Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Föreläsningar av 2018 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018 : George P Smith, kemiDela
  1. Vilka andra under
    skulle kunna selekteras-

  2. -ur samma bibliotek
    med andra selektionsprocesser?

  3. Under 1, under 2...
    Vem vet var det slutar?

  4. När priset tillkännagavs den 3 oktober-

  5. -blev mina vänner som är kemister
    förvånade över att jag också är det.

  6. Det väcker frågan vad en kemist är.

  7. Vi kan använda anekdotiska bevis-

  8. -för att känna igen kemisters beteende.

  9. Tänk er två kemister
    som kämpar på labb-

  10. -när ett begravningsfölje
    passerar på vägen.

  11. Kemist 1 står vid fönstret
    med handen på hjärtat-

  12. -tills begravningsföljet har passerat.

  13. Efteråt säger kemist 2:

  14. "Jag beundrar den respekt du visar
    för de döda."

  15. Kemist 1 säger:

  16. "Hon var en sjujäkla fru."

  17. Min sjujäkla fru, Margie Sable,
    lever än...

  18. ...och sitter i publiken...

  19. ...liksom våra sjujäkla söner,
    vår sjujäkla svärdotter...

  20. ...min sjujäkla bror, svägerska,
    syster och svåger...

  21. ...och några sjujäkla kollegor
    som nämns senare...

  22. ...eftersom de var inblandade
    i experimenten jag ska beskriva.

  23. Och apropå det:
    Om ni har sett filmen "The Wife"-

  24. -vill jag försäkra er om
    att Margie inte uppfann fagdisplay.

  25. Det kan faktiskt ifrågasättas-

  26. -att fagdisplay var en uppfinning.

  27. Jag vet att det verkar så utifrån-

  28. -men från mitt perspektiv
    var fagdisplay-

  29. -en serie små framsteg
    utifrån kunskap jag redan hade-

  30. -och idéer och publicerade rön
    som forskarsamhället tillgängliggjort.

  31. Såna rön är näringsämnena
    för forskarsamhället.

  32. Mitt forskarsamhälle är-

  33. -det globala samfundet
    av molekylärbiologer-

  34. -evolutionsbiologer,
    immunologer, proteinkemister-

  35. -fagbiologer och så vidare.

  36. Jag upplever att jag mottar priset
    som en representant-

  37. -för mitt forskarsamhälle.

  38. Det är "mitt" för att jag tillhör det,
    inte för att det tillhör mig.

  39. Det kanske ska kallas
    "vårt forskarsamhälle".

  40. Det är vårt även i bredare bemärkelse.

  41. Samhället som helhet stöttar,
    på så många olika sätt-

  42. -våra forskarsamhällen, inklusive mitt.

  43. Skolorna utbildar våra barn.

  44. En del av dem växer upp
    och blir forskare.

  45. De går på våra universitet
    för fortsatt utbildning-

  46. -exempelvis mitt universitet:
    University of Missouri.

  47. De inte bara utbildar våra barn-

  48. -utan bär också upp
    lokala forskarsamhällen.

  49. Sen har vi nationella institut,
    som National Academy of Sciences-

  50. -National Science Foundation,
    National Institute of Health i USA-

  51. -och Medical Research Council
    i Storbritannien.

  52. De främjar forskning,
    utför själva en del forskning-

  53. -och ger ekonomiskt stöd till forskning.

  54. Jag ska berätta om fager.

  55. Fager är virus som infekterar bakterier.

  56. Det här är den klass av fager
    som fagdisplay utvecklades med.

  57. De kallas trådformiga fager,
    eftersom de ser ut som trådar.

  58. Fager kan ha många former,
    men har en sak gemensamt:

  59. De har ett yttre hölje av proteiner.

  60. Det består av höljeproteiner.

  61. Höljet omger fagens genom-

  62. -alltså fagens kromosom,
    som innehåller fagens gener.

