Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Föreläsningar av 2018 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018 : Gregory P Winter, kemiDela
  1. Vi övervägde
    display på däggdjursceller-

  2. -på bakterier och
    till och med på bakterievirus.

  3. Jag behövde mer personal, men hade
    varken pengar eller plats för dem.

  4. God förmiddag, mina damer
    och herrar. Det är förmiddag än.

  5. Sara, tack för introduktionen.

  6. Tack också till dig och dina kollegor
    i priskommittén-

  7. -för allt det arbete-

  8. -som resulterade i
    att jag fick en del av detta pris.

  9. Tack för det.

  10. Jag vill först nämna och tacka
    min familj.

  11. De är här i dag och blir tvungna
    att lyssna i en halvtimme-

  12. -utan att säga:
    "Pappa, vi bad inte om en föreläsning."

  13. Jag vill också tacka
    de akademiska instituten-

  14. -som har...
    Kära nån, hur får man stopp på den?

  15. De akademiska institut
    som har stöttat mig som forskare-

  16. -särskilt MRC:s molekylärbiologiska
    laboratorium i Cambridge-

  17. -MRC:s center för proteinteknik
    i Cambridge-

  18. -och Trinity College Cambridge.
    Alla är i samma Cambridge.

  19. Jag vill också nämna att en nyckel
    har varit ett startup-företag:

  20. Cambridge Antibody Technology-

  21. -som har bidragit till detta arbete.

  22. Jag vill också tacka några individer.

  23. Jag hoppas de känner igen sig själva
    på de gamla bilderna.

  24. Jag vill särskilt tacka John McCafferty-

  25. -som var först med fagdisplay
    av funktionella antikroppsfragment.

  26. Jag vill också tacka Alan Fersht-

  27. -som var direktör
    för centret för proteinteknik-

  28. -och tog in större delen av min grupp
    medan vi utvecklade fagtekniken.

  29. Alla andra på bilden var viktigast,
    eftersom de gjorde själva jobbet.

  30. I det jobbet hade de nyckelroller.

  31. De bildar det anonyma "vi"
    som jag nämner under föreläsningen.

  32. Till sist vill jag nämna Richard Lerner
    och hans grupp vid Scripps.

  33. Även om vi var vetenskapliga rivaler
    kompletterade deras aktiviteter våra-

  34. -och förstärkte vår tro
    på det vi gjorde.

  35. Det hjälpte oss
    genom tekniska svårigheter.

  36. Vi visste att om vi inte fixade det
    skulle de göra det.

  37. Ni fick en introduktion till fager.

  38. Nu ska ni få en introduktion
    till antikroppar.

  39. Antikroppar är en del av
    vårt immunsystem.

  40. De skyddar oss mot smittämnen
    som virus och bakterier.

  41. De skapas av immunsystemet
    vid infektion eller vaccination.

  42. En IgG-antikropp,
    alltså den typ som visas på bilden-

  43. -är en stor Y-formad molekyl,
    med två armar och en svans.

  44. Den består av två tunga och två lätta
    kedjor av proteindomäner.

  45. De visas här i vitt och rött.

  46. De variabla domänerna,
    i slutet av armarna-

  47. -bildar en proteinstruktur,
    ett betaflak-

  48. -som jag har markerat här.

  49. På det sitter sex loopar,
    de röda, märkta 1-6-

  50. -som står för antigenbindningen.

  51. När de binder antigenet
    blockerar de infektionsprocessen.

  52. Antikroppens svans
    kan rekrytera immunsystemet-

  53. -som dödar smittämnet
    som antikroppen har bundit till.

  54. Variationen hos
    de antigenbindande looparna-

  55. -skapas genom omkastning
    av olika dna-segment-

  56. -under utveckling av B-celler.

  57. I tunga kedjor skapas den
    genom omkastning-

  58. -av så kallade V-, D- och J-segment,
    som alla innehåller olika delar.

  59. Man får en enorm mångfald
    genom att kombinera dem.

  60. I den lätta kedjan skapas den genom
    omkastning av två gensegment.

  61. Dessutom sker ändringar
    där de fogas ihop-

  62. -och ytterligare diversifiering kan ske
    under dna-omkastningen-

  63. -och genom slumpmässig hopparning
    av tunga och lätta kedjor-

  64. -eftersom de kastas om
    oberoende av varann.

