38. Att tycka att det är mer intressant
    än patienter som hallucinerar-

  39. -och upplever saker-

  40. -som beror på något
    som sker enbart i deras hjärna.

  41. -Har du mött folk som hallucinerar?
    -Många gånger.

  42. Det är ett mycket vanligt symtom.

  43. Det är faktiskt även vanligt
    inom "normal" psykologi.

  44. De flesta av er har säkert upplevt
    när ni ska somna eller precis vaknar-

  45. -att ni hör något som inte existerar.

  46. Det är vanligt när man sörjer
    någon närstående som har gått bort.

  47. Man kan höra deras steg eller höra
    dem ropa, och det låter som på riktigt.

  48. Om man tittar på deras hjärna då,
    så ser de faktiskt ut att höra saker.

  49. Det området i hjärnan är aktivt.

  50. -Så på sätt och vis hör de verkligen?
    -Ja.

  51. Trots att det inte finns något ljud.

  52. Sharon sa att ibland överröstar
    hallucinationerna normala samtal.

  53. Det visar hur verkliga de är-

  54. -om man inte kan höra personen
    mittemot för att "radion" låter så högt.

  55. Så hallucinationerna stör hennes tal.

  56. Ett av fallen i din bok, Helen,
    är Louise som känner sig overklig.

  57. Kan du beskriva det? Jag vill fråga Åsa
    om det sen, men beskriv fallet först.

  58. Det är svårt att beskriva. För Louise
    också. Det heter depersonalisation.

  59. Hon beskriver det som en känsla av
    att man saknar kontakt med världen.

  60. Människor är bara som skådespelare
    som uppträder på en scen.

  61. Man ingår inte i deras värld.

  62. Hon säger att hennes minnen
    inte känns som hennes egna.

  63. Det är en läskig värld att leva i.

  64. Det känns som om alla runt omkring
    är robotar.

  65. Man är bortkopplad från omvärlden.

  66. Man tror att vi vet att det här är vi,
    här och nu-

  67. -för att hjärnan slår ihop signaler
    inifrån kroppen med signaler utifrån.

  68. Den slår ihop dem och bildar
    en känsla av att man existerar.

  69. Hos de med depersonalisation
    kopplar den delen av hjärnan inte ihop-

  70. -det yttre och det inre på rätt sätt.

  71. På något sätt blir resultatet en känsla
    av att vara helt skild från omvärlden.

  72. -Åsa, har du stött på något liknande?
    -Det är ett klassiskt tecken på psykos.

  73. Det är mycket plågsamt för många.

  74. Det finns en variant där man
    inte känner igen sig själv i en spegel.

  75. Man vet på ett intellektuellt plan att
    det är man själv, men ser det inte.

  76. Du pratade om barnet
    som blev tillsagd att inte säga något-

  77. -för att inte tas för en häxa.

  78. Det är så viktigt att vi nu förstår
    att det handlar om ett hjärnproblem.

  79. Jag tänker på dem som bränts på bål-

  80. -och på dem som har blivit utstötta
    för att folk har trott att de var...

  81. Att demoner hade tagit över dem.

  82. Det är fantastiskt att vi nu kan säga:
    "Kommunikationen i hjärnan fallerar."

  83. "Det är ofarligt,
    smittar inte och är inte ondska."

  84. Ofta handlar det om
    att förstå sin hjärna.

  85. Att förstå vad som händer i ens hjärna
    kan vara livsomvälvande.

  86. Vi har ett riktigt bra exempel på det.

  87. Ta bara Joel som har hanterat sin
    störning, som låter överväldigande.

  88. Han sa: "Om jag inte var smart nog
    eller inte hade folk som stöttade mig"-

  89. -"så hade jag tillbringat livet
    på en psykiatrisk avdelning."

  90. Tänk bara om någon sa till dig:
    "Jag känner smärta som du upplever"-

  91. -"och alla dina känslor i min kropp."

  92. Om vi inte förstod att det var
    en störning och hur den uppkom-

  93. -vad hade vi svarat då?
    Jag har ett bra exempel.

  94. Några månader efter att boken hade
    kommit ut fick jag mejl från en kvinna:

  95. "Jag läste kapitlet om Joel
    och det förklarade hela mitt liv."

  96. "Jag visste inte
    att det var en störning."

  97. "Jag förstod inte hur alla andra
    kunde leva sina liv"-

  98. -"när det var så svårt för mig
    att vara nära andra."

  99. "Jag känner alla deras känslor,
    deras smärta, deras beröring."

  100. "Jag kan inte skilja på dem och mig."

  101. Hon hade man och barn,
    men hade tigit om det här.

  102. Hon ville ha kontakt med forskarna.
    Det här hade tagit över hennes liv.

  103. Hon skrev: "Jag har levt isolerad
    för att jag inte orkar vara nära andra."

  104. Då tänker man att det är så tragiskt-

  105. -att hon har levt så i 40 år. Om man
    jämför hennes hjärna med Joels...