  63. Partiklarna är runt 1 mikrometer långa,
    hälften så långa som sina värdar-

  64. -men bara 6 nm i diameter.

  65. De är alltså väldigt tunna
    relativt sin längd.

  66. Jag har nämnt kromosomer,
    gener och proteiner.

  67. Ni ska få en snabbkurs
    i molekylärbiologi-

  68. -så ni förstår skillnaden.

  69. Dna-kromosomen är en lång kedja-

  70. -bestående av de fyra nukleotiderna,
    A, G, C och T, i en viss ordning.

  71. En gen är en bit av kromosomen-

  72. -som beskriver eller "kodar för"
    en polypeptid.

  73. En polypeptid är en lång kedja
    av de 20 aminosyrorna-

  74. -återigen i en viss ordning,
    som anges av genen.

  75. Polypeptider veckar sig spontant-

  76. -till sin naturliga 3d-form.

  77. Så bildas det protein
    som har en biologisk funktion.

  78. Jag vill nämna ett begrepp till: peptid.

  79. En peptid är en kort aminosyrekedja.
    I den här föreläsningen-

  80. -är peptider nåt som beskrivs
    av korta dna-sekvenser i gener.

  81. Åter till fager. Jag vill kort beskriva-

  82. -hur fager infekterar bakterier.

  83. Fagen är här tre gånger större
    än sin verkliga storlek-

  84. -relativt bakterien den infekterar.

  85. Det första steget är
    att fagen fäster i cellen.

  86. Inom några minuter
    har fagens kromosom-

  87. -injicerats i cellens inre,
    utan att döda cellen.

  88. Under den närmaste timmen
    replikeras fagkromosomen.

  89. Det blir många kromosomer i cellen.

  90. De proteiner som beskrivs
    i fagens gener-

  91. -inklusive höljeproteinerna,
    ansamlas i cellen.

  92. Så småningom avger cellen-

  93. -avkomma i form av virus, alltså fager-

  94. -i väldigt stora antal.
    Kanske hundra inom en timme.

  95. Trådformiga fager är lite ovanliga
    i det att de inte dödar värdcellen.

  96. Den infekterade cellen växer,
    men långsammare än friska celler-

  97. -och fortsätter att avge fagavkomma.

  98. Avkomman kan infektera
    eventuella friska celler-

  99. -som finns i närheten.
    Snart är alla celler infekterade.

  100. Jag ska berätta
    vad det betyder i siffror.

  101. Om vi tar en kolv
    med 1 liter medium-

  102. -ungefär 10^11 celler
    och en fagpartikel-

  103. -och skakar den över natten-

  104. -så har vi, nästa morgon,
    50 gånger fler celler-

  105. -och 10^15 gånger fler fager.

  106. 10^15... Känner ni till den siffran?

  107. 10^6 är en miljon. 10^9 är en miljard.

  108. 10^12 är en biljon-

  109. -och 10^15 är tusen biljoner
    eller en fantasiljon.

  110. Det är en stor fördel-

  111. -med att studera fager.

  112. De kan skapas i enorma antal-

  113. -på ett billigt, enkelt sätt.

  114. Fagdisplay... Det var fager,
    nu tar vi fagdisplay.

  115. Fagdisplay har sitt ursprung
    i slutet av min tid som gästforskare-

  116. -hos Bob Webster på biokemienheten
    vid Duke University.

  117. Det här är en nytagen bild på Bob-

  118. -när han röjde upp
    efter orkanen Florence i år.

  119. Han är pensionerad
    och bor i North Carolina.

  120. Han var central för forskningen
    kring trådformiga fagers biologi.

  121. Jag var nykomling på området.

  122. Det var därför jag blev gästforskare
    hos honom.

  123. Min forskning fokuserade på
    genen för ett särskilt höljeprotein.

  124. Höljeproteinet som genen kodade för-

  125. -satt vid virusets spets.
    Vid fagpartikelns spets.