  65. Efter att dna har kastats om
    kommer varje B-cell-

  66. -som ni ser här,
    innan och efter omkastningen-

  67. -att uttrycka en unik antikropp.

  68. Omkastningen leder till uttryck
    av en antikropp på B-cellens yta.

  69. Eftersom dna-omkastning
    sker samtidigt i många B-celler-

  70. -uppstår ett bibliotek av B-celler,
    var och en med en unik antikropp.

  71. Om antikroppen träffar på ett antigen-

  72. -stimuleras B-cellen att differentiera.
    Den kan göra två saker.

  73. Den kan differentiera
    till en plasmacell-

  74. -och tillverka lösliga antikroppar-

  75. -mot det antigen
    som antikroppen kände igen.

  76. Annars kan den bli en minnescell,
    som ni ser här.

  77. Då genomgår antikroppsgenerna-

  78. -för slumpmässiga mutationer
    inuti cellen.

  79. Om antigenet påträffas igen-

  80. -kommer minnescellerna
    att tävla om antigenet.

  81. De vars antikroppar
    har högst bindningsförmåga-

  82. -får differentiera vidare.

  83. Det ger ett antikroppssvar
    som förbättras-

  84. -genom upprepad stimulering
    med samma antigen.

  85. Processen kallas affinitetsmognad.

  86. Så immunsystemet är
    ett enkelt evolutionärt system.

  87. I dess hjärta finns B-cellen.

  88. Fenotyp och genotyp
    är nära hopkopplade.

  89. Det är närmast gener som uppvisas
    i form av antikroppar på cellens utsida-

  90. -medan generna som kodar för dem
    sitter inuti.

  91. Naturen utvecklade antikroppar
    för att skydda mot infektionssjukdom.

  92. Människan har vidareutvecklat dem-

  93. -för att behandla andra sjukdomar,
    som inflammationer och cancer.

  94. Konstgjorda antikroppar kan användas
    för att blockera ligandbindning-

  95. -vid inflammation, celltillväxt
    eller T-cellsaktivering-

  96. -eller för att döda målceller
    genom att rekrytera immunsystemet.

  97. Bruket av antikroppar
    mot icke-infektionssjukdomar-

  98. -har ändrat läkemedelsindustrin.

  99. Det bilden visar är
    de mest sålda läkemedlen-

  100. -under 2016.

  101. Förr dominerades industrin
    av kemikalier-

  102. -men här har jag märkt upp
    antikroppsprodukter i rött.

  103. Läkemedelsindustrins topplista
    domineras av antikroppar.

  104. Vi har sex antikroppar.
    Den mest köpta kallas Humira.

  105. Jag återkommer till den senare.

  106. De används mot autoimmuna
    inflammationssjukdomar och cancer.

  107. Att skapa sådana antikroppsläkemedel
    krävde många års utveckling.

  108. Det började med att César Milstein
    uppfann hybridom-

  109. -som verkade vid MRC:s
    molekylärbiologiska labb år 1995.

  110. De immuniserade möss
    med målantigen.

  111. Mjältarna skördades, och de B-celler
    som reagerat genomgick cellfusion.

  112. Dessa hybridom screenades-

  113. -för att hitta såna med monoklonala
    antikroppar mot målantigenet.

  114. Även om tekniken ledde till
    många användbara forskningsverktyg-

  115. -var musantikropparna främmande.

  116. När de injicerades i patienter
    blev de mindre användbara.

  117. Att de var främmande kunde
    ge livshotande reaktioner.

  118. Att göra mänskliga monoklonala
    antikroppar mot cancerceller-

  119. -visade sig vara omöjligt.
    Immunsystemet har mekanismer-

  120. -som hindrar det
    från att göra självantigen.

  121. Det är bra. Utan såna mekanismer-

  122. -uppstår svåra autoimmuna sjukdomar.

  123. I mitten av 1990-talet började lösningar
    på detta att dyka upp-

  124. -tack vare proteintekniken.

  125. Det är en gren inom gentekniken
    där ett proteins gener förändras-

  126. -och de resulterande proteinerna
    uttrycks i en värdcell.

  127. De första lösningarna, här-

  128. -byggde på så kallade
    enkla chimära antikroppar.

