Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Föreläsningar av 2018 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018 : Paul M Romer, ekonomiDela
  1. Vi står inför en stor utmaning
    vad gäller den globala uppvärmningen-

  2. -men utmaningen handlar inte om
    fysik, naturen eller knappa resurser.

  3. Den handlar om att fatta ett beslut.

  4. På senare tid har många frågat mig-

  5. -varför jag fick Nobelpriset i ekonomi.

  6. Min uppgift är att försöka förklara det,
    och jag ska göra mitt bästa.

  7. En sak jag lärde mig av min far
    på första raden, som var politiker-

  8. -är att nyckeln till framgång
    är rimliga förväntningar.

  9. Ni ska alltså veta
    att jag har svårt att förklara-

  10. -varför jag tycker att teknologisk
    utveckling är så fängslande och subtilt.

  11. När min son Jeff var sju, åtta
    frågade han vad jag jobbade med.

  12. "Jag försöker förstå varför
    dina farföräldrar, när de var barn"-

  13. -"inte hade sådant som du har,
    som en videobandspelare."

  14. Jeff tittade på mig och sa:
    "Pappa, det är uppenbart."

  15. "När de var barn
    var videobandspelaren inte uppfunnen."

  16. "Vill du ha hjälp med något mer?"

  17. Jag ska börja med att försöka beskriva-

  18. -den här idén
    om att framsteg är möjliga-

  19. -och förklara varför så många
    under min studietid 1980 tvivlade på-

  20. -huruvida framsteg var möjliga.

  21. Huruvida upptäckandets kraft-

  22. -kunde väga upp för den begränsande
    kraft som knappa resurser utgör.

  23. Jag ska beskriva teorin jag utvecklade
    för att visa att framsteg är möjliga-

  24. -åtminstone i teorin.

  25. Sen ska jag beskriva två praktiska
    förslag som bygger på den teorin-

  26. -och motsvarar Bills förslag
    om en koldioxidskatt.

  27. Jag har i åtanke att Alfred Nobel sa-

  28. -att pristagare ska bedömas
    utifrån den nytta de skapar.

  29. Inte bara den vetenskapliga betydelsen
    av deras upptäckter.

  30. När jag studerade på avancerad nivå
    1980 fanns det nog minst tre krafter-

  31. -som underminerade tron
    på att framsteg är möjliga.

  32. En var en växande lista
    över negativa, oförutsedda bieffekter-

  33. -av vad som framstod
    som positiva teknologiska upptäckter.

  34. En av de intressantaste var Sherwood
    Rowlands och Mario Molinas upptäckt-

  35. -att klorfluorkarboner
    kanske förstörde ozonlagret.

  36. För den upptäckten
    fick de kemipriset 1995.

  37. De skrev om det här 1974-

  38. -men vid det laget
    hade vi också sett problem med DDT-

  39. -hur blyad bensin
    skadar människors hälsa-

  40. -och till och med
    att cigaretter orsakar cancer.

  41. Det verkade som om kraften
    i upptäckande inte var så positiv ändå-

  42. -på grund av
    de oförutsedda bieffekterna.

  43. 1980 hade folk också tappat tron
    på regeringens förmåga-

  44. -att göra de grundläggande saker
    vi förväntar oss av den.

  45. Under 70-talet hade vi haft
    en stadigt ökande inflationstakt.

  46. Lågkonjunkturer hade orsakat
    arbetslöshet och fått ner inflationen-

  47. -men till en relativt hög nivå.

  48. Vi gav det här nya fenomenet
    namnet stagflation.

  49. Det verkligt oroande var
    att mellan de olika lågkonjunkturerna-

  50. -så var den allmänna trenden
    en stadig ökning av inflationstakten.

  51. Jag tog min kandidatexamen i fysik.

  52. Den enda ekonomiska teorin om tillväxt
    som verkade rimlig för en fysiker-

  53. -var den Thomas Malthus utvecklade.

  54. Den har
    den obestridliga utgångspunkten-

  55. -att det finns en begränsad mängd
    av alla naturresurser.

  56. Med enkel aritmetik drar den slutsatsen
    att varaktiga framsteg är omöjliga.

  57. Vi tar koppar som exempel
    på en naturresurs.

  58. Den totala mängden koppar på jorden
    är ändlig.

  59. Man kan mäta det i kilogram.

  60. Om man tar alla personer på jorden
    och delar allt koppar på dem-

  61. -får man en viss mängd per person.