  126. Det har flera funktioner.
    En del sitter inuti partikeln-

  127. -och är viktigt för dess struktur.

  128. Resten är exponerat för omgivningen-

  129. -och spelar en viktig roll
    i infektionsprocessen.

  130. Det var redan känt, från flera håll-

  131. -att proteinets exponerade delar
    var flexibla.

  132. De kunde manipuleras och hade inte-

  133. -en fixerad, fast struktur.

  134. Det fick mig att misstänka
    att det kunde vara möjligt-

  135. -att sätta in främmande dna
    i genen för höljeproteinet-

  136. -i den del som kodade
    för den exponerade biten.

  137. Man skulle få en längre gen-

  138. -som kodade för standardproteinet
    och lite mer.

  139. Den extra biten, peptiden
    som det extra genmaterialet motsvarar-

  140. -skulle uttryckas på ytan.

  141. Intill Bob Websters labb
    fanns Paul Modrichs labb.

  142. Han fick Nobelpris i kemi
    för tre år sen.

  143. Han studerade proteinet EcoRI-

  144. -och gav mig genen för EcoRI
    och antikroppar mot proteinet.

  145. Jag tog en bit av EcoRI-genen-

  146. -och förde in den i höljeproteingenen.

  147. Förväntningen var-

  148. -att den resulterande,
    modifierade fagen-

  149. -skulle ha en bit av EcoRI-proteinet-

  150. -alltså en peptid från EcoRI-proteinet,
    som genbiten kodade för-

  151. -på ytan, vid spetsen.

  152. Det var den första varianten
    av fagdisplay.

  153. I resten av föreläsningen förenklar jag
    den stiliserade bilden av fagdisplay.

  154. Jag tar inte med kromosomen
    eller värdgenen-

  155. -utan bara en färgad fyrkant
    för den främmande genen-

  156. -som har förts in i genomet.

  157. Jag nämnde att Paul Modrich
    gav mig antikroppen mot proteinet.

  158. Jag bör nämna
    att fagen fortfarande var infektiös.

  159. När jag blandade den med antikroppen
    blockerades infektionsförmågan-

  160. -antagligen för att antikroppen band
    till EcoRI-biten på ytan.

  161. Det var en första indikation på
    att fagdisplay var möjligt.

  162. Det verkade gå
    att uttrycka främmande proteiner-

  163. -eller delar av proteiner, peptider,
    på ytan av fager.

  164. Det var mycket spännande, tyckte jag.

  165. Många av er kanske inte förstår
    poängen med det.

  166. Håll ut,
    så ska jag försöka förklara den.

  167. En vecka efter det, när Margie och jag
    körde hem till Missouri-

  168. -justerade jag mitt forskningsfokus
    mot att utveckla fagdisplay.

  169. Som tur var dök en sjujäkla kollega,
    Steve Parmley, upp-

  170. -som doktorand på labbet.

  171. Steve hade två projekt.

  172. Det ena var att utveckla
    en bra vektor för fagdisplay-

  173. -som gjorde det lätt att föra in
    främmande dna i höljeproteingenen-

  174. -och hade minimal effekt
    på fagens funktion-

  175. -så att den fortfarande var infektiös.

  176. Det var inget enkelt projekt.
    Han gjorde många försök.

  177. En del gick inte så bra.
    Ett var med pIG3C.

  178. pIG3C funkade inte så bra,
    eller gav inte de bästa resultaten-

  179. -men blev en maskot på labbet.

  180. Steve kommer att ta den
    till Nobelmuseet-

  181. -som ett av våra utställningsföremål.

  182. Den andra uppgiften
    som Steve tog på sig-

  183. -var att utveckla affinitetsselektion.

  184. Många vet nog inte vad det betyder-

  185. -men det kommer att förklaras strax.

  186. Ungefär när Steve lämnade labbet-

  187. -kom en annan sjujäkla kollega,
    Jamie Scott, som postdoc.