  129. Vi tar en antigenbindande region
    från musantikroppen-

  130. -som binder till cancerceller-

  131. -och flyttar över den till
    en mänsklig antikropp, som visas i vitt.

  132. Den är två tredjedelar mänsklig
    och en tredjedel från mus.

  133. Därför kanske den tolereras bättre
    av patienter.

  134. Sen kom humaniserade antikroppar.

  135. De antigenbindande looparna togs
    från betaflaket i musantikroppen.

  136. Looparna flyttades till
    betaflaket i den mänskliga antikroppen.

  137. Vi som uppfann de här antikropparna,
    av 95 % mänskligt ursprung-

  138. -menade att de kanske skulle ses
    som syntetiska mänskliga antikroppar-

  139. -eftersom looparna alltid skiljer sig
    från en antikropp till en annan.

  140. Nu vet vi att humaniserade antikroppar
    tolereras väl-

  141. -och används i många läkemedel.

  142. Men på den tiden var vi inte säkra på-

  143. -att det mänskliga immunsystemet inte
    skulle hitta spår av mus i looparna-

  144. -och se dem som främmande.

  145. Jag antropomorfiserar molekyler.
    Det hjälper att se dem på det sättet.

  146. Jag var väldigt orolig-

  147. -trots att de logiskt sett
    var som mänskliga antikroppar.

  148. Vi var väldigt mottagliga...

  149. ...när chansen att göra
    helmänskliga antikroppar uppstod...

  150. ...genom ett tekniskt framsteg.

  151. Ett begränsande steg i
    att göra chimära antikroppar-

  152. -de som var en tredjedel mus-

  153. -var att isolera generna i hybridomen
    som kodade för de variabla regionerna.

  154. I teorin är det enkelt,
    men inte i praktiken.

  155. För att göra saken enklare
    tänkte vi använda PCR-

  156. -för att amplifiera och klona generna
    från hybridomen.

  157. Vid PCR
    kan målregioner i dna amplifieras-

  158. -genom upprepade förlängningscykler
    med två primrar.

  159. När cyklerna upprepas
    får man en dramatisk amplifiering-

  160. -av den relevanta dna-strängen.

  161. Men eftersom vi inte kände till
    gensekvenserna i våra hybridom-

  162. -var det inte självklart
    hur vi skulle designa våra primrar.

  163. Vi fick jämföra
    många olika antikroppssekvenser.

  164. Vi hittade regioner i ändarna...

  165. Om vi tittar här, på de tunga kedjornas
    nukleotidsekvenser i ändarna...

  166. Vi kunde se regioner
    som är helt bevarade-

  167. -och regioner som inte är bevarade.

  168. Vi hoppades kunna leka
    med de experimentella förhållandena-

  169. -i hopp om att hitta PCR-primrar-

  170. -som kunde amplifiera
    vilken gen vi ville.

  171. Det blev vår uppgift
    och den krävde mycket arbete.

  172. Vi hittade ett par primrar
    som fungerade för de flesta hybridom.

  173. Vi kunde amplifiera gener
    ur de flesta hybridom.

  174. Vi tog även fram primrar
    för mänskliga antikroppsgener.

  175. Primrarna gjorde det mycket lättare
    att klona V-gener-

  176. -och det skapade nya möjligheter.

  177. Ett exempel: i stället för att isolera
    en mus V-gener från ett hybridom-

  178. -kunde vi amplifiera dem
    direkt från musens mjälte.

  179. Om vi sen uttryckte antikropparna
    kunde vi hitta de antigenbindande.

  180. Det skapade ett enkelt alternativ
    till hybridomtekniken.

  181. Om vi fick bibliotek
    av mänskliga antikroppar-

  182. -kunde vi skippa immunisering-

  183. -och hitta såna som band
    till mänskliga självantigen.

  184. Potentialen var spännande-

  185. -men vi behövde nån sorts värd.
    Vi övervägde bakterier.

  186. Det hade visats att antikroppsfragment
    kunde uttryckas i periplasma.

  187. Vi tog bibliotek
    av antikroppsfragment...

  188. Vi tog bibliotek av antikroppsgener
    och uttryckte dem-

  189. -som fragment i bakterier.
    Generna togs ur immuniserade möss.