  62. Även om vi inte gör slut på all koppar -
    vi omvandlar den, så den finns kvar-

  63. -kan vi inte öka den mängd koppar
    som finns tillgänglig per person-

  64. -som vi till exempel
    kan tillhandahålla elektricitet med.

  65. Framsteg är omöjliga om de förutsätter
    till exempel mer koppar per person.

  66. Om vi ser ett mönster av framsteg-

  67. -så är det utan problem förenligt
    med den här knappheten.

  68. Det kan vara ett tecken på att vi
    gör slut på kopparen i jordskorpan.

  69. Vi använder mer och mer per person,
    men det kommer snart att ta stopp.

  70. Vi kommer inte kunna utvinna
    mer och mer koppar.

  71. När det tar stopp
    kanske vi inte bara saktar ner.

  72. Det kan bli en kollaps.

  73. Jag fokuserade främst på trenden.

  74. Jag tittade på historien
    och såg 10 000 år av framsteg-

  75. -som var svåra att förklara
    som ett tillfälligt, övergående fenomen.

  76. Malthus teori har dock en annan
    implikation i form av en skaleffekt.

  77. Vad innebär fler människor?

  78. Ta en tidpunkt
    och fördubbla antalet människor.

  79. Också här
    blir slutsatsen väldigt dyster.

  80. Dubbelt så många människor innebär
    hälften så mycket koppar per person.

  81. Homo sapiens uppstod
    under pleistocen-epoken-

  82. -när Malthus teori gällde fullt ut.

  83. Avgörande delar av den mänskliga
    naturen formades av det här.

  84. Den jag vill betona är vår benägenhet-

  85. -att dela in människor
    i "oss" och "dem".

  86. "De" är en grupp som utgör
    ett existentiellt hot mot "oss".

  87. De kan stjäla våra resurser.

  88. De innebär också en möjlighet.
    Vi kan stjäla deras resurser.

  89. Även om vi bara delar på resurserna
    så blir det mindre åt oss om de är fler.

  90. Donna Strickland, en av
    årets fysikpristagare, sa till mig-

  91. -att hon som vd för The Optical Society
    planerade det internationella ljusåret.

  92. Ett mål de fokuserade på
    var att utrota ljusfattigdomen.

  93. Det här är en bild jag aldrig glömt-

  94. -sen jag såg den
    för mer än ett årtionden sen.

  95. Det här är studenter
    som studerar under gatlyktor-

  96. -utanför Conakrys flygplats i Guinea.

  97. Det här förmedlar omedelbart
    ljusfattigdomens konsekvenser.

  98. De kan inte göra sina läxor hemma.

  99. Det antyder också något uppenbart
    om teknologi.

  100. Vi vet hur man ordnar ljus i bostäder.

  101. Varför använder vi inte teknologin för
    att ordna ljus hemma hos studenterna?

  102. Det finns en känsla
    som kan väckas av den här bilden-

  103. -som också har att göra
    med Malthus teori om oss och dem.

  104. Om vi, med befintlig teknologi, gav
    dem samma tillgång till el som vi har-

  105. -så skulle det leda till större utsläpp
    av koldioxid och kan hota planeten.

  106. Fastän det inte alltid är uttalat
    så finns det en realistisk uppfattning-

  107. -till synes realistisk-

  108. -att vi måste tänka
    i termer av "oss" och "dem".

  109. Vi kan inte låta dem få det vi har,
    för då förstör vi planeten.

  110. Problemet jag såg när jag utvecklade
    den här ekonomiska analysen av idéer-

  111. -var inte vilken slutsats Malthus teori
    drog angående knappa resurser.

  112. Det var vad den utelämnade - alltså
    möjligheten att upptäcka nya idéer.

  113. Processen när idéer ackumuleras
    har ofta kallats teknologisk utveckling.

  114. Precis som Jeff såg mina kollegor att
    det kunde vara en balanserande kraft.

  115. För att få en teori
    som kunde göra en fysiker nöjd-

  116. -behövde jag sätta mig in i
    vad en idé egentligen innebär.

  117. Hur kunde vi vara precisa om idéer
    och använda ackumuleringen av dem-

  118. -för att förstå teknologisk utveckling?

  119. En viktig egenskap hos idéer är att
    de representerar kodifierad kunskap.

  120. Kunskap representerad av symboler
    på ett papper eller binära siffror.

  121. Eftersom idén är kodifierad kan den
    kopieras, delas och användas av alla.

  122. Jag menar inte dela som i att turas om.

  123. Alla kan använda
    sådant som Pythagoras sats samtidigt-

  124. -för att skapa den sorts räta vinklar
    som vi använder i konstruktionssyfte.