  188. Jamie Scott var först med...

  189. ...att skapa ett stort bibliotek
    av slumpmässiga peptider...

  190. Jag ska förklara det snart.

  191. ...och att använda
    Steves affinitetsselektionsprocess...

  192. Mer även om den snart.

  193. ...för att selektera peptider
    ur biblioteket.

  194. Jag vill nämna
    en tredje sjujäkla kollega:

  195. Robert Davis, som kom till labbet
    ungefär samtidigt som Jamie-

  196. -som laboratorieingenjör.

  197. Han var en väldigt skicklig ingenjör-

  198. -med en fantastisk intuition på labbet.

  199. Han fick många uppgifter,
    bland annat med dna.

  200. Det betydde att han ansvarade för
    all dna-sekvensering på labbet.

  201. Enligt vår låga uppskattning-

  202. -sekvenserade han en miljon baser-

  203. -med den gamla radioaktiva metoden.

  204. Om ni har använt den vet ni-

  205. -hur arbetssam
    och tekniskt krävande den är.

  206. Jag hoppas Jamie förlåter mig-

  207. -för att jag inte använder
    det arbete hon publicerade 1990-

  208. -för att visa peptidbibliotek
    och affinitetsselektion.

  209. Jag utgår ifrån ett arbete med
    ett modellsystem som kom senare-

  210. -för jag tror
    det är lättare att förklara.

  211. Det var S-protein-systemet-

  212. -som kom till oss
    genom två doktorander från Yale:

  213. John Ladbury och David Schultz.

  214. Det var alltså S-protein-systemet-

  215. -som studerades av Fred Richards
    vid Yale på 50-talet.

  216. Han studerade strukturen hos
    enzymet ribonukleas, som visas här.

  217. Han visade att enzymet subtilisin-

  218. -delade ribonukleas i två delar:

  219. Den ena delen var S-peptiden,
    som var 20 aminosyror lång-

  220. -och den andra var S-proteinet,
    som var 104 aminosyror lång.

  221. De två delarna kunde skiljas åt-

  222. -och när man gjorde det
    hade ingen del enzymaktivitet.

  223. Om man blandade dem
    band de till varann-

  224. -och enzymaktiviteten återställdes.

  225. Vi såg S-proteinet som
    en sorts platshållare för en receptor-

  226. -kanske en receptor inblandad
    i en sjukdom.

  227. Den var som en låtsasreceptor,
    för det gick till och med att köpa.

  228. Då kunde vi se S-peptiden-

  229. -som den naturliga liganden,
    motsvarande ett hormon.

  230. När hormonet produceras
    och binder till receptorn-

  231. -får man S-protein-sjukdomen.

  232. Jag ska påpeka att det är fake news.
    Det är på låtsas-

  233. -men det var så vi såg
    på modellsystemet.

  234. Jag ska presentera peptidbibliotek
    och affinitetsselektion-

  235. -utifrån ett experiment
    som gjordes på 90-talet-

  236. -av Jinan Yu,
    som var doktorand på mitt labb.

  237. Hon hade "receptorn",
    S-protein i ren form-

  238. -och ett peptidbibliotek.

  239. Peptidbiblioteket är en enorm samling-

  240. -av fagkloner.

  241. Varje klon är unik såvitt gäller...
    Oj då.

  242. ...såvitt gäller det främmande dna
    som har förts in i höljeproteinet.

  243. Det är korta dna-bitar.
    I det bibliotek som hon använde-

  244. -fanns dna-bitar långa nog
    att koda för 15 aminosyror.

  245. Dna-sekvenserna var slumpmässiga-

  246. -vilket betydde
    att slumpmässiga peptider-

  247. -uttrycktes på respektive fagspets.

  248. Runda peptider, spetsiga peptider,
    fyrkantiga peptider och så vidare.

  249. Hennes bibliotek innehöll
    250 miljoner olika kloner.

  250. De slumpmässiga dna-sekvenserna
    behövde inte syntetiseras en i taget-

  251. -utan alla kunde syntetiseras
    på en gång.