  190. Vi hittade snart fragment
    som var antigenbindande.

  191. Vi var medvetna om en snarlik ansats
    hos Richard Lerners grupp.

  192. De hade liknande resultat,
    men ingen av grupperna-

  193. -kunde identifiera antigenbindande
    utan immunisering.

  194. Våra screeningmetoder
    var inte kraftfulla nog-

  195. -för att få till mänskliga antikroppar.

  196. Därför tittade vi på hur immunsystemet
    väljer ut antikroppar.

  197. Som jag förklarade
    är dess hjärta B-cellen.

  198. Kunde vi efterlikna B-cellen?

  199. Vi övervägde
    display på däggdjursceller-

  200. -på bakterier och
    till och med på bakterievirus.

  201. Jag behövde mer personal, men hade
    varken pengar eller plats för dem.

  202. Då träffade jag
    David Chiswell och John McCafferty-

  203. -som på grund av en felberäkning
    just skulle sägas upp.

  204. De sökte förstås jobb
    och tyckte det hela lät lovande-

  205. -men var mest intresserade
    av bibliotekstekniken.

  206. Vi ville starta ett företag
    och jobba med den.

  207. Det var svårt att få finansiering,
    men Geoffrey Grigg hjälpte oss.

  208. Han hade ett startup-företag,
    Peptech, i Australien-

  209. -som främst fick stöd
    av landets mammor och pappor-

  210. -men också av vad jag kallar
    de hästkapplöpningsintresserade.

  211. Jag fick träffa aktieägarna
    på en lyxjakt i Sydney.

  212. En av dem sa: "Ge Greg pengarna.
    Jag vill se kufen trava."

  213. Peptech blev majoritetsaktieägare
    i Cambridge Antibody Technology.

  214. David och John hakade på
    och John började jobba i labbet.

  215. Vi valde att fokusera på det
    ni hörde om i förra föreläsningen:

  216. Den trådformiga bakteriofagen.

  217. George Smith hade visat att
    bakteriofager kunde uttrycka peptider.

  218. Fagerna som hade peptidernas epitop
    på sina G3-protein-

  219. -kunde selekteras fram
    med antikroppar.

  220. Kunde fagen fungera
    som ersättare för B-cellen?

  221. Kunde vi få fagerna att uttrycka
    veckade antikroppsfragment?

  222. Här har jag använt
    en annan fagrepresentation.

  223. Vi kallar den "Dalek-representationen",
    och jag föredrar den.

  224. Den ser ut som nåt ur "Doctor Who",
    och vi har använt den.

  225. Här har vi antikroppsgenerna
    inuti fagen-

  226. -och antikroppsfragmenten
    med de variabla domänerna-

  227. -på utsidan av fagen,
    fästa genom G3-proteinet.

  228. Vi testade
    den rekombinanta fagens bindning-

  229. -till lysozym från hönsäggvita,
    vilket var den relevanta antikroppen.

  230. Vi hade tagit ett hybridom
    och klonat det.

  231. Vi insåg, genom ELISA,
    att fagerna band-

  232. -väldigt specifikt
    till lysozym från hönsägg-

  233. -men inte från kalkonägg.

  234. De var väldigt specifika
    och allt såg lovande ut.

  235. Vi blandade antikroppar
    med stora mängder vildtypsfager.

  236. Här är Smith och Parmleys arbete
    som gällde affinitetsselektion.

  237. Vi såg att vi kunde selektera för fagen-

  238. -genom flera steg
    med affinitetskromatografi.

  239. En omgång
    ökade fagmängden tusenfalt-

  240. -och om vi gjorde en omgång till
    ökade mängden tusenfalt igen.

  241. Det ger ett miljonfaldigande
    efter två omgångar.

  242. I teorin ger tre omgångar
    ett miljardfaldigande.

  243. Till slut kommer man upp
    till Georges fantasiljon.

  244. Vi var glada över att veckade fragment
    kunde uttryckas på fager.

  245. Det var inte självklart.

  246. Dock verkade systemet
    fungera utmärkt.

  247. Vi fokuserade på
    att göra antikroppsbibliotek-

  248. -med hjälp av fager.