  125. Min bästa illustration av en enda idé
    kommer från en otrolig artikel-

  126. -som min medpristagare Bill skrev
    på 1990-talet.

  127. Han insåg att vi kan mäta framsteg-

  128. -med andra enheter
    än de konventionella-

  129. -som en dollar eller euro i köpkraft
    i dag.

  130. Vi kan mäta produktion per person i
    enheter som en fysiker skulle använda.

  131. Lumentimmar.

  132. Tänk på en lumen som det ljus
    som produceras av ett stearinljus.

  133. Bill backade till pleistocen
    och räknade ut mängden ljus-

  134. -som en genomsnittlig person
    kunde få ut av en timmes arbete.

  135. Jag kan inte uttrycka det bättre
    än vad han gjorde i artikeln.

  136. "Jag har experimenterat
    med sesamolja"-

  137. -"och lampor som ska härstamma
    från romarrikets tid - se bilagan."

  138. "Experimenten visar
    att en timmes arbete i dag"-

  139. -"ger 350 000 gånger
    så mycket belysning"-

  140. -"som i det tidiga Babylonien."

  141. Det är framsteg på riktigt.

  142. När man tittar på mönstret av framsteg
    så är de flesta väldigt nya-

  143. -från perioden efter de industriella
    och vetenskapliga revolutionerna.

  144. I den här artikeln finns en datapunkt-

  145. -som representerar
    den tiofaldiga ökning av mängden ljus-

  146. -som vi kunde få ut av en gaslåga-

  147. -genom att låta den brinna
    inne i en så kallad mantel.

  148. Min reaktion på det var:

  149. "Vad tusan är en mantel,
    och vilket fysikaliskt fenomen"-

  150. -"gör att den får ut tio gånger mer ljus
    ur en gaslåga?"

  151. Den här bilden visar skillnaden mellan
    en öppen gaslåga och en mantel.

  152. Det är svårt att se,
    men tittar man på en fysisk mantel-

  153. -så är det en metallbur.

  154. När lågan brinner i buren värms
    metallen upp så att den blir glödande.

  155. Metallen börjar glöda
    med det vita ljus ni ser på bilden.

  156. Han som upptäckte det här -
    Welsbach-

  157. -kunde tillämpa den insikten
    i gatubelysning i hela världen-

  158. -långt innan Edison lyckades få en tråd
    att glöda genom att leda el genom den.

  159. Welsbach kunde dela det här med alla
    som hade tillgång till gaslyktor-

  160. -eftersom kunskapen var kodifierad och
    kunde spridas och kopieras överallt.

  161. Sen...

  162. Jag måste beskriva ett annat begrepp,
    på tal om idéer.

  163. Datavetare kallar det
    kombinatoriska explosioner.

  164. Med beståndsdelar
    som kan kombineras...

  165. Med 10 eller 20 stycken kan man räkna
    ut hur många kombinationer det kan bli.

  166. En kombinatorisk explosion beskriver
    att det antalet ökar explosionsartat-

  167. -när man utgår från fler och fler olika
    beståndsdelar som går att kombinera.

  168. Vi kan som exempel ta alla olika
    peptider man kan göra av aminosyror.

  169. Det finns en oerhört stor mängd
    olika peptider-

  170. -som man kan skapa
    av femtio olika aminosyror.

  171. Årets kemipris handlar om att skapa
    samlingar med de här peptiderna-

  172. -och utforska dem med nya metoder-

  173. -bl.a. sådana
    som utgår från evolutionen.

  174. När Welsbach skulle hitta
    rätt metallblandning till manteln-

  175. -provade han ett antal olika metaller
    och blandningar.

  176. Antalet möjliga blandningar
    ökar explosionsartat med fler metaller.

  177. En idé är alltså kodifierad kunskap-

  178. -om egenskaperna hos en av
    ett nästan oändligt antal möjligheter.

  179. När man definierar en idé så
    blir det uppenbart-

  180. -att upptäckten av nya idéer, ur
    ett nästan oändligt antal möjligheter-

  181. -kan väga upp för de knappa resurser
    som Malthus analys pekar på.

  182. För att förstå vilken skillnad det här
    gör tittar vi på den här bilden igen.

  183. Om mer ljus ger dem möjligheten
    att studera och bli vetenskapsmän-

  184. -kan de upptäcka
    något i stil med manteln-

  185. -och skapa nytta för oss,
    som mer än väger upp-

  186. -för ökade kostnader för att
    minska eller undvika koldioxidutsläpp.