  106. Om man röntgar hennes hjärna
    ser den antagligen ut som Joels.

  107. Båda har samma störning
    och ingen av dem har fått behandling-

  108. -men en av dem drar nytta av den
    och älskar att leva-

  109. -medan den andra lever isolerad
    och påverkas riktigt negativt av den-

  110. -när det enda som skiljer dem åt
    är förståelsen för den egna hjärnan-

  111. -och vad som har hänt,
    samt stödet från omgivningen.

  112. Den vetskapen borde prägla
    hur vi behandlar psykisk ohälsa i stort.

  113. Man kan inte säga att en störning
    ska behandlas på ett specifikt sätt-

  114. -för allas hjärnor är olika och unika-

  115. -och vi måste se människan som
    helhet, och hur den ser på störningen.

  116. -Och om den ska behandlas eller inte.
    -Kan du vrida mikrofonen?

  117. Det här förändrar psykiatrin drastiskt.
    I stället för att bara se sjukdomar-

  118. -börjar vi förstå
    vikten av sammanhanget.

  119. Som du sa,
    om man har en ovanlig aspekt-

  120. -av känslor, förstånd, eller något sånt-

  121. -så kan det antingen berika livet,
    eller göra att man får en diagnos.

  122. Det är läskigt. Om man har rabies
    eller mässlingen, ja, då har man det.

  123. Men inom psykiatrin har vi inte
    diagnoser utan klassificeringar.

  124. Det är inte alls samma sak.
    Man riskerar att klassificeras som sjuk-

  125. -när man i själva verket
    bara förstår saker på ett annat sätt.

  126. Jag älskar hur du har skrivit boken,
    för den kommer nog att vara till hjälp.

  127. Faktiskt finns det en rörelse
    som heter Hearing Voices Movement-

  128. -som vägrar se hallucinationer
    som ett tecken på psykisk ohälsa.

  129. Den frågan ställs ju: "Hör du röster?"

  130. Om man svarar "ja" ligger man pyrt till,
    för då får man diagnosen psykotisk.

  131. Men de människorna säger:
    "Rösterna är en del av mig."

  132. "De har en funktion i mitt liv,
    så jag behåller dem, tack!"

  133. "Och de ska inte få hindra mig från
    att bli läkare eller framgångsrik vd."

  134. Det är fullt möjligt att leva med röster
    och att lära sig att be dem hålla tyst.

  135. Om man som psykiater
    har en patient med anorexi-

  136. -kan man fråga: "Vad säger din anorexi
    om vårt samtal?"

  137. Den frågan ställs normalt inte.
    Många patienter säger:

  138. "Min anorexi skriker att jag inte ska
    svara, eller att du ska hålla käften".

  139. Så många upplever nog
    sina tankar som röster-

  140. -men de är smarta nog att dölja det.

  141. Jag tror att det här öppnar upp och
    gör det lättare att prata om hur vi är.

  142. Mina möten lärde mig att det är viktigt
    att prata om hur vi uppfattar världen-

  143. -för vi kanske alla ser världen på
    olika sätt.

  144. Hälften av de i min bok visste inte
    att de upplevde världen annorlunda-

  145. -förrän de var i vuxen ålder.

  146. Det visar hur lite vi pratar om
    psykisk hälsa.

  147. Jag tror att jag nämnde
    det här exemplet för dig förut-

  148. -med den blå och svarta klänningen?

  149. Googla det, om ni missade det,
    för det är häpnadsväckande.

  150. Någon lade upp en bild på en klänning
    på nätet-

  151. -som jag tyckte var vit och guld, och
    andra blå och svart. Det blev två läger:

  152. "Den är blå och svart." - "Den är vit
    och guld, ni är ju inte riktigt kloka!"

  153. Bilden hade tagits på ett visst sätt-

  154. -så att vissa hjärnor tolkade färgerna
    på ett sätt, och andra på ett annat.

  155. Det var ett jättebra exempel på
    att färger egentligen inte existerar-

  156. -utan att det är en uppfattning
    som vår hjärna skapar och påverkar.

  157. Det visar att vi kan se helt olika
    färger än personen bredvid oss.

  158. Och om det är möjligt att se helt olika
    färger, vad ser vi då mer på olika sätt?

  159. Sen finns det även synestesi där
    vissas sinnen är sammankopplade-

  160. -så att man ser siffror i olika färger.

  161. Åsa, har du stött på den varianten?

  162. Ja, och det är nog vanligt. Jag hör det
    oftast från vänner och kollegor.

  163. Människor går inte till en psykiater
    för att de ser ljud i olika färger.

  164. Sånt berättar de över en middag:
    "Måndagar har orange färg för mig."

  165. Så flikar någon annan in:
    "Dagar har inte färger!"

  166. -Plötsligt blir det en diskussion.
    -Det är ganska vanligt.