  249. Det var ett bibliotek av en typ
    som beskrivits av Scripps-gruppen.

  250. Ett bibliotek av tunga kedjor
    kombineras-

  251. -med ett bibliotek av lätta kedjor.

  252. Processen ska ge
    de ursprungliga kombinationerna-

  253. -från B-cellen,
    liksom helt nya kombinationer.

  254. Det visas på bilden.
    Vi har två B-celler-

  255. -som kodar för två antikroppar.

  256. Den ena har en röd tung kedja
    och en vit lätt kedja-

  257. -den andra en grön tung
    och en svart lätt.

  258. Om vi klonar fram
    och kastar om generna-

  259. -får vi fyra möjliga kombinationer.
    Två är nya:

  260. Den röd-svarta och den grön-vita.

  261. När man ökar antalet B-celler
    som man använder-

  262. -minskar sannolikheten
    för befintliga kombinationer.

  263. Sannolikheten ökar
    för nya kombinationer.

  264. Om man tar tusen B-celler
    som alla är olika-

  265. -ska man i teorin få
    en miljon kombinationer-

  266. -varav tusen är redan befintliga
    och 999 000 är nya.

  267. Vi var intresserade av nya, för att om
    vi tog antikroppsgener från människa-

  268. -skulle vi behöva
    nya kedjekombinationer-

  269. -för att generera nya varianter
    som kunde binda till självantigen.

  270. Immunsystemet skulle ju ta bort
    alla såna kombinationer.

  271. Först togs V-gener från en musmjälte-

  272. -immuniserad med en hapten,
    en fenyloxazalon.

  273. En hapten är en kemisk substans
    kopplad till ett protein.

  274. Såna har använts av immunologer
    för att studera immunsystemet.

  275. De gör det lättare att förstå-

  276. -hur immunsystemet fungerar
    och vilka antikroppar olika mål ger.

  277. Ur ett bibliotek om en miljon kloner
    fick vi ett antal fagbindande.

  278. Vi visste inte vilka som var nya-

  279. -men vissa hade affinitet
    i nivå med de bästa hybridomen-

  280. -alltså kring 10 nanomolar.

  281. Hybridomen gjordes av César Millstein
    ur samma mjälte.

  282. Vi gjorde det parallellt,
    med varsin halva.

  283. Hans affiniteter var lika bra som våra.
    Det störde honom enormt.

  284. Men tekniken såg alltså lovande ut.

  285. Vårt andra bibliotek tog itu
    med ett svårare problem:

  286. Att göra mänskliga monoklonala
    antikroppar utan immunisering.

  287. Efter flera tekniska förbättringar
    som jag inte hinner ta upp-

  288. -skapade vi ett större bibliotek-

  289. -baserat på leukocyter
    från mänskliga blodgivare.

  290. Ur ett bibliotek om tio miljoner kloner,
    alltså tio gånger större än det förra-

  291. -isolerade vi
    många bindare av olika antigen.

  292. Främmande antigen, självantigen...

  293. De hade mikromolära affiniteter-

  294. -vilket är för dåligt
    för att använda som läkemedel.

  295. Vi visste att de behövde förbättras.

  296. Jag fokuserar på
    vänster sida av bilden.

  297. Vi ville förbättra affiniteten
    på samma sätt som immunsystemet.

  298. Immunsystemet tar B-cellkloner,
    låter dem muteras-

  299. -och selekterar dem med antigen.

  300. Vi tog exempelvis en fagantikropp
    som band fenyloxazalon-

  301. -med mikromolär affinitet-

  302. -och började odla den.

  303. Efter flera omgångar odling
    och allt starkare selektion-

  304. -fick vi mutanter
    med hundra gånger starkare affinitet-

  305. -alltså i det nanomolära intervallet.

  306. Det är i nivå med
    monoklonala antikroppar-

  307. -som skapats genom
    upprepad immunisering av mus.

  308. Vi kunde skapa ett genealogiskt träd,
    vilket jag visar här.

  309. Där kunde man se,
    när vi sekvenserat alla mutantsteg-

  310. -fyra sekventiella mutationer
    som var och en hade ökat affiniteten-

  311. -och hade gett oss
    den här högre affiniteten.

  312. Den högra sidan visar en metod
    som jag inte tar upp-

  313. -men den är
    ett kanske enklare, snabbare sätt-

  314. -att förbättra affiniteten.