  187. Idéer innebär att människor
    inte längre är våra rivaler.

  188. De kan vara våra allierade.

  189. Det här pekar på en viktig möjlighet.

  190. Vi kan ta begreppet "oss" och vidga det.

  191. Vi kan rita en större cirkel
    och inkludera fler i "oss"-

  192. -och behandla dem
    med åtminstone likgiltighet-

  193. -eller den lilla uppskattning som ingår
    när man är inkluderad i "oss".

  194. Nyttan med andra människor-

  195. -är en möjlighet som Bill upptäckte
    i en modell han publicerade 1969.

  196. Ken Arrow, också ekonomiprisvinnare,
    gjorde en liknande modell 1962.

  197. På 90-talet,
    efter min teori om idédriven tillväxt-

  198. -försökte jag och andra ekonomer visa
    att en integration av olika regioner-

  199. -i ett enat, globalt system där vi
    utbyter varor och framför allt idéer-

  200. -kan öka takten
    på den globala tillväxten.

  201. Bill sa till mig att han
    kände sig obekväm med resultatet-

  202. -att fler kunde dra nytta av det här.

  203. Det var en teoretisk möjlighet,
    men hur visste vi att det stämde?

  204. När jag tittade på samarbeten mellan
    olika regioner kringgick jag frågan.

  205. Jag sa i princip: "Vi bjuder in fler,
    men de får ta med sig egna resurser."

  206. Man slapp effekten att fler människor
    innebar mindre resurser till var och en.

  207. Det utfördes ett otroligt arbete
    vid den här tiden-

  208. -av bland annat Chad Jones,
    som är här-

  209. -men även demografen Ron Lee och
    den unga ekonomen Michael Kremer.

  210. De visade att från den neolitiska till
    den vetenskapliga revolutionen - minst-

  211. -drevs den mänskliga evolutionen på-

  212. -av en process bestående av
    att fler upptäckter ledde till mer mat-

  213. -vilket ledde till fler människor
    som gjorde fler och fler upptäckter.

  214. Det pågick en explosionsartad
    tillväxtprocess i befolkningen-

  215. -och takten ökade exponentiellt.

  216. Det är alltså exponentiell tillväxt
    i en alltmer skenande takt.

  217. Det är så mänskligheten bäst beskrivs
    fram till den industriella revolutionen.

  218. Som Michael Kremer visade-

  219. -vilket också antyddes av Diamond
    i boken "Vete, vapen och virus":

  220. Utvecklingen vad gäller bärförmågan
    i antal personer-

  221. -skilde sig åt mellan regioner
    som utgick från olika befolkningar-

  222. -och skillnader
    i ursprunglig bärförmåga.

  223. Vissa drog ifrån teknologiskt och ökade
    sin mänskliga och teknologiska tillväxt.

  224. För andra, som Australien-

  225. -efter att isen hade smält och det inte
    fanns någon landväg till andra folk-

  226. -var de teknologiska framstegen
    begränsade.

  227. Det här är dock en ovanlig syn
    på framsteg.

  228. Det handlar om framsteg i bärförmåga,
    men inte i levnadsstandard.

  229. Under större delen av den här perioden
    ledde en ökad matproduktionsförmåga-

  230. -till fler människor.

  231. Fler människor och teknologier
    och ökad bärförmåga-

  232. -men inga större förbättringar
    i levnadsstandard.

  233. Först efter
    den industriella revolutionen-

  234. -när vi började begränsa vår fertilitet
    och befolkningsökningen-

  235. -börjar vi se materiella framsteg.

  236. Tillväxt i levnadsstandard, som
    hur mycket ljus vi har tillgång till.

  237. Min poäng är att det finns en tredje
    sorts framsteg: mänskliga framsteg.

  238. De handlar inte om vad vi har,
    utan om vilka vi är.

  239. Sådana framsteg
    kommer av att se andra människor-

  240. -och kanske till och med
    andra kännande varelser, som djur-

  241. -som en del av "oss"
    och bemöta dem åtminstone likgiltigt-

  242. -i stället för med illvilja
    och som bytesdjur.

  243. Den här sortens framsteg i vilka vi är
    är viktigare än materiella framsteg.

  244. Rent moraliskt kan man tycka-

  245. -att vi borde kunna nå den sortens
    moraliska, mänskliga framsteg-

  246. -även om de i någon mening
    är till vår nackdel.