  167. Ja, precis, det är inte allt ovanligt.

  168. Tydligen har delfiner
    ett helt annat sätt-

  169. -att förena syn- och hörselintryck-

  170. -och de upplever det
    genom att tolka ekon.

  171. De använder färger på ett annat sätt.

  172. Det finns ett intressant experiment
    om synestesi, om jag nu minns det...

  173. Man har två figurer-

  174. -en har spetsiga vinklar
    och en har runda former.

  175. Sen säger man:
    "De här heter bouba och kiki."

  176. "Vilken är vilken?"

  177. Nästan alla säger att kiki är
    den spetsiga och bouba den runda.

  178. Man kopplar ihop hårt och mjukt uttal
    med hårda och mjuka former.

  179. Och det är något som nästan alla gör.

  180. Jag måste fråga en annan sak.
    Under de senaste tio åren-

  181. -har det kommit mer och mer
    seriös forskning om psykedelia-

  182. -och hur det kan användas för att
    behandla depression, ångest o.s.v.

  183. Vad tycker ni om att manipulera
    medvetandet och hjärnan-

  184. -med kemiska psykedeliska droger?

  185. Åsa kan börja.

  186. Till att börja med är hjärnan
    rätt bra kalibrerad rent evolutionärt.

  187. Vi ser det som vi behöver se
    för att överleva.

  188. Om man mixtrar med det
    ska man inse-

  189. -att vi troligtvis inte alltid kommer
    åstadkommer något som är bättre-

  190. -även om det kan vara spännande
    och intressant.

  191. Jag tror att vi måste vara försiktiga
    när vi försöker kalibrera om sinnena-

  192. -vilket är vad psykedelia gör.

  193. Men det som är bra med dem
    är att de öppnar upp...

  194. Inom psykiatrin
    berör vi inte så ofta själsliga frågor:

  195. Vårt behov av kärlek
    och av att hitta en mening med livet.

  196. Vissa av de psykedeliska drogerna
    påverkar de systemen-

  197. -vilket kan göra psykiatrin
    mer öppen för andra värderingar.

  198. Vissa substanser kan göra att man
    öppnar upp till empati och känslor.

  199. För vissa typer av psykiska problem-

  200. -kan det enligt forskningen vara
    till gagn. - Vad anser du om det?

  201. Du sammanfattade det rätt bra.

  202. Det är intressant att man
    kan manipulera medvetandet-

  203. -och att höra om de olika aspekterna
    av medvetandet som framkallas-

  204. -med hjälp av hallucinogena droger.

  205. Jag är inte tillräckligt insatt för att
    veta om det kan leda till behandlingar.

  206. Då är det jättebra, om det efterfrågas.

  207. Just nu sonderar vi bara terrängen.

  208. Det finns ett intresse för att använda
    drogerna för att förstå medvetandet-

  209. -vilket man länge har försökt,
    och vi har fortfarande lång väg kvar.

  210. Ja. En sista fråga innan tiden är slut.

  211. Vi pratade om artificiell intelligens.

  212. Tror ni att vi kommer att skapa
    maskiner som har ett medvetande?

  213. I framtiden. Vad tror du?

  214. Jag tror faktiskt inte det, inte om
    man menar ett medvetande som vårt.

  215. Du är alltså kol-chauvinist, du tror
    att bara kolbaserat liv kan ha det?

  216. Jag tror att bara
    väldigt sociala individer-

  217. -som har ett intresse av att överleva...

  218. ...och av att leva ett liv, kan ha ett
    medvetande. Men då gissar jag bara.

  219. Det är tydligen lätt att tillskriva
    vad som helst ett medvetande.

  220. Som dockor som vi har,
    eller en urna med någons aska i.

  221. Så vi lär antagligen tillskriva
    även robotar ett medvetande.

  222. Frågan är hur man bevisar
    att någon är medveten?

  223. -Är du medveten? Bevisa det.
    -Hur bevisar jag det? Det går inte.

  224. Hur ska en robot, en AI-varelse
    kunna bevisa sitt medvetande?

  225. Hur ska vi kunna sätta en gräns för
    när man börjar vara medveten?

  226. Det klassiska Turingtestet:

  227. Man har en robot och en människa
    åtskilda och kommunicerar med båda.

  228. Om man efter en utfrågning inte vet
    vem som är vem, får man acceptera...

  229. Jag skulle nog inte
    kalla det medvetande.

  230. Det är bara en väldigt duktig robot!
    Det är en robot som kan prata.

  231. Graham i boken var medvetande,
    det vet vi, men han såg det inte så.

  232. Så när man har människor
    som är medvetande till hälften-

  233. -hur ska man kunna tillskriva det
    till något som man har skapat?