  315. Det räckte inte att skapa mutationer.

  316. Vi behövde också kunna selektera
    mellan fager med olika affinitet.

  317. Vi använde affinitetsselektion,
    exempelvis med längre elueringstider-

  318. -så de svaga bindningarna släppte,
    medan de starka blev kvar.

  319. Vi använde också
    låg antigenkoncentration.

  320. Här visar jag, till vänster-

  321. -biotinylerade antigen
    i jämvikt med fager.

  322. Vi fångade upp antigenbundna fager
    med Streptavidin-kulor.

  323. Vi kunde använda det
    för att fiska fram-

  324. -de fager som hade högre affinitet.

  325. Det fanns ett problem som berörs här.

  326. Vi upptäckte nånting
    som vi inte hade väntat oss:

  327. I Georges fall brukade alla antikroppar
    uttrycka en peptid på sina huvuden-

  328. -men många av våra antikroppar
    saknade huvuden.

  329. En fagantikropp kan ha
    mellan 1 och 5 huvuden.

  330. Varje typ hade olika affinitet
    till den stationära fasen.

  331. Det gjorde det svårare att selektera
    för antigenaffiniteten.

  332. Vi minskade problemet
    med en metod från Jim Wells.

  333. Han utvecklade den för ett annat syfte.

  334. Vi fick monomera fager
    med färre huvuden.

  335. Det vi till slut gjorde var
    att infektera... Förlåt.

  336. Vi kodade för antikroppsfusion
    med en så kallad fagemid.

  337. En hjälpfag fick
    stå för underenheterna.

  338. Resultatet blev
    att de bara hade ett antikroppshuvud-

  339. -eller var helt tomma
    och inte band alls.

  340. Det blir väldigt enkelt.
    Man får bara såna med antikropp.

  341. Utöver att utveckla bibliotek
    med V-gener-

  342. -från B-lymfocyter-

  343. -utforskade vi upprättande av
    bibliotek med syntetiska gener-

  344. -genom att kasta om
    byggstenarna till V-generna.

  345. Fördelen är
    att man kan sätta bibliotekets storlek-

  346. -och anpassa det.

  347. På den tiden var sekvenserna
    hos de flesta V-generna okända.

  348. För att använda dem
    behövde vi hitta dem.

  349. Vi började kartlägga, klona
    och sekvensera-

  350. -alla antikroppsbyggstenar
    hos människa.

  351. Sen samlade vi dem
    i vårt största fagbibliotek-

  352. -som omfattade
    över 10 miljarder kloner-

  353. -och nästan alla
    mänskliga V-gensegment.

  354. Vi hade alltså ett enormt bibliotek
    och kunde selektera inom det.

  355. Vi skapade biblioteket
    med metoden till vänster-

  356. -och selekterade inom det
    mot främmande och självantigen.

  357. Vi fann då antikroppar
    med nanomolära affiniteter-

  358. -alltså i nivå med hybridom.

  359. Genom att använda stora bibliotek
    slapp vi jobba med affinitetsmognad.

  360. Men ur ett stort bibliotek-

  361. -kan man få antikroppar
    mot alla möjliga mål.

  362. Parallellt med vårt arbete vid MRC-

  363. -jobbade startup-företaget, CAT-

  364. -för att utveckla
    antikroppsbaserade läkemedel.

  365. Det största framgången
    var fagantikroppen adalimumab-

  366. -eller Humira.

  367. Den är riktad mot TNF-alfa,
    som skapar inflammation.

  368. Humira används
    vid autoimmuna sjukdomar-

  369. -som reumatisk artrit, psoriasis
    och Crohns sjukdom.

  370. När vi började arbeta
    med adalimumab-

  371. -var biblioteken med mänskliga
    antikroppar inte stora nog.

  372. Vi kunde inte hitta nåt användbart,
    så vi fick byta strategi-

  373. -och valde att göra bootstrapping
    utifrån en musantikropp.

  374. Vi hade en musantikropp,
    som visas i rött.

  375. Sen tog vi den variabla delen
    av en tung kedja från mus-

  376. -och lätta kedjor från människa.