  252. De behövde heller inte föras in
    i höljeproteingenen-

  253. -en i taget-

  254. -utan det kunde också göras
    med alla samtidigt.

  255. Här är en bild på biblioteket.
    I flaskan finns 10^15 fager-

  256. -vilket motsvarar
    250 miljoner olika fagkloner.

  257. Var och en uttrycker en peptid
    med 15 slumpmässiga aminosyror.

  258. Hennes uppgift var att hitta,
    bland sina 250 miljoner peptider-

  259. -de sällsynta peptider
    som råkade ha förmågan att binda-

  260. -till S-protein-receptorn.
    Ni förstår att det är svårt.

  261. Hur går man igenom
    250 miljoner fager, en åt gången-

  262. -när alla är sammanblandade?

  263. Det behövdes inte,
    tack vare selektionsmetoden-

  264. -som Steve hade tagit fram tidigare.

  265. Låt mig beskriva affinitetsselektion.

  266. Först fästes receptorn i en fast yta.

  267. Det var plasten i en vanlig petriskål.

  268. Sen hälldes peptidbiblioteket,
    med alla sina kloner, i petriskålen-

  269. -och fick ligga i en timme.

  270. Under den tiden...
    Om det fanns en peptid-

  271. -som hade hög affinitet till receptorn-

  272. -skulle peptiden och fagen den satt i
    fastna i petriskålens yta.

  273. Men de flesta fager i biblioteket
    skulle inte fästa.

  274. Då kunde man spola bort
    de fager som inte har fäst-

  275. -och behålla de väsentliga.
    Sen kunde de släppas fria.

  276. Klappat och klart...eller inte.
    Problemet är följande:

  277. De frisläppta partiklarna
    släpptes i väldigt små antal.

  278. Det finns två skäl. Det första är-

  279. -att fagklonerna med peptider
    med hög affinitet till receptorn-

  280. -utgör en minoritet av alla fagkloner.

  281. Dessutom är frisläppningsprocessen
    inte 100 % effektiv.

  282. Kanske 1 % om man har tur.

  283. Men det spelar ingen roll,
    för partiklarna är infektiösa.

  284. Om de får infektera bakterieceller-

  285. -kan man amplifiera dem
    till biljoner eller fantasiljoner.

  286. Här är aminosyrasekvensen
    uttryckt med enbokstavsförkortningar-

  287. -som Jinan selekterade fram
    i sitt experiment.

  288. Det är viktigt att påpeka-

  289. -att vi inte använde
    information om S-peptiden-

  290. -vare sig vid upprättande
    av biblioteket-

  291. -som hade gjorts av personer
    vi samarbetade med i Japan-

  292. -som inte hade S-peptiden i åtanke
    när de gjorde det-

  293. -eller vid affinitetsselektionen.

  294. Det är ändå intressant-

  295. -att jämföra
    den selekterade peptidens sekvens-

  296. -med sekvensen hos
    den "naturliga liganden".

  297. De matchar i fem positioner,
    varav fyra är viktiga. De visas i rött.

  298. Det är nämligen de fyra aminosyror
    hos S-peptiden-

  299. -som man visste var djupt inbäddade
    i S-proteinet-

  300. -när S-peptiden binder.

  301. Det är alltså de delar av S-peptiden
    som skapar bindingen.

  302. Den selekterade peptiden
    matchar dem.

  303. På sätt och vis var det alltså
    ett lyckat experiment.

  304. Jag tror den förklaringen räcker,
    men vill göra en generalisering:

  305. Den konstgjorda selektionen-

  306. -efterliknar på vissa sätt
    hur evolution fungerar i naturen.

  307. Evolution hänger på
    genetisk mångfald-

  308. -som skapar olika varianter
    av levande saker.