  247. Men ärligt talat: Folk är som de är.

  248. Det är mycket enklare att få folk
    att se på andra som allierade-

  249. -om de där andra hjälper dem.

  250. Det här är vad den explosionsartade
    befolkningsökningens tid visar.

  251. På det hela taget
    är det bättre att ha fler människor.

  252. De är våra allierade
    och en del av "oss".

  253. Ser jag bara de positiva aspekterna?

  254. Jag blir anklagad för det när jag tror
    att vi kan uppnå mänskliga framsteg.

  255. Jag håller inte med.

  256. Vi bor i städer med miljontals andra -
    mestadels främlingar.

  257. De är inget hot,
    och vi attackerar dem inte.

  258. Det här hade våra förfäder
    under pleistocen aldrig kunnat förstå.

  259. Framför allt brukade "oss" syfta på-

  260. -hur män såg på andra män.

  261. Vi är mitt upp i en grundläggande
    förändring av vår mänskliga natur-

  262. -och håller på att förbättras i grunden.

  263. Vi inser nu att kvinnor är fullvärdiga
    medlemmar av gruppen "oss".

  264. Vi har långt kvar till jämställdhet
    vad gäller respekt och värdighet-

  265. -men riktningen är glasklar.

  266. Vi har gjort vissa framsteg,
    och riktningen är glasklar.

  267. Det borde inte ha krävts
    personlig nytta eller egenintresse-

  268. -för att skapa en efterfrågan på
    den här sortens mänskliga framsteg-

  269. -men det underlättar om folk förstår-

  270. -att Marie Curies, Donna Stricklands
    eller Frances Arnolds upptäckter-

  271. -gör våra liv bättre, och att vi tjänar
    på att fördubbla antalet människor-

  272. -som kan bidra till den produktion
    av idéer som vi alla har nytta av.

  273. Tiden börjar ta slut, så jag ska bara
    ta upp två praktiska tillämpningar-

  274. -som följer på
    den här ekonomiska analysen av idéer.

  275. En är att se städer som möjligheter,
    framför allt i utvecklingsländer-

  276. -att dra nytta av samspelet med andra.

  277. Andra människor är något gynnsamt.

  278. Som min kollega Ed Glaeser sa:
    "Städer gör oss smartare."

  279. Under det kommande seklet kommer vi
    att skapa mer tätbebyggd yta-

  280. -än vad vi som människor har gjort
    sen den neolitiska revolutionen.

  281. Det tar bara ungefär hundra år, och när
    befolkningen stabiliseras under seklet-

  282. -kommer vad Solly Angel kallar
    urbaniseringsprojektet vara färdigt.

  283. Då har vi grunderna till de städer
    människor kommer bo i för alltid.

  284. Vi och våra regeringar kan från början
    bygga städerna utifrån en plan-

  285. -som skyddar allmänna utrymmen och
    tillåter den sammanlänkning man får-

  286. -när gatorna
    är tillräckligt breda för en buss-

  287. -och ingen bor mer än en
    halv kilometer från bussen till jobbet.

  288. Planerar man det i förväg
    kostar det nästan ingenting.

  289. Försöker man uppnå det efter
    en oorganiserad och planlös process-

  290. -bli kostnaden nästan oändlig.

  291. Jag tror inte
    att någon plats i framtiden-

  292. -kommer bli som Paris
    under Haussmann-

  293. -när man kunde förstöra byggnader
    och förflytta människor-

  294. -och bygga breda avenyer
    där det funnits annat.

  295. De här hundra åren kan vi billigt lägga
    grunden för en lyckad urbanisering-

  296. -som kan ge alla nyttan
    av att lära sig från andra.

  297. Men tar vi inte tillfället i akt
    så försvinner möjligheten.

  298. Hela vår framtid kommer att frambringa
    färre materiella framsteg-

  299. -för alla människor som hade kunnat
    dra så stor nytta av dem.

  300. Nästa sak är att eftersom befolkningen
    kommer sluta växa efter det här seklet-

  301. -måste vi, för att öka idétakten,
    få fler att bli forskare-

  302. -och höja
    den vetenskapliga produktiviteten.

  303. En intressant sak jag såg
    i datan om Nobelprisvinnare-

  304. -handlar om de två första årtiondena
    på 1900-talet.