  377. Det gav hybridantikroppar:
    hälften människa, hälften mus.

  378. Vi selekterade mot antigenet
    och fick några som band.

  379. Sen kombinerade vi
    den mänskliga kedjan-

  380. -med dess partnerkedjor hos människa
    och gjorde en ny selektion.

  381. I några få steg lyckades vi skapa-

  382. -en mänsklig antikropp
    utifrån en förebild från mus.

  383. Den är inte humaniserad-

  384. -utan har byggts
    utifrån en förebild från mus.

  385. Det är lite som Theseusskeppet,
    eller farfars yxa.

  386. Om farfar bytte ut huvudet
    och pappa bytte ut skaftet-

  387. -är det samma yxa?
    Alla delar har bytts ut.

  388. Hela föremålet har förändrats.

  389. Utöver adalimumab-

  390. -har CAT och senare MedImmune,
    som köpte upp det-

  391. -fokuserat på att skapa stora bibliotek,
    oftast inte syntetiska-

  392. -med närmare 100 miljarder kloner.

  393. Resultatet är antikroppar
    med hög affinitet.

  394. Jag vill tacka Jane Osbourn
    vid MedImmune och tidigare CAT-

  395. -för informationen här.

  396. Den övre delen visar
    de olika farmaceutiska mål-

  397. -som MedImmune
    har skapat fagantikroppar mot.

  398. Ni ser tillväxtfaktorer,
    kemokiner, jonkanaler-

  399. -receptorer, GPCR:s, cytokiner,
    proteasinhibitorer och peptider.

  400. Bildens nedre del visar fagantikroppar-

  401. -som finns på marknaden
    och har genomgått klinisk prövning.

  402. Det finns 60 till
    som genomgår klinisk prövning nu.

  403. För att sammanfatta:

  404. Att kombinera antikroppsfragment
    med den trådformiga fagen-

  405. -har visat sig vara ett kraftfullt sätt
    att utnyttja evolutionen-

  406. -och ger oss
    många nya antikroppsläkemedel.

  407. Med det tackar jag för mig.

  408. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gregory P Winter, kemi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gregory P Winter, Nobelpristagare i kemi 2018, beskriver hur han genom riktad evolution av antikroppar har tagit fram läkemedel mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Allergi, Antikroppar, Immunologi, Kemiska reaktioner, Medicin, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

James P Allison, medicin

James P Allison, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han utvecklade en ny behandlingsprincip mot cancer genom att studera ett känt protein som fungerar som en broms i immunsystemet. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Tasuku Honjo, medicin

Tasuku Honjo, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han etablerat en ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Arthur Ashkin, fysik

Arthur Ashkin, Nobelpristagare i fysik 2018, har utvecklat den optiska pincetten som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler och levande bakterier utan att skada dem. Föreläsningen hålls av kollegan René-Jean Essiambre. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Donna Strickland, fysik

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

George P Smith, kemi

George P Smith, Nobelpristagare i kemi 2018, ligger bakom metoden fagdisplay, som bland annat kan användas för att utveckla antikroppar mot autoimmuna sjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gregory P Winter, kemi

Gregory P Winter, Nobelpristagare i kemi 2018, beskriver hur han genom riktad evolution av antikroppar har tagit fram läkemedel mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Frances H Arnold, kemi

Frances H Arnold, Nobelpristagare i kemi 2018, har genom så kallad riktad evolution tagit fram enzymer som bland annat används för att tillverka biobränsle och läkemedel. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

William D Nordhaus, ekonomi

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018, beskriver hur hans simuleringsmodell kan användas i arbetet med att beräkna kostnader knutna klimatförändringar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Paul M Romer, ekonomi

Hur kan vi uppnå en varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen? Paul Romer, ekonomipristagare 2018, ger oss sina teorier. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna De fyra elementen

Luft

Det där som omger oss, som inte syns utan bara finns där, vad är det egentligen? Luften finns i atmosfären som ligger som ett täcke runt jorden. Det är det täcket som gör att vi kan bo på vår planet. Luften kan vara kall och torr som i fjällen eller varm och fuktig som i en tropisk regnskog. Föroreningar släpps ut i luften från industrier och bilar. Hur ska vi tillsammans hjälpas åt att göra luften renare? Pär, som är meteorolog och klimatexpert berättar, och barn i årskurs tre delar med sig av sina tankar.