  309. Vid fagdisplay motsvaras det av-

  310. -att göra enorma bibliotek
    med oerhört många olika peptider.

  311. Evolutionen hänger på naturligt urval-

  312. -som gynnar vissa varianter
    och missgynnar andra.

  313. Och inom fagdisplay-

  314. -gynnar affinitetsselektion
    vissa peptider framför andra-

  315. -utifrån i deras affiniteter.

  316. Det är en förenklad typ av selektion
    som forskaren styr-

  317. -och bestämmer över,
    utifrån sina egna behov.

  318. Den här typen av variationer
    och selektion är-

  319. -det som driver anpassningar
    i naturen, alltså evolution.

  320. Att skapa en stor mångfald
    och använda affinitetsselektion-

  321. -leder till peptider
    med den önskade aktiviteten.

  322. Låt mig sammanfatta.
    Det här är biblioteket.

  323. Genom att använda
    sin selektionsprocess på biblioteket-

  324. -kunde hon hitta ett botemedel-

  325. -för den påhittade
    S-protein-sjukdomen.

  326. Vilka andra under
    skulle kunna selekteras-

  327. -ur samma bibliotek
    med andra selektionsprocesser?

  328. Under 1, under 2...
    Vem vet var det slutar?

  329. Flera andra medlemmar
    i vårt forskarsamhälle-

  330. -har fyllt såna här flaskor-

  331. -med andra fagdisplaybibliotek
    av nya, påhittiga typer-

  332. -och ur dem har en del
    häftiga under selekterats.

  333. Ni kommer att höra om några
    från en av mina medpristagare-

  334. -och nästa talare, Greg Winter.
    Tack ska ni ha.

  335. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

George P Smith, kemi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

George P Smith, Nobelpristagare i kemi 2018, ligger bakom metoden fagdisplay, som bland annat kan användas för att utveckla antikroppar mot autoimmuna sjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Allergi, Antikroppar, Immunologi, Medicin, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

James P Allison, medicin

James P Allison, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han utvecklade en ny behandlingsprincip mot cancer genom att studera ett känt protein som fungerar som en broms i immunsystemet. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Tasuku Honjo, medicin

Tasuku Honjo, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han etablerat en ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Arthur Ashkin, fysik

Arthur Ashkin, Nobelpristagare i fysik 2018, har utvecklat den optiska pincetten som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler och levande bakterier utan att skada dem. Föreläsningen hålls av kollegan René-Jean Essiambre. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Donna Strickland, fysik

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

George P Smith, kemi

George P Smith, Nobelpristagare i kemi 2018, ligger bakom metoden fagdisplay, som bland annat kan användas för att utveckla antikroppar mot autoimmuna sjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gregory P Winter, kemi

Gregory P Winter, Nobelpristagare i kemi 2018, beskriver hur han genom riktad evolution av antikroppar har tagit fram läkemedel mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Frances H Arnold, kemi

Frances H Arnold, Nobelpristagare i kemi 2018, har genom så kallad riktad evolution tagit fram enzymer som bland annat används för att tillverka biobränsle och läkemedel. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

William D Nordhaus, ekonomi

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018, beskriver hur hans simuleringsmodell kan användas i arbetet med att beräkna kostnader knutna klimatförändringar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Paul M Romer, ekonomi

Hur kan vi uppnå en varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen? Paul Romer, ekonomipristagare 2018, ger oss sina teorier. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna De fyra elementen

Luft

Det där som omger oss, som inte syns utan bara finns där, vad är det egentligen? Luften finns i atmosfären som ligger som ett täcke runt jorden. Det är det täcket som gör att vi kan bo på vår planet. Luften kan vara kall och torr som i fjällen eller varm och fuktig som i en tropisk regnskog. Föroreningar släpps ut i luften från industrier och bilar. Hur ska vi tillsammans hjälpas åt att göra luften renare? Pär, som är meteorolog och klimatexpert berättar, och barn i årskurs tre delar med sig av sina tankar.