  305. Bara ungefär 6 % av pristagarna
    var från USA.

  306. Det var nog till och med 3 %.

  307. Från 1930- och 1940-talen
    ökar det till 15 %.

  308. Efter andra världskriget
    stiger det till över 50 %.

  309. Den utvecklingen följde
    på investeringar i universitetssystemet-

  310. -som inleddes på 1860-talet.

  311. Det tar tid
    innan investeringar i vetenskap-

  312. -når en nivå där forskningen
    håller Nobelpris-kvalitet.

  313. Det är dock möjligt, och vi kan nu
    göra nya saker som främjar-

  314. -att en större andel av befolkningen
    sysslar med forskning och vetenskap-

  315. -och att de personerna
    blir mer produktiva.

  316. Produktiviteten inom vetenskapen
    har fallit nu när den sysselsätter fler-

  317. -men det kan vi åtgärda.

  318. Till slut är det sant att den globala
    uppvärmningen är en stor utmaning-

  319. -men utmaningen handlar inte om
    fysik, naturen eller knappa resurser.

  320. Den handlar om att fatta ett beslut.

  321. Det är som att bestämma sig
    för att byta till sommartid.

  322. Det är som att bestämma sig
    för högertrafik.

  323. Det är inte svårt att göra det.
    Det svåra är att bestämma sig.

  324. Det är det Bills klubb-idé handlar om-

  325. -men även inom länder måste vi vädja
    till andra sidor av människans natur-

  326. -för att få oss
    att fatta den sortens beslut.

  327. Jag avslutar
    med en uppmuntran till unga-

  328. -om vilket fantastiskt liv
    vetenskapen kan ge-

  329. -och till unga ekonomer,
    nu när yrket är mer konkurrenspräglat.

  330. Det är mycket svårare att vara ung nu
    än när jag och Bill studerade-

  331. -men det finns en enorm möjlighet
    inom ekonomin-

  332. -att utforska den här bredare synen
    på framsteg och människans natur-

  333. -inklusive saker som William Faulkner
    tog upp i sin Nobelföreläsning.

  334. Kärlek, heder, medlidande, stolthet,
    medkänsla och uppoffringar.

  335. Ekonomin blir mer relevant
    när vi tar med sådant.

  336. Vi kan bättre förstå varför vi ibland
    kan få folk att göra uppoffringar.

  337. Det här är vad vi behöver.

  338. Avslutningsvis vill jag lovorda-

  339. -det prissystem som Alfred Nobel
    införde och Nobelstiftelsen har bevarat.

  340. Det är en hyllning
    till allt intellektuellt sökande-

  341. -som härstammar
    från den tid vi kallar upplysningen.

  342. Det finns en anledning
    till att vi kallar den upplysningen.

  343. Så ja: Varde ljus.

  344. Varde ljus i vardagen,
    men också i våra själar.

  345. Tack.

  346. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Paul M Romer, ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan vi uppnå en varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen? Paul Romer, ekonomipristagare 2018, ger oss sina teorier. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk teori, Ekonomisk tillväxt, Finansväsen, Nationalekonomi, Nobelpristagare, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

James P Allison, medicin

James P Allison, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han utvecklade en ny behandlingsprincip mot cancer genom att studera ett känt protein som fungerar som en broms i immunsystemet. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Tasuku Honjo, medicin

Tasuku Honjo, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han etablerat en ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Arthur Ashkin, fysik

Arthur Ashkin, Nobelpristagare i fysik 2018, har utvecklat den optiska pincetten som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler och levande bakterier utan att skada dem. Föreläsningen hålls av kollegan René-Jean Essiambre. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Donna Strickland, fysik

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

George P Smith, kemi

George P Smith, Nobelpristagare i kemi 2018, ligger bakom metoden fagdisplay, som bland annat kan användas för att utveckla antikroppar mot autoimmuna sjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gregory P Winter, kemi

Gregory P Winter, Nobelpristagare i kemi 2018, beskriver hur han genom riktad evolution av antikroppar har tagit fram läkemedel mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Frances H Arnold, kemi

Frances H Arnold, Nobelpristagare i kemi 2018, har genom så kallad riktad evolution tagit fram enzymer som bland annat används för att tillverka biobränsle och läkemedel. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

William D Nordhaus, ekonomi

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018, beskriver hur hans simuleringsmodell kan användas i arbetet med att beräkna kostnader knutna klimatförändringar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Paul M Romer, ekonomi

Hur kan vi uppnå en varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen? Paul Romer, ekonomipristagare 2018, ger oss sina teorier. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Oro

Vad oroar du dig för? Är oro bra för något? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.