  234. Tiden får utvisa det.
    Och tiden går väldigt fort.

  235. Jag är rätt säker på att Klas
    har några avslutande slutsatser.

  236. Självklart. Jag måste få lite sagt.

  237. Jag måste ställa mig bortom strecket,
    så jag går hit. Finns det streck här?

  238. -Det går bra.
    -Det är hemlig tejp "on the" golvet.

  239. Jag måste hålla mig där.
    Jag har bara några få saker.

  240. Jag tog bara min lilla drogmaskin.

  241. Det är jättebra att kolla
    om Annie Lööf har gjort något nytt.

  242. Som funderingskompis här på slutet
    är det några saker som jag noterar.

  243. Inte ens färger kan vi vara säkra på
    absolut existerar här.

  244. Hon sa ju det! - Jag pratar om
    färggrejen med svart och blått.

  245. Det var nytt för mig. Jag ska googla.
    Trots att man inte bör använda Google.

  246. Hur ska man veta, när man inte ens
    vet om blått och svart är gult och vitt?

  247. Om man inte ens vet det,
    hur ska man då ha koll på politik?

  248. Det stärker min hypotes-

  249. -att vi måste klara av
    att hantera förvirring.

  250. Ju mer vi lär oss,
    desto tydligare blir det.

  251. Joel omfamnade sin störning
    och levde ett liv som han uppskattar.

  252. Kvinnan som skickade brevet
    har inte omfamnat sin störning.

  253. Vi som är normalstörda behöver också
    lära oss att leva med oss själva-

  254. -för vi har oss själva
    att ha att göra med.

  255. När vi gör det, då händer
    det som står på mitt bröst här.

  256. Några tänkte ju: "Han glömmer det!"
    Men det sysslar inte jag med.

  257. Det är det kinesiska tecknet för qi
    - livsenergi. Låt vara som metafor.

  258. Men när vi orkar gå ut där-

  259. -med ansatsen att leva innan vi dör-

  260. -och med ansatsen att omfamna
    våra egna hjärnor, våra egna sinnen-

  261. -och andras,
    då kommer livsenergin att flöda.

  262. Oavsett om vi fattar bra beslut-

  263. -så blir livet ett äventyr
    och inte ett projekt.

  264. Då tror jag att vi mår bättre.
    Ugh! Jag har talat.

  265. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är en normal hjärna?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal mellan Helen Thomson och Åsa Nilsonne om hur man kan använda kunskapen om hjärnan för att förstå sina egna tankar och sitt agerande. Samtalet avslutas med reflektioner av föreläsaren Klas Hallberg. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Tala med din hjärna

Psykiatern Åsa Nilsonne talar om hur man kan lära sig att förstå sin egen hjärna. Idag börjar vi förstå hur hjärnan påverkas av vårt sätt att använda den, och hur den nya kunskapen kan användas inom psykiatrin. Detta kastar också ljus över den eviga frågan över vad som är "normalt" och vad som är "sjukt". Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

När hjärnan bråkar

Vi måste lära oss att leva i ett tillstånd av totalt kaos, menar föreläsaren och författaren Klas Hallberg. Här delar han med sig av sina funderingar över vad man kan göra när hjärnan bråkar. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hur kommer AI påverka människan?

Det blir allt vanligare med smarta apparater och att vi använder oss av artificiell intelligens. Hur kommer detta att påverka framtiden för oss människor och samhället vi lever i? Här berättar Aida Hadzialic (S), konsult och företagare samt före detta gymnasie- och kunskapslyftsminister, om vikten av forskning och lagstiftning kring AI. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Mannen som vaknade upp död

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om Graham som vaknade upp på sjukhuset övertygad om att han var död, och om Joel som känner andra människors smärta som om det hände honom själv. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Vad är en normal hjärna?

Ett samtal mellan Helen Thomson och Åsa Nilsonne om hur man kan använda kunskapen om hjärnan för att förstå sina egna tankar och sitt agerande. Samtalet avslutas med reflektioner av föreläsaren Klas Hallberg. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Livets början och slut

De två forskarna och professorerna Ulf Danielsson och Ulf Ellervik talar om vad livet består av och hur det kan ha uppstått i jordens tidigaste barndom. Vi får en orientering i hur livet har påverkat och förändrat jorden. Det handlar om en mycket sårbar planet där tillfälligheter och tur har spelat en avgörande roll. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Avd. 50 - mitt andra hem

Barnreumatism är en sjukdom som drabbar omkring tvåhundra barn och ungdomar i Sverige varje år. Anna, Ida, Nina och Petri är idag vuxna men som barn var de inskrivna vid avdelning 50 på Sveriges enda specialistklinik för barnreumatologi. Här hör du dem berätta om hur det var att behandlas på avdelningen.